VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk(1281-50-002) år: 2016 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhesuövare: VA SYD Organisaionsnummer: 222000-2378 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1281-50-002 Anlaggningsnamn: Källby avloppsreningsverk Posnummer: 227 30 Or: LUND Besöksadress för anl.: Höjeåvägen 64 Fasighesbeeckningar: VÄSTER 6:16 Kommun: Lund Huvudverksamhe och verksamheskod: 90.10 (Rening av avloppsvaen) Sidoverksamheer och verksamheskoder: Huvudsaklig indusriusläppsverksamhe och huvudsaklig BREF: Sidoindusriusläppsverksamhe och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhe: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheer: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfaas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfaas av Förordning 2013:253: Nej Produkionsenhe: Tillsynsmyndighe: Kommun Miljöledningssysem: ISO 14001. REVAQ cerrifika. ISO 9001. Koordinaer: 6173723 384469 Länk ill anläggningens hemsida: www.vasyd.se Inlämnad:2017-08-25 14:05:22 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 1 / 2
MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk(1281-50-002) år: 2016 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Monica Efernamn: Erlandsson Telefonnummer: 040-635 02 84 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: monica.erlandsson@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efernamn: Nyberg Telefonnummer: 040-635 03 59 Telefanummer: Mobilelefonnummer: E-posadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gau-/boadress: Bo 191 Posnummer: 201 21 Posor: Malmö Inlämnad:2017-08-25 14:05:22 Version:2 Observera a dea är en uppdaerad miljörappor som ersäer idigare versioner. 2 / 2
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 UPPTAGNINGSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnä... 9 Pumpsaioner... 10 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 11 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 13 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 13 EGENKONTROLL... 13 Verksamhesledningssysem... 13 REVAQ... 14 Sysemaisk brandskyddsarbee... 14 Cenral krisledning... 15 Usläppskonroll och drifkonroll... 15 Funkion hos mäurusning... 15 Drif- och underhållsysem... 15 Riskvärdering... 15 GÄLLANDE BESLUT... 17 TILLSTÅNDSBESLUT... 17 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 17 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 17 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING... 17 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 17 EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 20 BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN... 21 Kunskapskrave... 21 Försikighesprincipen... 21 Produkvalsprincipen... 21 Hushållnings- och kresloppsprinciperna... 21 ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN... 22 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 23 REGN... 23 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 23 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 24 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL PROGNOSTICERAD BELASTNING... 24 UTSLÄPP TILL VATTEN... 25 UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR... 30 FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET... 30
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 6 KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING... 30 HANTERING AV AVVATTNAT SLAM... 30 MOTTAGNING AV EXTERNSLAM... 31 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 32 Fällningskemikalier... 32 Övriga kemikalier... 32 Köldmedia... 33 ENERGIANVÄNDNING... 33 HANTERING AV AVFALL... 35 LUKT... 35 BULLERMÄTNING... 35 PERIODISK UNDERSÖKNING... 35 RECIPIENTKONTROLL... 35 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 37 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 37 Ledningsnä... 37 Avloppsreningsverk... 37 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR... 38 Ledningsnä... 38 Avloppsreningsverk... 38 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ... 39 Ledningsnä... 39 Avloppsreningsverk... 40 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN... 40 ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER... 40 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL... 40 FORSKNING OCH UTVECKLING... 41 UPPSTRÖMSARBETE... 41 Ansluna verksamheer... 41 Allmänheen... 41 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 43
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 7 Inledning Denna rappor ugör edelen i Miljörapporen för Källby avloppsreningsverk avseende 2016. Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och är de sörsa av oal se reningsverk i kommunen.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 8 Verksamhesbeskrivning Organisaion VA SYD är en regional organisaion i sydväsra Skåne som levererar frisk dricksvaen och renar avloppsvaen å mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 350 ansällda. VA SYD är e kommunalförbund vilke innebär a vi är en poliisk syrd organisaion som besår av våra medlemskommuners VA verksamheer och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheen. Organisaionen ugår från re huvudprocesser, A illhandahålla dricksvaen, A a hand om avloppsvaen och A a hand om hushållsavfall och preseneras i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpsaioner för dag och avloppsvaen ingår organisaorisk i Avloppsvaenavdelningen. Avdelningen är indelad i vå drifområden. I drifområde Mi ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I drifområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk sam e anal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhe för Planering och Uppdrag som arbear med övergripande projek och uppdrag på avdelningen med onvik på modernisering och ubyggnad av verk och saioner. Figur 1. VA SYDs organisaion Tillsynsmyndighe Tillsynsmyndighe för Källby avloppsreningsverk under åre var Miljönämnden i Lunds kommun.