Att skriva projektplan JIMMIE KRISTENSSON
Vad är vetenskap och vad är forskning?» Vetenskap kan sägas innebära organiserad, verifierar kunskap som bygger på ett systematiskt och metodiskt inhämtande och klassificering av data (Olsson & Sörensen, 2011, sid. 9)» Vetenskap innebär en systematisk samlad och organiserad kunskap. Vetenskap innebär också den versksamhet som enligt vissa regler försöker konstruera redskap för att förstå, förklara och ibland förutsäga företeelser i världen (Dahlborg Lyckhage, 2012, sid 87)» Research is systematic inquiry that uses diciplined methods to answer questions or solve problems. The ultimate goal is to develop, refine and expand knowledge Polit & Beck, 2012, sid. 3)» Vetenskap är en praktik där man eftersträvar ny kunskap på en stringent grundval. (Birkler, 2009, sid. 12)
Forskningsprocessen
Vad innehåller en projektplan?» Titelsida» Introduktion med underrubrikerna» Problemområde» Bakgrund med underrubriker (bland annat perspektiv och utgångspunkter)» Syfte eventuellt med specifika frågeställningar» Metod med underrubrikerna» Urval» Datainsamling» Analys av data» Forskningsetiska överväganden» Tidsplan» Referenser» Studiens betydelse
Syfte» Vad vill du veta?» Syftet styr hela arbetet. Det är det som håller samman den röda tråden i ett vetenskapligt arbete» Syftet ska vara formulerat så att det är så avgränsat som möjligt utan att förlora viktig information. Tex: Att form Syftet är att» Syftet har ett antal bärande begrepp som ska definieras och fördjupas i introduktionen
Syfte» Syftet ska vara inom omvårdnad.» Syftet ska vara motiverat (det visar du tydligt i introduktionen i problemområde och bakgrund samt i studiens betydelse)» Syftet ska vara rimlig och kunna besvaras med vetenskapliga metoder inom ramarna för en kommande uppsats (det visar du i din metodbeskrivning och din tidsplan).» Syftet ska vara etiskt försvarbart (Det beskriver du i de etiska övervägandena).
Syfte» Ett syfte kan formuleras på många olika vis.» Bra att börja med något i stil med: Syftet är att» Ett syfte ska alltid innehålla information om vilken population som ska undersökas.» Syftet ska också innehålla en beskrivning av vad det är som ska undersökas (vilka mått, variabler eller fenomen som är centrala).» Slutligen bör syftet också ha med någon form av metodologiska nyckelord som antyder hur undersökningen ska ske:» Det betyder att den som vill undersöka skillnader mellan olika grupper kanske använder verbet jämföra.» Den som vill undersöka förekomsten av något väljer verben beskriva eller kartlägga och den som vill göra en studie om upplevelser använder substantiven upplevelse eller uppfattning.
Syfte» Syftet med studien var att undersöka förekomsten (metodologisk nyckelord) av hot och våld (mått) mot sjuksköterskor (population) inom akutsjukvården (kontext).» Syftet med studien var att undersöka äldre kvinnors (population) upplevelse (metodologiskt nyckelord) av bemötande i hemsjukvård (fenomen i fokus).
Introduktion» Fokuserar på varför syftet behöver undersökas» Problematisering och definition av begrepp» Problematiseringen (som beskrivs i problemområde ca en halv till en sida) fokuserar på vad som är problemet och varför detta problem behöver undersökas.» Beskrivning av tidigare kunskap i form av teori och empiri. Definition av nyckelbegrepp (främst i bakgrund som är några sidor)
Problembeskrivningens plats och funktion» Problembeskrivningen är en del av introduktionen» Fokuserar på varför syftet behöver undersökas» Ca en halv till en sida
Börja hos dig själv gör en probleminventering. Henricsson (2012) Vad vill jag veta? Vilken kunskap har jag? Vad är jag intresserad av? Börja hos dig själv Vad har jag för erfarenhet? Vilken kunskap söker jag?
Problemområde, syfte och bakgrund hänger samman» Forskningsprocessen startar i ett intresse för något.» En problemformulering definieras som beskrivs i problemområdet» Ett avgränsat problemområde ger ett syfte» Ett syfte ger en vidare mer fördjupad problematisering som ska rymmas inom ramarna för bakgrunden» Problemet och syftet löper som en röd tråd genom hela arbetet.
Vad är ett vetenskapligt problem?» Det är inget vardagligt problem vilket som helst alltså något som rent allmänt orsakar bekymmer» Det är något som bottnar i att det finns otillräcklig kunskap eller bristande förståelse alltså det finns en koppling till tidigare teoretisk eller empirisk forskning.
