FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION

Relevanta dokument
Fall-och fallskadeprevention

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

AVVIKELSE MED MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA RIKTLINJE GÄLLANDE ANMÄLAN OCH UTREDNING ENLIGT LEX MARIA

MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

LARM I ORDINÄRT BOENDE RIKTLINJE GÄLLANDE HANTERING AV AKTIVA OCH PASSIVA LARM I ORDINÄRT BOENDE

RIKTLINJE VID DELEGERING FÖR ARBETSTERAPI OCH SJUKGYMNASTIK/FYSIOTERAPI

RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS

INSTRUKTION HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT

INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR

VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE

RIKTLINJE FÖR GRUNDUTRUSTNING AV HJÄLPMEDEL INOM VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

LEX SARAH RIKTLINJE GÄLLANDE LEX SARAH ENLIGT SOL OCH LSS

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

VÅLD I NÄRA RELATION

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER

ANMÄLNINGSSKYLDIGHET RIKTLINJE FÖR ANMÄLAN OM MISSTANKE ELLER KÄNNEDOM OM BARN SOM FAR ILLA

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER RIKTLINJE GÄLLANDE BEDÖMNING OCH BESLUT OM SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Förebyggande arbete kring brukaren

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Maria Åling. Vårdens regelverk

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT HANTERING AV JOURNALUPPGIFTER

SAMTYCKE TILL INFORMATIONSÖVERFÖRING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Övergripande rutin för lokal avvikelsebehandling

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

RIKTLINJER AVSEENDE SKYDDADE PERSONUPPGIFTER

Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera

TILLSYNSBESÖK MED STÖD AV KAMERA - NATTFRID RIKTLINJE FÖR UTFÖRARE - NATTSKÖTERSKA, NATTPATRULL OCH LARMPATRULL

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Avvikelsehantering hälso- och sjukvård

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Riktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för bedömning av egenvård

TILLSYNSBESÖK NÄR KAMERA NATTFRID INTE ÄR TILLGÄNGLIG

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

TILLSYNSBESÖK MED STÖD AV KAMERA-NATTFRID RIKTLINJE FÖR UTFÖRARE-NATTSKÖTERSKA, NATTPATRULL OCH LARMPATRULL

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Rutin för fall och fallskador

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Rutiner för f r samverkan

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

Transkript:

FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION KARLSTADS KOMMUN

Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-09-12 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

Bakgrund Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra skador utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen. Fall orsakar skador såsom frakturer, hjärnskakning, skador på inre organ, sårskador och i värsta fall dödsfall. Fall bör ses som ett eventuellt symtom på sjukdom eller effekt av läkemedel till dess motsatsen är bevisad. Om personen står på fler än tre läkemedel finns en ökad risk för fall oavsett vilka läkemedel det gäller. Januari 2014 Genom att arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt, att stödja och stärka den enskildes funktions- och aktivitetsförmåga, skapas förutsättningar för bibehållen/ökad självständighet och trygghet. Det är relationen mellan utförandet av aktiviteter, omgivningens utformning och individens förutsättningar som avgör om ett fall inträffar eller inte. Var för sig eller i kombination med varandra kan dessa faktorer orsaka fall. Faktorerna kan vara påverkbara eller icke påverkbara. Ju fler riskfaktorer personen har, desto större risk för fall. Nya perspektiv minska fallskador Ett av målen inom nya perspektiv är preventivt arbetssätt och där ingår bl. a riskbedömningar för fall samt att fallförebyggande åtgärder för personer med risk för fall ska öka till minst 80 %. Definitioner Fall En händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Det innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol. Skada En skada som konsekvens av fall uppstår när en vävnad deformeras i sådan grad att vävnadens bristningsgräns överskrids 1. Fallskada En fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall. Fallriskutredning En strukturerad utredning som framförallt görs av flera yrkesgrupper och tar hänsyn till flera olika riskfaktorer. Syftet är att identifiera aktuella riskfaktorer som sedan ligger till grund för de åtgärder som behöver vidtas för att minska vårdtagarens risk att falla. Syfte Skapa ett gemensamt arbetssätt för fall- och fallskadepreventivt arbete i kommunerna. 1 Fall- och fallskador hos äldre en introduktion, J. Gustavsson, F. Nilson & R. Andersson, Kunskapscentrum för äldres säkerhet, Arbetsrapport (2011) Karlstads universitet Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

