I detta nummer: 5.11.1998 DC papperet 55 Utvidgad verksamhet i Vasa 3 Registrering av datanättrafiken 5 Printerutskrifterna avgiftsbeläggs 6 Den gemensamma anskaffningen 8 Kårens datanät 11 DC:s guider 11 Närstödet har kommit igång! 12 Hej alla gulnäbbar! 14 Labbets debitering 16 PC-spalten NT vid ÅA - Nu far de av sin egen fart (by its own fart) 19 Angående printning från PCna återigen en gång 21 Anskaffning av PC:n 25 WordNotThatPerfect printproblem? 28 Tusan till texttrassel 29 Select-situationen och annan softa 30 Klasskampen fortsätter 31 Nytt med bärbara PC:n 35 Serversidan Säkrare säkerhetskopiering 37 Nya servrar för mail och prosit 38 Nätverksnytt Trafikstockning... 41 Osäker i studentbyn? 42 Ring internätet 43 Vasa Säkerhetskopieringar i Vasa 45 Pengar för printning sidor 6,8 Det är dragigt, stäng dörren! sid 4 Bob byter band sid 33
Chefredaktör: Ansvarig utgivare: Markus Talaslahti Stig-Göran Lindqvist
3 Utvidgad verksamhet i Vasa stefan, stigo Mera personal Innevarande budgetår medförde, såsom tidigare berättats, en betydande satsning på Datacentralens personresurser för ordnandet av närstödet i Åbo och Vasa. För Vasas del beslöt rektor att inrätta en planerartjänst med de medel Akademin fick i statsbudgeten för stabilisering av bestående arbetsuppgifter. Också andra satsningar på DC:s personresurser i Vasa gjordes. Akademistyrelsen minskade infrysnings/nedskärningsavdraget i lönebudgeten, varvid Datacentralen passade på att använda (bl.a.) dessa medel för flyttning av en äldre planerare till Vasa. Och ytterligare gjorde ÖH och DC:s Vasasektion en överenskommelse om att ordna en sekreterarresurs för sektionen. I praktiken körde den nya personalen för fullt igång i och med början av höstterminen. De nya platserna besattes ge-nom att f.d. Åboborna Johan Buc Boholm och Mats Lipton Lipkin tog tillfället i akt för en comeback till Österbotten. Buc kommer att handha anskaffningarna av datorutrustning för Vasa-enheterna, och sköter närstödet för LI/Didacticum. Buc skötte ju anskaffningar redan i Åbo. Lipton kommer att bygga upp en lokal reparationspunkt i Vasa, en filial till labbet i Åbo alltså. Han ansvarar därtill för kableringen av datanätet och för närstödet i PF/Pedagogicum och Kurtenia. Susanne Wahlman fungerar som avdelningssekreterare för DC, vilket bl.a. omfattar förmedlingen av guider, programlicenser, material, samt faktureringen av dessa. (Samtidigt sköter Susanne arbetsskyddsuppgifter och MåBra-verksamhet för hela ÖH.) Närstödet i Vasa startade ju redan i våras men körde också det för fullt igång från och med hösten. För Jakobstads del sköts det med besök en dag var tredje vecka. (Om närstödssystemet kan du läsa mera i föregående DC-papper, eller i webben på
4 och ) http://www.abo.fi/dc/narstod/narstod.html http://www.vasa.abo.fi/dc/nar-stod.htm För Vasas del hittar du din egen närstödare ur nedanföljande tabell: Enhet dejour Närstödare tel.nr Bankhuset on 13-16 fr 8-10 Förvaltningen/bankhuset må 13-16 to 8-10 IFS/IS/Akademihuset må 13-16 to 8-10 Jens (80)213 050-5534043 Stefan (80)210 050-5489516 Petri (80)132 050-3396942 Mediahuset on 8-11 Petri (80)132 050-3396942 Kurtenia fr 13-16 Mats (80)124 Didakticum ti 8-11 Buc (80)209 on 13-16 fr 8-10 Pedagogicum ti 13-16 Mats (80)124 to 13-15 Vasaesplanaden ti 8-11 Jens (80)213 050-5534043 Blomsterhuset ti 13-16 Stefan (80)210 050-5489516 DC fick nya utrymmen I samband med nyanställningarna har DC i Vasa fått mera utrymme till förfogande. De nya utrymmena har tagits i bruk av Labbet/Mats samt Buc, Jens och Petri. Utrymmena är sammankopplade till de tidigare utrymmena, så besöks-adressen är fortfarande densamma.
