Delårsbokslut för Sundbybergs stad 2015

Relevanta dokument
Månadsrapport februari

Sundbybergs stads budget 2016 med plan för

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Periodrapport Maj 2015

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Granskning av delårsrapport

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomisk månadsrapport februari 2012 och efterfrågan av förskoleplats

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Granskning av delårs- rapport 2012

Månadsuppföljning januari mars 2018

Ekonomisk månadsrapport juni 2019

Granskning av delårsrapport 2016

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Granskning av delårsrapport 2014

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

1 September

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Periodrapport OKTOBER

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Boksluts- kommuniké 2007

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad

Månadsrapport November 2010

Granskning av delårsrapport 2016

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsrapport per 31 augusti Eskilstuna Kommun. Utförd av Katarina Nygren Maria Junkrans Andreas Pettersson

Månadsuppföljning januari juli 2015

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Revisionsrapport 2018 På uppdrag av revisorerna. November Upplands-Bro kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport 2018

Delårsrapport. För perioden

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2016

Månadsrapport januari februari

Periodrapport Juli 2015

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

Ekonomirapport 2014 efter mars månad

Månadsrapport Maj 2010

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 1 juni 2010 Antal sidor: 5

Budgetuppföljning med helårsprognos efter 4 månader 2015

Uppföljning per

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Månadsrapport per april 2016 med årsprognos för Täby kommun

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Månadsrapport mars 2013

Kumla kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Januari Juni 2016 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Granskning av delårsrapport

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

Haninge kommun Granskning av delårsbokslut Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2015

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Granskning av delårsrapport

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2016

bokslutskommuniké 2013

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Ekonomisk rapport april 2019

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Kommunkontoret (136) Dnr KS-0046/2014. Delårsbokslut - per 30 juni 2014

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Granskning av delårsrapport 2014

Delårsrapport

Finansiell analys - kommunen

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport

Bokslutsprognos

Nora kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport 30 juni 2013 Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 11

Redovisningsprinciper

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Bokslutsprognos

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016

Delårsrapport 31 augusti 2017

Granskning av delårsrapport

Transkript:

1 (95) Delårsbokslut för Sundbybergs stad 2015 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX 08-733 38 36 kommunstyrelsen@sundbyberg.se www.sundbyberg.se

2 (95) Innehåll Delårsbokslutet i korthet 3 Stadsledningskontorets bedömning... 5 Förvaltningsberättelse 10 God ekonomisk hushållning... 10 Bostadsbyggandet Ursvik fortsätter växa!... 10 Arbetslöshet... 13 Riskbedömning... 14 Resultatredovisning staden... 15 Balanskravet och underliggande resultat... 18 Resultat finansförvaltningen... 19 Skatter, statsbidrag och utjämning... 20 Investeringar... 21 Kassaflöde och finansiering... 21 Kapitalförvaltningen... 22 Pensionsåtagande... 22 Stadens bolag och förbund 23 Kommunkoncernen Sundbybergs stad... 23 Norrenergi & Miljö AB... 25 Kommunalförbundet Norrvatten... 26 Nämnderna och kommunstyrelsen 28 Byggnads- och tillståndsnämnden... 28 Förskolenämnden... 29 Grundskole- och gymnasienämnden... 30 Kommunstyrelsen... 31 Kultur- och fritidsnämnden... 32 Social- och arbetsmarknadsnämnden... 33 Stadsmiljö- och tekniska nämnden... 34 VA och avfallsverksamheten (inom stadsmiljö- och tekniska nämnden)... 36 Valnämnden... 38 Äldrenämnden... 39 Överförmyndarnämnden... 40 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna, Sundbyberg och Ekerö... 40 Revisionen... 40 Analys och uppföljning av mål och uppdrag 42 Sammanfattande analys... 42 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och uppdrag... 44 Ekonomiska rapporter 89 Resultaträkning... 89 Kassaflödesanalys... 90 Balansräkning... 91

3 (95) Delårsbokslutet i korthet Sundbyberg fortsätter att vara Sveriges snabbast växande kommun. Staden står stadigt för den snabbaste befolkningstillväxten i landet i förhållande till kommunens folkmängd. Under den första sexmånadersperioden 2015 har Sundbyberg vuxit med 2,5 %, vilket motsvarar 1104 personer. Därmed har staden passerat 45 000 invånare enligt siffror från SCB. Detta ställer särskilda krav på stadens verksamheter och planering. Nämndernas och kommunstyrelsens resultat är +37,3 mnkr (delår 2014: 30,8 mnkr), vilket 18,7 mnkr bättre än budget. Finansförvaltningens resultat uppgår till -68,7 mnkr, vilket är 49,9 mnkr sämre än budget. Sammantaget ger verksamheterna och finansförvaltningen ett resultat för staden på -31,4 mnkr för halvåret. Positiv budgetavvikelse redovisas inom grundskole- och gymnasienämnden (+9,3 mnkr), förskolenämnden (+12,8 mnkr), stadsmiljö- och tekniska nämnden (+12 mnkr), byggnads- och tillståndsnämnden (+0,6 mnkr) samt för valnämnden (+0,6 mnkr). Negativ budgetavvikelse visar kultur- och fritidsnämnden (-1,9 mnkr), äldrenämnden (-7,8 mnkr), social- och arbetsmarknadsnämnden (-5,6 mnkr), VAoch avfallsverksamheten inom stadsmiljö- och tekniska nämnden (-1,6 mnkr), kommunstyrelsen (-0,2 mnkr) samt revisionen (-0,3 mnkr). Kapitalförvaltningen består av räntebärande värdepapper, svenska aktier, utländska aktier och en mindre del likvida medel. Marknadsvärdet den 30 juni uppgår till 208,1 mnkr (2014: 194,3 mnkr). Det bokförda värdet har ökat med 3 mnkr till 197,3 mnkr jämfört med 30 juni 2014 och marknadsvärdet har ökat 10,8 mnkr mellan åren. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 643,3 mnkr. Av dessa har 195,1 mnkr (30,3%) nyttjats under första halvåret. För 2015 beslutade kommunfullmäktige att reducera investeringsbudgeten med 20 % som en åtgärd för förbättrad ekonomistyrning och för att bättre anpassa investeringsbudgeten till faktiskt planerat genomförandet utifrån jämförelse med utfallet tidigare år. Budgetavvikelse per 30 juni och helårsprognos för 2015 Helårsprognos för 2015 är +91,7 mnkr, varav nämnder och styrelse står för -10,3 mnkr och finansförvaltningen för +102 mnkr. Per april prognosticerade äldreomsorgsnämnden, social- och arbetsmarknadsnämnden och kommunstyrelsen underskott. Vid beslut om månadsrapporten för april beslutade kommunstyrelsen, i enlighet med sin uppsiktplikt, om att samtliga nämnder som prognosticerar ett underskott för helår 2015 ska upprätta en handlingsplan för att nå en budget i balans senast till bokslutet för 2015. Helårseffekter av genomförandet av handlingsplanerna är svåra att beräkna. Det prognosticerade resultatet för staden tar därför endast hänsyn nämndens redan

