Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Relevanta dokument
Medlingsinstitutets årsrapport för 2018 Presskonferens Medlingsinstitutet Swedish National Mediation Office

Välkommen till Medlingsinstitutet Onsdag 17 februari Stockholm

Medlingsinstitutets årsrapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Helsingborg 2 mars Medlemsföretaget Fremlab i Helsingborg

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Nästa år kommer löneavtal för en stor

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

OKTOBER Konkurrenskraft för välstånd och jobb

April 2014 prel. uppgifter

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Ekonomiska bedömningar

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Presskonferens om löner och löneskillnad

Christian Kjellström. Medlingsinstitutet. Medlingsinstitutet. Swedish National Mediation Office

Lönebildning och medling

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Ordlista om lönebildning

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Välkommen! Medlingsinstitutets konferens Wifi: CCC Guest High Speed Lösenord: Twitter: #mi19

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN

Penningpolitisk rapport september 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Inledning om penningpolitiken

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Den svenska industrins konkurrenskraft

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Inledning om penningpolitiken

OFRs kommentar till Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 4/2009

Inledning om penningpolitiken

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden Kalmar län

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Löneavtal och konkurrenskraft i Danmark och Norge

Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet

KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Konjunkturen #2 2019

Teknisk not: Lönealgoritmen

Inledning om penningpolitiken

Inför avtalsrörelsen Lars Calmfors SNS 31/8-2015

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport. April 2015

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Lönebildning för en ny tid

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Lönebildning i ny miljö. Lars Calmfors Nordea Markets 23/2-2017

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Medlingsinstitutets årsredovisning för år (32)

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

New figures for Sweden

Global sourcing och makroekonomi

INFLATIONSRAPPORT 2002:2

Är hushållens skulder ett problem?

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

Business Region Göteborg

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Mdr kr

Avtal 2013 LOs lönekrav 2013 LO-förbundens gemensamma lönekrav inför avtalsrörelsen 2013 Krav för mer jämställda löner

Business Region Göteborg

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en prognos för år 2019

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Bättre utveckling i euroländerna

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Kostnadsutvecklingen och inflationen

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Flexibel inflationsmålspolitik. Flexibel inflationsmålspolitik och senaste räntebeslutet. Varning

Business Region Göteborg

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Ny avtalsrörelse i ett osäkert ekonomiskt läge

Transkript:

Presskonferens s rapport Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

Carina Gunnarsson Generaldirektör

Avtalsrörelsen 2017 Christian Kjellström, utredare

Avtalsrörelsen 2017 Flertalet avtal skulle omförhandlas (industrin) Flexpensionslösning - Almega LO-samordning - låglönesatsning Minimilöner prioriterad fråga inom Svenskt Näringsliv

Samordnade krav från LO-förbunden Löneutrymme 2,8 procent, dock lägst 672 kronor per månad och heltiavtalens lägstalöner och samtliga ersättningar höjs i takt med löneökningarna inom avtalsområdet Årets samordning är inte underkastad en och samma lönekostnadsnorm dsanställd inom avtalsområdet (brytpunkt 24 000 kronor)

Förhandlingsresultat 2017 Cirka 500 avtal och 2,3 miljoner anställda Industrins avtal gav en ökning av arbetskraftskostnaden på 6,5 procent över tre år Avsättning till pension Industrins kostnadsmärke och avtalslängd blev normerande för övriga avtal Låglönesatsning och särskild satsning på undersköterskor Sista avtalsåret uppsägningsbart i flera avtal

Övriga förhandlingsresultat Jämställdhet Nyanlända Arbetstid Arbetsgrupper

Avtalens utlöpningsmånad Procent av anställda 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2018 2019 2020

Konflikt och medling 2017 Per Ewaldsson, chefsjurist

Konflikt och medling i avtalsrörelsen 2017 Varsel i 15 förbundsförhandlingar Sympativarsel i fyra tvister Stridsåtgärder verkställdes i en tvist Inga förlorade arbetsdagar 15 medlingsärenden hos Vanligast förekommande knäckfråga: LO-förbundens låglönesatsning i relation till industrimärket

Lokala tvister 2017 Fortsatt sjunkande trend - endast fyra nya lokala tvister under året, varav en avtalstvist Ingen minskning av antal nya kollektivavtalsbindningar Konflikten i Göteborgs hamn fortsatte och medförde omfattande direkta och indirekta konsekvenser

Summering: varsel och stridsåtgärder 2017 Typ av tvist Förbunds-/företagsförhandlingar Lokala tvister (utom SAC) Antal varsel i primärkonflikt (varav från arbetsgivare) Antal varsel om sympatiåtgärder Antal tvister med verkställda stridsåtgärder (varav strejk och/eller lockout) Förlorade arbetsdagar 23 (4) 9 1 (-) - 7 (1) 16 2 (1) 2 405 SAC 8-1 (1) 15 Internat. bakgrund - 31 - - Pol. stridsåtgärder 6?? Vilda strejker - - 1 (1) 150 Totalt 38 62 5 (3) 2 570