5 Registrering av datanättrafiken matti, nicke, stigo Hot och problem Internettrafiken blir alltmera vildvuxen. Akademins datanät är ju en del av internet och lider av samma symptom. Så gott som dagligen observerar vi crackingförsök, andra former av missbruk eller icke-önskvärd trafik på Anette. Ofta sker attackerna mot dåligt skyddade bordsdatorer eller institutionsservers, varifrån de sedan snabbt kan sprida sig till andra datorer i Anette. Många säkerhetsproblem beror på att serverdatorer och arbetsstationer i vårt nät är öppna för även sådana former av nätservice som är onödig. Typiskt är det fråga om Linux- och andra Unixmaskiner. Det kan gälla kommunikations-protokoll och portar mot tillämpningar som inte behövs på just den datorn. Dylika portar blir lätt oövervakade och därmed lockande för missbrukare. Problembarn är t.ex. SMTP (e-postprotokollet), HTTP (webbprotokollet) och TELNET (terminaltrafiken). Vid säkerhetsalarm har det också blivit allt viktigare att sä-kerhetspersonalen omedelbart kan identifiera vem av oss som utsätts för missbruk (eller vem av oss som själv uppför sig illa ute i internet...) för att snabbt kunna ingripa och begränsa skadan. Användarnamnen bör därför vara enhetligt och entydigt registrerade. Enhetligheten har ju sen också ett värde i sig, och kan dessutom ha funktionell betydelse i olika sammanhang. Ett åtgärdsprogram för att skydda oss mot detta har diskuterats bl.a. mellan universitetsdatacentralerna, IT-säkerhetscheferna och i Akademins ledningsgrupp för IT-säkerhet. Skyddsåtgärder Vi avser nu att under hösten vidta en del skyddsåtgärder med målet att endast behövliga och välskötta resurser syns utåt internet: - TELNET-trafiken (med ursprung utanför abo.fi, eller från studentbyn eller uppringningsservicen) styrs till en bestämd serverdator på DC, där användaren identifieras. Från denna dator kan man sen koppla sig vidare inom abo.fi vid behov.
6 - SMTP- och HTTP-trafik släpps igenom endast mot Akademins centrala servers, samt mot sådana institutionsservers som uttryckligen registreras för detta ändamål hos DC. Också trafik med andra protokoll stängs eller filtreras om behövligt. - Användarnamnen under abo.fi registreras centralt och på ett enhetligt sätt av datacentralen. Denna regel har gällt redan i många år, men ett fåtal vilda användarnamn förekommer ännu. Nu börjar vi tillämpa regeln strikt på alla datorer kopplade till datanätet. - Vi går in för kryptering av terminaltrafik och filöverföring, samt vid behov av e-post. Verktygen för detta är SSH och PGP, vilka Matti Huvila skrev om redan i föregående DC-papper. Det har kommit ut en ny version av ssh, SSH-2 som tyvärr inte finns för Windows ännu. Vi återkommer med information och instruktioner senare. Det har vidare kommit ut en version 5.5.3i av PGP för Windows/NT som tycks passa ihop med Eudora (www.pgpi.com). DC håller på att testa programmet. - Vi försöker förbättra informationen om säkerhetshål i datorsystem som administreras ute på institutionerna. Du, som känner dig drabbad av eller nyfiken på dessa arrangemang kan ta kontakt med artikelförfattarna. Vi håller också på att bygga upp webbsidor om datasäkerheten. Du hittar dem via DC:s hemsida, eller direkt via urlen http://www.abo.fi/dc/security/ Printerutskrifterna avgiftsbeläggs matti, stigo Det har från många håll förts fram att utskrifterna från de datanätkopplade laserskrivarna borde avgiftsbeläggas. En tanke har då varit att minska på sådana långa utskrifter som ibland blockerar de gemensamma skrivarna, en annan att man skulle minska på de icke-seriösa utskrifterna samtidigt som de ändå kunde förbli möjliga men mot betalning. En avsikt har därtill varit att täcka de inte helt obetydliga materialkostnaderna, både när det gäller vanlig svartvit utskrift, och i synnerhet då det gäller dyrare färg- och andra specialutskrifter. För skrivarna i datorklasserna samt andra allmänna skrivare har ett problem varit påfyllningen av papper och färgämne, och vem som betalar för det.