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 9 Uppagningsområde Källby avloppsreningsverk ar emo och behandlar avloppsvaen från Lunds äor sam orerna Dalby, Genarp, Björnsorp, Vallkärra, Sångby och Sora Råby, se figur 2. Figur 2. Uppagningsområde för Källby avloppsreningsverk Ledningsnä och pumpsaioner Ledningsnä Avloppsnäe i Lund ugörs både av kombinera sysem och duplikasysem, se abell 1. De kombinerade avloppsnäe åerfinns framför all i de cenrala delarna medan yerområdena har verksam duplikasysem. Ledningsnäe i Dalby ugörs ill sörsa delen av duplikasysem och endas e fåal gaor har kombinera sysem. Under 2016 arbeade VA SYD med a a fram en gemensam definiering av avloppssysem för samliga kommuner och en sor genomgång av de karekniska ledningsnäe gjordes.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 10 Redovisade siffror kan därför skilja en del från idigare år vilke förydligas genom förändring av kolumnrubriker i abell 1. Tabell 1. Avloppssysem inom Lunds avloppsområde Avloppsområde Dagvaenpåverkan ill reningsverk, ha (Kombinera avloppssysem sam Spillvaen ill reningsverk, ha (Duplikasysem sam endas spillvaen) Toal, ha Icke verksam duplikasysem) Lund 232,4 1749,9 1982,3 Sångby 0 105,4 105,4 Sångby kyrkby 0 35,4 35,4 Dalby 5,9 405,7 411,6 Genarp 0 149,4 149,4 Björnsorp 0 32,6 32,6 Toal 238,3 2478,4 2716,7 Fördelning 9 % 91 % I syfe a avlasa reningsverke vid krafiga regnillfällen sker ujämning av flödesoppar i de kombinerade ledningsnäe i inerna bräddvaenmagasin. Syseme är uppbygg så a de normal ine förekommer någon bräddning på ledningsnäe. Inom Källbyverkes uppagningsområde kan bräddning ske ill Dalbybäcken och ill Höje å. Pumpsaioner Inom reningsverkes verksamhesområde fanns 20 spillvaenpumpsaioner vid ugången av 2016. Dessuom sköer VA SYD drifen av 18 dagvaenpumpsaioner inom område. Bräddvaenmagasin, LPS sysem och barkfiler för evakueringsluf ingår också i verksamheen. En föreckning över pumpsaioner inom Lunds kommun för hanering av avloppsvaen och i vissa fall dagvaen framgår av bilaga 2. Varje mellansor och sörre pumpsaion har mins en reservpump a kopplas in vid behov. I de sörre pumpsaionerna finns flera pumpar vilka akiveras auomaisk i olika kombinaioner all efer illrinningen. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Källbyverke är lokalisera i södra Lund vid recipienen Höje å. Närmase bosadsområde ligger ca 400 meer öser om anläggningen. Nordos om anläggningen ligger e indusriområde. I övrig är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverkes lokalisering är oförändrad sedan byggnaionen på 1930 ale. E flygfoo över anläggningens placering i förhållande ill närliggande bebyggelse och verksamhe visas i figur 3.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 11 Figur 3. Flygfoo över anläggningen och den närmase omgivningen Reningsprocessen Vaenbehandling Källby avloppsreningsverk ar emo avloppsvaen från dryg 100 000 personer och behandlar de genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. E förenkla flödesschema redovisas i figur 4. En sammansällning över ekniska uppgifer om verke finns i bilaga 1. Den mekaniska reningen omfaar fingaller, sandfång och försedimenering. Biologisk rening sker i fyra parallella akivslamlinjer med fördenirifikaionsprocess. Den kemiska reningen ugörs av eferfällning med revär järn. Efer den kemiska reningen poleras vane i e dammsysem besående av se seriekopplade dammar. Ulopp ill Höje å finns från damm 2 och damm 6, i normalfalle används enbar uloppe från damm 6.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 12 Figur 4. Flödesschema över Källby avloppsreningsverk Slambehandling Kemslam, cenrifugrejek sam rejek från mekanisk förjockning och bräddning från graviaionsförjockare åerförs ill inkommande vaen efer provagare och galler. Bioslamme och primärslamme förs ill separaa förjockare. De uagna slamme förjockas mekanisk efer polymerillsas. Därefer sker sabilisering i vå rökammare. De uröade slamme avvanas och ransporeras från Källbyverke ill en slamdepå i Värpinge där de mellanlagras innan sluanvändning. Moagning av eernslam Eernslam från enskilda avloppsanläggningar, e slamavskiljare och sluna ankar sam illfälliga oalelösningar, moas vid Källbyverke för behandling. Mängden slam regisreras, provas och pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulver före inloppsgallren. Haneringen av eernslam skös av Lunds Renhållningsverk. Slam från reningsverke i Torna Hällesad med ca 600 ansluna personer ransporeras ill Källby för sabilisering i rökamrarna. Om slamme är illräcklig jock pumpas de från sugbil ill råslamsförjockare innan de illsammans med övrig slam på anläggningen pumpas in ill rökamrarna. Om slamme är för un pumpas de ill inkommande avloppskulver och avskiljs senare i försedimeneringsbassängerna illsammans med anna slam. Uppgiferna rörande slam på Källbyverke inkluderar också slamme från Torna Hällesad. Kemikaliehanering Kemiska produker används i avloppsvaenreningen och slambehandlingen vid Källby avloppsreningsverk. En föreckning över de produker som används i drifen framgår av bilaga 4. Användningen av fällningskemikalie erfordras för a uppfylla krave på fosforavskiljning. Eferfällning unyjas för fosforavskiljningen vid Källbyverke. Trevär järn i form av järnklorid illsäs härvid ill avloppsvane i eferfällningen. En kondiionering av slamme med polymer erfordras vid mekanisk förjockning före röning och vid slamavvaningen för a uppnå e rejekvaen av illräcklig god kvalie. Polymeren levereras som pulver i sorsäck och upplösning sker före dosering.