Yttrande remiss om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning

Transkript

1 Yttrande remiss om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning Yttrande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.1 Dricksvattenförsörjningen är oerhört viktig för ett fungerande samhälle. Vatten används för en rad olika syften. Som dricksvatten, för hygien, för rengöring och så vidare. Därför måste den fungera. Distributionen är en viktig beståndsdel i detta. Då inte bara för dricksvattnet utan även avloppsvattnet. Rörnätsläckaget uppgår till 15-20%, ibland ännu mer. Tankar man 100 liter bensin hade man aldrig accepterat att liter hade läckt ur tanken och försvunnit. Läckande avloppsledningar är också oerhört allvarligt. Smutsigt och smittbärande avloppsvatten kan läcka ut och förorena dricksvattenledningar och -täkter. Sjukdomsutbrott har också skett både i Sverige och utomlands. Förnyelsetakten i Sverige är för låg och måste höjas. Svensk vatten rekommenderar förnyelsetakt på 0,7%. Många kommuner, däribland Göteborg, når inte upp till denna rekommendation. Sverige ligger dessutom dåligt till internationellt.

2 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0981/16 Stadsutveckling Lena Risfelt Telefon Remiss från Näringsdepartementet - Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrandet över Näringsdepartementets remiss av Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32), i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Näringsdepartementet. Sammanfattning Drickvattensutredningens slutbetänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) har från Näringsdepartementet skickats ut på remiss. Syftet för utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och lång sikt, och att vid behov föreslå lämpliga åtgärder. Utredningens uppdrag betonar särskilt klimatförändringarnas betydelse och de krav på anpassningar och förändrade förhållningssätt som kan behövas för dricksvattenfrågorna. Utredningen innehåller en rad förslag avsedda att tillgodose behovet av ett strategiskt arbetssätt, ökad samverkan och nödvändiga krav på den allmänna dricksvattenförsörjningen. Förslagen avser att tydliggöra kravställandet, liksom stödet gentemot kommuner, producenter och andra aktörer i deras arbete. Förbättrad samordning, information och kunskapsspridning eftersträvas på olika förvaltningsnivåer och för berörda statliga myndigheter. Ett regionalt perspektiv, med ökad inriktning på mellankommunal samverkan och långsiktighet krävs för att säkra förutsättningar och verksamheter i ett generationsperspektiv. Behoven gäller hela kedjan från skyddet av dricksvattentäkter till beredning och distribution av färdigt dricksvatten. Stadsledningskontoret konstaterar att Dricksvattenutredningens slutbetänkande är en gedigen sammanställning av problematiken med säker försörjning av dricksvatten, och är överlag positiv till de flesta förslag som presenteras i slutbetänkandet. Betänkandet inkom till stadsledningskontoret och ska vara besvarat senast Ekonomiska konsekvenser Betänkandet föreslår att kommunernas ökade kostnader bör i första hand täckas genom VA-avgifter. Kontorets bedömning blir att det i sådant fall kan komma att krävas en översyn av Lagen om allmänna vattentjänster. 1(19)

3 Enligt betänkandet beräknas kostnader uppgå till miljoner kronor för staten och ca miljoner kronor per år för kommuner och VA-kollektiv under en begränsad tidsperiod. Vilket anser vara en lågt tilltagen uppskattning. För Göteborgs del ingår en del av dessa kostnader i Kretslopp och vattennämndens långtidsprognos. Miljö- och klimatnämnden ser eventuellt ökade kostnader för arbetet med att ta fram vattenförsörjningsplaner och omprövning av vattenskyddsområden, bland annat motsvarande den tid som behöver läggas ned i dessa arbetsuppgifter. Barn-, Jämställdhets-,- Mångfalds-, och Miljöperspektivet Syftet med utredningens förslag är att säkerställa rent dricksvatten. Det betonas även att hänsyn måste tas till framtida klimatförändringar vid skyddet av dricksvattnet. Detta kommer att få vidare positiva effekter för miljön i övrigt eftersom rent vatten är en förutsättning för allt liv. Omvärldsperspektivet Utredningens förslag och överväganden syftar bland annat också till att realisera kravet enligt EU:s ramdirektiv för vatten, att medlemsstaterna ska kunna garantera att vattentäkter har ett erforderligt skydd. I förbundsstyrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund, har yttrande på betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32), behandlats GRs förbundsstyrelse konstaterar att betänkandets förslag om inrättande av vattenskyddsområden överensstämmer med det mellankommunala samarbete som pågår i Göteborgsregionen bland annat i upprättande av Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att peka ut områden av riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. Myndigheten har, , beslutat att Göteborgs Stads dricksvattenanläggningar Lackarebäck och Alelyckan nu är utpekade som riksintresse. För att bedömas som riksintressant bör en anläggning ha kapacitet att försörja åtminstone personer. Totalt försörjs cirka personer med dricksvatten, framförallt i Göteborg, av dessa dricksvattenanläggningar. Mer information finns att läsa om Havs- och vattenmyndighetens beslut på myndighetens hemsida. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(19)