4 Mål Minska antalet fall och fallskador samt förebygga fallskador för medborgare i Värmland. Målgrupp Personer inom kommunal vård- och omsorg med insats oavsett lagrum (Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialtjänstlagen). Dessutom ska vi ha ett förebyggande synsätt gentemot övriga medborgare i kommunen som vi i vårt arbete kommer i kontakt med. Ansvar Verksamhetschef Ge direktiv och säkerställa att det i ledningssystemet finns rutiner för hur det fallförebyggande arbetet ska organiseras. Medicinskt ansvarig sjuksköterska/medicinskt ansvarig för rehabilitering Ansvarar för att det finns rutiner för att förebygga vårdskador (fallskador). Utreda händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada och i förekommande fall anmäla dessa till Inspektionen för vård och omsorg. Avdelningschef/områdeschef/enhetschef Ansvara för att det finns utrustning, personal och de lokaler som behövs för att kunna ge en trygg och säker omvårdnad. Ansvara för att personalen har adekvat utbildning/kunskap för det arbete de ska utföra. Ansvara för att personalen har kännedom om de handlingsplaner och rutiner som finns för fall- och fallprevention samt lokal avvikelsehantering och att dessa följs. Vidta de åtgärder som behövs för att förebygga vårdskador (fallskador). Ansvara för att det förebyggande arbetet hålls levande. Sjuksköterska Identifiera riskpersoner, deltar i teamarbete. Utför riskbedömning för fall, nutrition och trycksår. Initierar kontakt med aktuella professioner. Planerar och är delaktig i åtgärder och uppföljning. Arbetsterapeut Identifiera riskpersoner, deltar i teamarbete. Vid behov medverka i riskbedömning. Utföra ADLstatus Planerar och är delaktig i åtgärder och uppföljning. Sjukgymnast/fysioterapeut Identifiera riskpersoner, deltar i teamarbete. Vid behov medverka i riskbedömning. Bedöma muskelstyrka, balans och förflyttning. Planerar och är delaktig i åtgärder och uppföljning. Vård- och omsorgspersonal/baspersonal Informera sjuksköterska i direkt anslutning till fall. Identifiera riskpersoner. Utföra riskbedömning i samråd med legitimerad personal. Medverka till förebyggande åtgärder riskpersoner. Deltar i teamarbete. Utifrån sin profession ge förslag till åtgärder/utföra åtgärder. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

Handläggare Identifierar riskpersoner och är behjälplig med kontakt till aktuella professioner. Januari 2014 Metod Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga. En effektiv fallprevention innefattar åtgärder såsom individuell riskbedömning, fysisk träning, kognitiv träning, åtgärder i boendemiljö och hjälpmedel. I arbetet med fall- och fallskadeprevention är ett systematiskt och teambaserat arbetssätt viktigt. Kommunens team kan bestå av arbetsterapeut, enhetschef, handläggare, vård och omsorgspersonal/baspersonal, sjukgymnast/fysioterapeut och sjuksköterska tillsammans med den enskilde samt vid behov, dennes närstående. Samverkan kan ske med profession från annan vårdgivare till exempel dietist eller läkare. Identifiera riskpersoner Ett ökat antal osteoporosutredningar och frakturskyddande behandlingar visar att risken för nya frakturer minskar med ungefär 40 %. Det är därför viktigt att identifiera riskpersoner. Det görs genom följande frågeställningar för personer som får en ny eller förändrad insats/bedömning enligt HSL, LSS eller SoL; Fråga personen om han/hon fallit någon gång det senaste året. Fråga personen om han/hon är rädd för att falla. Finns det risk för att personen kan ramla om inga åtgärder sätts in? Bedömning Om jakande svar på någon av ovanstående frågor används riskbedömningsinstrument för fall, nutrition och trycksår för att få en heltäckande bedömning. Om samtycke finns registreras riskbedömningarna i Senior alert. Innan registrering ska den enskilde ha fått information om registrering genom via broschyren Bättre kvalitet i vården för dig, Information till person och närstående om medverkan i nationella kvalitetsregister 2. Viktiga övergripande frågor att besvara i en fallriskutredning är Vad gör personen när en ökad fallrisk har uppmärksammats? Hur och Var genomför personen denna aktivitet? När sker denna aktivitet? Är fallrisken högre vid vissa tidpunkter? Vilken kapacitet har personen? 2 www.regionvarmland.se/utvecklingsledare under fliken Senior alert Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.