4 (95) medräknade effekt, detta som en försiktighetsåtgärd. Nämndernas beslut och genomförande av handlingsplanerna är också avavgörande betydelse för att skapa rätt ingångsvärde inför budgetår 2016. Stadsledningskontoret kommer att följa genomförandet av beslutade handlingsplaner för att planerade effekter ska uppnås. I delårsbokslutet per 30 juni har äldreomsorgsnämndens prognosticerade underskott ökat till -12 mnkr och social- och arbetsmarknadsnämndens prognos ligger kvar på -3,5 mnkr. Stadsmiljö- och teknisk nämnd och kommunstyrelsen prognosticerar inte längre några underskott för år 2015. Kommentarer budgetavvikelse och prognos 2015 per nämnd För en mer fullständig redovisning hänvisas till respektive nämnds delårsbokslut. Kommunstyrelsen redovisar en budgetavvikelse på -0,2 mkr per halvåret men kommunstyrelsen kommer att uppnå en budget i balans till årets slut. Ett nollresultat på helår uppnås främst via högre intäkter än budgeterat, samt att vissa rekryteringar har fördröjts. Byggnads- och tillståndsnämnden redovisar ett resultat om +1,3 mnkr per 30 juni. Överskottet förklaras av högre intäkter för markupplåtelser. Helårsprognosen uppgår till -0,1 mnkr. Förskolenämnden redovisar en budgetavvikelse som uppgår till +12,8 mnkr per juni och nämnden uppger att överskottet kommer arbetas in under hösten då större volymer och högre kostnader väntas inom verksamheten. Grundskole- och gymnasienämnden redovisar en budgetavvikelse som uppgår till +9,3 mnkr per juni och nämnden uppger att överskottet kommer arbetas in under hösten då större volymer och högre kostnader väntas inom verksamheten. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en budgetavvikelse per juni som uppgår till -1,9 mnkr och är främst hänförlig till differenser mellan intäkter och kostnader under uppstarten av den nya simhallen. Nämnden prognosticerar ett nollresultat på helåret. Äldrenämndens resultat per halvårsskiftet uppgår till -7,9 mnkr. Orsaken är högre kostnader än budgeterat för köp av verksamhet och personalkostnader. Prognosen för helår uppgår till -12 mnkr och förklaringen är den samma som för resultatavvikelsen. Nämnden har antagit en handlingsplan för att åtgärda del av underskottet. Äldrenämnden hemställer därutöver till kommunfullmäktige om ekonomisk kompensation för ökad volym i verksamheten. Social- och arbetsmarknadsnämnden redovisar en budgetavvikelse per 30 juni som uppgår till -5,6 mnkr. Nämnden prognosticerar ett underskott för 2015 på -3,5 mnkr hänförligt till verksamheten SoL under 65 år. Samtidigt finns en risk för ett totalt underskott om -8,4 mnkr om inga åtgärder vidtas. Nämnden har därför beslutat om en handlingsplan för att reducera underskottet.

5 (95) Stadsmiljö- och tekniska nämnden redovisar ett positivt resultat om +12 mnkr och en helårsprognos om +5,8 mnkr. Överskotten förklaras av lägre kostnader för köp av verksamhet och lägre kapitalkostnader på grund av förskjutningar av färdigställandet av projekt samt högre intäkter än budgeterat. VA och avfallsverksamheten (inom stadsmiljö- och teknisk nämnd) ska enligt årets planering redovisa underskott. VA-verksamheten redovisar ett negativt resultat på 1,5 mnkr per juni månad, vilket är 1,6 mnkr sämre än budget för perioden. Avfallsverksamheten redovisar ett negativt resultat på 0,9 mnkr per juni månad. Valnämnden redovisar ett resultat på +0,6 mnkr per halvårsskiftet och en prognos på +1,0 mnkr. Överskottet beror på ett för högt tilldelat kommunbidrag avsett för det extra valet som inte genomfördes. Överförmyndarnämnden redovisar ett nollresultat per halvåret och en helårsprognos på +0,2 mnkr. Revisionen redovisar ett underskott om -0,3 mnkr per 30 juni men prognosen för helår är en budget i balans. Finansförvaltning Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse per 30 juni om -49,9 mnkr. Den negativa avvikelsen förklaras främst av att exploateringsintäkterna är lägre än budget för första halvåret (-20 mnkr), pensionskostnader som ökat mycket enligt KPAs beräkningar (-17,3 mnkr), semesterlöneskulden ökar när staden växer och antalet anställda ökar (-8 mnkr). För skatter, stadsbidrag och utjämning uppgår avvikelsen till -19,2 på grund av lägre skatteunderlagsutveckling och att antalet invånare år 2014 blev 279 stycken färre än beräknat. Prognosen för helåret för finansförvaltningen uppgår till (+102 mnkr) vilket är 96,6 mnkr bättre än budget. Exploateringsintäkterna förväntas öka och avser 117 mnkr i prognosen vilket är 77 mnkr bättre än budget (40 mnkr). Under förutsättning av Fastighets AB Förvaltarens och kommunfullmäktiges beslut om 112 mnkr i exploateringsintäkterna som avser utfall av avtal mellan Staden och Förvaltaren för utbyggnaden av Ursvik. Försäljningen av gamla kommunhuset innebär en försäljningsintäkt om 59 mnkr (netto), vilket är att betrakta som en exploateringsintäkt då värdet är antal byggrätter. Korrigering av detta kommer att ske till årsbokslutet. Vissa centrala reserveringar förväntas kvarstå (+ 14 mnkr) och återbetalning av försäkringspremie (+8 mnkr) bidrar positivt till prognosen. Stadsledningskontorets bedömning Övergripande Stadsledningskontoret har gjort en analys av samtliga nämnders resultat och prognoser. Nämndernas prognos för året bör sammantaget visa minst ett nollresultat jämfört med budget. Kommunstyrelsen har även fattat beslut om att de nämnder som prognostiserar underskott ska redovisa handlingsplaner för att uppnå

6 (95) en budget i balans. Stadsledningskontoret förutsätter ett aktivt och kontinuerligt arbete, hos de nämnder och förvaltningar som prognostiserar underskott, för att nå en budget i balans. Kostnadskontrollen inkluderar nämnderna som redovisar ett överskott per juni 2015. Det är angeläget att hela staden bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling. Stadens prognos för 2015 förutsätter beslut inom Fastighets AB Förvaltaren avseende exploateringsintäkter för utbyggnaden av Ursvik. Stadsledningskontoret kommer att följa den ekonomiska utvecklingen under hösten för att säkra de ekonomiska ingångsvärdena inför budget 2016. Investeringar Under våren beslutade kommunfullmäktige att reducera budgeten för redan pågående investeringar med 20 %, som en åtgärd för att bättre anpassa investeringsbudgeten till faktiskt planerat genomförandet och utifrån jämförelse med utfallet tidigare år. År 2013 och 2014 förbrukades cirka 50 % av investeringsbudgeten på helår. Vid halvårsskiftet 2013 och 2014 hade 18 % respektive 17 % förbrukats av stadens totala investeringsbudget. I detta delårsbokslut har 30 % av budgeten förbrukats, vilket stämmer bättre med tidigare år men fortfarande inte ligger i nivå med budget. En utveckling av investeringsprocessen pågår kopplat till införandet av den nya styrmodellen. Effekter av omorganisationen Den 1 januari 2015 införde staden en ny nämndorganisation. Anslagen för budget gjordes på en övergripande nivå för den nya organisationen 2015. Därför finns differenser i den fördelade budgeten för 2015. Upphandlingsenheten flyttades från kommunstyrelsen till stadsmiljö- och tekniska nämnden i omorganisationen, utökning av organisationen ska ske genom internprissättning. Under 2015 kan upphandlingsenheten finansieras av överskott inom stadsmiljö- och tekniska nämnden. Byggnads- och tillståndsnämnden fick inget extra anslag fördelat för den politiska verksamheten för år 2015. Verksamheten finansieras år 2015 av intäktsöverskott inom nämnden. En omfördelning föreslås ske mellan nämnder enligt tabell nedan. Detta är endast omfördelningar mellan nämnder och genererar ingen utökad budgetram för staden. De berörda nämnderna är eniga om omfördelningen. Verksamhet Förvaltningsledning 0,4 Belopp (mnkr) Från nämnd Stadsmiljö- och tekniska nämnden Fördelning av ram 13,5 Förskolenämnden Till nämnd Byggnads- och tillståndsnämnden Grundskole- och gymnasienämnden

