Remiss - Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Änr KS 2016/662

Relevanta dokument
Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Remiss av betänkandet En Trygg Dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Dricksvattenutredningen ur kommunalt perspektiv. Tove Göthner, SKL 12 maj 2016

Yttrande över slutbetänkande av dricksvattenutredningen

Dricksvattenutredningen

Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik

Yttrande remiss om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Dricksvattenutredningen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)

Svenskt Vattens synpunkter på förslagsrutorna för kapitlen 7, 8, 9 och 11, kapitlen 10 och 15, forskningsbehov samt författningsförslagen

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Remiss av statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft

Dricksvattenutredningen. Direktiv Genomförande Förslag Reflektioner

Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 november 2016

Livsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Vattenskyddsområden. Hur arbetar vi med dem? Tove Göthner FAH 24 september 2014

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad

Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser

Svenskt Vattens arbete inom säkert dricksvatten

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Ansökan om revidering av Stavsnäs vattenskyddsområden, gränsdragning och skyddsföreskrifter.

Regionalt samarbete för säkert vatten. Magdalena Lindberg Eklund, utredningsstrateg Sydvatten 25 april 2018

Vatten Avlopp Kretslopp

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

VA-chefsträff i Kristianstad

Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2016/01030/R Förslag till svenska bestämmelser för invasiva främmande arter

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i Välfärden (SOU 2017:38)

Planering och beslut för hållbar utveckling

Va-planeringens roll i samhället

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

10 Vatten och avlopp (VA)

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Remiss - Betänkande Miljötillsyn och sanktioner (SOU 2017:63)

Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?

En trygg dricksvattenförsörjning SOU 2016:32

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

JJIL Stockholms läns landsting

SwedCOLD 10 oktober 07

Faktorer som styr VA-planeringen

Folkhälsomyndighetens remissyttrande över Underlag till Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Regler om vattenskyddsområden

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

9. Grundvatten av god kvalitet

Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Remiss - Konsumenten i centrum - ett framtida konsumentstöd (SOU 2012:43)

Betänkande Vägar till hållbara vattentjänster, SOU 2018:34

Remiss av betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning

Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Med miljömålen i fokus

Allmän information om vattenskyddsområden

Här redovisar Boverket en sammanställning av sitt åtgärdsarbete under 2017 enligt de frågor som vattenmyndigheterna ställt.

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En trygg dricksvattenförsörjning

Hjälp i vattenarbetet. Vattenskydd Vattendomar

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

TEKNISKT UNDERLAG LÄSANSVISNING

Remiss om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)

Remiss om betänkandet Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt, och enkelhet (SOU 2017:63)

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare

Kommunstyrelsen Dnr SBN

Remiss av underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna

Transkript:

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Kommunledningskontoret 2016-11-23 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsen Remiss - Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Änr KS 2016/662 Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslås besluta att besvara remissen med detta yttrande. Sammanfattning Kristianstads kommun tillstyrker i huvudsak utredningens överväganden och förslag i enlighet med detta yttrande. Sammanfattningsvis är betänkandet en positiv och ambitiös skrift som på identifierar många av de problem och utmaningar som dricksvattenförsörjningen står inför. Många bra och väl motiverade förslag läggs fram. Samtidigt skulle dock staten kunna ta ett ännu större ansvar i frågan genom stödfunktioner, forskning, kompetensförsörjning, ansvarsövertagande på regional och nationell nivå och eventuellt riktade ekonomiska insatser. På så sätt skulle producenterna ges bästa möjliga förutsättningar att uppfylla målet om en trygg, samordnad och långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning. Kristianstads kommun framhåller även att kommunen ska ha beslutanderätt och rådighet över kommunens vattentillgångar och vattenanvändning till förmån för kommunens invånare och näringsliv. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 2016-11-23. Tekniska nämndens beslut 2016-10-06 97. C4 Tekniks tjänsteutlåtande 2016-09-12. Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 2016-09-22 68. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande 2016-09-09. Postadress Telefon Bankgiro Org.nr Kommunledningskontoret vxl 044-135000 657-9536 21 20 00-0951 291 80 Kristianstad