4 Bilaga 1 Sammanfattning Näringsdepartementet - Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Bilaga 2 Protokollsutdrag, miljö- och klimatnämnden 145, diarienr 08352/2016, Bilaga 3 Protokollsutdrag, kretslopp och vattennämnden, 166, diarienr 0377/16, Bilaga 4 Förslag på yttrande till Näringsdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(19)

5 Ärendet Näringsdepartementet har skickat ut Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) på remiss som inkom till stadsledningskontoret Betänkandet ska vara besvarat senast Inför att slutbetänkandet En trygg dricksvattenförsörjning skickats ut på remiss har Dricksvattenutredningen presenterat två delbetänkanden. (SOU 2014:53) Material i kontakt med dricksvatten- myndighetsroller och ansvarsfrågan, där kretslopp och vattennämnden samordnade stadens svar efter hörande av miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. (SOU 2015:51) Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning, där kretslopp och vattennämnden samordnade stadens svar i samråd med berörda förvaltningar. Bakgrund Syftet för utredningen var att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och lång sikt, och att vid behov föreslå lämpliga åtgärder. Utredningens uppdrag betonar särskilt klimatförändringarnas betydelse och de krav på anpassningar och förändrade förhållningssätt som kan behövas för dricksvattenfrågorna. Dricksvattenutredningen tillsatte för stöd i sitt arbete en central expert- och referensgrupp med representanter från departement, myndigheter, bransch och intresseorganisationer. Utredningen har under arbetets gång kompletterat denna sakkunskap med ytterligare referensgrupper med expertis från de olika områden som arbetet omfattat. Utredningen har haft omfattande kontakter med myndigheter, kommuner, dricksvattenproducenter, branschföreträdare, forskare och andra berörda. En rad uppdrag har också lagts ut för att komplettera bilden. Det har gällt vattnets värde i samhället, framtida klimatförändringar, statens stöd vid krishantering och hur utvecklingen ser ut i andra länder. Utredningen har sökt ringa in problem, utmaningar och lämpliga lösningar för dricksvattenförsörjningen genom en rad seminarier, möten och kontakter med berörda aktörer. Det har möjliggjort en löpande dialog kring de överväganden och förslag som vuxit fram under arbetet. Dricksvattenutredningens arbete och förslag har också utgjort en påverkande drivkraft i det löpande förändringsarbete som pågått. Remissens huvudsakliga förslag Utredningen innehåller en rad förslag avsedda att tillgodose behovet av ett strategiskt arbetssätt, ökad samverkan och nödvändiga krav på den allmänna dricksvattenförsörjningen. Förslagen avser att tydliggöra kravställandet, liksom stödet gentemot kommuner, producenter och andra aktörer i deras arbete. Förbättrad samordning, information och kunskapsspridning eftersträvas på olika förvaltningsnivåer och för berörda statliga myndigheter. Ett regionalt perspektiv, med ökad inriktning på mellankommunal samverkan och långsiktighet krävs för att säkra förutsättningar och verksamheter i ett generationsperspektiv. Behoven gäller hela kedjan från skyddet av dricksvattentäkter till beredning och distribution av färdigt dricksvatten. Samverkan kan avse såväl skyddsfrågor och teknisk infrastruktur, som organisatoriska och kompetensmässiga strukturer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(19)

6 Utredningens förslag: 1. Skydda vattenförekomster och täkter Vattenskyddsområden ska bli obligatoriska att inrätta. Länsstyrelserna ska ta fram regionala planeringsunderlag som stöd i arbetet. 2. Anpassa dricksvattenkontrollen Den kommunala livsmedelskontrollen gällande dricksvatten ska få stöd i utveckling av mål samt vägledning. 3. Utveckla undersökningen av råvatten Dricksvattenföreskrifterna ska innehålla tydligare krav gällande undersökning av råvatten. 4. Öka fokus på krisberedskapsfrågan Vattentjänstlagen förtydligas för att säkerställa tillgång och kvalitet till dricksvatten och ett utökat statligt ansvar för utbildningar och expertstöd i krisberedskapsfrågor. 5. Förnyelse och underhåll Krav ska ställas på förnyelse- och underhållsplaner för vattenverk och ledningssystem. Vattenverken ska få tydligare krav på hur dricksvattenberedningen ska utformas. 6. Material i kontakt med dricksvatten Nationell strategi för frågor kring material i kontakt med dricksvatten. 7. Förbättrad samverkan, samordning och styrning Vattentjänstlagen förtydligas för att möjliggöra en ökad mellankommunal samverkan. I lagen framgår också ett förtydligat och bredare statligt samordningsuppdrag för dricksvattenfrågor. En samlad dricksvattenstrategi med tidssatt handlingsplan ska tas fram. 8. Kostnader och finansiering Kommunerna ökade kostnader bör i första hand täckas genom va-avgifter. 9. Fortsatt utredning av avloppsfrågorna 10. Upprättande av kontrollstation 2020 för att följa upp och anpassa utredningens förslag. Utredningen pekar på att det behövs fortsatta utredningsinsatser kring det bredare sammanhang där dricksvattnet ingår. Samhällets samlade arbete med vatten- och avsloppsfrågor, rening av avlopp och produktion av dricksvatten utgör avgörande och samhällskritiska system som behöver ses och hanteras i ett sammanhang. Utredningens föreslår att en kontrollstation för dricksvattnet sätts upp inom en femårsperiod, där förslag och förutsättningar för den framtida försörjningen följs upp så att utvecklingen vid behov kan anpassas. Främst gäller det att bedöma om takten är tillräcklig i det samordningsarbete som krävs och i vilken utsträckning arbetet med att inrätta och ompröva vattenskyddsområden fullföljs. Ytterligare uppföljningsfrågor gäller förmåga till klimatanpassning och krisberedskap, finansieringsfrågor och kommunernas fortsatta möjligheter att ta ansvar för och säkerställa försörjningen. Remissinstansernas synpunkter Inom Göteborgs Stads organisation bidrar miljö- och klimatnämnden och kretsloppsoch vattennämnden med sina respektive bedömningar rörande förslagen i slutbetänkandet. Utöver dessa har stadsbyggnadskontoret samt Gryaab getts möjlighet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(19)