7 (95) Stadsledningskontoret föreslår att nämnder som i och med omorganisationen 1 januari 2015 meddelat avvikelser i tilldelat kommunbidrag ska hanteras i samband med beredning av budget 2016. Detta gäller bland annat byggnads- och tillståndsnämnden, kommunstyrelsen och enheter inom stadsmiljö- och tekniska nämnden. Någon omfördelning av anslag, utöver de i tabellen ovan, föreslås dock inte för 2015, då dessa verksamheter finansieras av andra överskott inom berörda nämnder. Negativa prognosavvikelser Äldrenämnden prognosticerade per april ett underskott för helår 2015 på -8 mnkr. Per 30 juni har prognosen försämrats ytterligare till -12 mkr. I samband med delårsbokslutet har äldrenämnden redovisat en handlingsplan på cirka 2 mnkr samt tillkommande icke-beräknade åtgärder. Nämnden har därmed inte redovisat en handlingsplan för en budget i balans. För att åtgärda resterande del av underskottet hemställer äldrenämnden hos kommunfullmäktige om ramförstärkning. Inom äldreförvaltningen har det under våren 2015 gjorts en genomlysning av biståndsbedömningen inom verksamheten för att granska besluten och kostnaderna förknippade med besluten. Utifrån detta har förvaltningen dragit slutsatser om att biståndsbedömningen är korrekt. För att kvalitetssäkra resursfördelning och nivåerna på biståndsbedömningen föreslår stadsledningskontoret att en analys sker med hjälp av en oberoende extern part under hösten. Resultatet av denna analys kan därefter ge indikation om eventuella behov av omfördelning är nödvändiga. Detta kan då hanteras inom ramen för budget 2016. Stadsledningskontoret kommer följa förvaltningens arbete och genomförandet av äldrenämndens handlingsplan för att förväntad effekt ska uppnås. Social- och arbetsmarknadsnämnden prognosticerar ett underskott för 2015 på -3,5 mnkr. Underskottet är hänförligt till verksamheten SoL under 65 år. Samtidigt finns en risk för ett totalt underskott om -8,4 mnkr om inga åtgärder vidtas. Nämnden har beslutat om åtgärder för att nå en budget i balans för 2015. Stadsledningskontoret kommer följa förvaltningens genomförande av social- och arbetsmarknadsnämndens handlingsplan för att förväntad effekt ska uppnås. Ingångsvärden inför budget 2016 Delårsresultatet uppgår till -31,4 mnkr medan prognosen på helår uppgår till +91,7 mnkr. Utifrån den expansion som sker i Sundbyberg och de ekonomiska effekterna av tillväxten bör fokus ligga på att följa utvecklingen och prognoserna i verksamheterna och inom finansförvaltningen för 2015 för att säkra ingångsvärdena till år 2016. I samband med införandet av en utvecklad styrmodell har ett av delprojekten i uppdrag att se över och utveckla ekonomistyrprinciperna inom staden. Som ett komplement till en utvecklad ekonomistyrning, som bland annat säkrar relevant resursfördelning och behåller en hållbar nettokostnadsnivå, kommer

8 (95) stadsledningskontoret genomföra ett antal åtgärder inför arbetet med beredning av budget för 2016; Volymavstämningar Inom de pedagogiska verksamheterna redovisas överskott per 30 juni, grundskoleoch gymnasienämnden redovisar 10,7 mnkr och förskolenämnden 13,8 mnkr. Även förra året redovisades överskott per halvårsskiftet på 6,7 mnkr för grundskole- och gymnasienämnden och 7,9 mnkr för förskolenämnden. Verksamheten är volymbaserad och får budget via resursfördelningsmodellen för hela budgetåret. Intagningen till verksamheterna inför hösten ej är klar i samband med fastställande av prognos per 30 juni. Därför kommer stadsledningskontoret att begära in en avstämning av de faktiska volymerna i verksamheterna och en uppdaterad prognos för helåret 2015 i samband med månadsrapporten per oktober från förskolenämnden och grundskole- och gymnasienämnden. För en fortsatt utveckling av ekonomistyrningen och för att förbättra prognossäkerheten inom de pedagogiska verksamheterna ska volymavstämningar införas som en del av den löpande uppföljningen. Stadsdirektören har gett stadsledningskontoret i uppdrag att i samband med budgetberedningen 2016 arbeta fram ett regelverk för att införa volymavstämningar inom de pedagogiska verksamheterna. Utredning av införande av intäktskrav Staden expanderar och verksamheterna växer vilket innebär högre totala kostnader. Samtidigt nyttjar fler och fler, både sundbybergsbor och externa besökare, verksamheter och ytor inom staden såsom t ex simhallen och p-platser som ger ökade intäkter inom verksamheterna. För att kunna hålla en fortsatt god nettokostnadsnivå inom respektive verksamhet har stadsdirektören gett stadsledningskontoret i uppdrag att inför budgetberedningen 2016 utreda möjliga intäktskrav för vissa verksamheter till exempel avseende parkeringsintäkter, intäkter kopplade till markupplåtelser och den nya simhallen. Överskottet inom valnämnden är inte hänförligt till någon intäkt utan består av det anslaget som tilldelades nämnden för att genomföra det extra val som aldrig genomfördes under våren 2015. Stadsledningskontoret föreslår att den utökade budgeten som nämnden fick för extra valet omfördelas från valnämnden till den centrala reserveringen inom finansförvaltningen. Fördelning av kommungemensamma kostnader Upphandlingsenheten flyttades till stadsmiljö- och teknisk nämnd från kommunstyrelsen i samband med omorganisationen 1 januari 2015. Stadsmiljö- och tekniska nämnden fick inget justerat kommunbidrag för verksamheten i budget 2015. Stadsdirektören har gett stadsledningskontoret i uppdrag att inför budgetberedningen 2016 arbeta fram ett förslag till principer för fördelning av kommungemensamma verksamheter, såsom för exempelvis upphandlingsenheten eller Stadshusservice.

9 (95) Utveckling av månadsrapporten I syfte att vara proaktiva och skapa handlingsutrymme när staden växer samt för att främja uppföljning av den ekonomiska utvecklingen kommer månadsrapporterna att utvecklas. Stadsdirektören har gett ekonomiavdelningen uppdraget att utveckla månadsrapporterna för att förbättra prognossäkerheten samt att i tidiga skeden se behov av och göra kvalitetssäkrade analyser. God ekonomisk hushållning Det kostar att växa och frågan hur stadens tillväxt ska finansieras beror på strategiska beslut rörande självfinansieringsgraden på investeringar, soliditet, upplåningsbehov med mera. Vidare gäller det att hitta balansen mellan kommunal konsumtion och finansiering som bland annat berör verksamhetsrelaterade intäkter, fördelning av kommunbidraget mellan verksamheterna, effektivisering och besparingar. Stadsledningskontorets bedömning är att staden under tillväxtperioden kommer ha svårigheter med att nå finansieringsmålet om 2 procent. Sett över tid ska staden nå den långsiktiga nivån på 2 procent.

