KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012



Relevanta dokument
Kartläggning Skolkuratorer Västra Götaland. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Kartläggning Skolkuratorer Totalrapport Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Kartläggning Skolkuratorer 2017 Delrapport: Dalarna med omnejd. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

KARTLÄGGNING REKTORERS SYN PÅ SKOLKURATOR- FUNKTIONEN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Jönköping

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 MALMÖ KOMMUN

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 JÖNKÖPINGS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS KOMMUN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 DALARNAS LÄN

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Känner du stress över att inte hinna med dina arbetsuppgifter? Kön Ålder Fackligt uppdrag Abetat inom Posten

Chefer inom individ och familjeomsorg. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 GÖTEBORGS KOMMUN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

Undersökning bland Biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Anna Ihrfors Wikström Oktober 2011

Vad betyder den ekonomiska krisen för individoch familjeomsorgen i kommunerna?

Kartläggning samhällsvetare. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Akademikerförbundet SSR

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 V:A GÖTALANDS LÄN

Tio frågor på temat #LagaVälfärden

RAPPORT KARTLÄGGNING SAMHÄLLSVETARE

ekonomichef i kommunen

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Kokbok för välfärden

IF Metalls medlemmar om kompetensutveckling

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialnämndspolitiker. Novus Group

Chefer och föräldraskap

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

Här växer människor och kunskap

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Arbetsmiljön vid svenska universitet och högskolor våren 2002

PERSONALBAROMETER Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna , ,4. Man ,1 Bortfall 3,9 Total ,0.

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Undersökning bland medlemmar inom kriminalvården. Martin Ahlqvist Malin Grundqvist Johan Orbe 12 december 2017

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Företagarens vardag 2014

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Kommunchefer om den ekonomiska krisen

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

Arbetsmiljöenkät 2011

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Presentation Frågor om content marketing

Konstruktiv feedback kring undervisning

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN Om eworkbarometern 3

Stressbarometern 2013

Enkät för Stockholms tingsrätt våren 2015

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Framtid för akademiker i offentlig sektor?

Allt farligare att jobba på vägen

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

Motion - Maxtak i elevhälsan. KS

Magelungen Medarbetarundersökning 2016

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Läsvärdesundersökning Tidningen CIVIL. Datum:

Rapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet

Resultat av enkätundersökning

RAPPORT FÖRSTA LINJENS CHEFER ARBETE, UTVECKLING OCH ORO Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson, Anna Ihrfors-Wikström

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Skyddsombudsundersökning

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Arbetsmiljöundersökning

Transkript:

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012 Gun Pettersson gun.pettersson@novus.se Viktor Wemminger viktor.wemminger@novus.se

Bakgrund och syfte Bakgrund Novus har för Akademikerförbundet SSR:s räkning genomfört en kartläggning om arbetssituationen för Skolkuratorer. Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av webbintervjuer. Urvalet har levererats av Akademikerförbundet SSR. Utskicket har gått till samtliga med giltiga e-postadresser. Totalt omfattar undersökningen 424intervjuer. Undersökningen har genomförts under perioden 17 oktober 5 november 2012. Svarsfrekvens för undersökningen är: 46%. 2

Profil 3

Skolkuratorer = Kvinnor i kommunala skolor Fråga: Kön, Skola och Anställning 4

Hälften har någon komplettering till sin socionomutbildning Fråga: Utbildning och Fortbildning 5

Skolkuratorerna har jobbat länge Fråga: Antal elever och Anställningstid 6

Hur skolkuratorernas upplever elvernas situation 7

Psykisk ohälsa vanligaste arbetsuppgiften Fråga: Om du tänker på din tjänst som skolkurator, vilka av följande anser du vara dina vanligaste arbetsuppgifter? Att hantera Skolkuratorer för 501-1000 elever svarar i högre utsträckning psykisk ohälsa (96%). Skolkuratorer till färre elever, upp till 300 svarar oftare än övriga hälsofrämjande (30%). Under svarsalternativet Annat, nämligen ser vi stora skillnader i svaren. Bl.a. konflikthantering, stressrelaterade frågor, csn, relationer och droger. 8

De flesta upplever arbetet som akutstyrt i någon utsträckning Fråga: Upplever du att ditt arbete är akutstyrt? Vi ser att skolkuratorer till få elever samt inom friskolan i högre utsträckning svarar att arbetet inte är akutstyrt (17% respektive 19%). 9

Sju av tio upplever att elevernas problematik har ökat de senaste året Fråga: Upplever du att elevernas problematik har minskat eller ökat de senaste året? För skolkuratorer med färre elever är elevernas problematik oftare oförändrad (37%). 10

Var tredje upplever att elever och deras familjer har sämre ekonomi idag än för två år sedan Fråga: Upplever du i ditt arbete att elever och deras familjer har bättre eller sämre ekonomi än för två år sedan? Färre i friskolan svarar att det är sämre för eleven idag (16%). 11

Vanligast att eleverna själva berättar om familjens ekonomiska situation Fråga: På vilket sätt märker du att elevernas och familjers ekonomi har blivit sämre de senaste två åren? Under alternativet Annat, nämligen ser vi främst svar kring följande: Inte råd med fritidsaktiviteter Ökade förfrågningar om stipendier Problem med boende BAS: Sämre ekonomi (n=151) 12

Arbetssituation 13

Var femte skolkurator är inte nöjd med sin arbetssituation Fråga: Om du gör en bedömning, hur nöjd eller missnöjd är du med din nuvarande arbetssituation? 71% 20% 14

Nio av tio skoluratorer kan inte utföra sitt arbete enligt sin planering Fråga: Hur stor del av din arbetstid kan utföras enligt din planering? Vi ser här en skillnad mellan manliga och kvinnliga skolkuratorer. Män svarar oftare att de utföra arbetstiden enligt planering till högst 75% (75% mot 56%). Kvinnorna svarar istället oftare högst 50% (27% mot 9%). 15

Var femte uppger att man har för hög arbetsbelastning Fråga: Hur upplever du arbetsbelastningen på din arbetsplats? 73% 16

Sju av tio skolkuratorer anser att arbetsbelastningen har ökat det senaste året Fråga: Om du ser till din egen arbetsplats, upplever du att skolkuratorernas arbetsbelastning har förändrats det senaste året? Skolkuratorer till mindre än 300 elever svarar oftare än övriga att arbetsbelastningen är oförändrad (38%). För Skolkuratorer med fler än 1000 elever svarar fler att belastningen ökat (84%). 17

Man har fått minskade resurser det senaste året, menar var tredje Fråga: Upplever du att skolan fått minskade eller ökade resurser för elevhälsoarbete det senaste året? 18

Tre av fyra väljer bort arbetsuppgifter pga tidsbrist Fråga: Finns det arbetsuppgifter du väljer bort på grund av tidsbrist? I så fall vilka? Ja, nämligen : 75% Nej :25% Vi ser att flera av de som har över 1000 elever svarar att de väljer bort arbetsuppgifter (91%) Hela listningen finns som bilaga 19

Ju fler elever, desto större sannolikhet att skolkuratorn känner att man inte kan leva upp till lagen Fråga: Anser du att du och dina kolleger idag har möjlighet att leva upp till lagens intention om att alla elever ska ha tillgång till en skolkurator? 38% Skolkuratorer med färre än 300 elever svarar oftare än övriga att de helt och hållet har möjlighet att leva upp till intentionerna (18%). För Skolkuratorer med fler än 1000 elever svarar fler att de inte har möjlighet (64% svarar nej). 33% Skolkuratorer i friskolar svarar i högre utsträckning att de helt och hållet kan leva upp till lagens intentioner (19%). 20

Inte ovanligt att känna sig ensam med stort ansvar Fråga: Händer det att du känner du dig ensam med ett stort ansvar i ditt arbete? 80% 21

Var femte upplever inte att rektorn prioriterar deras arbete Fråga: Upplever du att rektorn på din skola prioriterar ditt arbete? 75% 22

Nästan fyra av tio anser att de inte får den kompetensutveckling de behöver i arbetet Fråga: Får du den kompetensutveckling du tycker att du behöver i ditt arbete? 62% 23

Sociala medier 24

Två av tre använder, i någon mån, sociala medier i sitt arbete som skolkurator Fråga: Använder du sociala medier i ditt arbete som skolkurator? 64% 25

Var femte som använder sociala medier ser en etisk konflikt i det Fråga: Upplever du att det en etisk konflikt i att du använder sociala medier i ditt arbete? BAS: Använder sociala medier (n=270) 26

