1(10) s Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2008 Innehållsförteckning Sidan Samverkansuppdraget unga vuxna med psykisk ohälsa 2 Unga med aktivitetsersättning 3 Rehabilitering med naturen som kraftkälla 6 Förebyggande arbetssätt med Vårdcentralen som arena 7 Administration 8 C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
2 (10) Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2008 Hälso- och arbetslivsinriktade aktiviteter: Samverkansuppdraget unga vuxna 20 29 år med psykisk ohälsa Samordningsförbundets uppdrag mot målgruppen ovan har fortsatt i enlighet med det tidigare fattade beslutet. Utanförskapet måste brytas betydligt mycket tidigare än vad som sker idag och ett samlat grepp riktat mot tänkt målgrupp är en väg. En orsak till att individerna idag inte kommer ut på arbetsmarknaden kan vara bristande social kompetens, sjukskrivning för psykiska åkommor och diffus sjukdomsbild. Mål för samverkansuppdraget i den ursprungliga projektbeskrivningen är att: C:a 80 unga vuxna tas emot i projektet C:a 50 av dessa beräknas kunna ingå i projektet och få det stöd och hjälp de behöver för att kunna gå vidare mot arbetsmarknaden C:a 30 unga vuxna utreds av teamet och hänvisas till annan instans som bättre kan tillgodose den enskildes behov. Eva Marie Sjöberg samordnare för Samverkansuppdraget lämnar följande rapport: Det som utmärker Samverkansuppdraget är att Samordningsförbundet för detta uppdrag har placerat en KBT-resurs på en arbetsmarknadsenhet och därmed möjliggjort en metod där KBT-behandling kombineras med arbetslivsinriktade aktiviteter. Några resultat på gruppnivå är för tidigt att tala om men utifrån enskilda ärenden kan vi utan tvekan säga att metoden fungerar. Även för deltagare som inte kommer ut i arbete eller studier, där resultatet blir remittering till vården för behandling och medicinsk rehabilitering, kan resultatet för den enskilde bli positivt både för hälsa och för ekonomi. Ur ett myndighetsperspektiv blir resultatet att individerna hamnar rätt. Vi arbetar med en väntelista som successivt ökar i omfång. Handläggargruppen som är knuten till Samverkansuppdraget bedömer att det ökade inflödet av unga med problem och arbetslöshet kommer att bestå under nästkommande år. Vi kan således förvänta oss ett ökat tryck på Samverkansuppdraget. De resurser som på handläggarnivå tas i fråga på AME är dels KBT-resursen och dels de personer som arbetar med extern praktik (2) och intern praktik (1). Sannolikt är det KBT-resursen som utgör flaskhalsen i systemet. Om man under projekttiden kommer att ta ställning till utökade resurser bedöms det som viktigt att tillföra KBT-kompetens så att metoden kan bibehållas och utvärderas. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
3 (10) De personer som har aktualiserats i Samverkansuppdraget har alla uppfyllt kriterierna som beslutats av Samordningsförbundets styrelse, d.v.s. de har varit i åldern 18-29 år, haft en psykisk ohälsa, saknat egen inkomst och varit i behov av stöd från mer än en myndighet. Där slutar likheterna deltagarna emellan. När det gäller arbets- eller studieförmåga har förutsättningarna varierat i hög grad, mycket beroende på olikheter i digniteten i den psykiska ohälsan och i hur det socialt har sett ut runt de olika individerna nu och under deras uppväxt. För flertalet har problematiken varit svår och steget till ett arbetsliv stort. Här bedömer vi att Samverkansuppdragets möjlighet att arbeta med individuella planeringar och med flexibilitet vad gäller krav på prestation, som en framgångsfaktor av stor betydelse. Att erbjuda rätt åtgärd vid rätt tid med rätt stöd ger nya möjligheter för deltagarna att lyckas. Det innebär att den icke tidsbegränsade kontakten i Samverkansuppdraget blir en viktig faktor. Det okomplicerade samarbetet i nätverket med handläggare vid andra myndigheter är en annan betydelsefull framgångsfaktorfaktor. Samverkan över myndighetsgränserna har under 2008 fungerat smidigt och bra. Hinder i processen bedöms vara resursbrister. Behovet av anställnings- och aktivitetsstöd samt behovet av KBT-resurs är större än