6 Åtgärder Ingen/liten risk (0-2 poäng enligt DFRI, 12 poäng eller mer enligt MNA-SF) Information, rådgivning och/eller undervisning till vårdtagare och/eller anhöriga om åtgärder för att förebygga fall och undernäring. Risk (3 poäng eller mer enligt DFRI, 11 poäng eller mindre enligt MNA-SF) Teamet upprättar individuell vårdplan tillsammans med den enskilde och/eller närstående utifrån Förebyggande åtgärder. Datum för uppföljning fastställs. Åtgärderna bör vara av multifaktoriell karaktär utifrån individens kapacitet, omgivningens utformning samt utförandet av aktiviteter sett ur ett rehabiliterande förhållningssätt. Kombinationer som särskilt bör lyftas fram är uppresning från stol, balansträning och/eller styrketräning enskilt eller i grupp, balanserat energi- och näringsintag, minska och förebygga fallrädsla genom ökad tillit till sin förmåga samt träna uppresning från golv. Tips är att använda sig av fysisk aktivitet på recept(far) Vid förändrad situation eller hälsotillstånd görs ny riskbedömning och nya åtgärder sätts i Verkställ vårdplan Personens delaktighet En delaktig person kan lättare medverka till att målen med vård och behandling uppnås och att säkerhetsrisker kan förebyggas. Dokumentation Uppgifter om riskbedömning, vårdplan, åtgärder, uppföljning och utvärdering dokumenteras i aktuell journal. Inträffade fall och fallskador ska också dokumenteras samt rapporteras och analyseras enligt rutin/riktlinje för lokal avvikelsehantering. FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.FEL! HITTAR INTE REFERENSKÄLLA.

Utvärdering på individnivå Uppföljning och utvärdering av den effekt som de insatta åtgärderna har fått sker kontinuerligt i teamet. Januari 2014 Utvärdering på verksamhetsnivå Inträffade fall och fallskador ska rapporteras och analyseras enligt lokal rutin/riktlinje för avvikelsehantering. Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse, att minska fall och fallskador, sker enligt lokala direktiv i respektive kommun. Information till annan huvudman Information om fallriskbedömningar och eventuellt vidtagna åtgärder ska överföras till vårdens övergångar. Använd aktuellt IT-stöd som verktyg. Vid förändrat hälsotillstånd hos individen görs nya riskbedömningar hos annan huvudman och eventuella åtgärder sätts in. Regelverk Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2017:30 Patientlagen SFS 2014:821 Personsäkerhetslagen SFS 2010:659 Socialtjänstlagen SFS 2001:453 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SFS 1993:387 Lag om medicintekniska produkter SFS 1993:584 Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården 2016:40 Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2014 Vill du veta mer? Nationell satsning för ökad personsäkerhet, www.skl.se åtgärdspaket; - Fall och fallskador åtgärder för att förebygga (SKL 2011) - Trycksår åtgärder för att förebygga (SKL 2011) - Undernäring åtgärder för att förebygga (SKL 2011) -Fallskador bland äldre (2009) Balansera rätt Faktaunderlag om fall och fallrelaterade skador bland äldre personer, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, https://www.msb.se/sv/produkter-- tjanster/publikationer/publikationer-fran-msb/balansera-ratt-faktaunderlag-om-fall-ochfallrelaterade-skador/ Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (2012), Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Karlstads kommun, kultur- och fritidsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.