Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på varsamt nyttjande och skydd för åtgärder som påverkar kvalitet och kvantitet. - Vattenförekomsten är en sårbar faktor då förekomsten av vatten är begränsad. - Skyddet av vårt vatten ska baseras på ett långsiktigt perspektiv med utgångspunkt i ett flergenerationsperspektiv. - Regleras i Miljöbalken och i vår EU-lagstiftning (Vattendirektivet) Miljömål: Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag.
Dagens dricksvattenproduktion - I Sverige finns 1 900 yt- eller grundvattentäkter. - De producerar sammanlagt cirka 900 miljoner m3 dricksvatten per år i Sverige. - I genomsnitt förbrukar ett svenskt hushåll ungefär 160 liter vatten per dygn/person en mindre del av det använder till matproduktion, resten är process- och klosettvatten. - 2016 tog Dricksvattenutredningen - SOU 2016:32 fram ett antal förslag på hur kommuner och dricksvattenproducenter ska arbeta för att tillgodose en trygg dricksvattenförsörjning. Förslaget är inte beslutat utan ligger fortfarande på beredning hos regeringen. - Målet är ett fullgott vattenskydd till 2020.
Grunderna för vattenskyddet - Baseras på ett skydd mot föroreningar som orsakas av punktutsläpp och diffusa föroreningskällor som sker idag eller i framtiden. - HaV:s handbok för vattenskyddsområden arbetar efter en viss metodik som bygger på att: a) Identifiera vilka vattenförekomsten som finns b) Se på vilket värde dessa har till andra värden c) Bedöma sårbarheten d) Avgöra risker och konsekvenser - krisberedning e) Bedöma skyddsbehovet för vattentäkterna både idag och imorgon
Ansvar och roller länsstyrelserna och kommunerna - Vattenskyddsområde med föreskrifter beslutas av länsstyrelserna eller kommunerna med stöd av 7 kap i Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16). - Processen är resurskrävande och idag finns 1 750 kommunala vattentäkter och 65 procent av dem har skydd idag. - Länsstyrelsen i Kalmar och Vattenmyndigheten Södra Östersjön har tagit fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram som gäller fram till 2021. - Arbetet tar tid och målet var att alla täkter i Sverige skulle ha ett beslutat vattenskydd senast 2015.
Förvaltningsplan 2016-2021 - Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. - Anordna skydd som försörjer fler än 50 personer eller där uttaget är mer en 10 m3/dygn. - Göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättades före miljöbalkens införande. - Säkerställa att tillståndspliktiga yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag (vattendom).
Länsstyrelserna och kommunerna - Vi arbetar olika med att inrätta vattenskydd i Sverige. - Vissa länsstyrelser uppmanar kommuner att ta fram ansökningar om inrättande av vattenskyddsområden för beslut i länsstyrelsen. (Skåne) - Andra länsstyrelser gör tvärt om, de uppmanar kommunerna att själva ta beslut om inrättande (Västergötland). - På Gotland har vi beslutat att RF tar besluten om att inrätta vattenskyddsområden. Länsstyrelsens roll blir då som en remissmyndighet under samrådet och har även rätt att överklaga beslutet.
Gotland i historisk jämförelse År 1700 i jämförelse med 1992-1996
Statusen för Gotlands vattentäkter - Gotland har idag 16 vattentäkter där det idag sker ett mer en 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer alltså krav på skydd enligt miljöbalken. - Störst av dem är Langes Hage som har en årsförbrukning på cirka 1 200 000 m3/år. Näst störst är vår ytvattentäkt Tingstäde träsk. - 11 stycken av dem eller 69 procent har ett vattenskyddsområde varav de allra flesta är skyddade av äldre lagstiftning. Snittet i andra kommuner ligger på 65 procent som har ett skydd. - Nyast är Visby vattenskyddsområde som vann laga kraft i oktober 2017, började arbetet redan 1995 med att inrätta ett VSO i Visby. - 32 st vattenskyddsområde totalt där bara 4 st (Visby, Tingstäde, Träkumla och Burs) är inrättade enligt miljöbalkens bestämmelser.
Arbetet med vattenskyddet på Gotland - Enligt Svenskt vattens hållbarhetsindex placeras Gotland högt i rankingen när vi bedöms utifrån mängden invånare. - För att veta var vi ska satsat på att inrätta vattenskyddsområden måste vi först få en övergripande bild av var vi ska ta ut vatten. - VA-planen har blivit bredare och nu tillkommer även en plan för hur vattenskyddsarbetet ska läggas upp. - Just nu har vi arbetat väldigt blandat med både små och stora vattentäkter. När VA-planen är färdig kommer vi att ha en klarare bild. - Föreskrifterna i ett VSO anpassas efter de lokala förutsättningar som finns på platsen. Verksamheter regleras antingen genom: a) anmälan b) tillstånd eller c) förbud.
Vattenskyddsområde - dialog innan beslut
Flera nationella och lokala styrdokument
VA-planens delplaner
VA-planen Vattenskyddsplan - Långsiktigt skydd av vattentäkterna kartlägga de riskreducerande åtgärderna som bedöms finnas. - Skapa rutiner för vattenskyddsområden som redan finns status för täkten, vattenuttag och vattenkvalitet. - Tillsyn, beredskap och skyddsbehov rutiner om täkten skulle blir obrukbar eller förorenad. - Kartläggning av nya vattenskyddsområden och dialogprocesser vid inrättande av nya områden vattenskyddsområden i vilken ordning och prioritering utifrån behov.
S2 Gotland ska ha en robust försörjning av dricksvatten - Vid konkurrens om vatten ska människors behov prioriteras. - Allmänna vattentäkter och stora enskilda ska ha ett fullgott vattenskydd som bevarar vattnets kvalitet och kvantitet. - Den allmänna VA-försörjningen ska baseras på sötvatten (grundvatten eller ytvatten). - Där så inte är möjligt ska havsvatten användas för uppblandning med sötvatten. Viktig prioriteringsordning! - Återanvändning av dagvatten och spillvatten ska främjas genom innovativa lösningar. Ex IVL på Storsudret/testbäddar.
S4 Region Gotland, boende och besökare ska värna om Gotlands vattenresurser - Kretsloppsanpassning av VA-försörjningen ska eftersträvas. - Vatten ska i största mån behållas på ön och inte avledas till havet. - Innovativa lösningar som värnar naturens resurser och långsiktigt hållbar ekonomi ska uppmuntras. - Omhändertagande av dag- och dräneringsvatten ska ske med hänsyn till naturens vattenbalans.
S5 Region Gotland ska fatta ekonomiskt långsiktigt hållbara beslut - Långsiktig planering som innefattar ekonomiska och personella resurser för investering, drift och underhåll av nuvarande och kommande VA-försörjning. - Samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalyser ska användas som en del av beslutsunderlaget när det behövs. - VA-taxan ska ha en styrande effekt och utvecklas i nuvarande och kommande behov av investering, drift och underhåll.
S6 Region Gotland ska ha god kommunikation om dricksvatten, spillvatten och dagvatten - Ska finnas tydliga vägar för kommunikation, internt och externt, kring frågor som rör VA-försörjningen. - Regionen ska verka för en ökad medvetenhet hos boende, besökare och verksamhetsutövare i frågor som berör VAförsörjningen.