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 13 Energi och gasanvändning Energibehove vid Källby avloppsreningsverk avser elenergi för drif av maskiner och allmänna behov sam värmeenergi för uppvärmning av röningsprocessen och lokaler (undanage illfällig konorslösning i paviljonger, som värms upp med direkverkande el sedan juli 2014). Biogasen som produceras i rökamrarna genomgår en uppgraderingsanläggning för a kunna används som fordonsgas. Uppgraderingsanläggningen ägs och drivs av Krafringen. Reningsverkes behov av uppvärmning av röningsprocessen och lokaler illgodoses av fjärrvärme. Värmeenergi produceras idvis från en sorskalig värmepumpanläggning i Krafringens regi där ugående avloppsvaen ugör värmekällan. Hanering av avfall All avfall som uppkommi i verksamheen källsoreras i frakionerna brännbar, rosfri, övrig skro, emballeringspapp, rä, elekronikskro och plas. Även de farliga avfalle källsoreras/avlämnas för desrukion i samråd med SYSAV. För spilloljan används en sk LOTS behållare. VA SYD abonnerar på jäns för säkerhesrådgivning via aval med SYSAV, vilke även avser ranspor av avfalle. Från konore soreras avfalle i brännbar, maavfall, konorspapper sam förpackningar av papper, plas, färga respekive ofärga glas och meall. Verksamheen genererar årligen små mängder av spillolja, lysrör, baerier mm. Skro med värde säljs. Mängderna av vissa avfallsslag är så små a ranspor ill SYSAV ine behöver ske varje år. Verksamheens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheens påverkan på den yre miljön ugörs framför all av usläpp av behandla avloppsvaen ill recipienen Höje å. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, usläpp ill luf sam ransporer av råvaror och avvana slam. Verksamheen bedöms ine ha negaiv påverkan på människors hälsa. I verksamheen finns en sor medveenhe om miljöpåverkan och fokus ligger på a minimera den sam även förbära arbesmiljön för människor som kommer i konak med avloppsvaen och avloppsslam. Usläppen ill luf och vaen redovisas i emissionsdeklaraionen. Verksamhesförändringar under åre Inga verksamhesförändringar av beydelse har genomförs under åre. Egenkonroll Verksamhesledningssysem VA SYDs verksamhesledningssysem är e inegrera ledningssysem som är uppbygg med beakande av miljö, kvalie, sysemaisk arbesmiljö AFS 2001:1 sam sysemaisk brandskyddsarbee. Verksamhesledningssyseme ugår från lagsifning och myndigheskrav sam VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcerifierade enlig ISO 14001:2004 sedan 2013 och kvaliescerifierade enlig ISO 9001:2008 sedan 2014. Nya kvalies och miljösandarder ukom hösen 2015 och under 2016 har
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 14 arbee med a införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö och kvaliesledningssyseme ill ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015 påbörjas. Verksamhesledningssysemes dokumensrukur besår av ruiner, syrande och redovisande dokumen som finns illgängliga på VA SYDs inranä. I verksamhesledningssyseme finns en ruin för Avloppsvaenavdelningens egenkonroll, enlig förordning (1998:901) om verksamhesuövares egenkonroll. Här dokumeneras de organisaoriska ansvare, ruiner för usläppskonroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en akuell föreckning över kemiska produker och lagar. Lagar och föreskrifer följs upp årligen. Miljöaspeklisan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheen har på miljö och människors hälsa. Varje drifområde/enhe på Avloppsvaenavdelningen har egna specifika ruiner. De finns ruiner för a forlöpande konrollera a urusning för drif och konroll hålls i go skick så a olägenheer för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Källby avloppsreningsverk är REVAQ cerifiera sedan 2009. Cerifieringen påvisar a VA SYDs hanering av inkommande vaen och avloppsslam lever upp ill specificerade krav för a uppnå en hög kvalie och sändig förbäring. Dea möjliggör a näringsämnen kan åerföras från sad ill land för a slua kresloppe av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbee ligger på e långsikig och srukurera arbee för a uppnå en god slamkvalie. Uppsrömsarbee är en av de vikigase delarna och målsäningen är a minska illförseln av icke nedbrybara eller oiska ämnen ill reningsverke. En bäre kvalie på avloppsvane som ska behandlas i reningsverke leder i sin ur ill förbärad kvalie på både producera slam och ugående vaen. VA SYD har ruiner för a syra upp arbee enlig REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinsiu, SP, konrollerar a kraven uppfylls genom granskning av arbee med ansluna verksamheers usläpp, provagning, analys och slamhanering. Den årliga besikningen enlig REVAQ ufördes i maj 2016. Sysemaisk brandskyddsarbee En brand medför, borse från de skador som uppsår, ine sällan långa drifavbro. Om branden har ske vid någo sraegisk vikig processeg kan sörningen leda ill negaiva konsekvenser för miljön. VA SYD illämpar därför sysemaisk brandskyddsarbee, SBA, enlig en för organisaionen anpassad modell. Varje anläggning uför kvaralsvis brandsyn enlig e give prookoll och ansvarar för a brandfaror/uppkomna risker löpande haneras. De finns en SBA samordnare, som bl.a. södjer brandskyddskonrollanerna i deras arbee och ser ill a medarbearna vid VA SYD får relevan ubildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvaenavdelning har även e brand och gasråd som har bildas för a ge möjligheer ill erfarenhesubye och framagande av gemensamma arbessä avseende haneringen av brandfarlig vara. Råde arbear också med a sprida informaion ill medarbearna om riskerna med främs gashaneringen vid avloppsreningsverken.