med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 29 april kl

Å r s r e d o v i s n i n g 2009

INNEHÅLL VD:s kommentarer 1 Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 4 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Eget kapital 9 Kassaflödesanalys 10 Noter till de finansiella rapporterna 11 Revisionsberättelse 44 Företagsstyrning 45 Huvudmän, styrelse mm 46 SPARBANKSSTÄMMA med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 29 april kl 18.30. Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla

VD:s kommentarer Vår affärsidé Ivetofta Sparbank är en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsiktig trygghet för våra kunder. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling. Detta är vår affärsidé. I en tid när det mesta handlar om centralisering och storskalighet har vi valt en annan väg. Vi vill fortsätta att vara en lokal sparbank. Ivetofta Sparbank är ett exempel på att man kan ha både den lilla bankens närhet och smidighet och en stor banks resurser. De senaste åren har det skett stora förändringar inom bankvärlden, och det märks inte minst inom sparbanksrörelsen. Några Sparbanker har gått samman till större enheter och några har köpt kontor av Swedbank. Även en bank av vår storlek kan ha bred kompetens. Ivetofta Sparbank har 26 anställda, varav tre arbetar på kontoret i Näsum. Vi har specialister inom olika områden och det är detta tillsammans med vår serviceanda, som alla besitter, som gör att vi kommer att lyckas väldigt bra även i framtiden. Världsekonomin Enligt uttalanden av flera samstämmiga bedömare under hösten 2009 är botten i den djupa lågkonjunkturen nådd. Allt fler tecken tyder på att vändningen har skett och att världens ekonomier så sakta börjat återhämta sig. Låt oss hoppas att det är så och att Sverige och resten av världen snart kan lämna krisen bakom sig. Ytterligare ett aktivt år Under året som gått har vi som vanligt haft många aktiviteter för våra kunder. En av de mest uppskattade var när vi i november firade ett år i vår ombyggda lokal i Näsum. Efter vårt övertagande av och renovering av fastigheten har vi fått många nya kunder, både privatpersoner och företag. Det är glädjande att vår satsning på bygden har uppskattats och vi kommer fortsätta ge Näsumsborna en bra bankservice. Nu när detta skrivs i mars månad 2010 står vi inför ett firande av vår femåriga vistelse i bankbyggnaden i Bromölla. Fem år har gått sedan vi firade 100-årsjubileum och flyttade in i vårt nybyggda bankhus vid Storgatan i Bromölla. 2005 känns inte så avlägset men under denna korta tid har det hänt otroligt mycket, både inom banken och i vår omvärld. Om detta skriver vi i vår jubileumsbok som vi gett titeln Ivetofta Sparbank ett själklart val. Resultat Under året har många nya kunder sökt sig till oss och vi har ökat vår inlåning och utlåning samt övriga produkter så att vi vid årsskiftet har en total affärsvolym på 3,7 miljarder kronor att förvalta åt våra kunder. Våra historiskt sett låga kreditförluster, så även under detta verksamhetsår, tillsammans med bra åter betalningsförmåga hos våra kunder och de anställdas noggrannhet i kreditgivningarna är de stora bidragande orsaker na till att vi idag har ett bra eget kapital som uppgår till 178 miljoner kronor. En stark lokal förankring som vi byggt upp under lång tid kommer att gynna oss i framtiden i våra kundrelationer. Bromölla i mars 2010. Hans-Åke Olsson Verkställande direktör 1

Redovisning för verksamhetsåret 2009 Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2009, sparbankens 105:e verksamhetsår. Verksamheten Bankens verksamhet bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt avdelningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Personal och utveckling Banken ser det som viktigt att vara en attraktiv arbetsgivare och anser att medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten. Under 2009 har medarbetarna genomfört ett antal olika kompetenshöjande insatser. Resultat Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 16.114 tkr. Räntemarginalen har minskat från 2,2% till 2,1% och räntenettot, skillnaden mellan intäkts-och kostnadsräntor, har Förvaltningsberättelse minskat med 6,1%, från 35.345 tkr till 33.189 tkr. I räntenettot ingår avgift för insättningsgarantin med 825 tkr (599 tkr). I övrigt är det fyra poster som speciellt avviker från 2008 års bokslut. 2008 gav bankens aktieinnehav i Swedbank AB en utdelning på 2.011 tkr men pga av finanskrisen blev det ingen utdelning 2009. I 2008 års bokslut gjordes en nedskrivning av bankens Swedbankaktier med 8.476 tkr, under 2009 har aktiekursen återhämtat sig men pga våra redovisningsregler bokförs den positiva omvärderingen via balansräkningen och eget kapital. De teckningsrätter som banken erhöll för sitt innehav i Swedbankaktier såldes under 2009 och genererade en realisa tionsvinst på 5.208 tkr. Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 2.049 tkr, en kreditförlust nivå på 0,1% som speciellt med tanke på finanskrisen är en förhållandevis låg siffra. Affärsvolym, tkr 2009 2008 Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 433 587 1 371 177 Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 250 783 319 357 Inlåning från allmänheten 1 225 799 1 107 859 Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar 500 256 351 692 Övriga 329 831 245 319 Total affärsvolym 3 740 256 3 395 404 Bankens affärsvolym ökade under året med ca. 345 mkr vilket motsvarar en ökning på 10,2%. Affärsvolym, 3.740 mkr. Inlåning 1.226 Utlåning 1.433 2 Swedbank Robur 500 Övrigt 330 Swedbank Hypotek 251

Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 117.940 tkr, från 1.107.859 tkr till 1.225.799 tkr, vilket motsvarar en ökning på 10,6%. Under året gottgjordes allmänheten räntor med 8.620 tkr. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2009 års utgång till 1.409.634 tkr mot 1.346.699 tkr vid 2008 års slut, vilket motsvarar en ökning med 62.935 tkr eller 4,7%. Likviditet Utvecklingen på utlåningen till allmänheten ställer krav på en god likviditet. Sparbanken hade vid årsskiftet en checkkredit hos Swedbank AB på 350 mkr, den var då utnyttjad med 69,5 mkr. Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken Ledande befattningshavares ersättningar i not 10 Allmänna administrationskostnader. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen 2010 kommer vi att fortsätta arbeta för en god volymtillväxt både genom våra befintliga kunders utveckling, både privat- och företagskunder, och genom att vi får nya kunder till oss. Resultatet före kreditförluster år 2010 förväntas uppgå till 14-15 mkr. In- och utlåning 2000-2009, mkr 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 2001 2003 2005 2007 2009 Inlåning Utlåning 3