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2(7) En trygg dricksvattenförsörjning, slutbetänkande av Dricksvattenutredningen SOU 2016:32. Ärendet Regeringen beslutade i juli 2013 att tillkalla en särskild utredare för att gå igenom dricksvattenområdet med syfte att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet på såväl kort som lång sikt. I förekommande fall skulle även lämpliga åtgärder föreslås. Utredningen, som tog namnet Dricksvattenutredningen, har nu redovisat sitt slutbetänkande En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32). Kristianstads kommun har, bland många andra, fått betänkandet på remiss. Betänkandet omfattar mer än 1 000 sidor och är en ambitiös och noggrann genomgång av dagens dricksvattenförsörjning, samhällsutvecklingen, grundläggande problem och utmaningar på en rad områden samt utförligt motiverade förslag. Enligt betänkandet ligger den huvudsakliga vägen till att möta utmaningarna i ökad regionalisering och mellankommunal samverkan. Dricksvattnet utgör landets i särklass mest samhällskritiska försörjningssystem, en förutsättning för att samhälle, företag och olika verksamheter ska fungera. Så inleds slutbetänkandet av Dricksvattenutredningen (SOU 2016:32), och konstaterar sedan att dricksvattenförsörjningen står inför påtagliga utmaningar. Det är lätt att hålla med om detta mot bakgrund av de kriser i vattenförsörjningen landet drabbats av under senare år, som föroreningarna i Östersund och Everöd, och vattenbristen i sydöstra Sverige. Enligt betänkandet ligger den huvudsakliga vägen till att möta utmaningarna i ett regionalt perspektiv, med ökad inriktning på mellankommunal samverkan och långsiktighet. För att uppnå detta menar man att staten behöver tydliggöra kravställandet och stödet till kommuner, producenter och andra aktörer. Den huvudsakliga invändningen mot utredningens förslag är möjligen att de stora utmaningarna främst föreslås hanteras av branschen själv, genom ökad samverkan mellan kommuner och andra producenter av dricksvatten. Statens insats handlar här främst om att ställa ökade krav. Samtidigt som det sägs i betänkandet måste det betraktas som en central samhällsuppgift för staten att tillse att dricksvattenförsörjningen i landet fungerar tillfredsställande. Den stora mängden av vattenproducenter, kommuner och bolag har olika förutsättningar och egenskaper, och som också redovisas i betänkandet ofta brist på tid, resurser och kompetens. Bakgrundshistoria, ekonomiska begränsningar, personliga och politiska motsättningar kan ibland hindra utveckling och samverkan.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 3(7) För att garantera en trygg försörjning i hela landet kan staten behöva bidra med ökade insatser i form av kompetensförsörjning, forskning, stödfunktioner, övertagande av ansvar på regional och nationell nivå, och till och med riktade ekonomiska insatser. Samordning och långsiktighet Utredningen föreslår att det, i lagen om allmänna vattentjänster, införs en skyldighet för kommuner att ta tillvara möjligheter att samverka med andra kommuner avseende vattenförsörjning. Detta är i sig ingen kontroversiell eller uppseendeväckande slutsats, eftersom den utvecklingen redan pågår runtom i landet. Kristianstads kommun samverkar exempelvis regionalt i Skåne, samt med omkringliggande kommuner i nordöstra Skåne. Det är dock otydligt vad för slags samverkan som mer exakt avses i utredningens förslag, samt hur staten ska bedöma om kommunerna lever upp till samverkanskravet. Ett mer stödjande arbetssätt vore om staten kan bidra med särskilda insatser om en nödvändig samverkan inte kommer igång, t.ex. dialogkonferenser, juridiskt stöd eller andra initiativ. Utredningen föreslår att Länsstyrelsen uppdras utforma eller på annat sätt säkra utvecklingen av regionala vattenförsörjningsplaner. Helt avgörande för att dessa vattenförsörjningsplaner ska bli en tillgång är att Havs- och vattenmyndigheten och Boverket måste samverka i sina instruktioner och vägledningar till de regionala länsstyrelserna så att det blir en gemensam syn och ambitionsnivå i landet. I utredningen beskrivs hur dricksvattenproducenter ofta lyfter fram bristen på tid, kompetens och ekonomiska resurser. Utredningen konstaterar dock att staten inte ska hålla sviktande operatörer under armarna och menar att samverkan är en lösning på detta problem. Samtidigt konstateras att kraven på kompetens och kunnande ökar generellt; det är ofta brist på kompetent personal. Här skulle staten, som kontrollerar och finansierar den högre utbildningen, kunna göra en insats genom att prioritera nödvändiga utbildningar och på så sätt öka kompetensen.. Ett förändrat klimat Utredningen har belyst frågan men presenterar inte många förslag gällande klimatförändringarna specifikt. Det vore positivt om det statliga stödet för klimatanpassningsarbete även kunde omfatta dricksvattenanknutna insatser, till exempel att höja upp vattentäkter och reservoarer och bygga om vattenverk för skydd mot skyfall och översvämning. Det är positivt med utredningens förslag om att Jordbruksverket får i uppdrag att utreda jordbrukssektorns framtida behov av vattenförsörjning. På en global skala finns ofta en konkurrens mellan jordbruksbevattning och allmän dricksvattenförsörjning, och det kan även förekomma i södra Sverige. Det vore önskvärt om behovet av dricksvatten får en tydlig prioritet, som exempelvis i Kristianstads kommuns miljömål: Det grundvatten

