Vägar och gators utformning

VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement & Info 2008-08

INDEX 1 Gällande supplement &Info...2 1.1 Allmänt...2 2 VGU Info nr 3 mars 2005...3 3 VGU Info nr 5 juni 2006...4 4 VGU Info nr 6 juni 2006...6 5 VGU Info nr 7 februari 2007...7 6 VGU Info nr 8 juni 2007...12 7 VGU Info nr 9 juni 2007...16 8 VGU Info nr 10 december 2007...17 9 VGU Info nr 11 mars 2008...22 10 VGU Info nr 12 april 2008...24 11 VGU Info nr 13 augusti 2008...25 VGU VV publikation 2004:80 1

1 Gällande supplement &Info 1.1 Allmänt Detta dokument som ingår i VGU sammanställer samtliga gällande Supplement och Info. Dokumentet uppdateras löpande genom att lägga till nya Supplement och Info samt ta bort icke gällande. Dokumetet har en versionshantering som bygger på versionsnummer och datum, dvs versionen gäller från det angivna datumet nedan till dess att uppdaterat dokument utges med färskare datum. På detta sätt är det ur upphandlingsperspektiv lättare att se vilket dokument som är gällande för projektering/entreprenad. Version Från datum Till datum 1 2008-08-20-2 VGU VV publikation 2004:80

2 VGU Info nr 3 mars 2005 Nr 3 Mars 2005 Nya reviderade vägmarkeringsritningar Vissa av de gamla ritningarna har utgått pga att de inte ansetts som generella. Detta gäller ritning B-4m, E-1m, E-3m och Anv-pil-1. Vissa småjusteringar har även gjorts på samtliga nu gällande ritningar, ofta är det fråga om detaljer på ritningarna som har markerats på ett tydligare sätt. Du finner de nya ritningarna på länken http://www.vv.se/templates/page3wide 8229.aspx Ett beslut har tagits när det gäller att inte markera mittlinje på vägar 6,5 m med ådt 500 VGU VV publikation 2004:80 3

3 VGU Info nr 5 juni 2006 Nr 5 juni 2006 VGU - nya riktlinjer för stoppsikt i vänsterkurva på mittremsor med mitträcke VGU har ska-krav för stoppsikt. Dessa dimensionerar dels konvexa vertikalkurvor dels siktkrav för horisontalkurvor i skärning och liknande. Räcken på smala mittremsor på mötesfria 2+1-vägar och motorvägar blir enligt dessa krav siktskymmande i vänsterkurvor vid väsentligt större radier än nuvarande minimiradier. Räcket döljer mer eller mindre vägytan vid betydligt kortare sikter. Effekten beror främst på räckestyp med räckeshöjd och stolpavstånd samt räckets avstånd till körfältet. Effekten är mindre för "genomsläppliga" räcken som linräcken. Region Väst har i samband med projektering av den nya 18,5 m - motorvägssektionen med 1,5 m mittremsa med mitträcke begärt ett ställningstagande om breddökning ska ske för att tillgodose nuvarande VGU-krav i vänsterkurvor. SSau har i samråd med Region Väst och kompetensnätverket på uppdrag av HKv utrett frågan. Baserat på denna utredning gäller i och med detta beslut följande för projektering av smala mittremsor för referenshastighet 90 och 110 km/tim: stoppsikt ska beräknas för friktionsvärden enligt krav i nuvarande ATB Väg stoppsikt ska finnas med ögon- och hinderpunkt enligt nuvarande VGU för inbromsning till utformningshastighet 50 km/tim stoppsikt ska finnas med hinderpunkt i höjdled 0,75 m och ögon- och hinderpunkt i övrigt enligt VGU finnas för inbromsning till utformningshastighet 0 km/tim 4 VGU VV publikation 2004:80