Fem år i sammandrag, nyckeltal 2009* 2008* 2007** 2006 2005 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 3 740 3 395 3 325 3 067 2 731 förändring under året, % 10,2 2,1 8,4 12,3 5,5 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,1 11,0 13,7 12,7 13,7 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,0 2,1 2,3 2,3 2,5 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,3 2,3 2,6 2,6 2,9 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,2 2,6 2,7 2,7 2,9 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,1 1,4 1,4 1,4 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,3 0,5 0,4 0,0 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,0 3,8 7,9 6,0 0,1 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,61 0,76 0,60 0,69 0,93 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,65 0,76 0,60 0,71 0,99 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 26 15 43 59 48 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,8 1,1 0,4 0,2 0,5 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,1 0,0 0,0 0,1 0,3 Övriga uppgifter Medelantal anställda 19 21 20 19 20 Antal kontor 2 2 2 2 2 4 * Enligt lagbegränsad IFRS ** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39

Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr 2009* 2008* 2007** 2006 2005 Resultaträkning Räntenetto 33 189 35 345 32 223 27 724 27 819 Provisioner, netto 7 964 7 333 8 425 8 021 7 993 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 293-8 284 393 164 245 Övriga intäkter 44 2 056 2 215 4 017 1 662 Summa intäkter 46 490 36 450 43 256 39 926 37 719 Allmänna administrationskostnader -23 107-22 560-20 887-20 108-23 393 Övriga kostnader 1-5 220-5 250-4 863-7 523-11 663 Kreditförluster -2 049 79-212 -901-2 402 Summa kostnader -30 376-27 731-25 962-28 532-37 458 Rörelseresultat 16 114 8 719 17 294 11 394 261 Bokslutsdispositioner -114-668 -343 1 554 17 136 Skatter -3 125-4 023-4 283-3 167-4 625 Årets resultat 12 875 4 028 12 668 9 781 12 772 Balansräkning Kassa 6 907 12 190 6 685 6 309 9 294 Utlåning till kreditinstitut 2 548 1 410 513 267 45 158 Utlåning till allmänheten 1 411 963 1 354 565 1 183 291 1 027 730 835 906 Räntebärande värdepapper 0 0 0 10 022 10 067 Aktier och andelar 29 199 19 222 42 197 19 260 18 506 Materiella tillgångar 27 482 30 118 28 183 29 487 31 981 Övriga tillgångar 17 449 12 285 24 784 16 704 10 705 Summa tillgångar 1 495 548 1 429 790 1 285 653 1 109 779 961 617 Skulder till kreditinstitut 70 388 137 072 32 269 26 866 732 Inlåning från allmänheten 1 225 799 1 107 859 1 056 864 925 000 812 565 Övriga skulder 13 724 22 944 16 606 13 873 12 774 Avsättningar för pensioner m m 4 255 3 703 3 323 2 964 2 696 Summa skulder och avsättningar 1 314 166 1 271 578 1 109 062 968 703 828 767 Obeskattade reserver 3 362 3 248 2 580 2 237 3 792 Eget kapital 178 020 154 964 174 011 138 839 129 058 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 495 548 1 429 790 1 285 653 1 109 779 961 617 * Enligt lagbegränsad IFRS ** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 5

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 12 875 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 12 875 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,04 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,05). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 150 710 mkr (137 835 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 73 993 mkr (67 317 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 180 Reservfond 2000-2009, mkr 2001 2003 2005 2007 2009 6

Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2009 2008 Ränteintäkter 46 167 73 619 Räntekostnader -12 978-38 274 Räntenetto 4 33 189 35 345 Erhållna utdelningar 5 0 2 011 Provisionsintäkter 6 11 692 10 904 Provisionskostnader 7-3 728-3 571 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 5 293-8 284 Övriga rörelseintäkter 9 44 45 Summa rörelseintäkter 46 490 36 450 Allmänna administrationskostnader 10-23 107-22 560 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 18-2 773-2 789 Övriga rörelsekostnader 11-2 447-2 461 Summa kostnader före kreditförluster -28 327-27 810 Resultat före kreditförluster 18 163 8 640 Kreditförluster, netto 12-2 049 79 Rörelseresultat 16 114 8 719 Bokslutsdispositioner 13-114 -668 Skatt på årets resultat 14-3 125-4 023 Årets resultat 12 875 4 028 7

Balansräkning, tkr Per den 31 december Not 2009 2008 Tillgångar Kassa 6 907 12 190 Utlåning till kreditinstitut 15 2 548 1 410 Utlåning till allmänheten 16 1 409 634 1 346 699 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 2 329 7 866 Aktier och andelar 17 29 199 19 222 Materiella tillgångar 18 - Inventarier 4 472 6 606 - Byggnader och mark 23 010 23 512 Övriga tillgångar 14, 19 13 645 8 162 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 3 804 4 123 Summa tillgångar 1 495 548 1 429 790 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 21 70 388 137 072 Inlåning från allmänheten 22 1 225 799 1 107 859 Övriga skulder 23 4 935 11 665 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 8 789 11 279 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 4 255 3 703 Summa skulder och avsättningar 1 314 166 1 271 578 Obeskattade reserver 26 3 362 3 248 Eget kapital Reservfond 155 549 151 521 Fond för verkligt värde 9 596-585 Årets resultat 12 875 4 028 Summa eget kapital 27 178 020 154 964 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 495 548 1 429 790 Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 28 23 953 24 478 - Garantier 23 953 24 478 Åtaganden 29 79 816 74 362 - Övriga åtaganden 79 816 74 362 8