tillgången. Utökade resurser skulle inte enbart ha direkt betydelse för nu aktuella praktikanter. Vid en eventuell extern utvärdering skulle utökade resurser säkerställa ett bra underlag genom data från ett större antal avslutade ärenden. Under kommande verksamhetsår skall uppdraget utvärderas för att fastställa huruvida arbetssätt och metoder har varit framgångsrika eller inte. Målet är att insatsen skall implementeras i ordinarie verksamhet vid uppdragsperiodens slut 2010. Kostnader i tkr för samverkansuppdraget 2008 totalt 737 000 SEK. Unga med aktitivetsersättning Ett uppdrag i samverkan med Samordningsförbundet HjoTiBorg. En särskild kartläggning av unga vuxna med aktivitetsersättning (16 29 år) görs av Försäkringskassan varefter de individer identifieras som med adekvata insatser kan återfå sin arbetsförmåga. En målgrupp som i de fyra kommunerna är drygt 300 personer. Gruppen är högst aktuell i dagarna genom ett lagförslag som lagts till riksdagen som föreslår att ansvaret för målgruppen överförs till Arbetsförmedlingen som får till uppgift att coacha individerna ut mot arbetsmarknaden. Den metod vi nu prövar genom Samordningsförbundens regi är därför tillfredsställande inte minst utifrån att vi ligger något före händelseutvecklingen istället för tvärtom. Från och med nästkommande år kommer enligt lagt lagförslag möjligheten att få ett aktivitetsbidrag att C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
4 (10) kraftigt förändras till att enbart den med ett multifunktionshinder kommer erhålla möjligheten till stödet från Försäkringskassan. Målen för uppdraget är: ur en grupp på 278 individer identifiera 50 med förmågan att kunna gå ut i arbete alternativt utbildning efter någon form av arbetslivsinriktad åtgärd av dessa 50 skall 30 individer gå ut i egen försörjning oaktat graden av egen försörjning, alternativt påbörja studier. Lars-Ove Källman, AME Skövde och Satu Leskinen, Försäkringskassan lämnar följande rapport: Unga med aktivitetsersättning är individer med fullständigt olika utgångspunkter/förutsättningar beroende på diagnos, boende och familjeförhållanden. Efter Försäkringskassans bedömning av individen görs en gemensam kartläggning tillsammans med individen och personliga handläggare från FK och AF. Under projektets gång har vi märkt att dessa ungdomar är i stort behov av handledning hur man fungerar på en arbetsplats. Det som man märker mest hos dessa, många gånger relativt vuxna personer, är att de helt enkelt saknar erfarenhet av ett arbetsliv. De krav vi tar för givet, såsom ex ringa till arbetsgivaren vid sjukdom kanske inte görs. Andra saker som kan ligga som ett hinder är rädslan att åka med allmänna transportmedel som mycket begränsar personens räckvidd och därmed möjlighet till arbete. Detta har gjort att man har många frekventa telefonsamtal med en del av ungdomarna och vi ses som personliga coacher. Många av dem vill bli bekräftade, sedda och hörda. Vi har funnit att en form av söka jobbkurs speciellt utformad för gruppen bör utvecklas liksom regler för hur man agerar på en arbetsplats med rättigheter och skyldigheter. Enkla frågor som att komma i tid, att ringa och meddela att man är sjuk, att kompisar möter man utanför arbetstid liksom att ett husdjur får komma i efterhand. Enkla men viktiga och basala grundvärderingsfrågor. Ett annat hinder som blev tydligt hösten 2008 var att en del av de medel till stöd som fanns att tillgå från Arbetsförmedlingen försvann. Då främst möjligheten till lönebidrag. Från starten i april i år fram till i sommar hade denna möjlighet starkt marknadsförts hos potentiella arbetsgivare. Många ville tänka på det över sommaren. Efter semestern blev det klart med en arbetsgivare för anställning. Denna tog då istället särskilt nystartsjobb, vilket noterades med stor tacksamhet. För de övriga så har det blivit en omstart med nystartsjobbet i C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