7 att yttra sig. Gryaab avstår att yttra sig men bistår kretslopp och vattennämnden vid behov, vilket ej blev aktuellt. En synpunkt har inkommit från stadsbyggnadskontoret rörande betänkandets förslag om regionala vattenförsörjningsplaner. Miljö- och klimatnämnden Miljö och klimatnämnden har prioriterat att lämna synpunkter på de delar i utredningen som berör rollen som tillsyns- och kontrollmyndighet. Detta inkluderar överväganden och förslag till författningsändringar i kapitel 1. Miljö- och klimatnämnden anser att det är en väl genomarbetad utredning och delar generellt sett de överväganden och förslag som utredningen presenterar. Nämnden har dock några synpunkter som de anser bör beaktas i det fortsatta arbetet med en trygg och säker dricksvatten försörjning i Sverige. Det gäller: Regleringen av regionala vattenförsörjningsplaner Länsstyrelsens möjlighet att på eget initiativ inrätta vattenskyddsområden Länsstyrelsens finansiering av prövning och tillsyn Generellt delar miljö- och klimatnämnden de överväganden och förslag till ändringar som utredaren presenterar. Utredningen har grundligt redovisat gällande EU-rätt, svensk rätt och hur skyddet för vattentäkterna ser ut idag. Dessutom presenteras vilka problem och utmaningar landet står inför när det gäller att säkra en trygg dricksvattenförsörjning i framtiden. Miljö och klimatnämnden anser att de överväganden och förslag som utredningen redovisat kommer att möjliggöra ett bättre skydd för Göteborgs dricksvattentäkter, om de genomförs. Utredningens förslag på ändringar och tillägg i 7 kap miljöbalken samt tilläggen i förordningen om områdesskydd innebär både att nuvarande oklarheter förtydligas, bland annat om ansvaret för att inrätta och se över vattenskyddsområden. Miljö och klimatnämnden vill samtidigt se ytterligare förtydliganden vilket redovisas nedan kopplat till betänkandes avsnittsnummer Synliggör vattentäkter i planeringsarbetet Nämnden anser att det är bra att krav ska ställas på att länsstyrelsen ska upprätta vattenförsörjningsplaner för att säkra den långsiktiga tillgången till bland annat dricksvatten. Nämnden anser dock att kravet är för otydligt reglerat i förslaget till lagstiftningsförändringar. Det bör tydliggöras i en egen paragraf i exempelvis 4 kapitlet miljöbalken. Nämnden anser vidare att nuvarande skrivning i 6 kap 20 miljöbalken inte är tillräckligt tydlig. Vattenförsörjningsplanerna omfattar inte bara dricksvatten utan allt vatten som är avsett att användas i någon verksamhet. För att säkra tillgången till rent dricksvatten av tillräcklig mängd är det inte säkert att allt vatten som användes måste hålla dricksvattenkvalitet. Detta är något nämnden anser att man ska föra ett resonemang om i framtagandet av vattenförsörjningsplanerna. Idag är det några områden i Sverige som tidvis har problem med vattenbrist. Detta kan bli vanligare med framtida klimatförändringar. Med allt fler häftiga regn kan det även bli svårare att upprätthålla vattenkvaliteten i vattenförekomsterna. Det skulle då vara fördelaktigt om det i hela landet kan säkras det vatten som ska användas för dricksvatten separat Beslut om inrättande När det gäller vattentäkter för allmän vattenförsörjning införs en skyldighet för länsstyrelsen att pröva frågor om inrättande av vattenskyddsområde för sådana Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(19)