Rapport över förändringar i eget kapital, tkr Fond för Årets Totalt eget Reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2008-01-01 138 853 22 490 12 668 174 011 Vinstdisposition 12 668 0-12 668 0 Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0-23 075 0-23 075 Årets resultat 0 0 4 028 4 028 Utgående eget kapital 2008-12-31 151 521-585 4 028 154 964 Fond för Årets Totalt eget Reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2009-01-01 151 521-585 4 028 154 964 Vinstdisposition 4 028 0-4 028 0 Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0 10 181 0 10 181 Årets resultat 0 0 12 875 12 875 Utgående eget kapital 2009-12-31 155 549 9 596 12 875 178 020 9

Kassaflödesanalys, tkr 1 januari - 31 december 2009 2008 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 16 114 8 719 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 5 537-14 861 Av-/nedskrivningar (+) 2 976 11 265 Kreditförluster (+) 2 049-79 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 109-95 Betald inkomstskatt (-) -3 125-4 023 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 23 660 926 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -64 984-156 334 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 117 940 50 995 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -66 684 104 803 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -5 164 12 499 Förändring av övriga skulder (+/-) -8 668 6 719 Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 900 19 608 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 0 205 Investering i finansiella tillgångar (-) 0-8 686 Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 120 Förvärv av materiella tillgångar (-) -245-4 845 Kassaflöde från investeringsverksamheten -245-13 206 Årets kassaflöde -4 145 6 402 Likvida medel vid årets början 13 600 7 198 Likvida medel vid årets slut (not 32) 9 455 13 600 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och banktillgodohavanden 9 455 13 600 Summa enligt balansräkningen 9 455 13 600 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (avgår skuld på checkräkningskredit) 280 496 63 434 Summa likvida medel och outnyttjad del av checkräkningskredit 289 951 77 034 10

Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser I vetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla. 2 Redovisningsprinciper ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tilllämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars 2010. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april 2010. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan siella rapporterna, om inte annat framgår. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redo - visade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till när maste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Upplysningar om finansiella instrument Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 30 nedan. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk. Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- 11

aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden succes siv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att facili teten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. PROVISIONSKOSTNADER Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 12

NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som upp stått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - Valutakursförändringar ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets givaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. BOKSLUTSDISPOSITIONER Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. AVSÄTTNINGAR En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapi tal varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapi tal. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perio der. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättig heterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redo visas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finan siell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultat räkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilllämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte 13

tillämpas. Om säkrings redovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redo visas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leveran törsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. LÅNELÖFTEN Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. 14

För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkrings redovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effek tiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För 15

finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 468 tkr (2 093 tkr). KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassa flödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investe ring i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. 16

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassi ficerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidiga re redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. IANSPRÅKTAGEN PANT Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument. Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för värdering av finansiella instrument. Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader. MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasing- 17

avgiften kostnadsföres över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma före taget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden. - Stomme 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell utrustning m.m. 15 år Rörelsefastigheten i Näsum Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tilllämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. 18

Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger. Företaget har utfäst förmånsbaserade pensioner till anställda som inte säkerställts genom tecknande av pensionsförsäkringar, så kallad, pensionering i egen regi. Företagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har i balansräkningen värderats till nuvärde av företagets framtida förväntade pensionsutbetalningar (kapitalvärdet). Beräkningen har gjorts för varje anställd och bygger på de av Finansinspektionen (FI) fastställda föreskrifterna FFFS 2007:24. Dessa föreskrifter innehåller bl.a. instruktioner om valet av diskonteringsränta, säkerhets- och driftskostnadsbelastningar samt antagande om dödlighet och sjuklighet. ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och pro cesser. KREDITRISK Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kredit risken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kredit givning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. 19

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erfoderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på nästa sida. 20

Kreditriskexponering 2009 brutto och netto, tkr Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 26 690-26 690 26 690 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 1 011 306 1 329 1 009 977 980 048 29 929 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 29 300-29 300 29 217 83 Pantbrev i jordbruksfastigheter 109 442-109 442 107 752 1 690 Pantbrev i andra näringsfastigheter 81 680 1 000 80 680 78 337 2 343 Företagsinteckning 42 062 1 000 41 062 40 855 207 Övriga 5 112 957 474 112 483 10 756 101 727 varav: kreditinstitut 3 658-3 658 3 658 0 Summa 1 413 437 3 803 1 409 634 1 273 655 135 979 Derivat - A 6 11 996-11 996-11 996 Summa 11 996-11 996-11 996 Åtaganden Utställda lånelöften 3 795-3 795-3 795 Utställda finansiella garantier 23 953-23 953-23 953 Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 76 021-76 021-76 021 Summa 103 769-103 769-103 769 Total kreditriskexponering 1 529 202 3 803 1 525 399 1 273 655 251 744 Kreditriskexponering 2008 brutto och netto, tkr Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 111 830-111 830 111 830 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 891 677 700 890 977 848 119 42 858 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 24 472-24 472 24 229 243 Pantbrev i jordbruksfastigheter 97 497-97 497 95 267 2 230 Pantbrev i andra näringsfastigheter 78 553 1 000 77 553 67 474 10 079 Företagsinteckning 39 484 500 38 984 38 820 164 Övriga 5 105 927 541 105 386 10 194 95 192 varav: kreditinstitut 3 066-3 066 3 066 0 Summa 1 349 440 2 741 1 346 699 1 195 933 150 766 Derivat - A 6 5 037-5 037-5 037 Summa 5 037-5 037-5 037 Åtaganden Utställda lånelöften 4 897-4 897-4 897 Utställda finansiella garantier 24 477-24 477-24 477 Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 69 465-69 465-69 465 Summa 98 839-98 839-98 839 Total kreditriskexponering 1 453 316 2 741 1 450 575 1 195 933 254 642 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 A-rating enligt Standard & Poor s rating 21

Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Oreglerade och osäkra fordringar, tkr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2009 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 496 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 2 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 579 Fordringar förfallna > 360 dgr 10 033 Summa 11 110 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor 3 632 - företagssektor 193 148 - hushållssektor 1 216 428 varav enskilda företagare 202 064 - övriga 229 Summa 1 413 437 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 13 413 - företagssektor 6 089 - hushållssektor 7 324 Osäkra lånefordringar 14 913 - företagssektor 7 589 - hushållssektor 7 324 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 3 803 - företagssektor 2 029 - hushållssektor 1 774 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor 3 632 - företagssektor 191 119 - hushållssektor 1 214 654 varav enskilda företagare 202 064 - övriga 229 Summa 1 409 634 22

LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas och rapporteras löpande. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Då skillnaden mellan nominella och diskonterade kassaflöden bedöms som oväsentlig anges endast tabell avseende de nominella. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering 2009, tkr Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 6 907 - - - - - 6 907 Utlåning till kreditinstitut 2 548 - - - - - 2 548 Utlåning till allmänheten 98 597 20 494 49 203 209 874 1 031 466-1 409 634 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - 2 329 2 329 Derivat - - - 1 025 10 971-11 996 Materiella tillgångar - - - - - 27 482 27 482 Övriga tillgångar - - - - - 30 848 30 848 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 3 804 3 804 Summa tillgångar 108 052 20 494 49 203 210 899 1 042 437 64 463 1 495 548 Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redo visat värde Skulder Skulder till kreditinstitut 70 388 - - - - - 70 388 Inlåning från allmänheten 1 022 020 89 209 46 054 68 516 - - 1 225 799 Derivat - - 138 1 467 117-1 722 Övriga skulder - - - - - 3 213 3 213 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - - - - - 8 789 8 789 Avsättningar - - - - - 4 255 4 255 Summa skulder 1 092 408 89 209 46 192 69 983 117 16 257 1 314 166 Total skillnad -984 356-68 715 3 011 140 916 1 042 320 48 206 181 382 23

Likviditetsexponering 2008, tkr Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Tillgångar Kassa 12 190 - - - - - 12 190 Utlåning till kreditinstitut 1 410 - - - - - 1 410 Utlåning till allmänheten 106 862 16 214 41 656 189 860 992 107-1 346 699 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - 7 866 7 866 Derivat - - - 317 4 719-5 036 Materiella tillgångar - - - - - 30 119 30 119 Övriga tillgångar - - - - - 22 347 22 347 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - - - - - 4 123 4 123 Summa tillgångar 120 462 16 214 41 656 190 177 996 826 64 455 1 429 790 Längre än 5 år Utan löptid Totalt Redo visat värde Skulder Skulder till kreditinstitut 137 072 - - - - - 137 072 Inlåning från allmänheten 965 491 32 170 71 963 38 235 - - 1 107 859 Derivat - - 85 1 411 202-1 698 Övriga skulder - - - - - 9 967 9 967 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - - - - - 11 279 11 279 Avsättningar - - - - - 3 703 3 703 Summa skulder 1 102 563 32 170 72 048 39 646 202 24 949 1 271 578 Total skillnad -982 101-15 956-30 392 150 531 996 624 39 506 158 212 Sparbankens bedömning är att de förväntade tidpunkterna för återvinning i stort överensstämmer med ovanstående tabell. MARKNADSRISK Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindnings tiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna 24

krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger sparbanken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak. Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 598 tkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. 2009 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, tkr Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa - - - - - - - 6 907 6 907 Utlåning till kreditinstitut 2 548 - - - - - - - 2 548 Utlåning till allmänheten 1 118 701 31 849 23 289 23 795 160 795 48 123 3 082-1 409 634 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - - - 2 329 2 329 Övriga tillgångar - - - - - - - 74 130 74 130 Summa 1 121 249 31 849 23 289 23 795 160 795 48 123 3 082 83 366 1 495 548 Skulder Skulder till kreditinstitut 70 388 - - - - - - - 70 388 Inlåning från allmänheten 1 042 307 68 922 24 214 21 840 65 096 3 420 - - 1 225 799 Övriga skulder - - - - - - - 21 341 21 341 Eget kapital - - - - - - - 178 020 178 020 Summa skulder och eget kapital 1 112 695 68 922 24 214 21 840 65 096 3 420 0 199 361 1 495 548 Differens tillgångar och skulder 8 554-37 073-925 1 955 95 699 44 703 3 082-115 995 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 10 000 36 500 - - - - - - 46 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2-10 000 - - 35 000-1 500-46 500 Kumulativ exponering 18 554 7 981 7 056 9 011 69 710 114 413 115 995 0 1 & 2 Nominellt värde 25

2008 Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, tkr Högst Längre än 1 mån 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan ränta Totalt Tillgångar Kassa - - - - - - - 12 190 12 190 Utlåning till kreditinstitut 1 410 - - - - - - - 1 410 Utlåning till allmänheten 1 020 466 5 936 16 887 14 648 159 755 125 279 3 728-1 346 699 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring - - - - - - - 7 866 7 866 Övriga tillgångar - - - - - - - 61 625 61 625 Summa 1 021 876 5 936 16 887 14 648 159 755 125 279 3 728 81 681 1 429 790 Skulder Skulder till kreditinstitut 137 072 - - - - - - - 137 072 Inlåning från allmänheten 987 046 10 762 20 331 51 485 35 010 3 225 - - 1 107 859 Övriga skulder - - - - - - - 29 895 29 895 Eget kapital - - - - - - - 154 964 154 964 Summa skulder och eget kapital 1 124 118 10 762 20 331 51 485 35 010 3 225 0 184 859 1 429 790 Differens tillgångar och skulder -102 242-4 826-3 444-36 837 124 745 122 054 3 728-103 178 Räntederivat, fast ränta erhålls 1 40 000 41 500 - - - - - - 81 500 Räntederivat, fast ränta erläggs 2-5 000 30 000-35 000 10 000 1 500-81 500 Kumulativ exponering -62 242-30 568-64 012-100 849-11 104 100 950 103 178 0 1 & 2 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 598 tkr (-/+ 634 tkr). Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering. Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 176 tkr (359 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell positiv förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 273 tkr (171 tkr). En generell negativ förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med 273 tkr (171 tkr). 26