5 (10) portföljen ihop med exempel på hur mycket arbetsgivaren tjänar på den här formen av stöd. Lyckas vi övertyga fler arbetsgivare om det vettiga med nystartsjobb så står några i tur för anställning ganska snart efter nyår. En person kommer tyvärr att bli arbetslös inom kort då det saknas stödform från Arbetsförmedlingen. I framtida liknande projekt är det kanske en bra tanke att öronmärka pengar från Af. Många arbetsgivare har verkligen hjärtat på det rätta stället, ibland av rent humanitära orsaker, man vill hjälpa. Men ofta är det också av skäl att man har haft likartade bekymmer i familjen/släkten och då förstår svårigheten för individen att komma ut på arbetsmarknaden. Såsom arbetsmarknadsläget är idag är det ännu svårare att finna ett arbete till våra ungdomar då deras arbetsuppgifter ofta ligger i marginalen på arbetsplatsen. Basfakta Samtliga Kvinnor Män Studier Praktik I arbete/på gång övrigt * Hjo 1 1 1 Karlsborg 3 1 1 1 2 Tibro 4 1 3 1 0/2 1 Skövde 24 15 9 6 4 2/4 8 Totalt 31 17 14 7 5 2/6 12 * Många av ungdomarna väntar på åtgärd Under projektets gång har vi märkt att det fattas verksamhet/utredningsform för vissa diagnoser t.ex. hjärnskada och vissa funktionshindrade är för bra för den verksamhet som finns t.ex. inom psykiatrin och LSS. Pressmeddelandet som socialdepartementet har gett ut angående översyn av aktivitetsersättning så föreslås det att aktivitetsersättning bör avskaffas. Idag finns det totalt 317 personer som har aktivitetsersättning i Skövde och HjoTiborg. Det känns av stor vikt att framöver ha en bra dokumentation om den enskilde samt en arbetsmetod som kan vara ett verktyg för dessa ungdomar att komma ut i arbete/studier. Trots de hinder som finns, tycker vi att det har varit en förmån att jobba med dessa ungdomar, se deras framsteg och utveckling. Ett sådant här projekt kräver ett stort hjärta och engagemang från alla inblandade. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
6 (10) Nyckelorden i uppdraget blir att ständigt vara närvarande, att se och bekräfta. Vikten av att inför starten av ett uppdrag öronmärka åtgärdsmedel är en annan viktig parameter som bör uppmärksammas. Allt hänger ihop och utanförskapet har många olika ansikten. De ovan som redovisas gått i jobb har visat tydligt att uppdraget redan är lönsamt för oss i samhället totalt sett. De som enligt redovisningen ovan väntar på någon form av åtgärd är inne i en ständigt pågående process där alla möjligheter prövas utan dröjsmål. Kostnader i tkr för uppdraget 2008 totalt 377 000 SEK. Rehabilitering med naturen som kraftkälla Ett uppdrag som omarbetats sedan beslutet i styrelsen i juni 2008. Från ett samverkansuppdrag med flera aktörer byggt på det koncept som SLU i Alnarp har tagit fram för rehabilitering av utmattade patienter, till ett koncept där man tar hjälp av naturen i läkprocessen kopplat till de resurser som AME i Skövde tillhandahåller. En process som tagit tid för planering under hösten men som nu är klart för intag av deltagare. Ansvarig uppdragstagare, Kerstin Söderlund, skriver i sin rapport: Rehabuppdraget Rehabilitering med naturen som kraftkälla startade hösten 2008. Två personer, en beteendevetare och en arbetsterapeut, anställdes och påbörjade efter introduktion arbetet med att utforma material, kontakta samarbetspartners, studera ämnet och göra studiebesök. Förberedelser gjordes också för installation i den lokal på Skaraborgsgatan som verksamheten skulle ta i bruk vid årsskiftet 2008/2009. Styrelsen begärde komplettering av det skriftliga underlaget, vilket fördröjde starten något. Arbetsterapeuten valde i november 2008 att gå tillbaka till sitt ordinarie arbete på Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten påbörjade en nyrekrytering. För att upprätthålla den påbörjade processen valde enheten att temporärt låna ut en av sina ordinarie arbetsmarknadskonsulenter till uppdraget. Under december slutfördes rekryteringen och en ny arbetsterapeut kommer att påbörja sitt arbete 090201. Under tiden och en bit in på 2009 kommer den inlånade arbetsmarknadskonsulenten att fortsatt kunna finnas tillgänglig. I december 2008 fattade styrelsen ett beslut om att uppdraget Rehabilitering med naturen som kraftkälla skulle få fortsatt förtroende utifrån det reviderade underlag som presenterats. Januari 2009 Lokalerna på Skaraborgsgatan har tagits i bruk och inomhusmiljön genomgår en uppfräschning och anpassning till den verksamhet som ska finnas där. En handläggargrupp har utformats. Försäkringskassans personal har fått utförlig information om uppdraget och en informationsträff med C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
