LBI110, Biologi för lärare 1 Gäller fr.o.m. vt vt 2010 11 30 högskolepoäng Biology 1 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2007-05-16, reviderad 2009-12-09, 2010-06-10 samt 2010-12-14 och gäller fr.o.m. vårterminen 2011. Ansvarig institution: Institutionen för cell- och molekylärbiologi. Medverkande institutioner: Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Zoologiska institutionen och Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 75%, Undervisning 25%. Kursen ersätter kurs LBI100 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet och utgör första kursen av två i inriktningen Biologi, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i Biologi i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier samt Godkänt G/3 i Sv B/Sv2 B, En A, Ma D, Fy B, Ke B, Bi B (Områdesbehörighet 13) eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen behandlar biologisk ämnesteori inom områdena Cell- och molekylärbiologi resp. Livsprocesser. Dessutom ingår ämnesdidaktik med anknytning till dessa områden samt verksamhetsförlagda studier av hur de kan göras till föremål för undervisning. Delkurs 1. Cell- och molekylärbiologi, 9 hp Cell and Molecular Biology, 9 higher education credits Sidan 1 av 5. Uppdaterad 2010-12-14
Cellbiologi, 1,5 hp Kursen inleds med en presentation av cellkonceptet celler kontra virus och kemiska lösningar. Karakteristiska strukturer och funktioner i prokaryota respektive eukaryota celler samt energiflödet i cellen behandlas. Den centrala dogmen: Cellens informationsflöde från DNA till protein. Mikrobiologi, 3,5 hp Mikroorganismers evolution och diversitet. Prokaryota cellers tillväxt och reproduktion som encelliga individer behandlas, liksom mikrobiell metabolism och genetik samt genexpression (genuttryck) hos bakterier. Bakteriers förmåga att infektera och orsaka sjukdomar berörs. Virus struktur och reproduktion studeras också. Bakteriers viktiga roll i olika ekosystem behandlas samt mikroorganismers roll inom bioteknik/genteknik. Genetik, 4 hp Genetikavsnittet behandlar arvets mekanismer och rör den genetiska basen för biologiska skillnader på cell-, individ- och populationsnivå. Man studerar hur den genetiska variationen uppkommer och vidmakthålls, och hur studier av detta kan utnyttjas för att identifiera gener som sammanhänger med sjukdomar eller andra egenskaper. Vidare behandlas arvets stabilitet och mekanismerna för dess evolution. I kursen behandlas avslutningsvis också modern genteknik/bioteknik och dess tillämpningar inom olika områden, följt av en etisk diskussion om utnyttjandet av dessa tekniker. Datorlaborationer används för att illustrera principerna bakom genetisk metodik. Delkurs 2. Livsprocesser, 9 hp Life Processes, 9 higher education credits Växtfysiologi, 4,5 hp I momentet växtfysiologi ingår funktionell anatomi och fysiologiska regleringsprocesser hos främst kärlväxter. Mer utförligt behandlas följande: Fotosyntes och fotosyntetiska produkters transport och fördelning inom växten. Vattenförsörjning och gasutbyte, anatomiska och fysiologiska anpassningar till miljöförhållanden, f.a. ljus och vatten. Växternas behov, upptag och transport av mineralnäringsämnen. Hormoners betydelse för reglering av tillväxt och utveckling. Fytokromsystemets roll vid fotomorfogenes, reproduktion och anpassningar till årstidsväxlingar. Växtfysiologiska tillämpningar inom skogs- och jordbruk, hortikultur och bioteknik. Zoofysiologi, 4,5 hp Inom det zoofysiologiska momentet behandlas olika organ- och organsystem och deras reglering med exempel från ryggradsdjuren. Nervsystemets fysiologi förklaras och knyts till kunskap om muskelfysiologi, cirkulations- och respirationssystemet, magtarmkanalens fysiologi och sinnesorganens funktion. Kroppens endokrina kontrollsystem förklaras och knyts till fysiologisk kunskap om tillväxt, ämnesomsättning, stress och reproduktion. Delkurs 3. Ämnesdidaktik, 4,5 hp Didactics of Biology, 4.5 higher education credit I denna delkurs studeras biologins, och i vidare mening naturvetenskapens, betydelse för samhället och samhällsutvecklingen. Skolämnet biologi studeras på olika sätt, bl.a. genom analys av kursplaner och läromedel för grund- och gymnasieskolans biologi. Sidan 2 av 5. Uppdaterad 2010-12-14
Delkursen tar också upp studier och analys av elevuppfattningar inom områdena celloch molekylärbiologi och livsprocesser samt analys av hur undervisning kan planeras utifrån dessa elevuppfattningar. Planering, genomförande och utvärdering av laborationer och demonstrationer lämpliga för skolan behandlas också. Delkurs 4. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, 7,5 hp School-Based Education, 7.5 higher education credits Den verksamhetsförlagda utbildningen skall tillsammans med den övriga undervisningen samverka på ett sådant sätt att de skapar möjligheter att belysa kursens innehåll utifrån olika perspektiv, d.v.s. både ett akademiskt och ett yrkesmässigt perspektiv. Ett huvudsyfte med den verksamhetsförlagda delen är att göra det möjligt för studenterna att studera hur biologi kan göras till föremål för undervisning. Detta innebär bl.a. att studera vilket innehåll som undervisas och hur det undervisas. VFU:n syftar också till att studenterna skall kunna bilda sig en uppfattning om vilka kvaliteter i deras eget kunnande som måste utvecklas för att undervisa i biologi och härigenom generera frågor som bearbetas inom kursens ram. På så sätt motiveras de akademiska studierna i ämnet av och anknyts till studenternas blivande yrke. Genomförande. Kursen ges på helfart och undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborationer och projektarbeten. Universitetets webbaserade lärplattform utnyttjas för att ge en inblick i hur sådana system kan användas i undervisning. Ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) läses samordnat med det ämnesteoretiska innehållet. En sammanhängande VFU-period genomförs i slutet av kursen. 5. Mål Inriktning biologi har som övergripande mål att studenterna skall tillägna sig goda kunskaper i biologisk ämnesteori och ämnesdidaktik så att de skall kunna bedriva en bra undervisning i biologi inom grundskolans senare år samt gymnasieskolan. Kursen syftar till att studenterna skall kunna använda sig av ett naturvetenskapligt arbetssätt, känna till vanliga biologiska begrepp och teorier samt förstå hur biologisk kunskap utvecklas. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: 1. Redogöra för cellers grundläggande byggnad, funktion och energiomsättning, 2. Översiktligt beskriva mikroorganismernas mångfald och livsprocesser, deras betydelse för hälsa och sjukdom och deras roll i naturens kretslopp, 3. Förstå och redogöra för grundläggande begrepp inom prokaryot och eukaryot genetik samt förstå arvets basala mekanismer hos högre organismer, inte minst människa, och hur dessa kunskaper kan utnyttjas inom gentekniken, 4. Beskriva basala mekanismer för hur djur och växter fungerar i sin normala miljö och hur de påverkas och anpassar sig till förändringar i omvärldsfaktorer, 5. Beskriva grundläggande fysiologiska processer från organ till organismnivå och förstå hur dessa är integrerade i den levande organismen, 6. Problematisera etiska frågeställningar i relation till kursinnehållet och framförallt till DNA-teknologi, 7. Planera, utföra och tolka laborationer med biologiskt försöksmaterial samt kunna samla och tolka data med hjälp av datorsimuleringar, Sidan 3 av 5. Uppdaterad 2010-12-14
8. Ha förmåga att under handledning omsätta sina kunskaper i ämne och ämnesdidaktik i egen undervisning med reflekterade val av arbetssätt och modeller med hänsyn till styrdokument och elevers olika förutsättningar, 9. Dokumentera, analysera, bedöma och värdera enskilda elevers kunnande i förhållande till styrdokumentens mål 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Bedömning sker för varje delkurs. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas beroende på momentens innehåll och genomförande. Examinationsformer som förekommer är skriftliga salstentamina, muntliga och skriftliga redovisningar, litteraturseminarier och VFU-rapporter. VFU-perioden kräver aktiv närvaro samt bedöms utifrån underlag från lokal lärarutbildare och VFU-ledare. VFU, laborationer, muntliga redovisningar, gruppövningar och seminarier är obligatoriska. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. Begäran om detta ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007-11-28, dnr G217 4913/07). 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd för delkurs 1 3. För delkurs 4 ges endast betygsgraderna Underkänd eller Godkänd. Kriterier för betyget Godkänt: Den studerande visar: förmåga att använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder som behandlats i kursen på ett godtagbart sätt. grundläggande förståelse och färdighet inom de områden som kursen behandlar. förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera kursens innehåll på ett godtagbart sätt. förmåga att planera undervisning inom biologi för elever i avsedd åldersgrupp utifrån nödvändiga förkunskaper och elevers erfarenheter. Sidan 4 av 5. Uppdaterad 2010-12-14
förmåga att på ett relevant sätt planera och genomföra undervisning samt utvärdera och reflektera över sin egen insats och elevers visade kunskap. Kriterier för betyget Väl godkänt: Betyget Väl godkänt innebär att den studerande utöver kraven för Godkänt även visar: fördjupade färdigheter inom kursens delområden, bland annat genom att kunna se samband mellan olika delmoment, samt kunna koppla ihop dessa till en helhetsbild. fördjupad förmåga att hantera och diskutera komplexiteten i frågeställningar kring lärande undervisning och bedömning i biologi utifrån aktuell didaktisk forskning och styrdokument. förmåga att självständigt, kreativt och kritiskt integrera VFU-erfarenheter med kursens teoretiska perspektiv god förmåga att tillämpa för olika situationer relevanta uttrycksformer, såväl muntliga som skriftliga, för att beskriva, förklara och motivera innehåll och arbetssätt. För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på såväl tentamina och redovisningar samt närvaro på obligatoriska moment inklusive VFU. För Väl godkänd på hela kursen krävs minst Väl godkänd på två av delkurserna. 9. Kursvärdering Varje kurs utvärderas och resultaten blir föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen sker i slutet av kursen. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. Övrigt Sidan 5 av 5. Uppdaterad 2010-12-14