10 (95) Förvaltningsberättelse Delårsbokslutet omfattar perioden från den 1 januari till och med den 30 juni 2015. I delårsbokslutet redovisas även verksamheterna och utfall för stadens bolag. Stadens totala utfall jämförs mot budget, beslutad i fullmäktige i december 2014, och med utfallet från samma period föregående år. I redovisningarna per nämnd redovisas jämförande siffror för föregående om år om detta är möjligt efter omorganisationen per 1 januari 2015. Stadens övergripande ekonomi framgår av resultat och balansräkning samt kassaflödesanalys. Uppföljning av styrelse och nämnder görs mot respektive nämnds drift- och investeringsbudget. Varje nämnd kommenterar verksamhet, måluppfyllelse och driftresultat i nämndens delårsbokslut. Övergripande görs också en analys av stadens ekonomiska läge och måluppfyllnad. Årets driftbudget för respektive nämnd och finansförvaltning är periodiserad. Det innebär att budgeten är fördelad utifrån planerad resursförbrukning och tidpunkt för när intäkter och respektive kostnader förväntas uppkomma. I de fall tidpunkten är osäker för när en händelse kommer att inträffa, används en schablonmässig periodisering av budgeten med månatligen lika stora belopp. Samtliga interna postern har eliminerats i stadens resultat- och balansräkning. Nämnderna har i och med delårsbokslutet fastställt fördelningen av den uppdaterade investeringsbudgeten per nämnd. God ekonomisk hushållning Ett led i god ekonomisk hushållning är att hålla nere verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkterna. Staden har som mål att nettokostnaderna inte ska överstiga 98 procent av skatteintäkterna. För perioden utgör verksamhetens nettokostnader med 105 procent av skatteintäkterna. I prognosen för året beräknas målet uppnås, det kommer delvis ske genom högre exploateringsintäkter. Prognosen för årets resultat inklusive reavinster uppgår till 91,7 miljoner kronor och uppfyller stadens mål för god ekonomisk hushållning. Exklusive jämförelsestörande poster blir resultatet negativt med -105,1 miljoner kronor. Prognos för årets resultat enligt balanskravet uppgår till 31,9 miljoner och motsvarar +1,7 %. Håller staden prognosen är även föregående års underskott enligt balanskrav inarbetat vid årets slut. Bostadsbyggandet Ursvik fortsätter växa! Utbyggnaden av stadsdelen Ursvik är det enskilt största projekt som pågår i staden. Den totala utbyggnadspotentialen uppskattas till drygt 6 500 bostäder och omkring 15 000 invånare. Närmare 200 bostäder har färdigställts under första halvåret 2015 och ytterligare omkring 200 bostäder beräknas bli inflyttningsklara under hösten. Totalt är nu omkring 1 390 bostäder färdigställda och drygt 3 500 personer boende i området.

11 (95) Stadsbyggnadsprojektet kommer att fortsätta under ytterligare tio till femton år. Exploatörer som äger mark och verkar inom projektet genom att utveckla och sälja byggrätter är Stora Ursvik KB, Fastighets AB Förvaltaren (publ), Sundbybergs stad samt HSB och NCC. Sundbybergs stad är byggaktör i projekt för förskolor, skolor och annan kommunal service. Utbildningsverksamhet bedrivs även i området av den privata aktören Pysslingen förskolor och skolor AB. Under våren 2015 har ett flertal byggherrar projekterat och byggt nya bostäder i Ursvik. Inflyttningar har pågått i flerbostadshus i Ikanos kvarter (Kaffestugan) vid korsningen Oxenstiernas allé och Ursviks allé samt i Folksams kvarter (Foderladan) vid korsningen Ursviks allé och Ladugårdsgatan. Inflyttning har även skett i egna hem uppe på Ursviks höjd och längst Forskningsringen. Byggnation pågår på kvarvarande kvarter som innehavs av Riksbyggen, Ikano, SKB, Folksam och HSB. Bygglov har hitintills i år beviljats för Trivselhus, HSB och Riksbyggen. Ursvik har i detta skede bussförbindelse med Hallonbergen och Rissne. Den 16 juni beslutade Stockholms läns landsting att bifalla resurser till tvärbanans Kistagren med två hållplatser i Ursvik. Det innebär att byggnation av tvärbanan eventuellt kan starta 2017 och då vara färdigbyggd till Ursvik år 2021, resterande dragning till Kista och Helenelund beräknas klar till 2023. Detaljplanen för etapp 3 kring FOI-kullen har vunnit laga kraft och rivningsarbete pågick under våren. Etapp 3 omfattar närmare 800 bostäder med både flerfamiljshus och småhus, förskola, gruppbostäder, verksamhetslokaler och källsorteringsstation. Under hösten väntas antagande av planprogram samt samverkans- och exploateringsavtal för Ursviks västra delar, delområde 2. Ett förberedande planarbete för en kommunal skola i centralt läge i Ursviks västra delar har fortsatt under våren 2015. Förberedande planarbete pågår även för ett antal förskolor samt för kultur- och idrottssatsningar inom Ursviks västra delar. Förtätning av staden Nya flerbostadshus och småhus har blivit inflyttningsklara under första halvåret av 2015. I centrala Sundbyberg har Förvaltaren färdigställt kvarteret Banken i sin nya skepnad och beräknar i slutet av året färdigställa bostäder i kvarteret Enen. Tobin Properties har påbörjat första etappen av kvarteret Sprängaren vid Ekensbergsvägen, som väntas bli klar under året. I Lilla Alby färdigställde Diligentia sitt projekt i kvarteret Fjällnäset på Humblegatan. I kvarteret Elverket färdigställdes i början av året även bostäder av BoRätt (JM). I Storskogen har sista inflyttningen skett till Wallenstams bostäder i kvarteret Lärkan (Tuletornen) vid Tulegatan. Fler av de radhus som byggs av Folkhem på Lavettvägen i Rissne har blivit inflyttningsklara och byggnationen fortsätter under nästa år. I Hallonbergen väntas de studentbostäder som byggs av XLNT Living bli färdiga i slutet av året.

12 (95) I Brotorp fortsätter även HSB (RCC) byggnationen av kvarteret Boxern, där lägenheterna i projektets första etapp nu har färdigställts. I samma område är kvarteret Retrievern (Svenska hem) även inflyttat. Förutsättningarna för att fortsätta utbyggnaden av Ursvik och Brotorp bedöms som goda, under 2015 2016 kan byggande av närmare 700 nya bostäder påbörjas inom området norr om Enköpingsvägen. Även i övriga delar av staden finns det förutsättningar för nyproduktion av omkring ytterligare närmare 2 000 bostäder under denna period. Staden fortsätter att växa mest i hela landet Under de kommande åren, fram till och med 2018, finns möjligheter till drygt 5 000 nya inflyttningsklara bostäder i Sundbyberg, enligt stadens bostadsbyggnadsprognos [2]. Prognosen sträcker sig fram till år 2030 med drygt 11 000 nya bostäder. I och med att staden expanderar kommer planering och byggande av infrastruktur, förskolor, skolor och äldreboenden att ställa stora krav på kommunen. Totalt under år 2015 har eller förväntas 13 projekt att avslutas, under året påbörjas eller pågår ytterligare 17 exploateringsprojekt. Utöver detta planeras för ytterligare exploateringsprojekt som till exempel kv. Sadelmakaren vid Rissneleden, kv. Hjulmakaren, projekt Lingonskogen vid Rissneleden, kv. Sprängaren vid Ekensbergsvägen etapp 2 och 3, Freden Större i Hallonbergen, kv. Förrådet vid Hamngatan samt byggnation i Västra Brotorp. På längre sikt planeras även en vidare exploatering genom stadsbyggnadsprojektet Sundbybergs nya stadskärna, liksom en ytterligare förtätning i Rissne samt Hallonbergen-Ör. [2] Bostadsbyggnadsprognos för Sundbybergs stad år 2015-2030, daterad 2015-04-22

13 (95) Arbetslöshet Antal arbetslösa i Sundbyberg 1,400 1,200 1,000 800 600 400 200 Senaste 12 mån Föreg. 12 mån 1,222 1,059 0 jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Arbetslöshetens utveckling är ett viktigt område då den påverkar stadens kostnader för försörjningsstödet. Antalet öppet arbetslösa i Sundbyberg uppgick per juni till 1 059 personer. Jämfört med föregående år är det en minskning med 163 personer. Trenden pekar på en positiv utveckling. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens statistik utgår från antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen 16-64 år. För riket uppgick den till totalt 7,4 % (7,6 %) och för Sundbybergs stad 7,3 % (8,1 %), föregående år i parentesen.