Problemområde - Problematisering» Problemformulering är en beskrivning av ett problem eller problemområde. Något som konkretiserar och preciserar.» Problematiseringen är längre och ger en djupare beskrivning av problemetområdet, sätter det i ett sammanhang, visar på komplexiteten och ställer problemet i relation till tidigare kunskap och teoribildning. Visar varför syftet är motiverat att studera. Detta sker i bakgrunden» Syftet (eller forskningsfrågan) baseras på problemområdet. I samband med att du formulerar problemet så kan du också fundera på ett preliminärt syfte. Syftet handlar då alltså om vilken forskningsfråga du ställer i relation till problemet.» När du formulerat problemet och när du gått djupare in i litteraturen och påbörjat din mer utförliga problematisering och definierat dina bärande begrepp, så kanske syftet behöver formuleras om innan det slås fast.
Problemområdet» Börja med att formulera och avgränsa problemområdet.» Problemområdet (eller problemet) är det som motiverar och rättfärdigar varför undersökningen behöver genomföras.» Det ska vara avgränsat och inom omvårdnad.» Kliniska, teoretiska eller metodologiska problem?
Problemformulering. Vad och varför?» Saknas någon form av kunskap?» Är den kunskap som finns bristfällig?» Behövs kunskap för att förbättra vården av vissa människor?» Behövs det ändrade arbetssätt?» Finns det få eller inga studier gjorda med en viss typ av metod?» Saknas det kunskapsöversikter?» Finns det studier men de är bara gjorda i vissa kontext eller med vissa populationer?» Har tidigare forskning visat på tvetydiga resultat?
Exempel på hur du kan börja» Sårbara äldre personer får inte alltid bra omvårdnad på akutmottagningar (ref). De får ligga på hårda britsar (ref), de får vänta länge (ref) och det är vanligt att de drabbas av komplikationer i form av akut förvirringstillstånd (ref). Det saknas emellertid kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är mest effektiva för att förebygga akuta förvirringstillstånd» Män som nyss blivit föräldrar kan känna sig deprimerade i samband med att barnet är nyfött (Ref). Det saknas beredskap inom primärvården för att fånga upp de män som är i riskzon så att de kan få hjälp i tid.» Nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom cancervård är ofta stressade och många känner sig otillräckliga. En dansk studie (ref) som inkluderade X sjuksköterskor som arbetat i ett år visade att 30 procent kände sig stressade och 20 procent kände sig otillräckliga. Det riskerar att försämra omvårdnaden av redan svårt sjuka och utsatta personer. det finns ingen studie som undersökt hur vanligt förekommande detta är i Sverige.» När du sedan sätter in problemformuleringen i din introduktion så behöver du bygga ut den ytterligare.
Ur problemet kommer syftet» Nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar inom cancervård är ofta stressade och många känner sig otillräckliga. En dansk studie (ref) som inkluderade X sjuksköterskor som arbetat i ett år visade att 30 procent kände sig stressade och 20 procent kände sig otillräckliga. Det riskerar att försämra omvårdnaden av redan svårt sjuka och utsatta personer. Det finns ingen studie som undersökt hur vanligt förekommande detta är i Sverige PROBLEM» Syftet var att jämföra förekomsten av stress mellan nyutexaminerade och erfarna sjuksköterskor inom cancervården i södra Sverige.» Syftet var att undersöka förekomsten av stress och känsla av otillräcklighet bland nyutexaminerade sjuksköterskor i södra Sverige
Ur problemet kommer syftet» Män som nyss blivit föräldrar kan känna sig nedstämda i samband med att barnet är nyfött (Ref). Det saknas beredskap inom primärvården för att fånga upp de män som är i riskzon för depression så att de kan få hjälp i tid. PROBLEM» Syftet var att beskriva mäns upplevelser av nedstämdhet tiden efter de blivit föräldrar.
Till exempel. Varje år söker en miljon personer vård på någon av landets akutmottagningar (referens). Av dessa är 30 procent över 80 år (referens). Tidigare studier har visat att mellan 20 och 30 procent av personerna över 80 år kan definieras som sårbara (referens). Det betyder att de har flera sjukdomar och hälsobesvär och ofta omfattande behov av vård och omsorg (referens). Det vanligaste är att sårbara äldre personer som söker akut också behöver sjukhusvård i samband med akutmottagningsbesöket (referens). Det är en särskilt utsatt grupp och det betyder att det är viktigt att omhändertagandet på akutmottagningen sker så effektivt som möjligt och med så korta väntetider som möjligt. Flera studier visar emellertid att svensk akutsjukvård har flera stora utmaningar när det gäller omhändertagandet av sårbara äldre personer (Referens). Det är ofta många timmars väntetid (referens), bristande tillgång på sängar och bristande information (referens). Det innebär stora risker för de äldre personerna och Socialstyrelsen (20xx) har påtalat att det är mycket viktigt att landets akutmottagningar arbetar aktivt med att se över och förbättra sina processer. Ett sätt att göra det är att ta del av patienternas synpunkter och berättelser för att på så vis finna särskilt viktiga aspekter att fokusera på. Det saknas emellertid forskning om hur sårbara äldre personer upplever den omvårdnad de får på akutmottagningar.