OPERATIVA RISKER Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING 2009 Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Swappar 10 000 35 000 1 500 46 500 0 1 722 Capar 10 000 130 000 215 000 355 000 11 996 0 Summa 20 000 165 000 216 500 401 500 11 996 1 722 2008 Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt, tkr Nominellt belopp/återstående löptid Upp till 1 år >1 år - 5 år >5 år Total Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden Swappar 35 000 45 000 1 500 81 500 0 1 698 Capar 0 100 000 215 000 315 000 5 037 0 Summa 35 000 145 000 216 500 396 500 5 037 1 698 Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 5 536 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 5 649 tkr. Mellanskillnaden 113 tkr är således periodens redovisade ineffektivitet och ingår i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Ineffektiviteten beror dels på verkligt värdeförändringar i ränteswapparnas rörliga ben (sparbanken erhåller rörlig ränta) samt att säkrade poster och säkringsinstrument (derivat) inte är perfekt matchade i respektive tidsficka. 27

4 Räntenetto tkr tkr Ränteintäkter 2009 2008 Utlåning till kreditinstitut 6 35 Utlåning till allmänheten 49 165 71 428 Derivat - säkringsredovisning -3 006 2 142 Övriga 2 14 Summa 46 167 73 619 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 0 97 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut -3 296-4 840 Inlåning från allmänheten -9 445-33 434 varav: kostnad för insättningsgaranti -825-599 Övriga -237 0 Summa -12 978-38 274 Summa räntenetto 33 189 35 345 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala 2,10 2,19 räntekostnader i % av MO exkl genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,21 2,57 Medelränta utlåningen, % 3,38 5,66 Medelränta inlåningen, % (Inkl kostnad för insättningsgarantin) 0,77 3,17 5 Erhållna utdelningar Swedbank AB 0 2 011 Summa 0 2 011 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 3 596 3 175 Utlåningsprovisioner 1 879 1 753 Inlåningsprovisioner 1 287 1 236 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 452 71 Värdepappersprovisioner 3 756 3 822 Avgifter från kredit- och betalkort 124 88 Övriga provisioner 598 759 Summa 11 692 10 904 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -2 605-2 534 Värdepappersprovisioner -666-665 Övriga provisioner -457-372 Summa -3 728-3 571 28

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2009 2008 Aktier/andelar 5 005-8 381 Andra finansiella instrument 113-262 Valutakursförändringar 175 359 Summa 5 293-8 284 tkr tkr Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Via resultat- Via resultaträkning räkning Nedskrivningar av finansiella tillgångar som kan säljas -203-8 476 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 5 208 95 Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 5 649-8 541 Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde -5 536 8 279 Valutakursförändringar 175 359 Summa 5 293-8 284 9 Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter 44 45 Summa 44 45 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -8 571-8 383 - sociala avgifter -3 371-3 219 - kostnad för pensionspremier -1 609-1 496 - andra pensionskostnader -574-401 - avsättning till resultatandelsstiftelse, inkl löneskatt -776-788 - övriga personalkostnader -615-923 Summa personalkostnader -15 516-15 210 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -443-489 - IT-kostnader -4 554-4 265 - konsulttjänster -61-271 - revision -340-287 - fastighetskostnader -1 006-906 - övriga -1 187-1 132 Summa övriga allmänna administrationskostnader -7 591-7 350 Summa -23 107-22 560 29

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader, tkr 2009 2008 Sparbankens Övriga Sparbankens Övriga ledning anställda ledning anställda Löner -1 377-7 194-1 292-7 091 Sociala kostnader -673-2 698-611 -2 608 Summa -2 050-9 892-1 903-9 699 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. Verkställande direktörens och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 2 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2009, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Rolf Gustafsson, styrelsens ordf. 62 36 0 0 0 98 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 25 28 0 0 0 53 Christer Adelsbo 13 17 0 0 0 30 Mats Edebäck 13 17 0 0 0 30 Monica Bodinger 13 19 0 0 0 32 Lars Svensson 13 19 0 0 0 32 Kristina Dahl 13 19 0 0 0 32 Hans-Åke Olsson, VD 1 044 32 4 1 081 30 2 191 Andra ledande befattningshavare (2 personer) 963 0 84 218 60 1 325 Summa 2 159 187 88 1 299 90 3 823 Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2008, tkr Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Resultatandelsstyrelsearvode ersättning förmåner kostnad stiftelse Summa Rolf Gustafsson, styrelsens ordf. 60 34 0 0 0 94 Per-Erik Gunnarsson, styrelsens v. ordf. 24 23 0 0 0 47 Christer Adelsbo 13 13 0 0 0 26 Mats Edebäck 13 13 0 0 0 26 Monica Bodinger 13 14 0 0 0 27 Lars Svensson 13 14 0 0 0 27 Kristina Dahl 13 14 0 0 0 27 Hans-Åke Olsson, VD 991 27 2 877 30 1 927 Andra ledande befattningshavare (2 personer) 907 0 47 196 60 1 210 Summa 2 047 152 49 1 073 90 3 411 Kommentar till tabell Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat årets resultat. VD har rätt att avgå med pension vid 61 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets pensionsavtal. Förutom lön under uppsägningstiden, som är 12 månader, utgår vid uppsägning från bankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören 6 månaders uppsägning. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av framtida anställning. 30

tkr tkr Lån till ledande befattningshavare 2009 2008 Verkställande direktör 310 305 Styrelseledamöter 5 825 5 932 Summa 6 135 6 237 Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap. lämnas på sparbankens hemsida, www.ivetoftasparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor 11 12 - varav män 8 9 Totalt 19 21 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor 2 2 - antal män 6 6 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 1 1 - antal män 2 2 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 6,5 2,7 Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid Sjukfrånvaron fördelad efter kön: Män 2,7 2,5 Kvinnor 9,2 2,9 Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 29 år eller yngre 0,0 1,2 30-49 år 7,9 2,6 50 år eller äldre 4,4 3,4 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Cederblads Revisionsbyrå AB Revisionsuppdrag 59 57 Andra uppdrag 281 230 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 31