7 (10) socialförvaltningens personal är bokad. Uppdraget beräknar att de första deltagarna kommer igång under februari månad. Uppdraget är efterfrågat av samtliga ingående parter i Samordningsförbundet och syftet är att erbjuda en förberedande och en arbetslivsinriktad rehabilitering för individer som är långtidssjukskrivna, löper risk för långtidssjukskrivning eller har en tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning. Det myndigheterna nu har att göra är att nyttja resursen fullt ut och att verksamhet kommer igång snarast. Kostnader i tkr för uppdraget 2008 totalt 366 197 SEK. Hälsoinriktade aktiviteter: Förebyggande arbetssätt med Vårdcentralen som arena Ett nytt sätt att arbeta på vårdcentralerna i teamsamverkan med tillgång till externa samverkansparter beslutades av styrelsen i december 2007. En samverkansform som bedrivs med stöd av att ingående vårdcentraler Hentorp och Norrmalm erhöll 150 000 SEK vardera från regionens åtgärdsmedel att minska sjukfrånvaron. Från och med hösten 2008 omfattar överenskommelsen även Vårdcentralen i Södra Ryd men här utgår inga medel ifrån anslaget ovan. Samordningsförbundet finansierar Försäkringskassans närvaro på dessa Vårdcentraler men som från och med verksamhetsåret 2009 blir enhetligt med 4 timmar/vecka och vårdcentral. Inriktningen för 2009 förändras dessutom till att bli mer konsultativ samtidigt som nya sjukfall i görligaste mån överförs till den handläggare som är verksam på den specifika vårdcentralen. Anette Severinsson, samordnare på Vårdcentralen i Hentorp, gör följande kommentarer i sin rapport om det arbetet som bedrivits: Fördelarna är patienten får snabbare hjälp än de annars skulle ha fått. Man är nöjd med att en fast kontakt har etablerats med Arbetsförmedlingens representant samt att den samverkan som varit med Primärvårdsrehab har varit till gagn för patienten i och med att man tidigt kan erbjuda tider för patienter som lyfts i gruppen. Gällande Försäkringskassans närvaro på Vårdcentralen är man mer tveksam men säger samtidigt att man är positiv till att ha en handläggare knuten till teamet. Britta Elwér, samordnare på Vårdcentralen Norrmalm skriver: Arbetet i teamet har fungerat bra med möten en gång per vecka på vårdcentralen. Vid behov har andra aktörer varit närvarande ex distriktsläkare och personal från det psykosociala teamet. Det nära samarbetet med sjukgymnast och arbetsterapeut från primärvårdsrehab är en stor tillgång och jag är övertygad om att möjligheten C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
8 (10) att få tid snabbt påverkar patienterna som deltar i projektet positivt. Hälsovägledaren har med sin kompetens vad gäller livsstilsförändringar (sömnskola, viktgrupper, individuella hälsosamtal mm) varit ytterligare en möjlighet för patienterna att själva påverka sin situation. Samarbetet med Per Gustafson från Försäkringskassan gör kommunikationen mellan primärvården och försäkringskassan lättare. Trots att Per ej suttit på vårdcentralen har det varit lätt att få kontakt i de olika ärendena. Pers deltagande har tillfört mycket kunskap till gruppen och detta gagnar patienterna. Sammanfattningsvis, yrkesgrupperna internt hittar varandra lättare genom teamets verksamhet och sammansättning. Den externa kompetens som tillförs från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen uppfattas som positivt så att en helhetsbedömning av individen kan göras. Samordningsförbundet har inom ramen för sitt uppdrag även finansierat Försäkringskassans medverkan på Vårdcentralen i Södra Ryd. Insatsen är olik de övriga vårdcentralernas arbetssätt eftersom Försäkringskassan här enbart arbetar konsultativt 4 timmar i veckan och att ett samverkansteam inte bildats på denna vårdcentral. Kostnader i tkr för uppdraget 2008 