Bakgrund» Inleds med perspektiv och utgångspunkter. Följs sedan av andra underrubriker
Bakgrund» Var finns problemet? Vilket kontext handlar det om?» Vem är i fokus? vilken population handlar det om?» Vilken kunskap har du om problemet? Din relation till problemet och kunskap om problemet.?» Vilken klinisk erfarenhet har du av problemet?» Vad vill du veta om problemet? Avgörs delvis av frågorna ovan, vilka förväntningar har du? Vad tror du att du kommer att lära dig?» Vad är i fokus? Upplevelser, skillnader, effekter?» Vilken forskning finns sedan tidigare?» Varför är det ett problem som är betydelsefullt att studera?
Inventera Henricsson (2012) Vilken forskning finns sedan tidigare? Var finns problemet Vem är i fokus? Vad är i fokus, upplevelser, skillnader? Problemet som ska studeras Vad vill jag veta om problemet? Vilken klinisk erfarenhet har jag av problemet? Vilken kunskap har jag om problemet?
Bakgrund» I bakgrunden ligger fokus på att fördjupa, definiera och problematisera syftets bärande begrepp.» Tex:: Syftet är att beskriva sårbara äldre personers upplevelser av att vara patient på akutmottagning. Bärande begrepp: Sårbara äldre personer Akutmottagning Upplevelser
Hur konkretiserar jag syftets bärande begepp? Henricsson (2012) Definition av sårbarhet Åldrandet och hälsa Akutsjukvård Att beskriva sårbara äldre personers upplevelser av att vara patient på akutmottagning Interaktionsteori Upplevelser
I vilken ordning? *Gör en disposition, tänk på tratten när du bygger texten börja brett och snäva in mot syftet. Alltså närma dig de bärande begreppen i storleksordning Tex: 1. Ett del om åldrande och hälsa 2. En del om sårbarhet 3. En del om sårbara äldre i akutsjukvården 4. En del som handlar om upplevelser av att vara patient 5. En del om interaktionsteori för att beskriva mötets betydelse för.poängtera vikten att ta del av personens upplevelser för att förstå 6. Syftet
Kort om perspektiv och utgångspunkter omvårdnad utgår från individens behov, problem och tolkning relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också till människors resurser och hanteringsförmåga. Inom omvårdnad utvecklas kunskap om hälsa och ohälsa, ett gott liv trots sjukdom eller funktionshinder och om en fridfull och värdig död. I omvårdnad är det människors reaktioner och tolkningar av ohälsa, sjukdom och/eller funktionshinder som är i fokus. Goda vårdinsatser och en nära relation mellan sjuksköterska och patient, närstående eller grupper är centralt (Utbildningsplan, sjuksköterskeprogrammet, Lunds universitet)
Vad är en teori?» Ett omfattande, generellt hållet system av antaganden, lagar och begrepp (Olsson & Sörensen, 2011, sid. 12).» Avser antaganden som förklarar olika företeelser och systematiserar vår kunskap om dem (Dahlborg-Lyckhage, 2012, sid. 87)» An abstract generalization that presents a systematic explanation about the relationships among phenomena (Polit & Beck, 2012, sid. 745)» Ett antal antaganden som tillsammans ska förklara vissa fakta, fenomen eller företeelser. Den ska vara rimlig, prövbar, enkelt formulerad och kunna gälla i ett större sammanhang (Kristensson, 2014)
Kopplingen till kärnkompetenserna?» Hur bedriver sjuksköterskan personcentrerad vård?» Hur kan omvårdnaden förbättras?» Hur bedriva evidensbaserad vård?» Hur kan teamet samverka kring personen?» Hur kan informatik användas. Vilken betydelse har den för..?» Hur kan omvårdnad bedrivas säkert?
Exempel bärande begrepp» Syftet med studien var att undersöka äldre kvinnors upplevelse av sjuksköterskors bemötande i hemsjukvård» Äldre kvinnor» Hemsjukvård» Bemötande» Sjuksköterskor (omvårdnad)» Kan någon/några av dessa begrepp kopplas till teori?
Teorier som referensram» Kan hjälpa dig hålla fokus på problemet. Kan hjälpa dig förstå eller förklara» Kan hjälpa dig att tolka resultatet» Den teoretiska referensramen måste passa in och vara förankrad i syfte och metod. Teorin kan inte ligga som en isolerad ö» Teorin ska beskrivas så att sambandet mellan teorins begrepp och antaganden och begreppen i syftet. Tex om syftet är att undersöka förekomsten av postoperativ smärta så fungerar kanske en teori som fokuserar på lidande.