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 15 Cenral krisledning VA SYDs verksamheer är kriiska samhällsfunkioner som måse hållas igång även då de inräffa allvarliga och/eller eraordinära händelser som orsaka eller riskerar a orsaka sörningar. Dea kräver a VA SYD har en god krishaneringsförmåga och a VA SYD dessuom kan biså ägarkommunernas krishaneringsfunkioner på de sä som eferfrågas vid en allvarlig händelse i respekive kommun. Vidare är de av vik a VA SYD i en kris kan hanera informaionsflöde på e bra sä. VA SYD har en cenral krishaneringsplan och krishaneringsorganisaion. Den cenrala krishaneringsorganisaionen ska klara av a hanera olika yper av sörningar som kan drabba verksamheen, däribland sörre miljöincidener. Den cenrala krisplanen skall ses som e komplemen ill respekive avdelnings inerna nödlägesplaner. Den cenrala krisplanen förbäras löpande och en ny version anogs i början av 2014. Usläppskonroll och drifkonroll Analyser för usläppskonroll och drifkonroll uförs av våra egna ackredierade laboraorier vid Källby och Ellinge avloppsreningsverk sam av Vaenlaboraorie. Samliga laboraorier ingår organisaorisk i Dricksvaenavdelningen på VA SYD och är ackredierade enlig SS EN ISO 17025: 2005. Provagarna för inkommande och ugående vaen är insällda för flödesproporionell provagning. Funkion hos mäurusning Mäurusning vikig för egenkonrollen är vaenprovagarna för inkommande och ugående avloppsvaen sam urusningen för flödesmäning. En hög illgänglighe av provagare garaneras genom a e sor anal av lika fabrika finns vid verke. Rengöring och ubye av slangar sker regelbunde enlig ruin. Sörningar och avvikelser rapporeras sysemaisk för snabb och förebyggande förbäring. Flödesuppgiferna lagras illsammans med övriga mädaa i e daorsysem för mävärdesbearbening. Överföring av daa från olika undersysem i verke sker koninuerlig. E regelbunde förebyggande underhåll genomförs för a drifsörningar och haverier skall undvikas. Drif och underhållsysem Planeringen av de förebyggande underhålle grundar sig på drif och underhållsinsrukioner sam erfarenhe rörande de olika urusningarna. E modern sysem (IDUS) som bygger på a informaion rörande urusning och komponener lagras i en daabas används. Planeringen och uppföljningen av de förebyggande underhålle underläas härigenom då all informaion såsom riningar, sprängskisser, underhållsinsrukioner, manualer m.m. länkas ill respekive urusning vid en bildbaserad översik av anläggningen. En drifsingenjör har ansvare för a planering, uförande och uppföljning av underhållsågärder uförs. Avdelningens enhe för Planering och Uppdrag har vå projekingenjörer som har de övergripande ansvare för a IDUS implemeneras och uvecklas. Riskvärdering Arbee inom VA SYDs Avloppsvaenavdelning innebär ine bara risker och faror för individen uan även för miljön. De är vikig a ha kännedom om och beaka, eliminera och mildra evenuella förekommande risker sam a eferfölja lagkraven och uföra riskbedömningar av sin verksamhe ur hälso och miljösynpunk.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 16 VA SYD har en ruin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligas uvärderas och sammansälls i en handlingsplan med evenuella ågärdsförslag ill verksamheen och följs sedan upp koninuerlig.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 17 Gällande beslu Tillsåndsbeslu Daum Beslusmyndighe Beslue avser 2008 02 14 Länssyrelsen Skåne Tillsånd enlig miljöbalken ill befinlig och uökad verksamhe vid Källby ARV. Omfaar även modifierad verksamhe vid Dalby ARV sam illhörande pumpsaioner och ledningsnä Anmälningsärenden besluade under åre Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2016 04 08 16/00156 Miljöförvalningen, Lund Anmälan om bye av fackla under sommaren/hösen 2016. Miljöförvalningen (MF) hade inge a erinra mo anmälan och angav i si beslu a ågärden är nödvändig för verksamheens drif och säkerhesågärder vidas i illräcklig usräckning. MF angav vidare a de vikigase är a minimera risken för a ofacklad gas släpps u. Om ågärden drar u på iden eller om de sker någon sor drifsörning under bye så ska MF konakas. Andra gällande beslu Daum VA SYDs dnr Beslusmyndighe Beslue avser 2001 12 10 Länssyrelsen Skåne Beslu a konroll av verksamheen ills vidare sker genom sysem för egenkonroll. 2010 10 28 10/00671 Länssyrelsen Skåne Beslu om förlängd id för ianspråkagande av illsånd för Källby avloppsreningsverk. Tillsånde ska ha agis i anspråk senas den 31 december 2016. 2015 11 26 14/00048 Länssyrelsen Skåne Länssyrelsen förelägger VA SYD a rapporera varje enskil usläpp genom damm 2 i den årliga miljörapporen. Mängderna i varje enskil usläpp ska redovisas. Tillsåndsgiven och fakisk belasning Om bolage behöver skifa usläppspunk frekven ska diskussion lyfas om evenuell ansökan om ändring i bolages illsånd. I illsåndsbeslue för Källby avloppsreningsverk finns ine ydlig angive någon illsåndsgiven belasning eller anna produkionsmå på verksamheens omfaning. Beräkning av fakisk belasning jämför med prognosicerad belasning 2020 preseneras i avsni Resula av mäningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Nedan kommeneras samliga villkor i Länssyrelsens beslu 2008 02 14. Villkor 1 Om ine anna framgår av övriga villkor eller föreskrifer skall verksamheen i huvudsak bedrivas i