14 (95) Riskbedömning Staden arbetar med att utveckla den interna kontrollen för att omfatta dels områden där finansiell risk och risker förknippade med mål och uppdrag i verksamheten kan föreligga och dels säkerställa att kontrollen utövas systematiskt. Staden arbetar utifrån COSO-modellen. Riskområden I stadens framtida utveckling bedöms risker finnas inom följande områden (redovisade utan inbördes ordning): - I och med att staden växer ställs stora krav på utbyggnad av den kommunala servicen, i första hand förskolor och skolor. Retroaktiviteten i skattesystemen bidrar till en finansieringsrisk. - Vikande skatteintäkter beroende på hur konjunkturläget är i landet. - Hög arbetslöshet har såväl sociala som ekonomiska konsekvenser, t.ex. ökade kostnader i form av försörjningsstöd. - Kompetensförsörjningen och rekryteringsläget. Staden har stora rekryteringsbehov framöver i konkurrens med övriga kommuner i länet. - De större infrastruktursatsningarna vilka kan ställa krav på medfinansiering. Till de mest omfattande projekten hör nedgrävning och överdäckning av järnvägen, samt utbyggnad av Tvärbanans Kistagren - Sundbybergs stad har tillsammans med Solna stad utfärdat en kapitaltäckningsgaranti för Norrenergi & Miljö AB för att säkerställa att det egna kapitalet i Norrenergi & Miljö AB inte understiger det registrerade aktiekapitalet. - Borgensåtagandena gentemot Fastighets AB Förvaltaren och Norrenergi & Miljö AB. - Borgensåtagandet gentemot Stiftelsen Parken. - Kompetensbrist i planerings- och genomförandefasen kan uppstå i stadsbyggnads- och exploateringsprojekt, flera stora stadsbyggnadsprojekt pågår i Stockholmsregionen och många aktörer konkurrerar om samma arbetskraft. - Kortsiktiga placeringar har enligt budget sålts under perioden, vilket påverkar stadens likviditet.

15 (95) Resultatredovisning staden Resultaträkning staden (mnkr) Utfall Budget Utfall Prognos* Budget juni -15 juni -15 juni -14 helår helår Verksamhetens intäkter 228,2 219,7 216,3 Verksamhetens kostnader -1 167,4-1 143,7-1 074,0 Avskrivningar -53,0-52,8-45,1-128,7 Verksamhetens nettokostnad -992,2-976,8-902,9-1815,6-1 947,8 Skatteintäkter 896,6 901,9 838,4 1 794,8 1 803,7 Generella statsbidrag och utjämning 49,2 63,4 65,5 98,5 126,7 Finansiella intäkter 17,0 14,6 53,3 19,0 29,1 Finansiella kostnader -2,0-3,2-3,0-5,0-6,3 Resultat före extraordinära poster -31,4-0,2 51,4 91,7 5,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -31,4-0,2 51,4 91,7 5,4 * Prognos görs endast på nettokostnadsnivå Periodens resultat uppgick till -31,4 mnkr. Motsvarande resultat föregående år var 51,4 mnkr. Jämfört med ackumulerad budget per juni är utfallet en försämring med 31,2 mnkr, främst beroende på minskade statsbidrag. Prognosen för helåret är att resultatet blir 91,7 mnkr, 86,3 mnkr bättre än budget. Verksamhetens intäkter har ökat med 11,9 mnkr jämfört med samma period föregående år. Justerat för exploateringsverksamheten är intäkterna 20,2 mnkr högre än föregående år. Verksamhetens kostnader har ökat med 93,4 mnkr (8,7 procent) jämfört med samma period föregående år. Största kostnadsökningar avser köp av verksamhet, exempelvis köp av platser in social- och arbetsmarknadsnämnden och inom äldrenämnden, 62,5 mnkr (18,3 procent), lokalkostnader 5,7 mnkr (10,1 procent) och personalkostnader inklusive pensioner 44,8 mnkr (9,1 procent). Avskrivningskostnaderna uppgår till 53 mnkr, vilket är 7,9 mnkr högre än föregående år. Anledningen är ökade investeringsutgifter i samband med byggprojekt i staden. Nettokostnaderna uppgår till 992,2 mnkr, vilket är en ökning med 89,3 mnkr jämfört med föregående år. Justerat för exploateringsverksamheten är nettokostnaden 81 mnkr (8,9 procent) högre än föregående år. Av nettokostnadsökningen står nämnderna för 75,8 mnkr. Övrig avvikelse avser

16 (95) finansförvaltningen. Nettokostnaden prognostiseras till 1 815,6 mnkr för helåret, vilket är 132,2 mnkr bättre än budget. Stadens skatteintäkter uppgår till 896,6 mnkr, vilket är en förbättring med 58,2 mnkr jämfört med samma period föregående år. För helåret prognostiseras skatteintäkterna till 1 794,8 mnkr, vilket är 8,9 mnkr sämre än budget. För generella statsbidrag, utjämning och kommunal fastighetsavgift redovisas ett utfall om 49,2 mnkr. Jämfört med föregående år är det en minskning med 16,3 mnkr. Prognosen för helåret visar på ett utfall om 98,5 mnkr, vilket är 28,2 mnkr sämre än budget. Finansnettot uppgår till 15 mnkr och är en försämring med 35,3 mnkr jämfört mot föregående år. Prognosen för helåret visar på ett utfall om 14 mnkr, vilket är 22,8 mnkr sämre än budget och förklaras främst av lägre ränteintäkter på reverslån till koncernbolagen då de återbetalats tidigare än budgeterat samt lägre ränteintäkter på placerade medel på grund av det låga ränteläget. Resultat nämnder och kommunstyrelsen (mnkr) Utfall Budget Differens Prognos Utfall Utfall juni -15 juni -15 juni -15 Helår juni -14 Helår 2014 Kommunstyrelse -1,3-1,1-0,2 0,0 4,2-20,7 Grundskole- och gymnasienämnd 10,7 1,3 9,3 0,0 6,7 4,4 Förskolenämnd 13,8 1,0 12,8 0,0 9,4 21,8 Kultur- och fritidsnämnd -1,5 0,3-1,9 0,0 2,4 2,4 Äldrenämnd -4,0 3,9-7,8-12,0-5,6-7,6 Social- och arbetsmarknadsnämnd -0,9 4,6-5,6-3,5-5,8 3,3 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 3,5 6,2 Stadmiljö- och teknisk nämnd 18,0 6,1 12,0 5,8 17,5 5,4 Stadsmiljö- och teknisk nämnd; VA/Avfall -1,5 0,1-1,6-1,6-2,5-0,8 Byggnads- och tillståndsnämnd 3,8 2,5 1,3-0,1 0,0 0,0 Valnämnd 0,6 0,0 0,6 1,0 1,2 0,7 Överförmyndarnämnd 0,0 0,0 0,0 0,2-0,2 0,2 Revision -0,3 0,0-0,3 0,0-0,3-0,4 Resultat 37,3 18,6 18,7-10,3 30,8 15,1 Nämndernas resultat, exklusive finansförvaltningen, uppgick per juni till 37,3 mnkr. Budgeten för perioden var 18,6 mnkr. Prognosen för helåret är ett negativt utfall om -10,3 mnkr. Positiva avvikelser mot ackumulerad budget per juni redovisas av grundskole- och gymnasienämnden (9,3 mnkr), förskolenämnden (12,8 mnkr), stadsmiljö- och tekniska nämnden (12 mnkr), byggnads- och tillståndsnämnden (1,3 mnkr) samt valnämnden (0,6 mnkr). Negativa avvikelser redovisas inom kommunstyrelsen (-0,2 mnkr), kultur- och fritidsnämnden (-1,9 mnkr), äldrenämnden (-7,8 mnkr), social- och