8 vattentäkter och en skyldighet för kommunen att ansöka eller på annat sätt säkerställa att ansökan om detta görs hos länsstyrelsen. Utredaren föreslår att länsstyrelsen ska kunna överlåta åt kommunen att i ett enskilt fall pröva även en sådan fråga under förutsättning av att kommunen begärt detta och att området inte är av regionalt eller mellankommunalt intresse. Miljö- och klimatnämnden anser att detta är en bra lösning då det för enstaka vattentäkter kan vara mer praktiskt och enklare att kommunen själv beslutar om inrättande. Enligt utredningens förslag ska även vattenskyddsområde för framtida allmänna vattentäkter prövas av länsstyrelsen, eftersom dessa pekas ut i regionala vattenförsörjningsplaner och vanligtvis är av regional betydelse. För dessa vattenskyddsområden föreslås att länsstyrelsen även får inrätta dessa på eget initiativ, inte bara efter ansökan. Detta föreslås regleras i en ny paragraf, 7 kap 21 a. Miljö- och klimatnämnden anser att det blir otydligt i dessa fall om vem som är ansvarig för området, eftersom det inte finns någon sökande för vattenskyddsområdet, Nämnden anser att det räcker med regleringen i den föreslagna nya paragrafen, 7 kap 21 e, där länsstyrelsen har möjlighet att förelägga en kommun att fullgöra sina skyldigheter att ansöka om inrättande eller ompröva ett vattenskyddsområde. Miljö- och klimatnämnden anser att det är rimligt att införandet av vattenskyddsområde med föreskrifter ska omfattas av tvingande krav på konsekvensutredning och att Havsoch vattenmyndigheten får uppdrag att närmare bestämma hur en sådan utredning ska se ut och vad den ska omfatta. Nämndens erfarenhet av att försöka inrätta ett utökat vattenskyddsområde för Göta Älv är att avsaknaden av styrning genom lagstiftning och aktiv och konsekvent vägledning från Länsstyrelsen inneburit orimlig lång handläggningstid. Arbetet hade kunnat gå betydligt fortare om det funnits tydliga regler eller vägledning i viktiga frågor, exempelvis vad gäller riskbedömningar och utformning av föreskrifter. Det är ofta komplicerade frågor och avvägningar som ska göras av kommunernas politiker och tjänstemän. Det är därför viktigt att det finns tillräckliga resurser både på länsstyrelserna och på Havs- och vattenmyndigheten för att stötta upp med vägledning. Miljö- och klimatnämnden delar utredningens bedömning att osäkerhet när det gäller ersättningsmöjligheterna är begränsande för att få till bra förhandlingsklimat och inrätta vattenskyddsområden. Eftersom denna fråga inte omfattats av uppdraget lämnar utredningen inget förslag på lösning. Nämnden bekräftar den bedömning utredningen givet uttryck för och anser att tydligare regler för ersättningsprocessen skulle underlätta inrättandeprocessen i många fall. Det är alltid bättre om ersättningsprocessen kan drivas samtidigt som arbetet med inrättandet pågår istället för att hänvisa berörda till att stämma vid domstol i efterhand. Nämnden instämmer i att detta är en fråga som måste utredas vidare Föreskrifter, dispens, tillstånd och anmälningar Nuvarande utformning av 7 kap 22 Miljöbalken har varit föremål för många olika tolkningar beroende på att bestämmelsen inte varit tydlig, t.ex. när det gäller vem som kan pröva ansökan om tillstånd enligt föreskrifterna. Det är därför bra att utredningen nu ändrar så att det tydligt framgår att länsstyrelsen får överlåta åt kommun att meddela undantag, pröva tillstånd och ta emot anmälningar. Detta under förutsättning att kommunen begär överlåtelse och att tillsynsansvaret för vattenskyddsområdet har överlåtits enligt förfarandet som framgår av bestämmelserna i miljötillsynsförordningen (2011:13). Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(19)

9 Utredningen anser att verksamhetsutövaren ska behandlas lika, oberoende av vilken myndighet, länsstyrelsen eller kommunen, som prövar en ansökan eller tar emot en anmälan. Detta anser nämnden är självklart. Utredningen föreslår dock en fast avgift för länsstyrelsens prövning, som nämnden anser är alldeles för lågt satt. Nämnden tar ut en timavgift för prövningen och vår erfarenhet är att prövningen tar mellan 5 och 10 timmar. Nämnden förordar att även länsstyrelsens prövning finansieras som timavgift så som föreslås för länsstyrelsens tillsyn i avsnitt Miljö- och klimatnämnden tycker inte att det är rimligt att en del av prövningen ska vara skattefinansierad, som utredningen anser. Nämnden anser att det ska vara full kostnadstäckning med avgifter. Detta innebär att även avgiften för länsstyrelsens dispenshantering ska ändras. Miljö- och klimatnämnden delar utredningens bedömning att inte ta fram generella föreskrifter eller ha en föreskriftsbank. Däremot anser nämnden att det är nödvändigt att det tas fram en vägledning om hur man kan arbeta med att ta fram lokala vattenskyddsföreskrifter samt hur de bör vara skrivna för att vara juridisk hållbara och tydliga för de som ska följa dem. Nämndens erfarenhet, från arbetet med utökat vattenskyddsområde för Göta älv, är att det är svårigheter att få en samsyn i bedömningen av risker och hur de kan hanteras. För att underlätta arbetet med riskvärdering och konsekvensbeskrivning är det nödvändigt att det tas fram tydliga vägledningar för detta. Det finns även ett behov av att vägleda hur hänsyn till klimatförändringarna kan hanteras genom föreskrifterna Tillsyn Nämnden anser att det är bra att det införs en möjligheter för länsstyrelsens att ta ut en avgift för tillsyn av vattenskyddsföreskrifter. Nämnden är dock osäkra på om detta kommer att innebära att länsstyrelsen verkligen tillsätter mer resurser, vilket är en förutsättning för att skyddet av dricksvatten ska kunna förbättras. Nämnden anser därför att intäkterna ska tillfalla den länsstyrelse som utför tillsynen, för att garantera att den utförs. Kretslopp och vattennämnden Kretslopp och vattennämnden bedömer i likhet med utredningen att dricksvattnet utgör landets i särklass mest samhällskritiska försörjningssystem. Nämnden anser också att utredningen är välgjord och i stort har nått sitt syfte att vara heltäckande. Den har förankrats i flera olika instanser, viktiga ur kommunens perspektiv. Betänkandet är en i huvudsak gedigen och välgjord beskrivning och analys av nuläget och framtida behov av utveckling och förändringar i en för Sveriges medborgare och kommunala dricksvattenproducenter mycket viktig fråga. De flesta förslagen är bra och väl avvägda. Utredningen bör öka respekten för vårt viktigaste livsmedel hos alla inblandade och ibland allmänheten. Kretslopp och vattennämndens övervägande redovisas nedan kopplat till utpekade områden i betänkandet. Vattenskydd Utredningen fokuserar på fler vattenskyddsområden. Om målsättningen är vattenskyddsområden som ger ett verkningsfullt skydd behövs stöd för en reduktion av risker orsakade av starka motstående intressen. Krav på att vattenskyddsområden ska inrättas utan att sådant stöd leder till verkningslösa vattenskyddsområden. I utredningen finns förslag på att kommunerna ska ha skyldighet att ansöka om inrättande och omprövning av vattenskyddsområden för alla större allmänna vattentäkter som utnyttjas eller förberetts för att utnyttjas för uttag av dricksvatten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(19)