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 18 enlighe med vad VA SYD angivi i ansökningshandlingarna eller i övrig uppgivi eller åagi sig i ärende. Kommenar: Villkore är uppfyll. Under åre har planerade ågärder i verksamheen anmäls. Länssyrelsens bedömning har vari a förändringarna ine har ugjor ändring som kräver illsånd eller innebär olägenhe. Villkor 2 Avloppsanläggningen skall sändig drivas så a högsa möjliga reningseffek uppnås med rimliga ekniska och ekonomiska insaser. Kommenar: Villkore är uppfyll. VA SYD srävar efer a minska användning av kemikalier och energi och samidig erhålla en hög reningsgrad. Villkor 3 Reshalerna i ugående behandla avloppsvaen får, uöver vad som följer av gällande föreskrifer om rening av avloppsvaen från äbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå ill högs 0,3 mg P /l respekive 10 mg BOD 7 /l räkna som månadsmedelvärde och rikvärde sam årsmedelvärde och gränsvärde. Reshalerna i ugående behandla avloppsvaen får uppgå ill högs 3 mg NH 4 /l räkna som månadsmedelvärde och rikvärde för perioden juni okober sam ill högs 4 mg NH 4 /l räkna som årsmedelvärde och rikvärde. Föroreningar som sker genom bräddning vid avloppsreningsverke skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommenar: Samliga månads och årsmedelvärden för fosfor, BOD 7 och ammonium har undersigi de rikvärden och gränsvärden som finns angivna i villkore, se Den maimala genomsniliga veckobelasningen (ma gvb) har, i enlighe med Naurvårdsverkes ukas ill vägledning, beräknas efer Lund som sörsa äor. Den icke bofasa befolkningen på oal 5 700 personer ugörs av ej manalsskrivna sudener, verksamheen på sjukhuse sam uriser. Den förvänade ökade belasningen de närmase 10 åren har beräknas från kommunens prognos och uppskaas ill 17 000 personer. Indusribelasning ill Källby ARV är relaiv lien och uppskaas mosvara 2000 pe. Belasningen ill Källby ARV minskar under slue av sommaren, i övrig finns ingen beydande årsidsvariaion a beaka. Den summerade maimala veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill 118 000 pe. Usläpp ill vaen. Även krave för COD enlig SNFS 1994:7 i ugående vaen är uppfyll. Begränsningsvärde för oalkväve i ugående vaen regleras av SNFS 1994:7, där de finns re möjliga alernaiv för a uppfylla krave. Verksamheen uppfyller kraven i samliga alernaiv för reningsverk sörre än 100 000 p.e., då högsa ugående dygnsvärde för oalkväve under åre var 11 mg/l och kraven för årsmedelvärde och reningsgrad är uppfyllda med god marginal, se Den maimala genomsniliga veckobelasningen (ma gvb) har, i enlighe med Naurvårdsverkes ukas ill vägledning, beräknas efer Lund som sörsa äor. Den icke bofasa befolkningen på oal 5 700 personer ugörs av ej manalsskrivna sudener, verksamheen på sjukhuse sam uriser. Den förvänade ökade belasningen de närmase 10 åren har beräknas från kommunens prognos och uppskaas ill 17 000 personer. Indusribelasning ill Källby ARV är relaiv lien och uppskaas
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 19 mosvara 2000 pe. Belasningen ill Källby ARV minskar under slue av sommaren, i övrig finns ingen beydande årsidsvariaion a beaka. Den summerade maimala veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill 118 000 pe. Usläpp ill vaen. Villkor 4 Syremänadsgraden i ugående behandla avloppsvaen får vid usläpp ill recipienen ine undersiga 60 % som rikvärde. Kommenar: De veckovisa medelvärde för syremänadsgraden har ine undersigi 60 % under 2016. Villkor 5 Indusriell avloppsvaen får ine illföras avloppsreningsverke i sådan mängd eller av sådan beskaffenhe a anläggningens funkion nedsäs eller olägenheer uppkommer för slammes kvalie, recipienen eller för omgivningen i övrig. Kommenar: Villkore är uppfyll. Arbee med a minska illförseln av oönskade indusriella usläpp, sam oönskade ämnen från hushållen, är e långsikig arbee som bedrivs koninuerlig. Se vidare under rubriken Uppsrömsarbee. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverke skall begränsas så a dess bidrag ill den ekvivalena ljudnivån vid bosäder som rikvärde ine översiger nedan angivna värden: 50 db (A) vardagar dagid (07 18) 40 db (A) samliga dygn naeid (22 07) 45 db (A) övrig id Den momenana ljudnivån får naeid vid bosäder ine översiga 55 db (A). Om impulsljud och/eller hörbara onkomponener förekommer skall ovansående ekvivalenvärden sänkas med 5 db (A). Kommenar: Villkore är uppfyll. Bullermäningar ufördes senas 2011 och resulaen var a vid normaldrif på verke underseg alla 5 mäpunker vid kringliggande bosäder 40 db (27 33 db i de olika mäpunkerna). Beräkningar av ekvivalena ljudnivåer vid kringliggande bosäder har uförs med indusribullermodellen (Environmenal Noise from Indusrial Plans. General Predicion Mehod, Danish Acousical Laboraory, 1982). De olika mäpunkerna var Talmansgaan NNV om Källby, Koloniområde N om Maskinvägen, Sunnanväg SV del, Bondgård S om Källby, Bondgård VSV om Källby. Villkor 7 Avfall av olika slag skall uppsamlas och förvaras var för sig för a underläa den miljömässig bäsa vidarebehandlingen. Avfalle skall i sörsa möjliga usräckning upparbeas, åeranvändas eller nyiggöras på anna sä. Kommenar: Villkore är uppfyll. Avfalle soreras sedan flera år illbaka i olika frakioner för a underläa åervinning och annan vidare hanering.