De nya friktionsvärdena ger följande siktsträckor: Låg Mindre god God VR / Längslutning -3 % 0 % 3 % -3 % 0 % 3 % -3 % 0 % 3 % 110 till 0 190 180 170 205 195 185 230 215 205 110 till 50 170 160 150 185 175 170 205 195 185 90 till 0 130 125 120 140 135 130 160 150 145 90 till 50 110 105 100 120 115 110 135 130 125 70 till 0 85 80 75 90 90 85 105 100 95 En ytterligare analys kommer att ske av möjligheterna att generellt minska på kraven på konvexa vertikalradier genom ett högre hinderpunktsläge. VGU VV publikation 2004:80 5

4 VGU Info nr 6 juni 2006 Nr 6 juni 2006 VGU Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift Nya utformningsråd är utgivna i enlighet med GD-beslut om utvecklingsprogrammet "Säker framkomlighet - kompletterande beslut" 2006-02-20 (PP20A 2005:5150). Utformningsråden ersätter motsvarande delar i VGU för normala tvåfältsvägar med referenshastighet 90 och 110 km/tim. Råden ska tillämpas tillsammans med VGUavsnitten om 2+1-väg med räcke vid ny-, ombyggnader, förbättringar och underhållsbeläggningar. Utformningsråden gäller objekt längre än 10 km: för räffling fram till upphandling av genomförande av markering "byggprojekt" med ådt över 2000 f/d, som ej ligger i budget för följande år, ska prövas i samråd med HKv Vid tveksamhet sker samråd med HKv. Utformning och eventuell uppföljning ska ske i samråd med pågående utvecklingsprojekt. Beslut om försöksverksamhet erfordras för räffling och räfflad mittremsa med omkörningsfält i avvaktan på ny VMF. Uppföljningsresultat kommer att redovisas årsvis. Utvecklingsprogrammets primära syfte är att öka trafiksäkerheten på befintliga tvåfältsvägar med referenshastighet 90 och 110 km/tim. VGU Säker framkomlighet Preliminära riktlinjer för utformning, reglering och drift finner du på länken: http://www.vv.se/filer/20924/utformningsrad_saker_framkomlighet_ver1.pdf 6 VGU VV publikation 2004:80

5 VGU Info nr 7 februari 2007 Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till broar samt effekter och kostnader för sidoområdesåtgärder beslut inom fyra olika åtgärdspunkter, se bifogat beslut bilaga 1. Nedan ges en något mer detaljerad förklaring. 1) Kapacitetsklassen för broräcke ska i normalfallet vara H2. Vägräcke för vägar med 90 km/tim och högre ska i normalfallet ha kapacitetsklass N2. Ingen förändring sker i jämförelse med normalfallen idag. 2) Utsträckning av räcke vid risk och skyddsobjekt samt räcke vid bro. Nedanstående ersätter liknande text i del Väg- och gatuutrustning avsnitt 2.6.3. Detta gäller vägar som ingår i det nationella stamvägnätet samt övriga vägar efter särskild utredning. 2a) Vid risk- och skyddsobjekt ska räcket (val av kapacitetsklass se VGU) utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 1. Justeringar av längderna kan behöva göras för att kompensera för höger- eller vänsterkurva. VGU VV publikation 2004:80 7

Skyddsobjekt ställverk > 30 m > 60 m = Högkapacitetsräcke = Normalfallet kapacitetsklass N2 Figur 1. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid ett skyddsobjekt/riskobjekt. 2b) Vid bro ska ett räcke med samma kapacitetsklass som broräcket utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 2 och 4. Observera att vid dubbelbroar på motor-/fyrfältsväg bör räcket på båda sidor av vägbanan ha samma utsträckning, på raksträcka ca 60 m före bron, se figur 3. > 60 m > 30 m Figur 2. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid bro på en 2-fältsväg. 8 VGU VV publikation 2004:80

> 60 m Figur 3. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid dubbelbro på motorväg/4-fälts väg. > 60 m > 30 m Figur 4. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid enkelbro på mötesfria vägar med mittremsa smalare än 4 m. 3) Sidoområdestyp A, dvs 1:6-slänt, utgår som trafiksäkerhetslösning och ska användas endast, då andra skäl som t ex estetik motiverar merkostnaderna. Sidområdestyp bör väljas med hänsyn till referenshastighet VR och årsdygnstrafiken öppningsåret ÅDT-0 enligt Tabell 1. VGU VV publikation 2004:80 9