totalt 65 000 SEK. Administration Arbetet i leds av en styrelse. Ordförande är ordinarie ledamot från Skövde kommun och vice ordförande har varit utsedd ordinarie ledamot från Arbetsförmedlingen. Styrelsen stöds av en ansvarig tjänsteman i det administrativa arbetet. Tjänsten är på heltid men delas mellan Samordningsförbunden Skövde och HjoTiBorg med fördelningen 60 % Skövde och 40 % HjoTiBorg. Styrelsen har haft följande sammansättning: Ordinarie ledamöter: Anna-Britta Andersson, (m), ordförande Skövde kommun Thomas Gustafsson, vice ordförande, Arbetsförmedlingen Sewon Ekberg, (fp), ledamot, Västra Götalandsregionen Torgny Andersson, ledamot, Försäkringskassan Ersättare: Anita Lindgren (s) Skövde kommun Agneta Kinnander, Arbetsförmedlingen Claes-Göran Borg, (v), Västra Götalandsregionen Karin Viklund, Försäkringskassan C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
9 (10) Revisorer 2008: Hans Gavin, Ernst & Young Birgitta Willersjö, Skövde kommun Thomas Gustafsson, Västra Götalandsregionen Samordningsförbundets styrelsemöten, presidiemöten, beredningsgruppsmöten, kunskapsutveckling samt övrig representation under 2008: Styrelsemöten och presidiemöten Samordningsförbundets styrelse har under 2008 hållit 7 sammanträden. Ordförande Anna-Britta Andersson och vice ordförande Thomas Gustafsson, har utgjort Samordningsförbundets presidium. Presidiet har under året hållit 5 protokollförda sammanträden. Beredningsgruppsmöten Representanter från de samverkande myndigheterna i Skövde har utgjort beredningsgrupp till styrelsen. Beredningsgruppen har under året träffats 6 gånger och minnesanteckningar har förts vid dessa tillfällen. Kunskapsutveckling och konferenser Nätverkskonferens den 16 17 april i Nyköping. Deltagare var en ledamot i styrelse. Tyvärr en upprepning av det vi redan visste och kunde. Formerna för det nationella nätverket har brister och myndigheterna bör ta sitt ansvar för att bilda ett nationellt råd där gemensamma principiella övergripande frågor kan diskuteras. En utbildningsdag i samverkan med Samordningsförbundet i HjoTiBorg den 21 april 2008 tillsammans med kommunjurist Jonas Reinholdsson från Kommunlex AB som talade om vad lagen säger när det gäller vårt ansvar som myndighet att samverka runt individen och dennes rehabilitering. Ett 10 tal tjänstemän och ledamöter från styrelse och beredningsgrupp deltog. Arbetsförmågebedömning och rehabilitering mot arbete i Göteborg den 14 15 maj. En gemensam konferens med övriga samordningsförbund i O- län. 15 handläggare från medlemsorganisationerna deltog. Kommer vi en dag att kunna få en gemensam syn på vad arbetsförmåga är? Den kommande utredningen som Anna Hedborg ansvarar för på riksnivå skall ge oss riktningen under 2009. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc
10 (10) Samordningsförbundens Dag i Östra Skaraborg den 26 augusti Deltagande var styrelsen, ledamöter i beredningsgruppen och handläggare från medlemmarnas organisationer. Pågående uppdrag i Östra Skaraborg presenterades och varvades dessemellan med tid för mingel och möten. Samordningsförbunden Dag den 22 september Billingehus Skövde Från deltog 10 personer från styrelse och beredningsgrupp. Tema Samverkan himmel eller helvete. Föreläsningar varvades med seminarier och en fråga som dröjer sig kvar är hur tar vi tillvara på resultatet efter ett genomfört uppdrag? Totalt 200 deltagare gästade Skövde denna dag. Nätverkskonferens Södertälje 5-6 november Deltagande var ledamot från styrelsen och ansvarig tjänsteman. Det nationella rådet för myndigheterna har nu bildats och för första gången var det en givande central konferens. Regionalt nätverk Finsam Ansvarig tjänsteman är Samordningsförbundets representant i nätverket. Nätverket har träffats vid fyra tillfällen under året förutom konferenserna ovan. Ekonomiadministrationen Upphandlad av Administrativ Centrum, Västra Götalandsregionen. Administrationskostnader inklusive styrelse och kunskapsutvecklingsinsatser för verksamhetsåret 2008 totalt 547 000 SEK. C:\Users\Tomas Rosenlundh\Documents\v-ar 2008\\Verksamhetsberättlelse för verksamhetsåret 2008.doc