10 Utredningen fokuserar på fler vattenskyddsområden, det är bra att kommunerna behöver genomföra en vattenskyddsansökan, Om målsättningen är vattenskyddsområden som ger ett verkningsfullt skydd behövs stöd för en reduktion av risker orsakade av starka motstående intressen. Att vattenskyddsområden bör förekommas av utförligare konsekvensutredningar är ett förslag. En bättre konsekvensutredning skulle kunna förenkla processen genom att reda ut frågetecken innan de uppkommit, men en annan möjlighet skulle kunna vara att göra det lättare att bilda vattenskyddsområden, minska kraven på processen istället för att öka kraven för inrättande av vattenskyddsområden. Havs- och vattenmyndighetens (HaVs) uppdrag med vägledning blir mycket viktigt för att kunna hantera denna risk, samt utformning av konsekvensutredningar som ska göras i processen. Detta är viktigt att bevaka till kontrollpunkt Angående. strandbete/djurhållning Det är bra att problemen med översvämmade betesmarker tas upp och att Göta älv nämns som exempel är positivt. I frågan kring strandbete bör det även framgå att människor kan bli sjuka av avföring från infekterade djur och att vattenburen smitta är en smittväg i utredningen. Att strandbete/ djurhållning kan vara en konflikt med vattenförsörjningen bör belysas och möjligheten till acceptabla lösningar bör utredas. Utan denna insikt kommer verksamhetsutövarna inte att se nyttan av de enkla riskreducerande åtgärder som kan vidtas. Nämnden lyfter även frågan om att jordbrukets situation är besvärlig men man kan fundera på vem det är som har nyttan av öppna landskap och biologisk mångfald och önskas att det kan belysas i utredningen för att kanske få till en kostnadsfördelning för nödvändiga åtgärder. Nämnden lyfter också frågan om det statliga skattekollektivet borde betala för att reducera riskerna med utsläppen från strandbete till en acceptabel nivå. Krav kopplade till råvattenkontroll Det är bra att dricksvattenproducenterna regelbundet behöver undersöka sitt råvatten, ofta kallat råvattenkontroll, för att uppmärksamma risker och optimera beredningen av dricksvattnet. Provtagning och analys behöver dock utvecklas, genom att Livsmedelsverket förtydligar funktionskraven i dricksvattenföreskrifterna. Utan krav på råvatten försvåras möjligheterna att ställa krav på åtgärder vid föroreningskällan eftersom det går att hävda att det får man ta hand om i vattenverken. Informationsutbytet kring kemiska och andra miljö- och hälsorisker i yt- och grundvatten behöver också ökas. Utredningen föreslår därför att vattenmyndigheterna i ökad utsträckning ska kunna begära in råvattendata från kommuner och producenter av allmänt dricksvatten. Vattenmyndigheterna ska återkoppla resultat från tillgänglig miljöövervakning till dricksvattenproducenterna. Det är positivt att Livsmedelsverket har fått i uppdrag att utreda hur detta ska gå till och följas upp vid kontrollstationen Samverkan Kretslopp och vattennämnden delar utredningens uppfattning att ansvaret för dricksvatten ska fortsätta vara kommunalt och i instämmer i att kommunerna ska tillvarata möjligheter att samverka. Nämnden anser att ett lagkrav om samverkan kan vara en önskvärd utveckling, dock anser nämnden att det känns det något märkligt att tvinga fram samarbete i lagtext. Det är extra viktigt att följa upp denna ambition vid den föreslagna kontrollstationen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(19)