7 Rapportering och fakturering Datacentralen har nu utarbetat ett system för insamling av statistik över printning på nätskrivare, som för varje utskrift ger information bl.a. om användarnamn, laserskrivare, antal sidor och tidpunkt. På basen av statistiken kan utskrifterna faktureras. Datadirektionen beslöt på sitt septembermöte föreslå FÄ att avgifter tas ibruk för användningen av de nätkopplade Postscript-laserskrivarna. Systemet gäller i Åbo och Vasa, men tillsvidare inte i Jakobstad. Avgifterna gäller i första hand studerande samt förstås externa användare. Också anställda kan faktureras om någon enhet så önskar. DC sköter faktureringen för alla skrivare i systemet. Vi rapporterar till de institutioner som önskar statistik över sin egen skrivare, samt överför inkomsten till skrivarens ägarinstitution t.ex. i form av gratiskasetter. Faktureringen av slutanvändarna sker per datorpost i c:a 3 månaders perioder i samband med faktureringen av uppkopplingsserveranvändningen (modembanken). Rapporteringsprogrammet möjliggör individuella priser och gratiskvoter för varje skrivare och för varje grupp av användare (t.ex. bildar studenterna vid en institution en grupp och de anställda en annan). Därtill kan man ha en Akademiallmän kvot. Det föreslås dock att man skulle sträva till att hålla samma avgifter för samma typs skrivare genom hela Akademin. Däremot kunde kvoterna variera. Priser Det föreslås att priset för en normal svartvit pappersutskrift på alla vanliga lasers för studerande är 20 p/sida. Om avgiften för en användare underskrider (inledningsvis) 36 mk per 3 mån (eller 12 mk per mån för kortare användaravtal) uppbärs ingen avgift. Gratiskvoten justeras senare på basen av erfarenhet. För anställda vore de svartvita utskrifterna gratis på alla lasers. För färglaserskrivare vore priset 1.50 mk/sida för såväl anställda som studerande. Ingen gratiskvot tillämpas. Institutionen kan förstås efter egen prövning betala sin anställdes eller studerandes faktura. Vid utskrift på folier bör användaren skilt skaffa sådana.
8 För utomstående användare skulle dubbla priser tilllämpas. Institutioner som för sina egna skrivares del önskar avvika från den ovan uppskisserade standardpolicyn erbjuds tekniskt den möjligheten. Ett bekvämt sätt är att variera på gratiskvoten för olika användargrupper, ett annat att sätta en mycket hög eller mycket låg avgift på sin printer för vissa grupper. Tekniken Utskrifterna från alla sorters pc:s sker med hjälp av SMB-protokollet, som kräver användaridentifiering 1. Från unixdatorer används lpr. Utskriften går till någon central printerserver, som i sin tur vidarebefordrar utskriften till rätt printerkö, och printer, när denna är ledig. Nätlaserskrivarna kan endast användas denna väg. Kör igång i höst En webbtillämpning utarbetas som bäst, med vilken användaren kommer att kunna följa med sin personliga sidförbrukning, i samma stil som modeminfo - programmet med vilket man följer med modem/isdnanvändningen (dessa kombineras i samma rapport och faktura). Rapporteringssystemet är i testbruk under åtminstone september-oktober, varefter den egentliga faktureringen kunde starta. Den gemensamma anskaffningen antti, buc, stigo Styrelsen och rektor avdelade ett anslag på 2 Mmk för förnyelse av institutionernas datorutrustning och datornärstödet. Tre av närstödsplanerarna har finansierats med detta anslag, medan resten, eller 1.645 Mmk reserverades för utrustningen. 1. Se skild artikel om nya printerdefinitioner längre fram i detta papper. OBS! De gamla pc-definitionerna slutar fungera.