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 20 Villkor 8 Kemiska produker och farlig avfall skall förvaras och i övrig haneras på så sä a spill och läckage ine kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring skall ske på invallad, ä ya. Kommenar: Villkore är uppfyll. Kemiska produker och farlig avfall haneras enlig särskilda ruiner. Villkor 9 Avloppsledningsnäe skall forlöpande konrolleras och ågärdas i syfe a dels begränsa illflöde av regn, grund och dräneringsvaen ill avloppsreningsverke dels förhindra usläpp av obehandla eller oillräcklig rena avloppsvaen. De forlöpande saneringsarbee skall redovisas i den årliga miljörapporen. Kommenar: Villkore är uppfyll. En reviderad ågärdsplan följs. Mer informaion finns under rubrikerna Ågärdsplan/saneringsplan och Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner i kapile om Ågärder som genomförs under åre. Villkor 10 Avloppsreningsverke skall vara förbere för desinfekion av ugående avloppsvaen. Desinfekion skall ske i den omfaning som erfordras. Kommenar: Villkore är uppfyll. En plan finns för dea. Villkor 11 En dealjredovisning inklusive riningar skall i god id, dock senas 2 månader innan byggnaion av den del av överföringsledningen från Genarps avloppsreningsverk som dras genom srandskyddsområde sker, ges in ill illsynsmyndigheen. Kommenar: Villkore är inakuell. Överföringsledning från Genarp ill Björnsorp är drifsa. Villkor 12 I samband med a avloppsreningsverken i Genarp, Veberöd, Björnsorp och Dalby skall as ur drif och/eller modifieras och kopplas ill överföringsledningen skall en anmälan ske ill illsynsmyndigheen i god id innan ändringen genomförs. Kommenar: Villkore är uppfyll. Anmälan om a Veberöds avloppsreningsverk byggs om ill pumpsaion och a avloppsvane påkopplas ill Källby avloppsreningsverk i december 2016 har lämnas in. Dalby pumpsaion är i drif sedan ca fyra år illbaka och Genarps sam Björnsorps pumpsaioner sedan ca re år. Eferlevnad av Naurvårdsverkes föreskrifer Konroll av usläpp har ske enlig SNFS 1990:14. Ruiner i verksamheen säkrar a föreskrifen följs, vilka beskrivis ill viss del under rubriken Egenkonroll. Provagningsfrekvensen är för de flesa paramerar högre än vad som krävs i föreskrifen. Analyserna uförs i huvudsak av ege eller andra ackredierade laboraorium. I bilaga 3 redovisas anal uagna prov med godkända analyser under åre.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 21 När de gäller SNFS 1994:2 är de framför all inom ramen för arbee med REVAQ som VA SYD säkersäller a föreskrifen följs. Uppgifer finns främs under rubrikerna Hanering av avvana slam respekive i emissionsdeklaraionen. Beakande av Allmänna hänsynsreglerna enlig 2 kap Miljöbalken Kunskapskrave Kunskapskrave illgodoses genom a VA SYDs medarbeare forlöpande delar i eerna och inerna ubildningar anpassa efer krav och behov. Alla medarbeare har en kompeensuvecklingsplan. Specialiskompeens finns på VA SYD eempelvis i kemikaliehanering, avfallshanering, mäning och provagning, REVAQ sam uppsröms och nedsrömsarbee. Uöver dea informeras VA SYD genom branschidningar och omvärldsbevakning genom delagande i konferenser och olika forsknings och uvecklingsprojek. Försikighesprincipen VA SYDs avloppsreningsverk syrs och övervakas med hjälp av e överordna övervakningssysem vilke minskar risken för drif och processörningar. Reningsverke är bemanna på dagarna och under helger och näer finns de beredskap. För a säkersälla drifen finns de också drifsinsrukioner över anläggningen och förebyggande underhåll skös i e drif och underhållssysem. Genom egenkonroll och a uöva regelbunden illsyn över anläggningen vidas de försikighesmå som anläggningen kräver. Ågärder för a förbära anläggningens och urusningens ekniska saus sker forlöpande och på e sådan sä a riskerna för evenuella sörningar och usläpp minimeras. Sammanage är den eknik som används för avloppsvaenbehandlingen allmän vederagen och kan anses uppfylla kraven på bäsa möjliga eknik. Riskanalyser genomförs regelbunde, se avsnie om riskvärdering under kapile om Egenkonroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade ankar och övrig förekommande flyande kemiska produker i dunk och fa förvaras invalla inomhus (gallerdurk över spillråg). Porabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvaenbrunnar med s.k. äingar och dagvaensyseme inom reningsverke är koppla ill våra dammar. Produkvalsprincipen Ruiner finns för a säkersälla a inköp, hanering och förvaring av kemiska produker har så lien effek på människor och miljö som möjlig, a kunskapen om de kemiska produker som används yrkesmässig ökar sam a miljöpåverkan från förvaringen och haneringen minimeras. Nya kemiska produker ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkerna regisreras i e verkyg för hanering av kemiska produker och säkerhesdaablad. Säkerhesdaablad för alla kemiska produker som används finns inlagda och uppdaeras auomaisk när leveranören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verkyge. Hushållnings och kresloppsprinciperna VA SYD arbear sändig för a minska energiförbrukningen. Dea sker eempelvis genom a de vid moderniseringsprojek as hänsyn för a minska energiförbrukningen och vid inköp av ny urusning och maskiner väljs urusning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Biogas används för framsällning av fordonsgas.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 22 Slamme är cerifiera enlig cerifieringssyseme REVAQ, vilke medför a slammes kvalie säkersälls. Slamme sprids i möjligase mån på åkermark. Härigenom nyiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnie om REVAQ under kapile om Egenkonroll och kapile om Uppsrömsarbee. Avfall källsoreras och omhänderas för åervinning, se vidare under avsnie Hanering av avfall. Ågärdsplan/saneringsplan Ledningsnäsavdelningen har sara upp arbee med ny ågärdsplan för Lund som ska ersäa Ågärdsplan Lund 2012. Arbee planeras a pågå under år 2017. Ågärdsplanen ugör beslusunderlag för inveseringsbehove avseende förbäringar på de befinliga avloppsnäe inom Källby reningsverks uppagningsområde. Ågärdsplanen har ill syfe a invenera och allsidig belysa avloppsförhållandena inom verksamhesområde för den allmänna avloppsanläggningen. Uifrån dea syfe har ydliga mål för förbäringsarbee lags fas. Däruöver fungerar ågärdsplanen även som hjälpmedel inför eploaeringar.