Tabell 1. Val av sidoområdestyp ÅDT-0 VR70 VR90 VR110 <2000 C C B,C 2000-4000 C B,C B 4000-8000 B,C B A*, B >8000 B A*, B A*, B *) Normalt väljs vid dessa flöden och VR sidoområdestyp B. Sidoområdestyp A kan användas vid låga bankar av främst estetiska skäl. Ovanstående tabell ersätter tabell 8-4 i Del Sektion landsbygd-vägrum avsnitt 8.3 Val av sidoområdestyp. 4) Bankdike föranleder lätt en vältning av fordon med tillhörande skaderisker. Bankdiken eller andra diken, som inte uppfyller kraven på mjuk utformning (exempel på mjuk utformning se figur 5), får ej förekomma i säkerhetszonen. Är detta icke möjligt skall bankdiket utföras stenfyllt, se ATB VÄG, eller flyttas utanför säkerhetszonen. Alternativt kan avvattningen ske med hjälp av åkerdrän, där så är lämpligt. 1:4 0,5 m 0,5 m 1:6 Figur 5. Exempel på bankdike med mjuk utformning. Ovanstående ersätter text i moment 8.5.1 Bankdike i del Sektion landsbygd-vägrum. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till slutrapporten Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet VV Publikation 2007:8 (Utgivningsdatum 2007-01-26). Beslutet ska tillämpas med följande övergångsregler: - Objekt som vid beslutsdatum,2006-12-22, fanns med i den ekonomiska långsiktiga planeringen eller senare i processen berörs inte av beslutet vad gäller punkt 2 och 4. - Samtliga objekt fram till och med de som har faställd arbetsplan ska prövas med hänsyn till punkt 3. 10 VGU VV publikation 2004:80

Bilaga 1 VGU VV publikation 2004:80 11

6 VGU Info nr 8 juni 2007 Nr 8 juni 2007 VGU Driftvändplatser, katastroföverfarter & traktoröverfarter Skrivningen i VGU del Sidoanläggningar om behov av vänd- och överledningsmöjligheter på mitträckesvägar ska tolkas på följande sätt: Vändmöjlighet för utryckningsfordon ska enligt överenskommelse med Räddningsverket finnas minst var 3:e km. Samråd ska ske med lokal räddningsoch ambulanstjänst. Det finns inga generella krav på driftvändplatser eller katastroföverfarter i VGU. Samråd ska ske med driftledare respektive med lokal räddnings- och ambulanstjänst Räckesöppningar innebär i sig en olycksrisk. Möjligheter till samordning ska därför utnyttjas. VGU del Sidoanläggningar kompletteras också med ett antal exempel på lösningar: katastroföverfart/driftvändplats åtgärd mot U-sväng i samband med katastroföverfart/överledningsplats etc. enkel räckeslösning vid traktoröverfarter på 2+1-väg och Mitträcke med omkörningsfält Alternativ lösning på katastroföverfart/driftvändplats Inom VVÄ har man tagit fram alternativa lösningar för att kraftigt reducera möjligheten för fordon att komma över på motriktad körbana. Vid mittremsebredd under 4 m görs öppning 10 m, som är minimibredden för drift och underhållsfordon. Den förlängda delen av räcket bör vara av samma fabrikat som det befintliga räcket. 12 VGU VV publikation 2004:80