9 Offertrundan Datacentralen genomförde under våren-sommaren en pc-offertrunda i enlighet med EU:s förfaranderegler. 20 leve-rantörskandidater ställde upp, av vilka 6 valdes ut för den slutliga genomgången. Offertrundan resulterade i att Datadirektionen den 15.9 beslöt att bibehålla Mikrologs Osborne och Perbis (numera Pinus) Pinuspc på rekommendations-listan. Även på monitorsidan blev listan oförändrad, innehållande Nokia och Sony. Den gemensamma pc-anskaffningen beslöts genomföras så att pc:na skaffas från Mikrolog (Osborne Pentium II 350 MHz) och monitorerna (Nokia 447 XPro) från Pinus. Avsikten var att hålla minst två, högst tre märken på rekommendationslistan för att dels upprätthålla en priskonkurrens, dels hålla Akademins maskinpark möjligast enhetlig. Möjlighet till egen service, serviceoch reservdelsstöd, lokal representant, tillgång till teknisk sakkunskap från tillverkaren och möjlighet att påverka sammansättningen på modulnivå är viktiga valkriterier. Därtill är naturligtvis priset viktigt men små prisskillnader för en viss modell vid en viss tidpunkt är ett osäkert kriterium. Mera vikt fästes vid att få en överenskommelse angående den kontinuerliga prisnivån, t.ex. i form av en fast rabattprocent på riktpriset. Fördelningen av anslaget Förutom att förbättra användarens datoromgivning är ett mål med förnyandet att ta problemutrustning ur bruk och på så sätt rationalisera även underhållsarbetet. Ett annat mål är att accelerera övergången till NT. Huvuddelen av anslaget används för ersättning av äldre pc:s (486:or och äldre) och macar (Motorola68xxx-baserade), c:a 115 st. Därtill förnyas laserskrivarna så att c:a 20 st. gamla ännu aktiva serieportanslutna lasers ersätts med direktkopplade HP LaserJet 4000N. Fåtalet återstående SunOS-baserade arbetsstationer ersätts med Solaris-baserade nya stationer, eller NT-pc:s. De nya datorerna skulle ges åt enheterna i utbyte mot en gammal standarddator. DC ser över de gamla datorerna med målet att omvandla en del av dem till studentstationer enligt nät-pc -konceptet, om detta fås att fungera till rimliga kostnader (DC har testat det bl.a. av Microsoft utvecklade Hydra-konceptet där enklare pc:s fungerar såsom grafiska terminaler gentemot en serverdator. Terminalerna har ett Windows-gränssnitt och de viktigaste Windows-tillämpningarna kan an-
10 vändas). Ett antal äldre pentiumdatorer (>100 MHz) förses med mera minne för att kunna uppgradera till NTv4. Två auditorier (Hum samt ett i Vasa) förses med lärardator + projektor. ÅA-redaktionens utrustning rustas upp. Vid fördelningen mellan Akademins olika enheter fästes vikt vid antalet föråldrade datorer i första hand hos den ordinarie personalen. Enheter med inga eller ett fåtal NT-datorer skulle få sådana. Enheter som övergår från macmiljö till pc:s skulle också särskilt beaktas. Enhetens storlek beaktas givetvis. De fristående enheterna skulle i huvudsak lämnas utanför fördelningen, då en del av dem redan har en relativt god maskinpark, och andra av rektor beviljats egna öronmärkta anslag för datoranskaffningar i år, medan alla övriga institutioner skulle få minst en ny apparat. Tillbakablick Drygt tre år sedan, då motsvarande gemensamma anskaffning gjordes, var det fråga om Pentium-datorer med 75 och 90 MHz processorklockfrekvens. Då försågs datorerna med 16 MB primärminne, drygt 500 MB skivminne, diskettstation, Keytronic 2000 tangentbord, Microsoft mus II, S3 Trio64-grafikkort med 2 MB videominne, SMC-ethernet-kort, DOS 6.22 och MS-Windows 3.11. Datorerna utrustades med Nokias 17" 447X-monitorer. Processortillverkaren Intels prestandaindex (Intel i COMP Index 2.0) för 75 MHz