11 Förnyelse och underhållsplaner Kretslopp och vattennämnden är eniga med utredningen om att det ska finnas förnyelseoch underhållsplaner. Det är möjligen något ovanligt att i lag reglera hur ett ansvar ska lösas. Nämnden ser samtidigt fördelen med att lagkravet ökar och stärker de rättsliga förutsättningarna för att kunna besluta om sådana behovsanpassade, jämna och långsiktiga taxeförändringar som kommer att bli nödvändiga. Statens ansvar och roll Det är bra att statens regionala ansvar stärks, exempelvis att länsstyrelserna ska ta fram regionala vattenförsörjningsplaner. Kretslopp och vattennämnden bidrar gärna i arbetet med utformningen av dessa. Ett viktigt medskick till processen med regionala vattenförsörjningsplaner är att förankringen hos t.ex. kommunerna och beslut kring långsiktiga mål är viktigt att beakta. Det är även värdefullt att Livsmedelsverkets roll stärks med ett dricksvattenråd för samverkan mellan myndigheter och med ett kunskapscentrum. Nämnden utgår från att Svenskt Vatten kan adjungeras till dricksvattenrådet så att den för samhället värdefulla dialogen och kunskapsutbytet mellan kommunal dricksvattenexpertis och statliga myndigheter kan fortsätta. Kontrollstation 2020 Kretslopp och vattennämnden är positiva till en kontrollstation. Kontrollstationen bör utvärdera hur tidplanen på tio år för att inrätta vattenskyddsområden bör vara kvar eller behöver justeras. Införandet riskerar att ta längre tid om inte frågan om processen för ersättning för markintrång har lösts innan utredningens föreslag till nya regler trätt i kraft. Länsstyrelserna föreslås få mer resurser men om dessa räcker är oklart. Krisberedskap Kretslopp och vattennämnden instämmer i bedömningen liksom i behovet av att en långsiktig finansiering säkras för vattenkatastrofgruppen VAKA. Nämnden framhåller vikten av att behålla VAKA med Livsmedelsverket som sammanhållande instans, vilket utredningen föreslår. Utredningen konstaterar att VAKA är den enda samverkansfunktionen på dricksvattenområdet som fungerat väl, varit operativ och gjort stor samhällsnytta i kritiska lägen.. Synpunkt från stadsbyggnadskontoret Frågan som mest berör planering av markanvändning i detta betänkande är allmänna större vattenförekomster behöver vattenområden med lokalt utformade föreskrifter. En utvidgning av vattenskyddet för Göta Älv har diskuterat i Göteborgsregionen. Vissa kommuner har kraftigt motsatt sig ett utökat område beroende på restrektioner för markanvändning. Näringsdepartementets utredning föreslår att regionala vattenförsörjningsplaner ska tas fram på länsstyrelsenivå. Förutsatt att de föregås av ett bra samarbete med kommunerna kan detta kanske vara en framkomlig väg. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret konstaterar att Dricksvattenutredningens slutbetänkande är en gedigen sammanställning av problematiken med säker försörjning av dricksvatten, belyst ur ett flertal aspekter samt med utförliga fallstudier. Kontoret är överlag positiv till förslagen som presenteras i slutbetänkandet. Kontoret delar även i sak remissinstansernas överväganden där merparten, i sammandragen form, bör ingå i stadens yttrande som områden viktiga att beakta i fortsatt förändringsarbete mot en tryggad dricksvattenförsörjning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(19)