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 23 Resula av mäningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mäare i Lunds kommun som koninuerlig mäer nederbörd, en av dessa är placerad i södra Lund, Råbyvägen och den andra vid Norra verke. I nedansående abell 2 visas uppmä nederbörd vid SMHIs och VA SYDs mäare i Lund 2016 sam referensvärde för Lund perioden 1961 90. Den uppmäa årsnederbörden vid SMHIs saion i Lund uppgick ill 600 mm, vilke är 66 mm mindre än normalvärde. VA SYDs regnmäare i södra Lund regisrerade 573 mm. Enlig VA SYDs egna regndaa har de i verksamhesområde under 2016 ine inräffa några erema regnillfällen som orsakade sörre problem på ledningsnäe. De sörsa var midsommarregne som föll över södra Lund 23 juni då de regnade 21 mm på 40 minuer vilke innebar åerkomsid på 8 år. I norra Lund hade regne åerkomsid 13 år då de föll 26 mm på 45 minuer. Dessa regn orsakade omfaande bräddning på bräddavlopp B4 Ulrikedal och B7 Bryggaregaan. Tabell 2. Uppmä nederbörd i Lund Månad Lund 1961 90, SMHI (mm) Lund, SMHI (mm) Lund Södra, VA SYD (mm) Lund Norra, VA SYD (mm) Januari 54 36 38 29 Februari 33 42 44 35 Mars 45 31 30 29 April 40 50 43 45 Maj 45 15 10 14 Juni 56 105 88 97 Juli 70 72 78 72 Augusi 65 53 55 53 Sepember 64 19 17 17 Okober 60 66 57 59 November 69 72 65 59 December 65 40 48 46 Summa 1 666 600 573 554 1 Summan baseras på ursprungliga månadssummor med en decimal. Bräddningar på ledningsnäe På ledningsnäe i Lunds kommun finns 4 bräddpunker varav re är försedda med mäning av bräddning ill Höje å. Den oala mängden avloppsvaen som brädda under åre har genom mäningen uppskaas ill ca 8 142 m 3. Inom Källbyverkes uppagningsområde kan bräddning även ske ill Dalbybäcken och ill Höje å. På ledningsnäe i Dalby, i Pumpvägen sra uppsröms de gamla reningsverke, har de enlig genomförda mäningar brädda ca 3 770 m 3 ill Dalbybäcken under åre. Bräddning från pumpsaionerna i Genarp, Björnsorp och Dalby beräknas ill sammanlag 440 m 3 under 2016.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 24 Avloppsvaenflöde och belasning på anläggningen En uppskaning av vaenbalansen för avloppsreningsverke redovisas i abell 3. Andelen illskosvaen är ca 16 % vilke är någo lägre än 2015. Andelen illskosvaen är sark beroende av mängden nederbörd. Tabell 3. Vaenbalans för Källby avloppsreningsverk Typ av vaen Flöde (m 3 /år) Spillvaen 1 8 824 100 Tillskosvaen inklusive dagvaen 1 684 600 Toal mängd inkommande vaen 10 508 700 1 Spillvaen anas mosvara renvaenförbrukningen Inkommande flöde och belasning på verke avseende BOD 7, P o och N o visas i abell 4. Ufall avseende godkända analyser för N o, NH 4 N, P o, BOD 7 och COD framgår av abell i Bilaga 3. Toalfosforanalys görs på dygnsprov isälle för på veckoprov. Vid beräkning av månadsmedelvärde och även årsmedelvärde as de hänsyn ill dygnsflöde och medelvärde blir således flödesproporionell. Tabell 4. Inkommande flöde och belasning Parameer Årsmedelvärde Summa 2016 BOD 7 218 mg/l 2 290 on P o 5,9 mg/l 62 on N o 44 mg/l 460 on Inkommande flöde 28 800 m 3 /d 10 508 700 m 3 Fakisk belasning i förhållande ill prognosicerad belasning Inkommande belasning ill Källby avloppsreningsverk och prognosicerad belasning år 2020 enlig senase illsånde från länssyrelsen daera 2008 02 14 avseende BOD 7, N o sam P o finns angivna i abell 5. Belasningen är beräknad med medelkoncenraioner och flöde från abell 4. Tabell 5. Prognosicerad belasning 2020 och fakisk belasning under 2016 BOD 7 (kg/d) N o (kg/d) P o (kg/d) Prognosicerad belasning 2020 7 700* 1 580* 300* Fakisk belasning 2016 6 300 1 270 170 * Uan Dalby som förbehandlingsseg. Anal ansluna uppgick 2017 02 15 ill ca 100 517 personer (inklusive ansluna från Dalby, Genarp och Björnsorp). Den uppmäa belasningen på 6 300 kg BOD 7 /dag med 70 g BOD/p, d ger 89 700 personekvivalener (pe). Mäningen av BOD belasning har en viss inneboende osäkerhe efersom anale provagningsillfällen är begränsa, analysosäkerheen är 20 %, och BOD belasningen varierar
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 25 beroende på idigare nederbörd sam flöde vid provagningsillfälle. Medelvärde för flöde sam anal personekvivalener 2012 2016 i figur 5 visar a belasningen har variera år från år, men a den saka ökar på längre sik. 35 000 95 000 Medelflöde (m 3 /d) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 Belasning (pe) 0 2012 2013 2014 2015 2016 Medelflöde (m3/d) Belasning (pe) 65 000 Figur 5. Medelflöde och belasning uryck som personekvivalener 2012 2016 Belasningen kan även beräknas uifrån inkommande kväve och fosfor. De genomsniliga föroreningsusläppe från en fysisk person i Sverige bedöms ill ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Belasning avseende N o blir då 106 000 pe (N) och för P o 84 800 pe (P). Den maimala genomsniliga veckobelasningen (ma gvb) har, i enlighe med Naurvårdsverkes ukas ill vägledning, beräknas efer Lund som sörsa äor. Den icke bofasa befolkningen på oal 5 700 personer ugörs av ej manalsskrivna sudener, verksamheen på sjukhuse sam uriser. Den förvänade ökade belasningen de närmase 10 åren har beräknas från kommunens prognos och uppskaas ill 17 000 personer. Indusribelasning ill Källby ARV är relaiv lien och uppskaas mosvara 2000 pe. Belasningen ill Källby ARV minskar under slue av sommaren, i övrig finns ingen beydande årsidsvariaion a beaka. Den summerade maimala veckobelasningen inklusive säkerhesmarginal beräknas ill 118 000 pe. Usläpp ill vaen Årsmedelvärden och oala årsusläpp avseende BOD 7, COD Cr, P o, N o och NH 4 N i ugående vaen från Källby avloppsreningsverk under 2016 visas i abell 6. Samliga årsmedelvärden undersiger kraven enlig villkoren. Under åre har enbar den ordinarie usläppspunken från damm 6 använs. Deekionsgränsen vid analys av BOD 7 är 3 mg/l och dea värde har undersigis under hela åre. Månadsmedelvärdena avseende BOD 7 var låga hela åre och årsmedelvärde blev < 3 mg/l, jämför med rik /gränsvärde på 10 mg/l (figur 6). Reningsgraden för BOD var över 99 %. COD i ugående vaen har också lega under deekionsgränsen (30 mg/l) under sörre delen av åre. För a BOD 7 och COD från usläppspunken u från dammarna ska kunna mäas i filrera vaen får SS ine överskrida 150 mg/l enlig SNFS 1994:7. Dea villkor är uppfyll vilke visas i figur 11.