TJÄNSTEUTLÅTANDE 4(7) som har den bästa kvaliteten ska i första hand användas till det allmännas intresse i form av dricksvattenförsörjning. I miljöbalken finns idag en formulering om att en vattenverksamhet skall utföras så att den inte försvårar annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda ändamål av vikt. Det vore dock önskvärt att detta ställningstagande förtydligades, till vägledning i tillståndsprövning av vattenverksamhet. Skyddet av vattentäkter Detta är ett av få avsnitt i betänkandet där staten föreslås ta ett större ansvar, även ekonomiskt. Utredningen konstaterar att skyddet av vattenförekomster idag är otillräckligt och betonar att betydande samhällsvärden står på spel om inte dricksvattenresurserna värnas. Det konstateras också att dagens insatser inte bedrivs med den omfattning och hastighet som krävs med tanke på befintliga och framtida sårbarheter och risker för dricksvattnet, och att Sverige riskerar att inte uppfylla sina åtaganden gentemot EU. I Kristianstads kommun har under de senaste tio åren endast två nya vattenskyddsområden kunnat fastställas, trots särskilda insatser med kompetens och resurser. Med samma takt skulle det ta ytterligare 70 år att fastställa skyddsområden för återstående kommunala vattentäkter. Liknande situationer finns även i andra delar av landet, och hindren kan finnas på såväl kommunal som statlig nivå. Det är positivt att utredningen föreslår att det bör införas en skyldighet för kommuner att ansöka om inrättande och omprövning av vattenskyddsområden samt att länsstyrelsen ska fatta beslut om utformningen av områden och föreskrifter. Utredningen föreslår att staten antar en målsättning att samtliga vattentäkter i landet ska ha ett uppdaterat vattenskyddsområde inom tio år och att statliga medel ska tillföras för att möjliggöra detta. Det är även positivt att länsstyrelsen sedan får ansvar för tillsynen, men kan överlåta denna till kommunerna om det bedöms lämpligt, samt att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ska utveckla sin vägledning inom området. Det är dock viktigt att HaV även utvecklar tydlig rådgivning gällande utformningen av vattenskyddsföreskrifter, både med avseende på riskbedömningar och den juridiska gångbarheten. Utredningen föreslår att krav på konsekvensutredning inför beslut om vattenskyddsområde författningsregleras och att HaV bör tydliggöra och exemplifiera hur en sådan bör utformas. Det är viktigt att denna rådgivning blir omfattande och tydlig, att det klaras ut vilken typ av konsekvenser som ska utredas samt att det klargörs att konsekvensutredningen inte kan tillåtas påverka den hydrologiskt/riskanalytiskt baserade avgränsningen av vattenskyddsområdet och utformningen av skyddsföreskrifter.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 5(7) Ersättningsfrågor Den betydelsefulla frågan om fastighetsägares eller rättighetsinnehavares rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk, eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, är en kvarstående betydelsefull faktor som utredningen enligt sina direktiv inte skulle behandla. I betänkandet belyser man dock frågor relaterade till ersättning och hur dessa frågor påverkar förutsättningar och processer vid inrättande av vattenskyddsområden. Eftersom endast ett fåtal ersättningsmål har avgjorts i domstol finns stora osäkerheter i ersättningsfrågan, och framförallt i bedömningen av huruvida en aktuell inskränkning följer av de allmänna hänsynsreglerna eller om den går utöver dem. Fler domstolsavgöranden kan bringa värdefull klarhet i frågan, men i väntan på dessa krävs tydliga riktlinjer och/eller vägledning kring hur dessa frågor ska tolkas. En lämplig del av lösningen vore att lantmäteriet får ett ansvar för att ta fram underlag och göra värderingar för att bedöma ersättningskostnader och avgöra om dessa kostnader innebär ett avsevärt försvårande för fastighetsägaren. Kontroll och övervakning Utredningen föreslår att Livsmedelsverket får bemyndigande att föreskriva om inhämtande av uppgifter om dricksvattenkvalitet från producenter och distributörer. Vidare föreslår de också att vattenmyndigheterna i ökad utsträckning ska kunna begära in relevanta och kvalitetssäkrade råvattendata från kommuner och producenter. Kristianstads kommun har sedan många år tillåtit de statliga myndigheterna att inhämta resultat från databaserna hos de laboratorier som vi anlitar. Detta har dock varit en envägskommunikation. På de workshops som utredningen genomförde betonades från branschens sida att kontrollen behöver utvecklas mot ett mer stödjande arbetssätt. Vattenmyndigheterna föreslås framöver återkoppla resultaten från miljöövervakningen till dricksvattenproducenterna och det samma bör gälla Livsmedelsverket. Det kan exempelvis handla om analys av trender, jämförelser över landet eller begränsningar i metodiken. Det är dessutom angeläget att den nationella miljöövervakningen av grundvatten utvidgas väsentligt, i nivå med den som t ex sker i Danmark och England, till att omfatta de flesta viktiga grundvattenförekomsterna i Sverige. Detta bör vara ett uppdrag för SGU som även bör vara databasvärd, med liknande återkoppling till dricksvattenproducenterna som för Vattenmyndigheterna. Krisberedskap Livsmedelsverket föreslås utreda förutsättningarna för ett nationellt system för rapportering av incidenter och oönskade händelser kring dricksvattnet. Precis som i frågan om kontroll och övervakning är det viktigt att man i samband med utformandet av ett sådant