12 Kontoret delar miljö- och klimatnämndens bedömning att de överväganden och förslag som utredningen redovisat kommer att möjliggöra ett bättre skydd för Göteborgs dricksvattentäkter, om de genomförs. Göteborgs Stad har inom samverkan i Göteborgsregionens kommunalförbund antagit en övergripande vattenförsörjningsplan som 2014/2015 antogs av kommunfullmäktigen i samtliga kommuner (maj 2014 för Göteborg). Betänkandets förslag om inrättande av vattenskyddsområden överensstämmer med det mellankommunala samarbete som pågår i Göteborgsregionen med upprättande av Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde. Stadsledningskontoret instämmer i betänkandes förslag att kommunen bör ta tillvara möjligheter till att samverka med andra kommuner avseende vattenförsörjning. Förslaget om ett krav på kommunerna för ett obligatoriskt inrättande av vattenskyddsområden för alla större allmänna vattentäkter är bra. Kontorets bedömning är det kommer att krävas vägledning i det direkta genomförandet för att nå fram till verkningsfulla vattenskyddsområden där eventuella motstående intressen balanserats med stöd av regional och nationella myndighetsnivåer. Enligt utredningens förslag ska även vattenskyddsområde för framtida allmänna vattentäkter prövas av länsstyrelsen, eftersom dessa pekas ut i regionala vattenförsörjningsplaner och vanligtvis är av regional betydelse. För dessa vattenskyddsområden föreslås att länsstyrelsen även får inrätta dessa på eget initiativ, inte bara efter ansökan. Kontoret anser att det bör räcka med regleringen i den föreslagna nya paragrafen där länsstyrelsen har möjlighet att förelägga en kommun att fullgöra sina skyldigheter att ansöka om inrättande eller ompröva ett vattenskyddsområde. Stadsledningskontoret delar nämndernas ställningstagande att de regionala och nationella tillsynsmyndigheterna till exempel Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och Havs- och vattenmyndigheten måste säkerställa tillräckliga resurser för att ge kommunerna stöd i form av vägledning, farmtagande och aktuellhållande av regional vattenförsörjningsplan och stöd kring krav kopplade till råvattenkontroll samt utformning av konsekvensutredningar och hantering av målkonflikter, till exempelvis strandbeten. Det är ofta komplicerade frågor och avvägningar som ska göras av kommunerna. Det är därför viktigt att det finns tillräckliga resurser för att stötta upp med vägledning och stöd. Stadsledningskontoret vill även uppmärksamma att Länsstyrelsen möjlighet till finansiering av prövning och tillsyn verkligen ska innebära att det tillsätts relevanta resurser som leder till ytterligare förbättringar rörande stöd för skydd av dricksvattnet. Slutbetänkandets kostnadsberäkning för kommunernas del av kostnaderna beräknas vara cirka miljoner kronor per år för kommuner och VA-kollektiv under en begränsad tidsperiod. Här ställer sig stadsledningskontoret sig frågande till om detta inte är en allt för låg uppskattning. Kostnadsbilden och ersättningsmöjlighet för kommunerna bör utredas ytterligare. I det fall delar av kommunernas finansiering ska tas in genom VAtaxa så är bedömningen att det kommer att krävas en översyn av Lagen om allmänna vattentjänster. Utredningen har även granskat Vattenkatastrofgruppens, VAKA: s verksamhet, vilket bland annat omfattar det stöd Livsmedelsverket ger till kommunerna i form av metodutveckling, handböcker, utbildningar och övningar. Stadsledningskontoret ser det som ytterst väsentligt att denna samhällsviktiga funktion kan få fortsätta genom en tryggad statlig samordning och finansiering. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(19)

13 Stadsledningskontoret Lena Risfelt Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(19)

14 Sammanfattning Näringsdepartementet - Betänkandet En trygg Bilaga 1 dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Förslagen avser att tydliggöra kravställandet, liksom stödet gentemot kommuner, producenter och andra aktörer i deras arbete med dricksvattenförsörjning. Förbättrad samordning, information och kunskapsspridning ska eftersträvas på olika förvaltningsnivåer och för berörda statliga myndigheter. Ett regionalt perspektiv, med ökad inriktning på mellankommunal samverkan och långsiktighet krävs för att säkra förutsättningar och verksamheter i ett generationsperspektiv. Behoven gäller hela kedjan från skyddet av dricksvattentäkter till beredning och distribution av färdigt dricksvatten. Samverkan kan avse såväl skyddsfrågor och teknisk infrastruktur, som organisatoriska och kompetensmässiga strukturer. Utredningens förslag: 1. Skydda vattenförekomster och täkter Vattenskyddsområden ska bli obligatoriska att inrätta. Länsstyrelserna ska ta fram regionala planeringsunderlag som stöd i arbetet. 2. Anpassa dricksvattenkontrollen Den kommunala livsmedelskontrollen gällande dricksvatten ska få stöd i utveckling av mål samt vägledning. 3. Utveckla undersökningen av råvatten Dricksvattenföreskrifterna ska innehålla tydligare krav gällande undersökning av råvatten. 4. Öka fokus på krisberedskapsfrågan Vattentjänstlagen förtydligas för att säkerställa tillgång och kvalitet till dricksvatten och ett utökat statligt ansvar för utbildningar och expertstöd i krisberedskapsfrågor. 5. Förnyelse och underhåll Krav ska ställas på förnyelse- och underhållsplaner för vattenverk och ledningssystem. Vattenverken ska få tydligare krav på hur dricksvattenberedningen ska utformas. 6. Material i kontakt med dricksvatten Nationell strategi för frågor kring material i kontakt med dricksvatten 7. Förbättrad samverkan, samordning och styrning Vattentjänstlagen förtydligas för att möjliggöra en ökad mellankommunal samverkan. I lagen framgår också ett förtydligat och bredare statligt samordningsuppdrag för dricksvattenfrågor. En samlad dricksvattenstrategi med tidssatt handlingsplan ska tas fram. 8. Kostnader och finansiering Kommunerna ökade kostnader bör i första hand täckas genom va-avgifter. 9. Fortsatt utredning av avloppsfrågorna. 10. Upprättande av kontrollstation 2020 för att följa upp och anpassa utredningens förslag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(19)

15 Utredningen pekar på att det behövs fortsatta utredningsinsatser kring det bredare sammanhang där dricksvattnet ingår. Samhällets samlade arbete med va-frågor, rening av avlopp och produktion av dricksvatten utgör avgörande och samhällskritiska system som behöver ses och hanteras i ett sammanhållet sammanhang. Ytterligare uppföljningsfrågor gäller förmåga till klimatanpassning och krisberedskap, finansieringsfrågor och kommunernas fortsatta möjligheter att ta ansvar för och säkerställa försörjningen. Remissen i sin helhet finns på En trygg dricksvattenförsörjning - Regeringen.se. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(19)

