40 år. Seminarium 6.11.2014 Storgatan, Gamlakarleby, K.H.Renlunds museums bildsamling
Folkbildning som bildning av folket Utbildning som ett nätverk som knyter samman enskilda individer, större grupper, och samhälleliga institutioner där nätverkets trådar har sin grund i etiska och estetiska värderingar (inga självklarheter) Skolan reflekterar samhället Samhället reflekterar skolan grundidé bl.a. i museets skolhistoriska utställning Ideal och påverkande faktorer som: Individcentrering Allmänna principer Praktiskt Teoretiskt Frivilligt Obligatoriskt Fakta Åsikt Mentor Lärare (att stimulera till kunskap att förmedla kunskap) Hem Skola Fritid Studier/Arbete
Från Antiken - ett ideal om bildning, kunskap, visdom Hebreisk och kristen tradition Skolastiken och universiteten (medeltiden) Renässansen och reformationen (1400-1500) Upplysningsidealen och människan i centrum (sent1700-t-) I Finland: folskolan grundskolan Till Livslångt lärande 40 år. Seminarium 6.11.2014
Ett exempel / en infallsvinkel: K.H.Renlunds museum och den skolhistoriska utställningen Från griffeltavla till pekskärm (alt. Från kartkäpp till utvecklingssamtal ) 40 år. Seminarium 6.11.2014
40 år. Seminarium 6.11.2014
Familjen, släkten och ståndet som utgångspunkter utbildning och fostran i första hand enligt tradition och gemensamma strävanden pojkar för en utåtriktad framtid (undervisning och fostran utanför hemmet), flickor för hem och familj kristen etik som grund, även som innehåll i undervisningen undervisning för: nytta (upplysning), bildning i sig (egen karaktär) och medborgerlighet (för samhället) tidig form av diskussionen elevens förutsättningar jämlikhet i undervisning och innehåll fysisk aga acceptabel disciplinär åtgärd Egenhet? > Negativa upplevelser förstärker och förädlar 40 år. Seminarium 6.11.2014
På vems villkor förverkligas undervisningen? Kyrka Stat? Vilka får ta del av undervisningen > Folkskolans tid 1860-1870-t > 1974 Folkskolan en princip om att ge alla en möjlighet till bildning bygga upp en egen framtid kyrkans roll minskade - den medborgerliga och nationella identiteten stärktes? folkskolan som grogrund för jämlikhet inget segertåg ingen självklarhet
1920-1949 Läroplikten och enandet av folket Uppfostra och undervisa barn och unga bland ett splittrat folk Läroplikten 1921 kropp och själ Gymnastiklektion i Kelviå, 1920-tal. K.H.Renlunds museums bildarkiv. fostärländskhet
den kristna etiken kännetecknade folkskolundervisningen man betonade också sociala färdigheter läraren uppskattades på ett helt annat sätt än t.ex. under de tidigare århundradena
1950-1973 återuppbyggnadens och radikaliseringens tid Jämförbart med den tidigare perioden nu återubbbyggnad av det efterkrigstida samhället Skolbarnens potential togs på allvar Läraren fortfarande auktoritet, men en del spänningar hem-skol kunde skönjas En viss motkultur uppstår i och med radikaliseringsintrycken och ungdomskulturen från de anglosaxiska områdena Samtidigt solidaritetsrörelser, dock inte solidaritet i första hand mot skolans auktoritet...utan mot folket och demokratiska värden Ex. På att bildning prioriterades högt: Gamlakarleby, Bastuskolan 1956 57
1974 1989 Hela folkets skola och populärkulturen Grundskolreformen en skola för hela folket, en utveklad version av folkskolmodellen: gemensam grund i tanken om att erbjuda samma möjligheter åt alla barn, t.o.m. med beaktande av enskilda förutsättningar och behov minska klasskillnader och regional ojämlikhet ge en hög allmänbildning åt alla Konkret ex. på spänningen individens nivå-allmänna principer : nivåkurser Populärkultur och intensivare internationella kontakter (media) som motvikt till det politiska allvaret och dess spänningar?
Framtiden ser alltmer öppen ut ( ) Skolan har därför nu möjlighet att bli en betydande vägvisare och åstadkomma förändring (En riktlinje i läroplansgrunderna 1994) Skolan som påverkad och påverkare Läraren som mentor, snarare än förmedlare av fakta Utmaningar Informationsflödet Individens inlärningsprocess allmänna mål Fakta, åsikt och självständiga slutsatser Social förändring och Elevens sociala färdigheter i fokus Arbetslivet och vägar vidare från grundskolan Teknologins frammarsch Möjligheter och begränsningar (hem, skola, informationsflödet)
Täällä opistossa ei ole kovin paljon sääntöjä, teillä nuorilla on sydämessänne säännöt, noudattakaa niitä! Isä-Aukusti Här på institutet har vi inte särskilt många regler, ni unga har dem i era hjärtan, följ dem!
Suomalaisen kirjalliosuuden seuras 3-delade serie: Suomen kasvatuksen ja koulutuksen historia I-III (2010, 2011, 2012) huvudred. Pauli Kettunen
Peter Johnsonin osio Koulut ja kansansivistys teoksessa Kokkolan kaupunginhistoria (V) 1945-1976. Teos julkaistaan syyskuussa 2015. Ges senare ut på svenska. Oskari Tokoi, Lapsuuteni muistoja I II (1953, 1955) Tyko Hagman, Elämäni lapsuus: muistelmia Kälviältä ja Kokkolan koulusta. (1911, nyupplaga 1983) Leevi Launonen, Eettinen kasvtusajattelu suomalaisen koulun pedagogisissa tehsteissä 1860-luvulta 1990-luvulla (Jyväskylä 2000)
Iltasanomat 29.9.2014 40 år. Seminarium 6.11.2014
Positivt i utvecklingen av skolans etiska uppfostringsprinciper är ( ) att man tar bättre hänsyn till det individuella och att toleransen ökat. Också skolans uppfostringsmetoder har blivit mångsidigare och utarbetas nu utgående från elevens egna behov. Å andra sidan finns det också en del problematiska element ( ) skolan har övergett begreppen om disciplin och självdisciplin, lärarens roll som uppfostrare är otydlig och samhällets värdepluralism har på många sätt lett skolan in på etiskt sett motstridiga vägar. Leevi Launonen, Yhteisestä arvopohjasta yksilölliseen ajatteluun (2000), fri översättning från finska.
Kunde vi ibland uppfostra barnen själva, i stället för att skuffa in dem i systemet. (fin. Voitaisko lapsia välillä kasvattaa itekki, eikä työntää niit järjestelmään.) Rap-artisten Steen1, Yles morgon-tv 10.10.2014.