Sex av tio upplever en ökad arbetsbelastning på grund av sociala medier Fråga: Upplever du att din arbetsbelastning minskat eller ökat på grund av sociala medier (t.ex. nätmobbning)? 27

Övriga frågor 28

Arbetssätt 29

De flesta ingår i en samlad elevhälsa Fråga: Ingår du i en samlad elevhälsa? 30

Nästan nio av tio ingår i ett nätverk av skolkuratorer Fråga: Ingår du i ett nätverk av skolkuratorer? Fler skolkuratorer i kommunal skola ingår i nätverk (89% mot 65% i friskolor) 31

Var femte upplever att det finns fler nätverk idag än för ett år sedan Fråga: Finns det färre eller fler skolkuratorer, nu än för ett år sedan, i nätverket du är med i? BAS: Med i nätverk (n=369) 32

Merparten har ett nära samarbete med skolsköterska och/eller rektor Fråga: Har du ett nära samarbete med någon av följande i ditt arbete? Vi ser att skolkuratorer som är tillgängliga för 301-500 elever i högre grad har ett nära samarbete med Skolsköterska än övriga (88%). De som är har många elever, över 1000 ser vi istället en högre andel med nära samarbete med psykolog (38%). Under Annat, nämligen..: ser bl.a. följande svar: Studievägledare Annan kurator (på skolan eller närliggande skola) Lärare/Fritidsledare 33

Tre av fyra får regelbunden extern handledning Fråga: Får du regelbunden extern handledning i ditt arbete? Fler skolkuratorer i kommunalskola får regelbunden extern handledning (79% mot 55% i friskolan). 34

Varannan upplever ett stöd från externa samarbetspartner i sitt arbete Fråga: Upplever du att har stöd från externa samarbetspartner i ditt arbete? 35

Kommentar 36

Kommentar Sju av tio skolkuratorer är nöjda med sitt arbete, var femte är inte nöjd. Var femte uppger också att man har för hög arbetsbelastning och en majoritet att den ökat det senaste året. Skolkuratorerna upplever att arbetet är akutstyrt i stor utsträckning och många kan inte utföra sina arbetsuppgifter enligt den planering som görs. Man upplever även att det är svårt att leva upp till lagens intentioner om att alla elever ska ha tillgång till en skolkurator, detta ska också ses i ljuset av att var tredje anser att skolan fått minskade resurser det senaste året samtidigt som elevernas problematik också ökat. Vi ser ett samband mellan antalet elever och hur man upplever sitt jobb. Arbetsbelastningen och känslan av otillräcklighet är större i skolor med många elever. Sex av tio uppger att sociala medier har ökat deras arbetsbelastning. Den psykiska ohälsan är det som främst upptar skolkuratorerna arbetstid. Förebyggande arbete uppger endast tre av tio att man ägnar sig år. Det är också det förebyggande arbetet som man i första hand väljer bort när man måste prioritera. 19 procent uppger att man ägnar sig åt hälsofrämjande åtgärder. Hela 80 procent känner sig mer eller mindre ensamma med ett stort ansvar. Förhållandevis få anser också att rektorn prioriterar deras arbete. Kompetensutveckling är en förbättringspotential. Endast var åttonde anser att man får tillräcklig kompetensutveckling. 37

Kommentar (2) Sammanfattningsvis: Skolkuratorerna är alltså ganska nöjda, men upplever en ökande arbetsbelastning. Detta beror bl a på minskade resurser, det aktustyrda arbetet och en ökad arbetsbörda pga sociala medier. Det skolkuratorerna prioriterar bort, i den ökande arbetsbeslastningen, är främst det förebyggande arbetet. Vi ser också en förbättringspotential när det gäller skolkuratorernas nätverk. Alla har inte ett nätverk och samarbetet på skolan med rektor och skolsköterska är inte heller självklart. Även kompetensutveckling är en förbättringspotential. Vi har inga jämförelsetal, så det är så svårt att säga om detta är ett normalläge eller om vi ser en utveckling mot allt tuffare arbetesförhållanden för skolkuratorerna. Vår fråga om arbetsbelastningen förändrats det senaste året, indikerar att skolkuratorerna har ett tuffare läge idag än för ett år sedan. 38