16 Protokollsutdrag, miljö- och klimatnämnden Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum /2016 Yttrande till kommunstyrelsen över Näringsdepartementet SOU 2016:32, Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning 145, Beslut Miljö- och klimatnämnden skickar över miljöförvaltningens förslag som eget yttrande till kommunstyrelsen. Miljö- och klimatnämnden beslutar om omedelbar justering. Sammanfattning Näringsdepartementet har skickat slutbetänkandet av dricksvattenutredningen på remiss. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och lång sikt, och att vid behov föreslå lämpliga åtgärder. Miljöförvaltningen anser att det är en väl genomarbetad utredning och delar generellt sett de överväganden och förslag som utredningen presenterar. Vi har dock några synpunkter som vi anser bör beaktas i det fortsatta arbetet med trygg och säker dricksvatten försörjning i Sverige. Det gäller: Regleringen av regionala vattenförsörjningsplaner Länsstyrelsens möjlighet att på eget initiativ inrätta vattenskyddsområden Länsstyrelsens finansiering av prövning och tillsyn Underlag för beslut Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande med diarienummer 08352/16 daterat den 25 oktober Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Vid protokollet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15(19)

17 Agneta Lundin Dahlberg Ordförande Derya Tumayer Justerare Axel Darvik Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16(19)

18 Protokollsutdrag, kretslopp och vattennämnden Bilaga 3 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0377/16 Remissvar avseende Betänkandet en trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Handling Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. Beslut Enligt förvaltningens förslag: 1. Kretslopp och vattennämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och översänder det som eget yttrande till kommunstyrelsen. Justering Protokollet under denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Sekreterare Emilia Dahlstedt Ordförande Jöran Fagerlund Justerande Björn Wikman Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17(19)

19 Förslag på yttrande till Näringsdepartementet Bilaga 4 Näringsdepartementet Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se kierstin.petersson-grawe@regeringskansliet.se Göteborgs Stad är överlag positiv till förslagen som presenteras i Dricksvattensutredningens slutbetänkande. Staden vill dock framföra ett antal synpunkter som bör beaktas i fortsatt förändringsarbete mot en tryggad dricksvattenförsörjning. Förslaget om ett krav på kommunerna för ett obligatoriskt inrättande av vattenskyddsområden för alla större allmänna vattentäkter är bra. Göteborgs Stads bedömning är det kommer att krävas vägledning i det direkta genomförandet för att nå fram till verkningsfulla vattenskyddsområden där eventuella motstående intressen balanserats med stöd av regional och nationella myndighetsnivåer. Enligt utredningens förslag ska även vattenskyddsområde för framtida allmänna vattentäkter prövas av Länsstyrelsen, eftersom dessa pekas ut i regionala vattenförsörjningsplaner och vanligtvis är av regional betydelse. För dessa vattenskyddsområden föreslås att Länsstyrelsen även får inrätta dessa på eget initiativ, inte bara efter ansökan. Göteborgs Stad anser att det bör räcka med regleringen i den föreslagna nya paragrafen där länsstyrelsen har möjlighet att förelägga en kommun att fullgöra sina skyldigheter att ansöka om inrättande eller ompröva ett vattenskyddsområde. Beräkningar i betänkandet, för kommunernas del av kostnaderna, som presenteras bör utredas ytterligare, då beloppen bedöms vara i underkant. Staden ser även ett behov av vidare utredning av ersättningsmöjligheter. I det fall delar av kommunernas finansiering ska tas in genom VA-taxa så är bedömningen att det kommer att krävas en översyn av Lagen om allmänna vattentjänster. De regionala och nationella tillsynsmyndigheter, till exempel Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och Havs- och vattenmyndigheten, måste säkerställa tillräckliga resurser för att ge kommunerna stöd i form av vägledning, farmtagande och aktuellhållande av regional vattenförsörjningsplan, stöd kring krav kopplade till råvattenkontroll, utformning av konsekvensutredningar och hantering av målkonflikter, till exempelvis strandbeten. Det är ofta komplicerade frågor och avvägningar som ska göras av kommunerna. Det är därför viktigt att det finns tillräckliga resurser för att förstärka upp med vägledning och stöd. Göteborgs Stad vill även uppmärksamma att Länsstyrelsen möjlighet till finansiering av prövning och tillsyn verkligen ska innebära att det tillsätts relevanta resurser som leder till ytterligare förbättringar rörande stöd för skydd av dricksvattnet. Utredningen har bland anat granskat Vattenkatastrofgruppens, VAKA: s verksamhet, vilket bland annat omfattar det stöd Livsmedelsverket ger till kommunerna i form av metodutveckling, handböcker, utbildningar och övningar. VAKA har också en viktig roll i stöd till kommuner vid en eventuell dricksvattenkris. Göteborgs Stad ser det som Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18(19)

20 ytterst angeläget att denna samhällsviktiga funktion kan få fortsätta genom en tryggad statlig samordning och finansiering. För kommunstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19(19)