Hendersson (50-tal): Att hjälpa någon: andas äta och dricka uttömningen inta lämplig kroppsställning vila och sömn lämpliga kläder på/av kroppstemperatur ren och välvårdad och skydda huden undvika faror och skador kunna meddela sig med andra utöva sin religion arbeta och skapande verksamhet förströelse och avkoppling lära
Egenvårdsteori exempel» Dorothea Orem menar att sjuksköterskans ska hjälpa en person att klara av det den brukar klara av eller lära dem» Egenvård kan ge välbefinnande.» Omvårdnaden måste ske med hänsyn till personlighet och livssituation.» Personen har en kapacitet att ta hand om sig själv och sjuksköterskan ska stödja och motivera personen att få tillbaka sin egenvårdsförmåga.
Interaktionsteorier» Samspelet och ömsesidiga relation som grunden för omvårdnad» Joyce Travelbee ( patienten i centrum, kommunikationen mellan patient och sjuksköterska är avgörande, patienten ska ses som en människa och inte som något patologiskt)» Katie Eriksson 1979 (lidandet)
Andra exempel» Erik Homburger Erikson 1959, Den fullbordade livscykeln Utvecklingsteori» Aron Antonovski (Känsla av sammanhang)» Lazarus och Folkman (Copingstrategier)» Meleis (Transitionsteorin)
Metod (litteraturstudie)» Fokuserar på hur studien ska genomföras. Läsaren ska tydligt förstå vad som ska ske, hur det ska ske och vem som ska göra det. Fokuserar på tre delar och har på så vis tre underrubriker» Inled med ett kort stycke om design: Alltså hur tänker du bygga studien så att du kan svara på frågan. Uppsatsen planeras att genomföras som en.. Motivera sedan valet av design kortfattat. Därefter beskrivs:» Urval» Datainsamling» Analys av data
Urval» Fokuserar på typ av artiklar som ska ingå» Kan inledas med hur många som kommer att inkluderas och sedan anges kriterier för inklusion och exklusion
Datainsamling» Fokuserar på hur du tänker samla in information (data) så att du kan besvara syftet.» Beskriv vilka databaser du tänker använda. För varje databas:» Beskriv vilka begränsningar du kommer att ha i din sökning» Beskriv din planerade sökprofil (MESH-termer, Sub-headings, Booleska sökord, fritextsökning). Gör ett schema som bilaga» Beskriv hur du kommer att selektera: abtractläsning fulltextläsning. Beskriv fram till dess att du valt ut de artiklar du kommer att inkludera i din analys
Analys» Beskriver hur data kommer att bearbetas och analyseras» I litteraturstudien: Analysen sker på två nivåer.» 1. Artiklarnas kvalitet. Vilken/vilka granskningsmallar ska användas?» 2. Integrerad analys av resultatet. Hur kommer den analysen att ske?.
Etiska överväganden» Här förs ett forskningsetiskt resonemang.
Tidsplan» Beskriver kortfattat hur du planerar studien» Rimlig och genomtänkt veckovis.
För godkänd projektplan» Problemområdet är introducerat och faller inom huvudområdet omvårdnad. Betydelsen är motiverad.» Problemet är motiverat och problematiserat.» Problemvalet kan bidra till förståelse för praxis inom huvudområdet (d.v.s. kliniskt nyttigt)» Studiens betydelse och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat.» Syfte och eventuella frågeställningar är relevanta, klart formulerade och avgränsade i relation till problemet.
För godkänd projektplan» För problemområdet är relevant litteratur refererad (t.ex. state of the art, position paper, betydande forskning inom fältet).» Centrala begrepp är valda och sakligt beskrivna för att fördjupa förståelsen för problemområdet.» Förankring i begrepp och teori är tydlig och anknyter till såväl huvudområdet som problemområdet.» Anknyter till relevanta styrdokument (lagar, författningar, nationella riktlinjer etc) med relevans för problemområdet.» Metodvalet är relevant i förhållande till syfte och frågeställningar» Valet av metod är förankrad i metodlitteratur.» Planerad analysmetod av data är beskriven och förankrad i metodlitteratur
För godkänd projektplan» Forskningsetiska aspekter är beskrivna utifrån litteraturen och motiverade i relation till undersökningsgruppen.» Realistisk tidsplan för examensarbetets tio veckor är gjord.» Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt anvisat referenshanterings-system. Adekvat användning av citat.» Språket är klart och texten lättläst. Använder för området adekvat terminologi. Stavning, grammatik, interpunktion är korrekt.