BEF DRIFTVÄNDPLATS LÄNGD 100-150 M BEF FÖRANK- RING 12 M BEF RÄCKE SE NÄSTA BILD FÖR UTFORM- NING EFTER VÄND- PLATSEN FRI ÖPPNING CA 15 M FÖR VÄNDNING DUBBELSIDIG RÄCKESAVSLUTNING BRAKEMASTER ÖVER- GÅNG DUBBELSIDIG W-PROFIL DU4 FÖRANK- RING VÄNDSLINGA FÖR EV ÖVERLEDNING KAN CA 40 M RÄCKE HA STÅNDARE I FODERRÖR FÖR ENKLARE DEMONTERING BEF FÖRANKRING RIVES, NYTT RÄCKE ANSL. TILL BEF RÄCKE BEF. RÄCKE NYTT W-PROFILRÄCKE EU2, UTVINKLAS 1:20 (110 KM/H) EL. 1:15 (90) FÖRANKRING 12 M UTV. 1:10 (110 KM/H) EL 1:8 (90 KM/H) ANSL. TILL BEF RÄCKE ALT. ENKLARE VID LITEN RISK FÖR PÅKÖRNING BEF MITTREMSA JUSTERAS SÅ ATT YTAN BLIR NÄRA HORISONTELL. VID BEHOV LÄGGS LEDNING DRIFTVÄNDPLATS BEF ELLER NYTT W-PROFILRÄCKE FÖRANKRING 12 M BEF. RÄCKE NYTT W-PROFILRÄCKE EU2, UTVINKLAS 1:20 (110 KM/H) EL. 1:15 (90) ANSL. TILL BEF RÄCKE ALT. AVANCERAT VID STÖRRE RISK FÖR PÅKÖRNING BEF MITTREMSA JUSTERAS SÅ ATT YTAN BLIR NÄRA HORISONTELL. VID BEHOV LÄGGS LEDNING DRIFTVÄNDPLATS BEF ELLER NYTT W-PROFILRÄCKE DUBBELSIDIG RÄCKESAVSLUTNING BRAKEMASTER Åtgärd mot U-sväng i samband med katastroföverfart/överledningsplats En enkel lösning mot U-sväng är att placera vajer, kättingar eller liknande som är lätt att forcera för räddningstjänst, ambulans och polis. Tanken är att det krävs en extra åtgärd för att kunna göra en U-sväng, vilket medför att man avstår. Även här kan den primära åtgärden vara att minska den öppna längden för att inte inbjuda till passage av mittremsan. Åtgärden måste vara acceptabel ur snöröjningsperspektiv samt väl synlig genom exempelvis reflex. Exempel på lösning från BY-94 kap 381 sid. 41 kan ses nedan. VGU VV publikation 2004:80 13

Enkel räckeslösning vid traktoröverfarter Många traktoröverfarter på 2+1-vägar och på framtida Mitträcke med omkörningsfält används idag mycket sällan, vilket innebär ett onödigt trafiksäkerhetshål. Önskemål finns att enkelt överbrygga sådana öppningar med en öppningsbar räckeslösning. Vid utförandet rekommenderas en förankring som inte innebär grävning i vägbanan. Vid val av räcke bör i första hand samma fabrikat som befintligt räcke med hänsyn till underhåll och estetik. Räcke sätts diagonalt mellan de båda anslutande räckena och ska överlappa med full höjd i minst 10 m. Ståndarna i överlappningen ska vara saxade, de ska sitta på sådant avstånd att de ej fastnar i varandra vid påkörning. Fästanordningen utförs med så kallad snabböppning som både driftpersonal och räddningstjänst kan öppna. Snabböppningen ska placeras i mitten av traktoröverfarten. 14 VGU VV publikation 2004:80

Anslutningstyp A2 ägoväg för traktortrafik C=10 m B=5 m A=8 m B=5 m C=10 m Anslutningstyp A2 ägoväg för traktortrafik A=Bredd på traktoröverfart enligt VU 94-S2 kap 15. B=Räckesavslut mot förankring C=Överlappning mellan befintligt och nytt räcke VGU VV publikation 2004:80 15