17 (95) arbetsmarknadsnämnden (-5,6 mnkr), VA- och avfallsverksamheten inom stadsmiljö- och tekniska nämnden (-1,6 mnkr) samt revisionen (-0,3 mnkr). För helåret prognostiseras underskott inom äldrenämnd (-12 mnkr), social- och arbetsmarknadsnämnden (-3,5 mnkr), samt för VA- och avfallsverksamheten inom stadsmiljö- och tekniska nämnden (-1,6 mnkr). VA-verksamheten prognostiserar ett underskott på 0,3 mnkr och avfallsverksamheten ett underskott på 1,3 mnkr. Överskott prognostiseras inom stadsmiljö- och tekniska nämnden (5,8 mnkr), valnämnden (1 mnkr) samt överförmyndarnämnden (0,2 mnkr). Kostnader och intäkter för nämnder och kommunstyrelsen (mnkr) Utfall Budget Diff Prognos Budget Diff Utfall Utfall juni -15 juni -15 juni -15 Helår Helår Helår juni -14 Helår 2014 Försäljningsmedel 10,3 11,0-0,7 21,1 22,1-0,9 9,7 19,4 Taxor och avgifter 89,0 86,7 2,3 175,1 168,3 6,8 82,9 161,8 Hyror och arrenden 34,4 27,1 7,3 63,1 54,3 8,8 27,6 54,4 Bidrag 56,7 45,7 11,0 108,8 91,4 17,3 51,6 111,2 Försäljning av verksamhet och entrepr. 28,1 22,6 5,5 46,9 45,2 1,7 26,7 54,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Interna intäkter 177,1 173,5 3,6 346,5 346,3 0,2 159,8 323,2 Summa verksamhetens intäkter 395,7 366,7 29,0 761,5 727,6 34,0 358,3 723,9 Personalkostnader -495,9-510,3 14,3-1040,2-1036,1-4,1-460,8-944,4 Konsulttjänst och inhyrd personal -12,0-10,4-1,7-22,8-20,1-2,7-13,0-25,5 Köp av verksamhet -403,7-393,0-10,7-820,6-789,7-30,9-363,2-754,3 Bidrag och transfereringar -54,2-50,5-3,7-102,5-102,5 0,0-54,3-109,3 Lokalhyror -181,0-178,9-2,1-364,8-357,7-7,1-168,9-337,7 Kapitaltjänstkostnader -73,9-77,3 3,4-163,3-169,9 6,6-62,4-152,2 Övriga driftskostnader -155,0-144,8-10,2-292,8-286,5-6,3-140,0-299,0 Summa verksamhetens kostnader -1375,8-1365,3-10,6-2806,9-2762,4-44,5-1262,6-2622,3 Finansiella intäkter/kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 Verksamhetens nettokostnader -980,2-998,6 18,4-2045,4-2034,9-10,6-904,4-1898,4 Kommunbidrag 1017,5 1017,2 0,3 2035,1 2034,9 0,3 935,2 1902,9 Volymersättning/Kompensation 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,6 Resultat 37,3 18,6 18,7-10,3 0,0-10,3 30,8 15,1

18 (95) Helårsprognosen för nämnderna och kommunstyrelsen är -10,3 mnkr. Balanskravet och underliggande resultat (mnkr) Utfall Budget Diff Utfall Prognos Budget Diff Utfall helårjuni-15 juni-15 juni-15 juni-14 helår helår helår 14 Nämnder och styrelse 37,3 18,6 18,7 30,8-10,3 0,0-10,3 15,1 Finansförvaltning -68,7-18,8-49,9 20,7 102,0 5,4 96,6-13,4 Resultat -31,4-0,2-31,2 51,4 91,7 5,4 86,3 1,6 - Exploateringsverksamhet 0,0-20,0 20,0-8,3-117,0-40,0-77,0-4,0 - Realisationer, anläggningstillgång 0,0 0,0 0,0 0,0-59,0 0,0-59,0 0,0 +/- Realisationer, kapitalförvaltning -0,9 0,0-0,9-35,2-0,9 0,0-0,9-35,2 + Nedskrivning/- återföring, kapitalförvaltn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 + Övr. jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0-8,0 0,0-8,0 3,8 Resultat exkl. jämförelsestörande -32,4-20,2-12,2 7,9-93,1-34,6-58,5-33,8 + Exploateringsverksamhet 0,0 20,0-20,0 8,3 117,0 40,0 77,0 4,0 + Övrigt, AFA 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 8,0 0,0 Kommunens resultat (balanskrav) -32,3-0,2-32,1 16,2 31,9 5,4 26,5-29,8 Mål: resultat om minst två procent av skatter och utjämning inklusive jämförelsestörande poster -3,3% 0,0% -3,3% 5,7% 4,8% 0,3% 4,6% 0,1% exklusive jämförelsestörande poster -3,4% -2,1% -1,3% 0,9% -4,9% -1,8% -3,1% -1,9% Balanskravet Periodens resultat enligt balanskravets definition uppgick till -32,3 mnkr. För året prognostiseras ett resultat om 31,9 mnkr. Balanskravet kommer därmed att uppnås för 2015 samt återställa 2014 års negativa resultat enligt balanskravet, under förutsättning att prognosen uppnås. Underliggande resultat Med underliggande resultat menas det resultat som kan hänförs till den löpande verksamheten. I det underliggande resultatet har exploateringsintäkter, realisationsvinster samt övrigt av jämförelsestörande karaktär undantagits. Det underliggande resultat per 30 juni uppgår till -32,4 mnkr. Prognosen för helåret är ett underliggande resultat om -93,1 mnkr, vilket motsvarar -4,9 procent av skatter och utjämning. Finansiellt mål För att uppnå stadens finansiella mål för god ekonomisk hushållning med +2,0 % skulle det krävas ett överskott på 37,9 mnkr.