Pentium-processorer var 67 och för 75 MHz Pentium-processorer 81. Tekniska detaljer Den nu på hösten -98 pågående anskaffningen baserar sig på Osborne-datorer innehållande Intels Pentium-II processorer med 350 MHz klockfrekvens. Denna 350 MHz-processor har icomp-indexet 386, dvs. ca. 5-6 ggr snabbare än processorerna för 3 år sedan. Nu förses datorerna med 64 MB primärminne, drygt 4 GB skivminne, diskettstation, 32X CD-ROM station, Keytronic 2000 tangentbord, Microsoft mus II, Matrox Productiva G100 AGP-grafikkort med 8 MB videominne, ethernetkort och Windows NT 4.0. Datorerna utrustas med Nokias 17" 447XPro-monitorer. Monitorns tekniska specs finns på Webben på adressen http://www.nokia.com/products/monitors/products/447xpro.html
11 Mera information, när, vad, hur Mera information om det tekniska valet och om fördelningsbeslutet hittas i Datadirektionens protokoll, som numera finns i webben i PDF-format. Klicka på DC:s hemsida eller sök direkt på http://www.abo.fi/dc/admin/dd/dd3_98.pdf Institutionernas IT-kontaktpersoner kan också berätta mera. Installationsarbetet planeras genomföras under oktober-november. Kom ihåg att vi ber institutionen om en gammal dator i utbyte, en som följer (eller har följt) rekommendationslistan. För din enhets del är det din närstödare som håller i trådarna. Koordinator för hela anskaffningen är Antti Karru (Åbo) och Johan Boholm (Vasa). Kårens datanät Leif I Kårens hus installeras som bäst ett nytt datanät. Tidigare har bara kansliet varit kopplat till akademins nät, men nu kommer alla bostäder att kopplas in med s.k. Twisted Pair-kablar. Inkopplingen kommer att ske med en s.k. Switching Hub för att man inte skall kunna spionera på andra från ett rum och inte heller kunna störa andra i nätet. Kåren kopplades tidigare in via kabeln som går över Tavastgatan, men det har visat sig att den är känslig för åska, så att en ny fiberkabel har dragits under gatan. Nätet skall vara i operativt bruk i början av nästa år. DC:s guider babo Undrar du vart alla DC:s miniguider har tagit vägen, de som brukade finnas i hyllan utanför Orakelrummet? Numera gapar hyllan för det mesta tom, och en liten lapp påstår att man själv kan printa ut guiderna från webben. Guiderna existerar alltså fortfarande, även om många av dem börjar bli rätt föråldrade och beskriver
12 gamla programversioner. Du hittar miniguiderna på adressen: www.abo.fi/dc/miniguides PDF-formatet lämpar sig bäst för utprintning. Avsikten är nog att vi skall producera nya miniguider, så det kan löna sig att ibland kontrollera vad adressen innehåller. Några nya och uppdaterade längre guider bl.a.eudora guiden och guiden Komma igång med NT hittar du på adressen: www.abo.fi/dc/guides Under denna adress skall vi försöka samla länkar till alla DC:s guider som finns tillgängliga i webben. Rapporten Persondatoromgivningen vid Åbo Akademi är redan till vissa delar föråldrad trots att den utkom så sent som i våras! Bl.a. gjorde genomförandet av printerdebiteringen (som beskrivs på annat håll i detta papper) att avsnittet om printning inte mera stämmer på alla punkter. En ny version av rapporten är under arbete. Närstödet har kommit igång! babo I förra numret av DC-papperet berättade vi om närstödsprojektet, d.v.s. IT-stödet till institutionerna. Varje institution har sedan i våras en egen närstödsperson, som du förhoppningsvis redan har träffat. Projektet fortsätter nu under hösten. De kommentarer vi fått hittills har visat närstödet behövs, problemen har åtgärdats snabbare och det har varit enklare att få tag på rätt person på DC vid speciella problem, när närstödspersonen fört ärendet vidare. Vi på DC har också haft stor nytta av närstödspersonernas lokalkännedom när det har gällt att reda ut olika problem. De flesta institutioner har utnyttjat sin närstödsperson rätt flitigt, men vi vill ändå påminna ännu en gång om att närstödet existerar. På adressen: www.abo.fi/dc/narstod/
13 finns aktuella kontaktuppgifter. Det är meningen att närstödspersonen skall vara anträffbar i ditt hus (eller grannhuset) på vissa bestämda tider, kontakta din närstödare för att få reda på tidtabellen. För tillfället ser kontaktuppgifterna ut såhär: Namn e-post inst. tel. kortval till GSM Thomas Backa buck Biocity, Datacity 4798 80 4798 Niclas Forse n niclas Axelia 4922 80 4922 Dan Holm danu Åhuskvarteret, Hum, Donner, Sib 4474 80 4474 Nicklas Karlsson nik Hanken, IIF, Rettig 4871 80 4871 Antti Karru antti Gadolinia (5h) 4880 Jussi Laaksonen jussi ASA 4462 80 4462 Sami Laihorinne sami Gadolinia, Reuterska vinden 4379 80 4379 Kim Lindell kim ÅAT, Geologi, IMR, Kosmor. 4557 80 4557 Miso Lindström miso Bibl. 4579 Harri Sylvander harri FÄ 4917 80 4917 Niklas Södergård (till november) nickus FC, Domus, TF 4469 80 4469 Arbetsuppgifterna Närstödspersonerna för bok över de jobb de utför ute på institutionerna, bl.a. för att vi skall kunna följa med hur stor del av arbetstiden närstödet kräver och för att få en bild av vilka uppgifter och problem närstödspersonerna stöter på. Erfarenheterna visar (som väntat) att större delen av arbetstiden går åt till att lösa olika akuta problem, typ programvaruproblem, strejkande maskiner etc. Närstödspersonerna har också i någon mån utnyttjats som föreläsare och konsulter, vilket ju också var meningen. Närstödspersonen kommer att utföra och koordinera installationer av nya maskiner på institutionen, och kan också anlitas i frågor som berör licenser etc. Det är främst tänkt att närstödspersonen skall hjälpa till med utrustning och program som finns på DC:s rekommendationslista. Institutionen sköter fortsättningsvis själv sin egen specialutrustning. Inget problem är för litet! Våga fråga! På endel institutioner är kanske tröskeln ännu lite hög när det gäller att kontakta närstödspersonen. Tyvärr är suget efter IT-kunniga personer stort just nu på arbetsmarknaden, så vi kan tyvärr inte räkna med att få hålla alla våra närstödare på DC för evigt. Vi hop-
14 pas i alla fall att eventuella personalförändringar inte skall störa närstödsarbetet alltför mycket. Kommentarer, åsikter, önskemål? Närstödskonceptet är helt nytt för oss, och har inte ens nån motsvarighet vid de andra högskolorna (såvitt vi vet), så vi är tacksamma för alla kommentarer, åsikter och önskemål angående hur närstödet kunde utvecklas och förbättras! Kontakta närstödspersonen eller mig (Babo Sjöblom). Hej alla gulnäbbar! babo Grattis, du har hittat fram till DC-pappret! Tidningen finns ju i webben (www.abo.fi/dc/dcpappren), men vi skickar också ut några exemplar per institution i pappersform. Vi försöker ge ut minst ett nummer per termin för att informera om sådant som är aktuellt på ITfronten. Det lönar sig att bläddra bland gamla DC-papper! I synnerhet fjolårets NT temanummer innehåller information som ännu är aktuell. IT-kurser IT-verktygslådan, ett kurspaket med IT-kurser för studerande, körde igång i våras. Kurserna koordineras av Fortbildningscentralen (FC). I verktygslådan ingår kursen Introduktion till ÅA:s datormiljö, som nu på hösten samlade runt 100 deltagare, främst gulnäbbar. Kurserna fortsätter under hösten, för mera information se webben: www.abo.fi/fc/modul/ Guider Du har säkert bekantat dej med Datacentralens guider? De hittar du ju i webben på: www.abo.fi/dc/guides/ Se skild artikel om guiderna i detta DC-papper.