7 VGU Info nr 9 juni 2007 Nr 9 juni 2007 VGU Supplement del Korsningar, - Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält utförs idag i stor utsträckning på 2+1-väg, efterfrågan från trafikanter och boende är stor. Den föregående utformningen av högeravsvängskörfält medförde att sikten längs primärvägen begränsades då fordon befanns i högeravsvängskörfältet, detta medförde då stor risk för korsande kursolycka då fordon från sekundärvägen kör ut på primärvägen. Den nya utformningen ger en god siktlängd längs primärvägen oavsett om fordon befinner sig högeravsvängskörfältet. Det har också tagits fram ett diagram som stöd för när högeravsvängskörfält kan vara lämpligt att använda. Det nya supplementet gäller från den 1 juli 2007 och kan hittas på följande länk: http://www.vv.se/filer/20924/vgu_supplement_haskf.pdf 16 VGU VV publikation 2004:80

8 VGU Info nr 10 december 2007 Nr 10 december 2007 Riktlinjer för beslut om 80, 90, 100, 110 och 120 kilometer i timmen BILAGA 5 VGU-info Inriktning referenshastighet 1. Inledning Följande VGU-info anger långsiktig inriktning för referenshastighet, typsektion, sidoområde, korsningsstandard och linjeföring för referenshastigheterna 80, 90, 100, 110 och 120 km/tim. Inriktningen är utarbetad samordnat med riktlinjer för hastighetsbeslut. Detta VGU-info ersätter motsvarande texter i nuvarande VGU. Dessa nya rekommendationer ska tillämpas enligt följande: Upphandlade objekt berörs normalt inte. För namngivet objekt i beslutad investeringsplan, för fastställd arbetsplan och för upprättad bygghandling eller motsvarande, ska en bedömning göras om ändringar erfordras och beslutas enligt gällande samrådsrutiner. Övriga objekt omfattas av inriktningen med nya hastighetsgränser 2. Referenshastighet Val av referenshastighet görs i vägtransportplaneringen. Föreskrift om hastighetsgräns tas i enlighet med gällande riktlinjer baserat bland annat på vald referenshastighet. 3. Typsektion Val av typsektion styrs av referenshastighet och dimensionerande årsdygnstrafik. Följande tabell ger en inriktning för val av typsektion. Målbilden är att vägar med hastighetsgräns VGU VV publikation 2004:80 17

över 80 km/tim ska vara mötesseparerade utom vid låga flöden. Undantagen i tabellen avser förbindelser särskilt viktiga för regional eller nationell utveckling. Beslut om typsektion tas i åtgärdsplanering baserat på de transportpolitiska delmålen, samhällsekonomisk kalkyl, måluppfyllelse och kundorientering Referenshastighet ÅDT-dim (Normalt 20 Vägtyp år efter trafiköppning) 120 Motorväg 21,5 m, räfflade kantlinjer och max 2000 f/h och riktning 110 Motorväg 100 Mitträckesväg Undantag 500-1500 Räfflad mittlinje Undantag < 500 Mittlinje 90 > 4000 Mitträcke med omkörningsfält 2000-4000 Räfflad mittremsa med omkörningsfält Undantag 1000-2000 Räfflad mittlinje Undantag < 1000 Mittlinje 80 Räfflad mittlinje Undantag < 1500 Mittlinje 4. Sidoområden Val av sidoområdesstandard styrs av referenshastighet och dimensionerande årsdygnstrafik. Följande tabell ger en inriktning för val av sidoområdesstandard. Räcke är alltid ett alternativ. Referenshastighet Nybyggnad eller ombyggnad 120 VGU: God standard 80 tom 110 VGU: god standard: vid normala nybyggnadsförhållanden mindre god: vid besvärliga förhållanden och normal ombyggnad låg standard: vid synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Förbättrings-VGU vid ombyggnad: Normal standard: vid normala nybyggnadsförhållanden Exceptionell standard: vid besvärliga eller synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Säkerhetszon (m) vid R 1000 m 18 VGU VV publikation 2004:80

Nybyggnad Ombyggnad Referenshastighet God standard Mindre god standard Låg standard Normal standard Exceptionell standard 120 12 - - - - 110 11 9 6 9 6 100 10 8 5 8 5 90 9 7 4 7 4 80 8 6 3 6 3 5. Korsningar Följande tabell ger en inriktning för högsta acceptabla hastighetsgräns för korsningstyp C. Referenshastighet 100 Inkommande Sekundärvägstrafik (f/d) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Inkommande primärvägstrafik (f/d) VGU VV publikation 2004:80 19

90 Inkommande Sekundärvägstrafik (f/d) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 Inkommande primärvägstrafik (f/d) 80 Inkommande Sekundärvägstrafik (f/d) 4000 3000 2000 1000 0 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 10000 Inkommande primärvägstrafik (f/d) 20 VGU VV publikation 2004:80

6. Linjeföring Följande tabell ger inriktning för val av linjeföringsstandard. Referenshastighet Nybyggnad eller ombyggnad 120 VGU: God standard 80 tom 110 VGU: god standard: vid normala nybyggnadsförhållanden Minimiradie R (m) vid E = 2,5 % mindre god: vid besvärliga förhållanden och normal ombyggnad låg standard: vid synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Förbättrings-VGU vid ombyggnad: Normal standard: vid normala nybyggnadsförhållanden Exceptionell standard: vid besvärliga eller synnerliga besvärliga förhållanden som kan innebära begränsad livslängd för hela objektet. Nybyggnad Ombyggnad Referenshastighet God standard Mindre god standard Låg standard Normal standard Exceptionell standard 120 1200 - - - - 110 1000 900 800 700 600 100 800 700 630 550 450 90 600 500 450 400 350 80 470 400 350 300 260 7. Separering VR>=110: Separering på sträcka bör ske. VR 100: Oskyddade trafikanter bör vara mycket få. Särskild hänsyn ska tas till barn. VR 90: Oskyddade trafikanter bör vara få. Särskild hänsyn ska tas till barn. VGU VV publikation 2004:80 21

9 VGU Info nr 11 mars 2008 Nr 11 mars 2008 VGU Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten För den geometriska utformningen av förbättringsobjekt ska föreliggande tillägg till "Vägar och gators utformning, VGU Vägverkspublikation 2004:80 (samt tillhörande supplement och VGU-Info) användas i de fall betydande kostnadsreduktioner kan åstadkommas. Bakgrunden är att vid förbättringsarbeten kan en lägre standard än nybyggnadsstandard vara motiverad om detta medför betydande reduktioner av investeringarna eller andra fördelar. Den lägre standarden ska inte medföra att vägen får en trafiksäkerhetsnivå som är lägre efter det att åtgärden är genomförd. Är så fallet bör det övervägas om åtgärden ska genomföras på det sätt som har planerats. Publikation används enligt följande: - det är endast de delar av vägen som efter en första inventering bedöms behöva en förbättrad geometri, som berörs av nedanstående krav - det är dock viktigt att alltid eftersträva en så jämn geometrisk standard som möjligt över en längre sträcka Normal standard för utformningselement och principlösningar med avseende på det övergripande målet (där delmålen sammanvägts) har valts för att ge tillfredställande måluppfyllelse och vara kostnadseffektivt vid förbättringsprojekt vid måttliga till höga anläggningskostnader och måttliga till stora intrång. Exceptionell standard med avseende på det transportpolitiska målet har valts för att ge en låg men acceptabel måluppfyllelse och vara undre gräns för vad som kan motiveras vid besvärliga förbättringsprojekt som medför stora intrång och höga anläggningskostnader. Anläggningen kan få en begränsad livslängd. Vid förbättringsobjekt med ett ÅDT < 1000 kan en lägre standard än Exceptionell accepteras om ytterligare kostnadsreduktioner kan uppnås. Detta sker efter avvägning i varje enskilt fall. Kravet att trafiksäkerhetsnivån inte ska bli lägre efter åtgärdens genomförande kvarstår dock. Målstandard för referenshastighet och typsektion väljs i enlighet med VGU-Info Nr. 10, Inriktning referenshastighet. VGU-Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten används i kombination med publikationen Förstärkningsåtgärder Publikationsnummer 2008:15. 22 VGU VV publikation 2004:80

Länk till VGU-Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten: Länk till Förstärkningsåtgärder: http://www.vv.se/templates/page3 24194.aspx VGU VV publikation 2004:80 23