11 Övriga rörelsekostnader 2009 2008 Avgifter till centrala organisationer -662-775 Försäkringskostnader -403-343 Säkerhetskostnader -420-413 Marknadsföringskostnader -814-855 Realisationsförlust vid utrangering/avyttring av materiella tillgångar -109-38 Övriga rörelsekostnader -39-37 Summa -2 447-2 461 12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster -1 145-740 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 69 739 Årets nedskrivning för kreditförluster -1 284-900 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 158 74 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 153 906 Årets nettokostnad för kreditförluster -2 049 79 13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan -114-668 Summa -114-668 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad -3 122-4 023 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -3 0 Totalt redovisad skattekostnad -3 125-4 023 tkr tkr Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 16 000 8 051 Skatt enligt gällande skattesats 26,3% 4 208 28,0% 2 254 Ej avdragsgilla kostnader 0,7% 105 29,9% 2 408 Ej skattepliktiga intäkter -7,4% -1 191-7,9% -639 Skatt hänförlig till tidigare år 0,0% 3 0,0% 0 Redovisad effektiv skatt 19,5% 3 125 50,0% 4 023 15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - utländsk valuta 1 887 881 Övriga 661 529 Summa 2 548 1 410 32

16 Utlåning till allmänheten 2009 2008 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 1 413 437 1 349 440 Summa 1 413 437 1 349 440 Varav: osäkra 14 913 18 006 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 3 803 2 741 Redovisat värde, netto 1 409 634 1 346 699 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2009 2 741 Årets nedskrivning för kreditförluster 1 284 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -153 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -69 Utgående balans 31 december 2009 3 803 tkr tkr Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Värdejustering på bundna lån enligt säkringsredovisning 1 722 1 822 Värdejustering på takräntelån enligt säkringsredovisning 607 6 044 Summa 2 329 7 866 17 Aktier och andelar Aktier och andelar 29 199 19 222 Summa aktier och andelar 29 199 19 222 Varav: noterade värdepapper på börs 27 310 17 129 onoterade värdepapper 1 889 2 093 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB A 223 425 15 863 15 863 - Swedbank AB Preferensaktier 162 363 11 447 11 447 - Sparbankernas Kort AB 79 79 - Sveland Sakförsäkringar AB 500 421 - Sparbankernas Affärsutveckling AB 446 446 - Sparbankernas Försäkrings AB 893 893 Övriga 50 50 Summa 27 310 29 199 33

18 Materiella tillgångar tkr tkr tkr Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 2008-01-01 16 158 21 533 37 691 Förvärv 1 215 3 630 4 845 Avyttringar -268 0-268 Utgående balans 2008-12-31 17 105 25 163 42 268 Ingående balans 2009-01-01 17 105 25 163 42 268 Förvärv 245 0 245 Utrangeringar -570 0-570 Utgående balans 2009-12-31 16 780 25 163 41 943 Avskrivningar Ingående balans 2008-01-01-8 298-1 210-9 508 Årets avskrivningar -2 348-441 -2 789 Avyttringar 147 0 147 Utgående balans 2008-12-31-10 499-1 651-12 150 Ingående balans 2009-01-01-10 499-1 651-12 150 Årets avskrivningar -2 271-502 -2 773 Utrangeringar 462 0 462 Utgående balans 2009-12-31-12 308-2 153-14 461 Redovisade värden Per 2008-01-01 7 860 20 323 28 183 Per 2008-12-31 6 606 23 512 30 118 Per 2009-01-01 6 606 23 512 30 118 Per 2009-12-31 4 472 23 010 27 482 tkr tkr Taxeringsvärden 2009 2008 Taxeringsvärden, byggnader 5 377 5 377 Taxeringsvärden, mark 647 647 19 Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument 11 996 5 036 Upplupna ränteintäkter på swappar 23 614 Fordran aktuell skatt 1 599 774 Övriga tillgångar 27 1 738 Summa 13 645 8 162 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 423 434 Upplupna ränteintäkter 749 1 208 Upplupna provisionsintäkter 2 632 2 481 Summa 3 804 4 123 34

21 Skulder till kreditinstitut 2009 2008 Swedbank AB - svensk valuta 69 504 136 566 Övriga 884 506 Summa 70 388 137 072 Beviljad checkkredit hos Swedbank 350 000 200 000 22 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 1 223 917 1 106 985 - utländsk valuta 1 882 874 Summa 1 225 799 1 107 859 tkr tkr Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor 89 726 54 987 Företagssektor 112 765 77 348 Hushållssektor 1 018 530 970 536 Varav: enskilda företagare 103 515 113 776 Övriga 4 778 4 988 Summa 1 225 799 1 107 859 23 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument 1 722 1 698 Upplupna räntekostnader på swappar 796 1 836 Preliminärskatt räntor 912 6 715 Anställdas källskattemedel 451 378 Övriga skulder 1 054 1 038 Summa 4 935 11 665 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 4 165 7 875 Övriga upplupna kostnader 4 463 3 243 Förutbetalda intäkter 161 161 Summa 8 789 11 279 35

25 Avsättning för pensioner 2009 2008 och liknande förpliktelser Pensionsförpliktelser avseende VD Nettoskuld vid årets början avseende pensionsförpliktelser 3 703 3 323 Årets avsättning 552 380 Nettoskuld vid årets slut 4 255 3 703 Härav kreditförsäkrat via FPG/PRI 4 255 3 703 tkr tkr Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Betalning till dessa planer sker löpande. Kostnader för avgiftsbestämda planer 1 609 1 496 Kostnader avseende pensioner Pensionering i egen regi Kostnad för intjänande av pensioner m.m. 552 380 Pensionering genom försäkring Försäkringspremier 1 609 1 496 Årets pensionskostnad exklusive skatter 2 161 1 876 26 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 3 248 2 580 Årets avskrivningar utöver plan 114 668 Utgående balans 31 december 3 362 3 248 Summa obeskattade reserver 3 362 3 248 36

27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Reservfonden utgörs av sparbankens ansamlade nettovinster efter avdrag för förluster. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. I denna reserv ingår även den effektiva andelen i kassaflödessäkring, det vill säga den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på säkringsinstrument. Årets resultat Disposition av årets resultat beslutas av sparbanksstämman. 28 Ansvarsförbindelser 2009 2008 (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter 2 071 3 118 - Garantiförbindelser - övriga 21 882 21 360 Summa 23 953 24 478 29 Åtaganden (nom belopp) Övriga åtaganden - Kreditlöften 3 795 4 897 - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 76 021 69 465 Summa 79 816 74 362 tkr tkr 37

30 Finansiella tillgångar och skulder, tkr 2009 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms till höra denna kategori Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Kassa 0 0 6 907 0 0 0 0 0 0 6 907 6 907 Utlåning till kreditinstitut 0 0 2 548 0 0 0 0 0 0 2 548 2 548 Utlåning till allmänheten 0 0 1 409 634 0 0 0 0 0 0 1 409 634 1 409 634 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 2 329 0 0 0 0 0 0 2 329 2 329 Aktier och andelar 0 0 0 0 29 199 0 0 0 0 29 199 29 199 Derivat 0 0 0 0 0 0 0 0 11 996 11 996 11 996 Upplupna intäkter 0 0 3 804 0 0 0 0 0 0 3 804 3 804 Summa 0 0 1 425 222 0 29 199 0 0 0 11 996 1 466 417 1 466 417 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 70 388 0 70 388 70 388 Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 0 1 225 799 0 1 225 799 1 225 799 Derivat 0 0 0 0 0 0 0 0 1 722 1 722 1 722 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 3 213 0 3 213 3 213 Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 8 789 0 8 789 8 789 Summa 0 0 0 0 0 0 0 1 308 189 1 722 1 309 911 1 309 911 Övriga skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde 38 2008 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms till höra denna kategori Innehav för handelsändamål Investeringar som hålles till förfall Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategor Innehav för handelsändamål Kassa 0 0 12 190 0 0 0 0 0 0 12 190 12 190 Utlåning till kreditinstitut 0 0 1 410 0 0 0 0 0 0 1 410 1 410 Utlåning till allmänheten 0 0 1 346 699 0 0 0 0 0 0 1 346 699 1 346 699 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 7 866 0 0 0 0 0 0 7 866 7 866 Aktier och andelar 0 0 0 0 19 222 0 0 0 0 19 222 19 222 Derivat 0 0 0 0 0 0 0 0 5 037 5 037 5 037 Upplupna intäkter 0 0 4 123 0 0 0 0 0 0 4 123 4 123 Summa 0 0 1 372 288 0 19 222 0 0 0 5 037 1 396 547 1 396 547 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 137 072 0 137 072 137 072 Inlåning från allmänheten 0 0 0 0 0 0 0 1 107 859 0 1 107 859 1 107 859 Derivat 0 0 0 0 0 0 0 0 1 698 1 698 1 698 Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 9 967 0 9 967 9 967 Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 11 279 0 11 279 11 279 Summa 0 0 0 0 0 0 0 1 266 177 1 698 1 267 875 1 267 875 Övriga skulder Derivat som används i säkringsredovisning Summa redovisat värde Verkligt värde

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2009 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Aktier och andelar 27 310 1 889 29 199 Derivat 11 996 11 996 Summa 27 310 11 996 1 889 41 195 Skulder Derivat 1 722 1 722 Summa 0 1 722 0 1 722 2008 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Aktier och andelar 17 129 2 093 19 222 Derivat 5 037 5 037 Summa 17 129 5 037 2 093 24 259 Skulder Derivat 1 698 1 698 Summa 0 1 698 0 1 698 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). Aktier och Totalt andelar Öppningsbalans 2008-01-01 1 310 1 310 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat 1 95 95 Anskaffningsvärde förvärv 893 893 Försäljningslikvid försäljning -205-205 Utgående balans 2008-12-31 2 093 2 093 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2008-12-31 1 95 95 Öppningsbalans 2009-01-01 2 093 2 093 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat 1-204 -204 Utgående balans 2009-12-31 1 889 1 889 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2009-12-31 1-204 -204 1 Redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner i årets resultat 39

Känslighetsanalys Då sparbankens innehav av finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3) ej är av väsentligt belopp i förhållande till sparbankens balansräkning så har ingen känslighetsanalys gjorts. inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Innehavet i Sparbankernas Försäkrings AB, Sparbankernas Kort AB, Kreditgarantiföreningen Skåne och Sparbankernas Affärsutveckling AB redovisas till anskaffningsvärde. Innehavet i Sveland Sakförsäkringar AB värderas enligt aktieöverlåtelseavtal undertecknat 091230. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. 31 Kassaflödesanalys tkr tkr Likvida medel 2009 2008 Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och banktillgodohavanden 9 455 13 600 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (avgår skuld på checkräkningskredit) 280 496 63 434 Summa 289 951 77 034 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning 0 2 011 Erhållen ränta 46 167 73 619 Erlagd ränta 12 978 38 274 40

32 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora expo neringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärdering. Sparbankens interna kapitalutvärdering är en process som beräknar kapitalbehovet i förhållande till bl a: - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarieanalyser samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Kapitalutvärderingsprocessen är en integrerad del i sparbankens verksamhet. Processen ska utgå från bankens nuvarande verksamhet och ta hänsyn till eventuella framtida förändringar av bankens strategi och inriktning. För att säker ställa att riskerna är riktigt identifierade och korrekt avspeglar bankens riskprofil ska kapitalutvärderingen antas flera gånger per år med beslut i bankens styrelse. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan. tkr tkr Kapitalbas 2009 2008 Primärt kapital 150 710 137 835 Supplementärt kapital 0 0 Kapitalbas netto 150 710 137 835 Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk 67 249 60 912 Kapitalkrav för operativa risker 6 744 6 405 Summa kapitalkrav 73 993 67 317 Primärkapitalrelation 2,28 2,30 Kapitaltäckningskvot 2,04 2,05 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen 178 020 155 549 Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -9 596-585 Avräkning av aktier och andra tillskott -17 714-17 129 Summa primärt kapital 150 710 137 835 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 9 596 0 Avräkning av aktier och andra tillskott -9 596 0 Summa supplementärt kapital 0 0 Total kapitalbas 150 710 137 835 41

tkr tkr Kapitalkrav 2009 2008 Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot stater och centralbanker 0 0 2. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 0 0 3. Institutsexponeringar 364 205 4. Företagsexponeringar 9 276 8 628 5. Hushållsexponeringar 31 200 27 802 6. Exponeringar med säkerhet i fastighet 22 562 19 717 7. Oreglerade poster 1 443 1 449 8. Övriga poster 2 404 3 111 Summa kapitalkrav för kreditrisker 67 249 60 912 Operativa risker Basmetoden 6 744 6 405 Summa kapitalkrav för operativa risker 6 744 6 405 Totalt minimikapitalkrav 73 993 67 317 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 42

Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Bromölla den 10 mars 2010 Rolf Gustavsson, ordförande Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Monica Bodinger Christer Adelsbo Mats Edebäck Lars Svensson Hans-Åke Olsson, verkställande direktör Kristina Dahl, personalrepresentant Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars 2010. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2010. Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2010 Cederblads Revisionsbyrå AB Christer Cederblad Auktoriserad revisor FAR SAS Av huvudmännen utsedd revisor 43

Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Ivetofta Sparbank i Bromölla Org nr 538201-3109 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Ivetofta Sparbank i Bromölla för räkenskapsåret 2009. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsent liga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrel sens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i i strid med lag om bank- och finansieringsrörelse, sparbankslagen, lagen om årsredovisning i kredit institut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Vad gäller räkenskapsrevisionen grundas våra bedömningar i väsentlig utsträckning på den granskning som utförts av sparbankens interna revision vars planering och rapporter vi fortlöpande tagit del av. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild av sparbankens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Bromölla den 11 mars 2010 Cederblads Revisionsbyrå AB Christer Cederblad Auktoriserad revisor FAR SRS 44

Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 40 huvud män. Huvudmännen väljs för en tid av fyra år och hälften av dessa väljs av Bromölla Kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på nästkommande sidor. Sparbankstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken. Styrelsemedlemmarna väljs för en tid av fyra år. Företagsstyrning Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 8 ledamöter, varav 1 representerar personalen. Av styrelsens ledamöter är 2 kvinnor. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandatperioder för dessa återfinns på nästkommande sidor. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningens syfte är att dels beskriva styrelsens arbetssätt och dels på vilket sätt styrelsen avser att styra och kontrollera verksamhetens utveckling mot ställda affärsmål och risknivåer. Under verksamhetsåret 2009 har styrelsen hållit elva styrelse möten samt ett endagsseminarium, med inriktning på intern kapitalutvärdering och verksamhetsmål. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 45

Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer Huvudmän Vald första Mandatperiod Valda av Bromölla Kommunfullmäktige gången per årsstämma Lars Bergman Bromölla 2009 2007-2011 Monica Bodinger Bromölla 2003 2007-2011 Mats Edebäck Bromölla 1987 2007-2011 Mary Einarsson Bromölla 1998 2007-2011 Åke Eliasson Bromölla 2007 2007-2011 Bo Ferm Håkanryd 1988 2007-2011 Malin Friberg Sölvesborg 2007 2007-2011 Åke Hammarstedt Bromölla 2003 2007-2011 Christer Hansson Sölvesborg 2007 2007-2011 Tommy Höppner Gualöv 2002 2007-2011 Gunvor Jönsson Bromölla 2007 2007-2011 Jytte Larsson Bromölla 2007 2007-2011 Margaretha Lehtimäki Bromölla 2007 2007-2011 Bo Ljungberg Bromölla 2003 2007-2011 Marianne Nilsson Bromölla 2007 2007-2011 Tommy Nordkvist Bromölla 1984 2007-2011 Ingvar Olsson Bromölla 2004 2007-2011 Werner Oscarsson Edenryd 2004 2007-2011 Elisabeth Stenberg-Michalski Gualöv 2005 2007-2011 Mats Svensson Bromölla 2007 2007-2011 Valda av huvudmännen Sven Almer Näsum 1987 2006-2010 Magnus Jönsson Bromölla 1997 2006-2010 Linda Ludorowski-Boberg Bromölla 2009 2006-2010 Lena Martinsen Näsum 2002 2006-2010 Leif Zadig Bromölla 1994 2006-2010 Rolf Gustavsson Bromölla 2003 2007-2011 Sven Götesson Näsum 2002 2007-2011 Lena Nordström Bromölla 2000 2007-2011 Jan-Inge Westesson Bromölla 1984 2007-2011 Anders Wetterling Bromölla 1988 2007-2011 Leif Bengtsson Näsum 2001 2008-2012 Per-Erik Gunnarsson Bromölla 1986 2008-2012 Henry Johansson Bromölla 1985 2008-2012 Per-Gunnar Lindh Bromölla 1997 2008-2012 Lars Svensson Bromölla 1997 2008-2012 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2009-2013 Mikael Efverman Bromölla 2009 2009-2013 Viveca Karlsson Bromölla 1988 2009-2013 Johnny Lundkvist Bromölla 1995 2009-2013 Lars Persson Bromölla 2004 2009-2013 46

Vald första Mandatperiod gången per årsstämma Styrelseledamöter Rolf Gustavsson, ordförande Bromölla 2002 2007-2010 Per-Erik Gunnarsson, vice ordförande Bromölla 1990 2008-2011 Christer Adelsbo Bromölla 1994 2009-2012 Monica Bodinger Näsum 2003 2008-2011 Mats Edebäck Bromölla 2001 2007-2010 Lars Svensson Bromölla 2004 2009-2012 Hans-Åke Olsson, verkställande direktör Bromölla Kristina Dahl, personalrepresentant Bromölla 2002 2008-2011 Revisorer Cederblads Revisionsbyrå AB Kristianstad 1996 2008-2012 Av företaget utsedd ansvarig för revisionen, auktor. revisor FAR SRS Christer Cederblad Utgående mandatperioder Huvudmän Sven Almer Magnus Jönsson Linda Ludorowski-Boberg Lena Martinsen Leif Zadig Styrelseledamöter Rolf Gustavsson Mats Edebäck Näsum Bromölla Bromölla Näsum Bromölla Bromölla Bromölla Kontorsförteckning Bromölla, Storgatan 31, tel 0456-453 30 Näsum, Genvägen 4, tel 0456-245 25 47

Genvägen 4 Box 35, 295 04 Näsum Tel 0456-245 25 Storgatan 31 Box 42, 295 21 Bromölla Tel 0456-453 30