19 (95) Resultat finansförvaltningen Finansförvaltningens prognos för helåret uppgår till 102 mnkr, vilket är 96,6 mnkr bättre än budget. (mnkr) Utfall Budget Diff Utfall Prognos Budget Diff Utfall juni- junijuni-15 juni-15 15 14 helår helår helår helår-14 Riktade statsbidrag; maxtaxa m m 9,8 9,5 0,3 9,5 19,6 19,0 0,6 19,0 Exploateringsverksamhet; netto 0,0 20,0-20,0 8,4 117,0 40,0 77,0 4,0 Realisationer, anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 59,0 0,0 59,0 0,0 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 8,0 0,0 8,0 0,0 Pensionskostnader -49,5-32,2-17,3-39,1-88,0-64,4-23,6-80,7 Förvaltningarnas del av pensionskostnad 29,1 28,0 1,1 27,4 58,0 56,0 2,0 55,7 Personalomkostnader -107,1-103,5-3,6-100,7-214,0-207,0-7,0-202,7 Förvaltningarnas del av personalomkostn. 114,0 108,5 5,5 106,0 228,0 217,0 11,0 215,4 Förändring av semesterlöneskulden -29,5-21,5-8,0-27,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt: försäkringar, fastighetsskatt mm -0,5-1,5 1,0-0,9-1,5-3,0 1,5-2,5 Skatteintäkter 896,6 901,9-5,3 838,4 1 794,8 1 803,7-8,9 1 670,6 Statsbidrag och utjämning 24,6 38,5-13,9 41,4 49,2 77,0-27,8 82,8 Kommunal fastighetsavgift 24,6 24,8-0,2 24,2 49,3 49,7-0,4 48,2-2 Kommunbidrag (internt) -1 017,5-1 017,5 0,0-935,2-2 035,0 035,0 0,0-1 902,9 Central reservering 0,0-7,0 7,0 0,0 0,0-14,0 14,0-10,6 Budgetreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter 17,0 14,6 2,5 53,3 19,0 29,1-10,1 57,0 Finansiella kostnader -2,0-3,2 1,2-2,9-5,0-6,3 1,3-4,8 Internränta 21,7 21,8-0,1 18,0 43,6 43,6 0,0 38,1 Resultat Finansförvaltning -68,7-18,8-49,9 20,7 102,0 5,4 96,6-13,4 Prognosen för riktade stadsbidrag, maxtaxa förväntas bli 0,6 mnkr bättre än budget enligt beslut från Skolverket. Exploateringsverksamheten prognostiseras till 117 mnkr, vilket är 77 mnkr bättre än budget. 112 mnkr avser exploateringsintäkter enligt avtal med Fastighets AB Förvaltaren för utbyggnad av Ursvik. Vad gäller övriga exploateringsintäkter så avviker dessa med 35 mnkr jämfört med budget och det beror på att en del fastighetsförsäljningar förskjuts till nästkommande år. Försäljningen av gamla kommunhuset innebär en försäljningsintäkt om 59 mnkr (netto), vilket är att betrakta som en exploateringsintäkt då värdet är antal byggrätter. AFA Sjukförsäkringsaktiebolags styrelse beslutade den 26 mars 2015 att återbetala premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen AGS-KL samt för Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2004. Återbetalningen till kommuner, landsting och regioner kommer att äga rum under det sista kvartalet 2015. Staden har ännu

20 (95) inte fått besked om något fastställt belopp men utifrån en försiktighetsprincip så prognostiseras ett belopp på 8 mnkr. Kostnaden för pensioner beräknas utifrån KPA:s prognos. Enligt den senaste prognosen förväntas stadens pensionskostnader överstiga budgeten med 23,6 mnkr. Pensionsskulden för förmånsbestämd ålderspension har ökat mycket jämfört med tidigare prognos i december 2014, främst beroende på engångseffekter som inte kunnat förutses. Personalkostnaderna förväntas i övrigt i stort sett bli enligt budget. Skatter, statsbidrag och utjämning För perioden uppgår skatteintäkterna till 896,6 mnkr. För helåret prognostiseras ett utfall om 1 794,8 mnkr, vilket är 8,9 mnkr sämre än budget. Prognosen baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos per den 29 april. Jämfört med prognosen per oktober 2014, som låg till grund för budgetbeslutet. Avvikelserna beror framför allt på lägre skatteunderlagsutveckling 2013 och 2014, vilket avräknas på skatteintäkterna 2015. Utfallet för generella statsbidrag och utjämning blev 13,9 mnkr lägre än budget Prognosen för generella statsbidrag och utjämning är 27,8 mnkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras till största del av att antal invånare blev 279 färre än beräknat. Då Sundbyberg växer kraftigast i landet har staden också stora tillskott i kostnadsutjämningen för befolkningstillväxt samt tillskott för ökad andel barn i olika åldrar. Reservering av medel har skett i budget 2015 men prognos visar att det inte behöver användas. Enligt SKL:s prognos för helåret uppgår intäkten från kommunala fastighetsavgiften till 49,3 mnkr. Detta är en negativ avvikelse med 0,4 mnkr jämfört med budget. Kommunbidraget prognostiseras bli enligt budget. De finansiella intäkterna uppgår till 17 mnkr. I utfallet ingår ränteintäkter från stadens bolag med 1,5 mnkr, borgensavgifter om 2,5 mnkr och utdelning från Sundbybergs stadshus AB med 6,2 mnkr. Ränta på egen likviditet samt det som placerats i räntefonder uppgår till 5,6 mnkr. Räntefonden är avyttrad i sin helhet (253,2 mnkr) per den sista juni helt enligt likviditetsplanen för 2015. Intäkter från kapitalförvaltningen uppgår till 1,2 mnkr. Prognosen för helåret är ett utfall om 19 mnkr, vilket är 10,1 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen mot budget beror dels på lägre ränteintäkter på reverslån till koncernbolagen då de återbetalats tidigare än budgeterat samt lägre ränteintäkter på placerade medel på grund av det låga ränteläget samt avyttring av placerade medel i räntefonden. Finansiella kostnader uppgår till -2 mnkr. Prognosen förväntas bli 1,3 mnkr lägre än budgeterat på grund av att staden kommer att behöva låna senare än beräknat under 2015 samt på grund av det låga ränteläget. Internräntan prognostiseras till 43,6 mnkr, vilket överensstämmer med budgeterat.

21 (95) Investeringar (mnkr) Utfall Prognos Budget varav Differens juni -15 Helår Helår ombudgeterat Helår Kommunstyrelsen -0,5-5,0-17,1-9,8 12,1 Ursvik -3,2-17,9-18,1-2,1 0,2 Grundskole- och gymnasienämnd -0,5-15,6-15,6-8,1 0,0 Förskolenämnd -3,9-27,1-27,1-16,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnd -2,5-14,6-28,3-14,6 13,7 Äldrenämnd -1,5-9,0-10,0-7,5 1,0 Social- och arbetsmarknadsnämnd -0,3-8,3-8,3-6,5 0,0 Byggnads- och tillståndsnämnd -0,1-0,5-2,0-1,6 1,5 Stadmiljö- och teknisk nämnd -175,4-380,6-499,0-145,4 118,4 Stadsmiljö- och teknisk nämnd; VA/Avfall -7,2-7,7-17,8-2,8 10,1 Totalt investeringar -195,1-486,3-643,3-214,5 157,0 Investeringsbudgeten för 2015 uppgår till 643,3 mnkr. Av dessa har 195,1 mnkr (30 procent) utnyttjats under första halvåret. Prognosen för helåret visar på att budgeten utnyttjas med 76 procent, vilket är en avvikelse på 157 mnkr. Avvikelsen finns främst inom stadsmiljö- och tekniska nämnden. En detaljerad redovisning för varje nämnds investeringsbudget per projekt sker i delårsbokslut för respektive nämnd. Kassaflöde och finansiering Kassaflödet under första halvåret var positivt, 33,6 mnkr. Medel tillfördes från den löpande verksamheten med 8,2 mnkr och från finansverksamheten med 404,1 mnkr. Investeringsverksamheten genererade ett kassa flöde på -378,8 mnkr. Checkkrediten har utnyttjats med 474 mnkr, vilket är en minskning med 26,4 mnkr jämfört med 1 januari 2015. Långfristiga skulder har ökat med 8,6 mnkr och avser förutbetalda exploateringsersättningar. Långfristiga fordringar har minskat med 169,1 mnkr. Förändringen beror på återbetalning av reverslån för exploateringsprojekt om 3,6 mnkr, omvandling av reverslån till Norrenergi AB till villkorat aktieägartillskott på 166,7 mnkr samt överskottsbetalning till Kommuninvest. Stadens likvida medel uppgick per 30 juni till 117,6 mnkr.