TJÄNSTEUTLÅTANDE 6(7) system tänker på vikten av återkoppling till dricksvattenproducenterna, så att det inte enbart uppfattas som en rapportering uppåt. Det är även viktigt att systemet är enkelt, helst kan knytas till redan befintliga system, samt att det finns erbjudanden om stöd och liknande. Livsmedelsverkets vattenkatastrofgrupp (VAKA) är ett av få stödsystem som staten tillhandahåller idag, och är mycket uppskattad av vattenproducenterna. Kristianstads kommun hade stor nytta av VAKA under föroreningshändelsen i Everöds vattenverk 2015. Utredningen föreslår att VAKA ska finnas kvar hos Livsmedelsverket under en begränsad period för att sedan knytas närmare kommunerna och dricksvattensektorn. Staten bör behålla sitt övergripande ansvar i denna fråga, speciellt som en fungerande och uppskattad struktur för krisberedskap nu finns hos Livsmedelsverket. Staten har verkat som en kompetent sammanhållande kraft för arbetet och VAKA innebär en förtroendeskapande samverkan mellan stat och dricksvattenproducenter som vore olycklig att frångå. Eftersom antalet allvarliga incidenter dessutom är tämligen få har en statlig organisation större möjlighet till uppdaterad beredskap och kunskap än om ansvaret förs ner på regional eller lokal nivå. Dricksvattnets samhällskritiska karaktär borde innebära krav på att staten utarbetar riktlinjer och lämnar stöd. Det skulle exempelvis kunna gälla riktlinjer för byggande av säkra vattenverk och reservoarer, juridiskt och även finansiellt stöd till reservvattentäkter eller för sammankoppling av system för ökad redundans. Produktion och distribution Utredningen föreslår att det ställs krav på förnyelse- och underhållsplaner i vattentjänstlagen. Enligt vad dricksvattenproducenterna framförde under utredningens gång behöver det dock förtydligas vad dessa planer ska innehålla. Dessutom ansåg producenterna att fokus bör läggas på redundans i systemen snarare än på underhållsplaner. Vidare anser utredningen att för att vattenverken ska kunna klara ökade föroreningar i dricksvattnet behöver de förnya och utveckla sina beredningssystem. Därför behöver, enligt utredningen, förtydligade beredningskrav anges i dricksvattenföreskrifterna, vilket Livsmedelsverket föreslås få i uppdrag. Förtydligade beredningskrav borde innebära att staten medverkar till närmare vägledning exempelvis för utformningen av UV-ljus, ultrafilter, och kolfilter. I Norges dricksvattenföreskrifter krävs till exempel att UV-anläggningar ska vara typgodkända av Folkhelseinstituttet och det finns här en tydlig vägledning för UV-desinfektion av dricksvatten.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 7(7) Material i kontakt med dricksvatten Denna fråga har överlåtits till Boverket som ska utarbeta en strategi för arbetet med samordning, förbättring och utveckling av frågorna. Samordning och styrning Även inom detta område föreslås i betänkandet att staten tar ett ökat ansvar, även ekonomiskt. Ett nationellt dricksvattenråd, som ska ansvara för framtagandet av en samlad dricksvattenstrategi med tidssatt handlingsplan, föreslås inrättas vid Livsmedelsverket. Livsmedelsverket uppdras dessutom inrätta ett kunskapscentrum för dricksvattenfrågor. Kontrollstation 2020 Utredningen föreslår att en kontrollstation sätts upp inom en femårsperiod för att bedöma om takten är tillräcklig i samverkans- och samordningsarbetet, i vilken utsträckning regionala planeringsunderlag tas fram samt hur arbetet med vattenskyddsområden fullföljs i olika delar av landet. Det är bra att staten på så sätt fortlöpande följer upp den samhällskritiska funktion som dricksvattenproduktionen är. Det är positivt att det inom en ganska snar framtid kan utvärderas om det behövs ytterligare förslag och initiativ, om regelverk behöver anpassas eller om andra åtgärder behöver sättas in. Christel Jönsson Kommundirektör Carina Wettemark Avdelningschef Beslut expedieras till Näringsdepartementet Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden