SKISTAR AB Åre Kabinbaneområdet UPPDRAGSNUMMER: 11000187-500 SAMMANSTÄLLNING AV TIDIGARE UTFÖRDA GEOTEKNISKA UTREDNINGAR UNDERLAG TILL DETALJPLAN ÖSTERSUND, REVIDERAD 2018-05-25 SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 4A Box 553 SE-831 27 Östersund, Sverige Telefon +46 (0)63 6855000 Fax +46 (0)63 6855010 www.sweco.se S we c o Ci vi l A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen N i kl a s Sv ed Geotekniker Östersund Mobil +46 (0)72 5385528 niklas.sved@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag och syfte 3 2 Underlag 3 3 Områdesbeskrivning och planerad byggnation 4 4 Mark- och jordlagerförhållen 4 4.1 Topografi 4 4.2 Jordlagerföljd 5 4.3 Hydrogeologiska förhållanden 5 5 Utförd undersökning - okulärbesiktning 6 6 Grundläggning 8 7 Schakt 8 8 Stabilitet 9 9 Avslutning 9 2 (9)
1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Skistar AB har Sweco Civil AB sammanställt de geotekniska utredningar som tidigare är utförda i området kring Åre kabinbana, Jämtlands län. Sammanställningen ska utgöra underlag till områdets detaljplan. Syftet med sammanställningen har varit att beskriva de geotekniska förhållandena som råder inom detaljplanområdet. Föreliggande PM har reviderats efter samrådsyttrande från Länsstyrelsen, daterat 2018-03-23. Revideringens syfte har varit att inarbeta Länsstyrelsens synpunkter angående ras, skred och erosion. 2 Underlag Följande underlag har nyttjats: 13480 Åre kabinbana, vest, PM Grundläggningsfrågor utfört av Sweco Civil AB, daterat 2014-11-28. Beställare Perssoninvest AB. Översiktlig geoteknisk undersökning Åre - väster om kabinbanan, Åre kommun, Markteknisk undersökningsrapport och PM utförda av Sweco Civil AB, daterade 2014-11-21. Beställare Skistar AB. Kabintorget i Åre, Geoteknisk undersökning - rapport och projekteringsutlåtande utförda av Sweco VBB AB, daterade 2004-06-23. Beställare Skistar AB. Hummelliften, Geoteknisk undersökning - rapport och projekteringsutlåtande utförda av VBB VIAK AB, daterade 2001-01-08. Beställare Åre AB, Åreliftarna. Avrinning och erosion i Åredalen, Rapport utförd av VBB VIAK AB, daterad 1993-03-25. Översiktlig kartering av stabilitets- och avrinningsförhållanden i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord, Metodbeskrivning utförd av Räddningsverket, daterad 2007. Plan B, 2015-02-04, Förstudie: 2015-01-21, Åre kabinbaneområdet östra delen, situationsplan utförd av agnasark AB. 13480 Åre kabinbana, vest, Illustrationer utförda av NHS Sverige, daterade 2013-12-04. Jordartskarta, upprättad av SGU. Flygfoton från Eniro. I utförd revidering har följande underlag nyttjats: Illustrationsplan Kabinbaneområdet, Samrådshandling, utförd av Sweco Architects, reviderad 2018-02-08. 3 (9)
3 Områdesbeskrivning och planerad byggnation Detaljplanområdet ligger norr om väg E14 vid Åre kabinbana. Området sträcker sig ca 100 m väst om kabinbanehuset och ca 200 m öst (se figur 4.1). Befintligt område väst om kabinbanehuset består främst av kör- och parkeringsytor. består främst av gräs- och grusytor. Det finns även en backrestaurang Timmerstugan i området. Inom området planeras parkeringsgarage, semesterbostäder, handel och restaurangverksamhet. Figur 4.1 Ungefärligt område för detaljplan (området är reviderat 2018-05-25) 4 Mark- och jordlagerförhållen 4.1 Topografi Väst om kabinbanehuset består området av tre relativt plana ytor. Den norra, högst belägna ytan, varierar i nivå mellan ca +421 och +423 m, den mellersta ytan varierar mellan ca +418 och +419 m och den södra ytans nivå ligger kring ca +415 m. Öst om kabinbanehuset är befintlig markyta mer kuperad och varierar i nivå mellan ca +415 och +450 m. 4 (9)
4.2 Jordlagerföljd Enligt SGU:s jordartskarta består naturliga jordlager i området av moig och sandig morän. Huvudsaklig del av området täcks av ca 0,5-3 m fyllning, de större mäktigheterna bedöms förekomma i områdets centrala och södra delar. Fyllningsmaterialet utgörs främst av grusig sand och siltig morän med inslag av grus och sand. I sydvästra delen av området har ett torvlager påträffats mellan ca 2,9-3,0 m under befintlig markyta. Mellan ca 3-6 m under befintlig markyta har berg alternativ naturligt lagrad lermorän påträffats. Lermoränen, som lokalt går under benämningen Blåhall, är mycket fast och blå i färgen. Vid sondering har det varit svårt att bedöma djup till berg då den mycket fasta moränen ger ett resultat som är svårt att särskilja från berg. I området kring backrestaurangen Timmerstugan består marken överst av ca 3-5 m fyllning, de större mäktigheterna förekommer i den södra delen. Fyllningsmaterialet har mycket låg till låg relativ fasthet och utgörs främst av sandig morän. Under fyllningen finns den naturligt lagrade moränen. Moränens översta 0,5-1 m har låg relativ fasthet, därunder är den relativa fastheten hög till mycket hög. Djup till berg har ej undersökts, förmodat berg har i två undersökningspunkter påträffats på 14 och 17 m under befintlig markyta. Öst om Timmerstugan (vid tidigare dalstation för Stjärnliften) består marken överst av ca 1,5-4 m fyllning, de större mäktigheterna finns i sydväst och minskar mot norr. Fyllningens relativa fasthet är i regel mycket låg. Under fyllningen finns naturligt lagrad morän. Moränens relativa fasthet ökar från låg i det övre skiktet till mycket hög på större djup. Djup till berg har ej undersökts. Bergfritt djup bedöms minska mot norr där det i utförda undersökningspunkter är större än 2 m. 4.3 Hydrogeologiska förhållanden Inga grundvattenrör är installerade. Observationer om eventuellt förekommande vatten har gjorts i samband med utförandet av undersökningarna. Inget vatten påträffades i utförda undersökningspunkter. Grundvattentransport bedöms i huvudsak ske i förekommande fyllningslager och/eller i det övre moränlagret. Inga grundvattenrör är installerade. Vid Timmerstugan bedöms grundvattenytan ligga ca 4 m under befintlig markyta. Mot nordost bedöms grundvattnet bli mer ytligt och ligga ca 2 m under befintlig markyta. 5 (9)
Efter nederbördsrika perioder och snösmältning kan ytligare vatten uppträda i jordprofilen. 5 Utförd undersökning - okulärbesiktning En okulärbesiktning av slänten i planområdets nordvästliga del (ovanför befintlig parkering) utfördes av geotekniker Carl Hellblom och Niklas Sved under vecka 20 år 2018. Besiktningens syfte var att klarlägga riskerna för skred, ras och erosion i aktuell slänt, samt att utföra markradonundersökningar. Två stycken markradonmätningar utfördes i planområdets nordvästra del med mätinstrument MARKUS-10. Resultatet visar att jordluften innehåller 7 kbq/m 3 respektive 1 kbq/m 3 i undersökningspunkterna vilka är ungefärligt placerade i Figur 3.1. Figur 3.1. Okulärbesiktat område är markerat med rödstreckad linje. Markradonmätningarnas planlägen är markerade med svarta cirklar. Slänten norr om parkeringen i planområdets västra del består av friktionsjord med liten mäktighet, berg i dagen observerades på ett ställe vid västra delen av slänten. Slänten är gräsbeklädd och det växer buskage och träd. I släntens övre del finns ett vattendrag som förgrenas längre ned i slänten. Bitvis är vattendraget erosionsskyddat med krossmaterial. Se även Figur 3.2 3.4 för beskrivning av slänten. 6 (9)