22 (95) Kapitalförvaltningen Kapitalförvaltningen är avsedd att trygga framtida pensionsutbetalningar. Det bokförda värdet uppgick per 30 juni till 197,3 mnkr. Värdet har ökat med 3 mnkr jämfört med juni 2014. Från och med 1 juli 2014 är det Nordea och Swedbank som förvaltar stadens placeringar vad gäller framtida pensionsutbetalningar. (mnkr) Marknadsvärde juni 2015 Bokfört värde juni 2015 Marknadsvärde juni 2014 Bokfört värde juni 2014 Räntebärande 143,2 141,8 0,0 0,0 Svenska aktier 40,3 33,6 0,0 0,0 Utländska aktier 24,5 21,8 0,0 0,0 Likvida medel 0,1 0,1 194,3 194,3 Nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 208,1 197,3 194,3 194,3 Pensionsåtagande (mnkr) 2015-06-30 2014-06-30 Avsättning 181,8 163,9 Ansvarsförbindelse 694,1 718,0 Placerade medel -197,3-194,3 Återlånade medel 678,6 687,6 Stadens totala pensionsförpliktelse, med avdrag för kapitalförvaltningen, som återstår att finansiera uppgår till 678,6 mnkr.

23 (95) Stadens bolag och förbund Kommunkoncernen Sundbybergs stad Den totala kommunala organisationen omfattar förutom verksamheter i nämnderna också verksamheter som bedrivs i aktiebolag, kommunalförbund och stiftelser samt andra sammanslutningar där staden är medlem. Styrningen av dessa verksamheter sker genom bland annat bolags- och förbundsordningar, ägardirektiv samt principer för styrning av stadens bolag. Inom staden finns två koncerner, den helägda koncernen Sundbybergs stadshus AB och den delägda koncernen Norrenergi & Miljö AB. Sammanfattning Kommunkoncernen Sundbybergs stad redovisar ett resultat per 30 juni 2015 på 132,7 mnkr (2014-06-30: 206,6 mnkr). I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 0,9 mnkr. Under perioden har Sundbybergs stad i dialog med koncernen Sundbybergs stadshus AB utrett möjliga synergieffekter inom tre områden, nämligen stadsbyggnadsprojektet med anledning av Trafikverkets förläggning av Mälarbanan i tunnel genom Sundbybergs centrum, kommunkoncernens fastighetsbestånd och Sundbybergs stads organisation av det kommunala ansvaret för avfall, vatten och avlopp. För Fastighets AB Förvaltaren gav årets hyresförhandling en ökning av hyrorna med 0,9 procent från och med årsskiftet 2015. Förvaltaren har refinansierat två backupfaciliteter en om 600 mnkr och en om 400 mnkr under perioden. Sundbybergs Stadsnätsbolag AB och Sundbybergs Bredband AB avyttrades från Fastighets AB Förvaltaren till Stadshus AB vid årsskiftet 2014/2015 och är nu istället ett systerbolag till Förvaltaren. Förvaltaren har förvärvat tre fastigheter i centrala Sundbyberg. De aktuella fastigheterna är Muraren 2, Muraren 5 och Kapellet 9 och ligger på Sturegatan och Järnvägsgatan. Totalt innehåller de 6 307 kvm fördelat på 66 lägenheter och 18 lokaler. I centrala Sundbyberg pågår ombyggnation av hela fastigheten på Vasagatan 9. Bostadshyresgästerna har flyttat in per sista juni och hyresgäster i äldreboendet flyttar in slutet av augusti. Uppförandet av fastigheten Enen 8-9 vid Järnvägsgatan i centrala Sundbyberg pågår med en slutkostnadsprognos om 60 mnkr. Inflyttning sker under senhösten. Underhållsåtgärder i fastigheten Ekorren 2 på Ateljévägen i Storskogen om totalt 84 mnkr är klara.

24 (95) I fastigheten Hundlokan vid Örsvängen och Majeldsvägen i Ör pågår en omfattande renovering om totalt 166 mnkr. Kommunkoncernens resultat justerat för ägarandel Mnkr 2015-06-30 2014-06-30 Sundbybergs stad -31,4 51,4 Sundbybergs stadshus AB (koncern) 80,0 73,0 Norrenergi & Miljö AB (koncern) 100,1-77,5 Justering för koncerninterna poster -16,0 159,7 Årets resultat 132,7 206,6 Kommunkoncernens resultat uppgick till 132,7 mnkr (2014-06-30: 206,6 mnkr). I resultatet ingår poster av jämförelsestörande karaktär om 0,9 mnkr. Justerat för dessa poster redovisas ett underliggande resultat för kommunkoncernen om 131,8 mnkr. Koncernen Norrenergi & Miljö AB redovisar en vinst för perioden på 100,1 mnkr. Koncernen Sundbybergs stadshus AB redovisar en vinst för perioden på 80 mnkr. Kommunkoncernens likvida medel uppgick till 555,3 mnkr. Resultat och ekonomiska nyckeltal för perioden januari- juni Koncernen Sundbybergs stadshus AB:s resultat efter skatt uppgick till 80 mnkr (2014-06-30: 73 mnkr), en ökning med 7 mnkr. Fastighets AB Förvaltaren Sundbybergs stadshus AB (mnkr) jun-15 (mnkr) jun-15 Periodens resultat före skatt 63,0 Periodens resultat före skatt 11,0 Omsättning 366,0 Omsättning 2,0 Balansomslutning 5666,0 Balansomslutning 501,0 Likvida medel 38,0 Likvida medel 0,0 Soliditet 46,0% Soliditet 54,0% Förvaltaren Lokalfastigheter i Sundbyberg AB Ursvik Sopsug AB (mnkr) jun-15 (mnkr) jun-15 Periodens resultat före skatt 6,0 Periodens resultat före skatt 0,0 Omsättning 12,0 Omsättning 1,0 Balansomslutning 242,0 Balansomslutning 65,0 Likvida medel 2,0 Likvida medel 0,0 Soliditet 87,0% Soliditet 4,0%

25 (95) Sundbybergs stadshus Infrastruktur AB Sundbybergs Bredband AB (mnkr) jun-15 (mnkr) jun-15 Periodens resultat före skatt 0,0 Periodens resultat före skatt 4,0 Omsättning 0,0 Omsättning 14,0 Balansomslutning 10,0 Balansomslutning 22,0 Likvida medel 0,0 Likvida medel 0,0 Soliditet 90,0% Soliditet 76,0% Förvaltaren HBC AB Sundbybergs Stadsnätsbolag AB (mnkr) jun-15 (mnkr) jun-15 Periodens resultat före skatt 1,0 Periodens resultat före skatt 1,0 Omsättning 13 Omsättning 13,0 Balansomslutning 236,0 Balansomslutning 42,0 Likvida medel 0,0 Likvida medel 0,0 Soliditet 19,0% Soliditet 40,0% Norrenergi & Miljö AB Väsentliga händelser I början av juli månad 2015 tecknade bolaget en överenskommelse med Fortum Värme att köpa 75 MW värme per år. Efter sommaren tar styrelsen slutligt beslut om samarbetet som börjar att gälla under första halvåret 2016. Avsikten är också att optimera produktionen i Stockholmsregionen genom att samplanera produktionen. På så sätt läggs grunden för bästa möjliga produktion ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv vilket också stärker fjärrvärmens konkurrenskraft. För att klara leveransen av fjärrkyla behöver bolaget tillföras ny produktionskapacitet till sommaren 2016. Därför har en dialog med Sundbybergs stad och Fastighets AB Förvaltaren ägt rum under det senaste året för att möjliggöra en användning av det bergrum, som ligger i anslutning till Sundbybergsverket; som dygnslager för kyla för att uppnå goda klimat-och miljöprestanda för ny produktion av fjärrkyla. Ekonomisk uppföljning Resultatet efter finansiella poster för Norrenergi AB uppgick till 141,4 mnkr (119,6 mkr). Intäkterna för perioden var 421,7 mnkr (419,9 mnkr). Försäljningsvolym och anslutningsavgifter är lika mellan åren vilket återspeglas i intäkternas storlek. Rörelsens kostnader för perioden var 274,9 mnkr (285,7 mnkr). Kostnadsminskningen för råvaror hänför sig till lägre el- och pelletspriser samt