15 Användaravtalet Utan ett eget användarnamn och e-postadress klarar men sig inte länge. En stor del av informationen från tutorerna, institutionen, föreläsarna kommer numera via e-post, eller finns i webben. När du fick ditt användarnamn godkände du våra villkor för datoranvändningen, i och med att du undertecknade avtalsblanketten. Reglerna finns också i webben, bekanta dig med dem: www.abo.fi/dc/admin/reglerlagar/ Lösenordet är personligt Kom ihåg att användarnamnet och lösenordet är personligt, du skall inte låna det åt någon annan! Ge inte heller ut ditt lösenord t.ex. i webben, utan använd ett annat lösenord vid prenumeration av webbtidningar, hotmail etc. Kö till PC-klassen? På dagen är det ibland långa köer till PC-klassernas datorer. Du sitter väl inte och privatsurfar eller sysslar med annat oviktigt när någon annan köar för att få skriva sin uppsats som måste vara klar imorgon? Kom ihåg att datorerna är avsedda för studiearbete. Klasserna är rätt ofta bokade för undervisning, men i höst installeras en ny PC-klass i Axelia där det inte kommer att ordnas undervisning alls. Förhoppningsvis minskar köerna då en aning. Plugga in din bärbara I huvudbibliotekets läsesal är ett antal läsplatser försedda med datanätsutag. Det är meningen att man skall kunna ta med sig sin egen bärbara dator och koppla in den till datanäte, varefter man har tillgång till alla tjänster på nätet, t.ex. e-post, webben och printing. Instruktioner och information finns på: www.abo.fi/library/hb/lasesal/ Problem? Oraklet hjälper! Om du har problem med sådant som berör datoranvändningen, kan du vända dig till Oraklet, Datacentralens dejour i ASA-huset. Oraklet är på plats varje dag 8:30-16. Du kan också kontakta Oraklet per e-post eller
16 per telefon. E-postadressen är oraklet och telefonnumret (215)4777. Ofta frågade frågor har Oraklet samlat i webben under: www.abo.fi/dc/faq/ Bläddra genom frågorna och kontrollera ifall just ditt problem finns med här! Labbets debitering Leif Labbets uppgift är i första hand att reparera de apparater som finns eller har funnits på rekommendationslistan. DC-har rätt att utföra garantireparationer på Osborne och Pinusapparater och debiterar tillverkaren för dessa. Vi har även rätt att utföra garantireparationer på Toshiba bärbara datorer men vi erhåller bara reservdelar, ingen ersättning för arbetstid. Kom ihåg att ej medsända ström- och nätkabel när du sänder in en apparat för reparation. En apparat som kommer till reparation bör vara tydligt märkt med avsändare och felbeskrivning. Vi tillämpar tre debiteringsprinciper: Gratis Rekommenderad utrustning Icke rekommenderad utrustning Apparater som finns eller har funnits på rekommendationslistan repareras gratis under förutsättning att de finns inskrivna i utrustningsregistret utru. Slitna delar (mus, diskettstation och keyboard) svarar institutionerna för. Om nya delar måste inköpas för över 300 mk står institutionen för delarnas kostnader, men i övrigt svarar DC för reparationerna. Apparater som inte finns på rekommendationslistan men i utru reparerar vi på labbet efter mån av möjlighet enligt samma principer som rekommenderad utrustning, dock utan ansvar. Dessa arbeten har en lägre
17 prioritet och labbet garanterar ej att alla fel kan åtgärdas. Vi känner inte dessa och reparationen och reservdelarna kan bli väsentligt dyrare än för den rekommenderade utrustningen. Reparation av privat utrustning 150mk/timme Akademianställdas privata utrustning som används för akademiarbete repareras efter mån av möjlighet för en kostnad av 150 mk/ timme. Externa reparationsarbeten 280mk/timme För arbeten på apparater som inte finns i utru och arbeten till utomstående debiterar vi 280 mk/timme. Uppgraderingar Utöver reparationer kan labbet även uppgradera PCutrustningar varvid institutionen står för arbete och delar. I vissa fall är arbetet gratis. Arbetet debiteras på följande sätt: Åtgärd pris (mk) Tillägg av RAM-minne 0 Byte av grafikkort 0 Byte av ethernetkort 0 Installation av CD-ROM station 0 Byte av moderkort 500 Byte av hårdskiva, skivinstallation 0 Överföring av filer från gammal skiva 200 Programinstallation på ny skiva 200
18
19 PC-spalten NT vid ÅA - Nu far de av sin egen fart (by its own fart) jef o Babo Nu har vi redan levat med NT en tid här vid ÅA. I akademidomänen finns för närvarande ungefär 450 maskiner. Det har nog visat sig att problemfritt är det inte med NT. Speciellt struligt har vi fortfarande haft det med organisationen och stabiliteten på profilerna. Men jämfört med de nya möjligheter för PC-användningen som skapats så vinner nog fördelarna. Nu har användarna även vant sig med att logga in på PC:na, men ännu har det upppstått en del problem i och med att lösenorden på NT och Unix är i praktiken två olika lösenord som vi dock rekommenderar att är samma. Beträffande lösenordssynkroniseringen mellan Unix och NT har det börjat dyka upp en del intressanta produkter och vi hoppas kunna ta ett dylikt i bruk nångång under nästa år. Fy fasen för förfärligt fula falska fatalt förmorrade farliga felprofiler Profilproblemen har återigen varit obehagligt aktuella och du har kanske haft orsak att ställa dig frågan att Har du en ful profil? Ja, då är du inte ensam, i alla fall inte om det är fråga om NT användarprofilen. Profilen har vi berättat om i tidigare nummer av DC-papperet, i korthet är det en samling filer som innehåller olika personliga inställningar för din desktop, t.ex. olika genvägar, bakgrundsbild, vilka program som skall startas vid inloggning etc. Vi har infört sk. roaming profiles, vilket innebär att profilen sparas både på datorns hårdskiva (vanligen i mappen c:\winnt\profiles\username) och på servern pchome (i mappen h:\username\settings\ profile). När du loggar in kopieras profilen från pchome till den lokala hårdskivan, och när du loggar ut kopieras profilen igen till servern. För studerande som loggar in på olika maskiner i klasserna är detta ändamålsenligt, för samma profil finns alltid tillhanda oberoende av vilken dator man använ-
20 der. I klasserna stryks profilerna från hårdskivan när man loggar ut. Nu kan det uppstå diverse krångel med profilen just pga.att den kopieras fram och tillbaka över nätet. Om man sparat många eller stora filer i profilen, i misstag eller med flit, så blir inloggningen långsam. Dessutom kan olika fel inträffa som leder till att profilen förstörs, och då mister du också de filer du har sparat i denna. Spara alltså inte egna filer i profilen, d.v.s. i någon av de filmappar som nämndes ovan. Om du vid varje inloggning får ett felmeddelande rörande profilen, måste du troligen få den gamla profilen raderad. En ny frisk profil skapas då vid följande inloggning. Observera dock att en proppfull lokal hårdskiva också ger upphov till ett felmeddelande rörande profilen ( Can t create local profile ), eftersom en kopia av profilen inte i detta fall ryms på hårdskivan. Det är då inte fel på din profil, utan hårdskivan måste städas. Personal som har egen dator, och sällan loggar in på en annan maskin, har inte så stor nytta av att ha en roaming profil. Om du så önskar kan vi ta bort denna funktion. Din profil sparas då enbart på hårdskivan. Kontakta t.ex. Babo i så fall. Direkt dåraktigt delikat med dessa dyra dedikerade datorservrar Nu när NT-datorernas antal ökat avsevärt har det som väntat blivit både ohållbart för att inte säga direkt opraktiskt att ha en del av serverdatorerna även i bruk som personliga arbetsmaskiner. Både serverfunktionerna och den personliga användningen lider. Under höstens lopp avser vi därför att åtgärda detta så att serverfunktionerna kommer att snurra på egna dedikerade servermaskiner.dessutom får vi en ny serverdator till Åbo och PCHOME rustas upp. Den viktigaste enskilda servern är fortfarande PCHO- ME där hemmaområdena lagras. Den utrustas med ytterligare en processor och dessutom hoppas vi att få en RAID-lösning för hemmaområdena. Fook som är Akademi-domänens Primary Domain Controller (PDC) och Wins-server kommer ytterligare att bli replikeringsmaster men inga större förändringar för den här maskinen. Lunkwill som är den ena av Akademidomänens Backup Domain Controllers (BDC) blir dedikerad server från att tidigare även tjänat som jefs arbetsmaskin. Den