Figur 3.2. Berg i dagen Figur 3.3. Vattendrag som erosionsskyddats med grovt krossmaterial Figur 3.4. Nedre delen av slänten 7 (9)
6 Grundläggning Grundläggning och eventuella stödkonstruktioner ska utföras i geoteknisk klass 2 (GK2) och säkerhetsklass 2 (SK2). Förekommande lager med fyllningsmaterial bör tas bort då det kan orsaka ojämna sättningar. Grundläggning av byggnader kan preliminärt utföras med hel kantförstyvad betongplatta på naturligt lagrad jord, berg eller packad fyllning. Markradonmätningar utförda i samband med revidering av PM visar att marken kan klassas som lågradonmark. Grundläggning och eventuella stödkonstruktioner ska utföras i geoteknisk klass 2 (GK2) och säkerhetsklass 2 (SK2). I området kring Timmerstugan har förekommande fyllning begränsad bärighet. Enligt Skistar fylldes området upp år 1984. Med hänsyn till fyllningens liggningstid bedöms viss naturlig konsolidering erhållits. Om last från planerad byggnad begränsas kan grundläggning utföras med bottenplattor på befintlig fyllning. Längre mot nordöst, kring tidigare dalstation för Stjärnliften, blir fyllningens bärighet än mer begränsad och kan även innehålla organiskt material. I området bör byggnader grundläggas på den naturligt lagrade moränen. 7 Schakt Förekommande siltig ytmorän kännetecknas av att den är lätteroderad, flytbenägen och tjälaktiv. Vid torra och väldränerade förhållanden kan jorden schaktas i relativt branta släntlutningar. Då vatten tillförs jorden förlorar den sin hållfasthet och rinner ut i mycket flacka lutningar. Den s.k. Blåhallen är väldigt kompakt och svårschaktad vilket innebär mycket stort motstånd mot losstagning. Blåhallen bedöms kunna stå i brant schaktvinkel direkt efter friläggning. Schaktvinkeln bedöms dock begränsas vid exponering för yt- och grundvatten. Vid schaktdjup större än 3 m bedöms förstärkningsåtgärder bli nödvändiga. Schaktslänter bör inte läggas brantare än 1:2 vid schakt. Förekommande siltig jord är flytbenägen i kombination med vatten och störning från schaktning och packning vilket måste beaktas i byggskedet. 8 (9)
8 Stabilitet Efter okulärbesiktning utförd i samband med revidering av PM bedöms slänten i områdets västra del bestå av friktionsjord med liten mäktighet. Risken för ras och skred bedöms därmed vara liten. Risken för erosion bedöms vara liten eftersom huvudsaklig del av slänten består av växtlighet som kraftigt reducerar erosionsrisken samt att befintliga vattendrag har försetts med erosionsskydd i form av sprängsten. Beroende på schaktdjup och lutningar på schaktslänter kan tillfälliga erosions- och rasförebyggande åtgärder krävas vid byggnation. Förekommande fyllning vid Timmerstugan bedöms ej vara rasbenägen. Områdets nordöstra del innehåller branta partier med lutningar på mer än 17, vilket medför att risken för erosion och ras ej kan uteslutas. Området ingår dock ej i nuvarande detaljplan, förutsättningarna jämfört med dagsläget ändras därmed inte. 9 Avslutning Föreliggande utlåtande behandlar endast rekommendationer och synpunkter i detaljplanskedet. I byggskedet, när utformning av byggnader, ledningar m.m. är bestämda, ska kompletterande geotekniska fältundersökningar utföras. SWECO Civil AB Geoteknik/Östersund Carl Hellblom Handläggare Niklas Sved Revidering 2018-05-25 Robert Jonasson Granskning Carl Hellblom Granskning 9 (9)