10 VGU Info nr 12 april 2008 Nr 12 april 2008 VGU Reversibla körfält I många fall uppstår det problem när trafiken ökar och kapaciteten på vägen är begränsad, med liten eller ingen möjlighet att bygga ytterliggare körfält. Med denna bakgrund har Ssau, med hjälp av de tre storstadsregionerna, tagit fram ett VGU- Supplement för att ge vägledning vid planering och utformning av reversibla körfält. Supplementet för reversibla körfält omfattar fyra olika typlösningar: 1) reversibla körfält med körfältssignaler 2) reversibla körfält med automatisk styrning utan körfältssignaler 3) reversibla körfält med manuell reglering 4) reversibelt körfält för kollektivtrafik Ett utvecklingsprojekt startar under 2008 som innebär att genomförandestudie för 4 objekt ska ske (se GD-beslut på nästa sida). Bilagor (med länk): 1. VGU-Supplement Reversibla körfält Publikation 2004:80 2008-04: http://www.vv.se/filer/20924/utformningsrad_reversibla_korfalt.pdf 2. Reversibla körfält - projektlista: http://www.vv.se/filer/23405/reversibla_korfalt-projektlista.pdf 24 VGU VV publikation 2004:80

11 VGU Info nr 13 augusti 2008 Nr 13 augusti 2008 En för funktionshindrad användbar kollektivtrafik 2010 - Busshållplatser 1. Inledning Följande VGU-info anger kriterier för hållplats, med fler än 20 påstigande per dygn. Busshållplats med fler än 20 påstigande ska vara utformad och utrustad enligt Tabell 2-1 för att vara anpassad för äldre, rullatoranvändare, rullstolsburna, synsvaga och blinda. Detta VGU-Info används i kombination med idag gällande utformningsråd i VGU Del Sidoanläggningar kapitel 1 Busstrafikanläggningar. 2. Utformning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag Kvalitetsnivå på en busshållplats med mer än 20 påstigande per dag ger utformning och utrustning enligt Tabell 2-1 och Figur 2-1. VGU VV publikation 2004:80 25

Tabell 2-1 Utformning och utrustning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag Kvalitetsnivå Plattform med full längd och jämn yta Plattformsbredd 2,25 m Plattformshöjd (kantstödet) 16 cm eller högre Kontrasterande kantremsa Taktilt och visuellt ledstråk på plattformen Hållplatsstolpe Bänk med ryggstöd och armstöd Max 5 % lutning till och från hållplatsen Gångbana med jämn yta till och från hållplatsen Belysning busshållplatsområdet Tidtabellinformation ska vara belyst och tillgänglig för funktionshindrade Telefonnummer för upplysning och störningsinformation (även i blindskrift) Kommentar Full längd innebär hela bussens längd. Jämn innebär belagd yta. Längs bussens plats vid plattformen. Minimihöjden 16 cm gäller vid ombyggnad av befintlig hållplats med plattform. Vid nybyggnad gäller minimihöjden 17 cm enligt VGU. Längs bussens plats vid plattformen. Vit färg/massa eller vita plattor som uppfyller kraven (ljushetskontrast minst 0,40 enligt NCS) Ledstråket består normalt av sinusplattor, valplatta och svart kupolplatta. Upp till 50 m från plattform. Jämn innebär belagd yta eller grusad yta med fin fraktion (exempelvis stenmjöl) samt upp till 50 m från plattform. Om el finns på plats eller max 25 m från busshållplast. Alternativt kan solcellsdriven anläggning övervägas. Belysningsklass CE5 ( E = 7,5 lx [min]) Om el finns på plats eller max 25 m från busshållplast. Alternativt kan solcellsdriven anläggning övervägas. H 16 cm BUSS Varningsplatta Max 5 % 2,25 m Kontrasterande kantremsa Riktningsgivande ledstråk Bänk Valplatta Hållplatsstolpe Figur 2-1 Utformning av busshållplats med mer än 20 påstigande per dag 26 VGU VV publikation 2004:80