Löner och konkurrenskraft Valter Hultén, makroekonomisk analytiker

Löneökningar i hela ekonomin Årlig procentuell förändring 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Utfall och prognos 2016: 2,4 procent 2017: 2,5-2,6 procent Centrala avtal Definitivt utfall Preliminärt utfall Prognos på definitivt utfall Källa:

Arbetskostnad och produktivitet Årlig procentuell förändring 6 5 4 3 2 1 0-1 Källa: Konjunkturinstitutet Real arbetskostnad Potentiell produktivitet Nominell arbetskostnad

Löneökningar i näringslivet Årlig procentuell förändring 2001-2008 2009-2015 2016-2017 Euroområdet 3,0 2,0 1,5 EU-länder 3,3 2,1 2,0 USA 3,0 1,8 2,4 Tyskland 2,2 2,2 2,3 Norge 4,9 3,3 1,8 Finland 4,4 2,6 0,0 Grekland 3,7-2,7-0,3 Sverige 3,5 2,6 2,2 Källor: Eurostat (lönekomponenten i Labour cost index) och Bureau of labor statistics

Industrins kostnader och lönsamhet Industrins arbetskostnader per producerad enhet har ökat i takt med omvärlden sedan finanskrisen Kostnadsutvecklingen har varit förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren Lönsamheten inom industrin var god 2017 och högre jämfört med 2013, enligt Konjunkturbarometern

Förädlingsvärden i fasta priser Index Industrin + företagstjänster Tjänstebranscherna 160 160 150 140 130 2008 = 100 2000 = 100 1990 = 100 1981 = 100 150 140 130 2008 = 100 2000 = 100 1990 = 100 1981 = 100 120 120 110 110 100 100 90 90 80 80 70 +0 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 70 +0 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 Källor: Konjunkturinstitutet och egna beräkningar

Olika mått på internationell konkurrenskraft Kostnadsutvecklingen i svensk industri i takt med omvärlden Svensk export ökat svagt sedan finanskrisen, men det har även efterfrågan på Sveriges exportmarknader BNP per invånare har legat stabilt på ca 15-20 procent över OECD-snittet de senaste ca 10 åren. Sysselsättningsgraden 15-74 år högre 2017 jämfört med 2008

Sysselsättningsgrad och reallön Index 1995=100 respektive procent av arbetskraften 180 85 160 80 140 75 120 70 100 65 80 60 Sysselsättningsgrad 15-74 år (höger) Sysselsättningsgrad 16-64 år (höger) Reallön (index 1995=100) Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och

Sammanfattning Ingen tydlig konjunktureffekt på lönerna; löneökningar på ca 2,5-2,6 procent 2017. Kostnadsutvecklingen inom industrin förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel de senaste åren. Lönsamheten god 2017. Sveriges BNP per invånare 15-20 procent över OECD-snittet sedan finanskrisen. Stigande sysselsättsgrad och ökad reallön de senaste åren. Stigande inflation har dämpat reallöneökningarna en del.

Lönestrukturstatistiken John Ekberg, statistikansvarig

10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000 42 000 44 000 46 000 48 000 50 000 52 000 54 000 56 000 58 000 60 000 62 000 64 000 66 000 68 000 70 000 72 000 74 000 76 000 78 000 80 000 Lönestrukturstatistiken 2016 (ovägd) P10 22 000 Median 29 300 Medel 32 800 P90 46 400 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diagram 14.1

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridningens utveckling 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 Kvot P90/P10 Kvot P90/P50 Kvot P50/P10 Diagram 14.2

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridning percentil 1 och 99 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Kvot P50/P01 Kvot P99/P50 Diagram 14.3

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridning efter kön Genomsnittslöner 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Totalt Män Kvinnor Diagram 14.5

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lönespridning efter kön P90/P50 resp. P50/P10 år 1992-2016 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 Män-P90/P50 Kvinnor-P90/P50 Män-P50/P10 Kvinnor-P50/P10 Diagram 14.6

Minskad löneskillnad sedan 2001 Löneskillnad mellan kvinnor och män, i procent 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tabell 15.1

-10-8 -6-4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Löneförändringar på individnivå 2015-2016 Procent Andel 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Löneförändring Diagram 14.8

Löneökningar och personalomsättning Genomsnittlig årlig procentuell ökning 2010-2016 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Hela ekonomin Privat sektor Arbetare Tjänstemän Offentlig sektor Kommuner Landsting Staten Genomsnittslön, identiska arbetsställen Genomsnittslön, identiska individer Tabell 14.8