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 26 Usläppsvärdena för oalfosfor under åre (figur 7) visar a rik /gränsvärde på 0,3 mg/l underskreds under hela åre. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde låg genomgående på haler under 0,2 mg/l, även under våren/sommaren då risken för algblomning i poleringsdammarna ger ökad risk för högre ugående haler. Ugående hal av oalkväve som årsmedelvärde var 8 mg/l (figur 8), vilke undersiger rikvärde på 10 mg/l i försa alernaive för uppfyllande av kvävekrav enlig SNFS 1994:7. Reningsgraden, vilken uppgick ill 82 % är beydlig högre än de 70 % som finns angive i de andra alernaive ill uppfyllande av kvävekrav i SNFS 1994:7 (abell 6). Årsmedelvärde för ammoniumkväve har lega under 3 mg/l under hela åre och årsmedelvärde blev 1 mg/l vilke är beydlig lägre än rikvärde (4 mg/l) (figur 9). Månadsmedelvärdena under perioden juni ok underseg rikvärde 3 mg/l under hela perioden. Syremänadsgraden för ugående vaen preseneras som veckovisa medelvärden i figur 10. De villkorsgivna minimikrave på 60 % syremänadsgrad har ine undersigis under åre. Tabell 6. Ugående haler och mängder sam reningsgrad Parameer Ugående hal årsmedelvärde (mg/l) Ugående mängd (on 2016) Reningsgrad (%) BOD 7 <3 <32 >99 COD Cr 30 320 P o 0,1 1,3 98 N o 8 82 82 NH 4 N 1 13
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 27 11 10 9 8 BOD 7 (mg/l) 7 6 5 4 3 2 1 0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 6. Månads och årsmedelvärde för BOD7 i ugående vaen från Källby ARV under 2016. Röd linje markerar rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde. BOD analyseras på filrerade prover i enlighe med SNFS 1994:7. 0,4 0,3 Toalfosfor (mg/l) 0,2 0,1 0,0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 7. Månads och årsmedelvärde för oalfosfor i ugående vaen från Källby ARV under 2016
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 28 12 10 Toalkväve (mg/l) 8 6 4 2 0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som årsmedelvärde, alernaiv ill uppfyllande av krav för kväverening enlig SNFS 1994:7 Figur 8. Månads och årsmedelvärde för oalkväve i ugående vaen från Källby ARV under 2016 5 4 4 Ammoniumkväve (mg/l) 3 3 2 2 1 1 0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Rikvärde som månadsmedelvärde månadsmedelvärde jun ok Rikvärde som årsmedelvärde Figur 9. Månads och årsmedelvärde för ammoniumkväve i ugående vaen från Källby ARV under 2016 sam villkorsgivna rikvärden
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 29 % 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oc Nov Dec Jan Villkor för syremänadsgrad Syremänadsgrad ugående vaen damm 6, medelvärde vecka Figur 10. Veckomedelvärde för syremänadsgrad i ugående vaen från Källby ARV under 2016. Röd linje markerar de villkorsgivna värde. mg/l 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oc Nov Dec Jan Källby ARV, E6 u, SS Gräns för godagbar hal enlig SNFS 1994:7 Figur 11. Dygnsvärden för suspenderade ämnen i ugående vaen från Källby ARV under 2016. Röd linje markerar gränsen för godagbar hal i ugående vaen från dammar enlig SNFS 1994:7.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 30 Usläpp av mealler och andra föroreningar Uöver mäningar av reningsverkes radiionella usläppsparamerar har VA SYD vid e illfälle under åre låi analysera föroreningar enlig bilaga 1 ill Naurvårdsverkes föreskrifer (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörappor och bilaga 2 ill Europaparlamenes och rådes förordning (EG) nr 166/2006. Triklormean (kloroform) har uppmäs i inkommande men ine i ugående vaen från reningsverke. Vi har gjor anagande a ämne har avdunsa ill luf och mängden redovisas i emissionsdeklaraionen. När de gäller mealler i ugående vaen ligger ugående mängder av koppar, nickel, bly och zink över röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Dessa beräkningar grundar sig på resula från den ordinarie usläppskonrollen (se bilaga 3). Inga övriga analyserade ämnen överskrider röskelvärdena för rapporering i emissionsdeklaraionen. Förbiledning och bräddning på verke Vid hög nivå i inkommandekanalen flödar avloppsvaen ill regnvädersbassängerna, som är ujämningsvolymer. Dessa fungerar som försedimenering med slamskrapor på boen. Ifrån regnvädersbassängerna kan vane pumpas illbaka när flöde minska, och genomgår därefer ordinarie reningsseg. Om flöde översiger ca 1 100 l/s förbileds vaen från regnvädersbassängerna direk ill kemisk rening. Vid erema högflöden kan e delflöde även förbiledas från regnvädersbassängerna ill damm 1. Sedan februari 2016 finns en flödesmäare insallerad för denna förbiledning, men inge flöde har regisreras under åre. I dammsyseme finns bräddningspunker ill Höje å från damm 1, 3, 4, 5 och 6. De förkommer således ingen bräddning av orena avloppsvaen direk ill recipienen. Konroll av flödesmäning och provagning Provagningsurusningen har fungera illfredssällande under åre. Flödesmäare för ugående vaen och samliga inerna magmäare för flödesmäning (undanage de nya) har kalibreras. Hanering av avvana slam Toal producerades 8 548 on röa och avvana slam vid Källby avloppsreningsverk under åre med en genomsnilig TS hal av 20,8 % och GF hal av 65,6 %. E krav för a cerifiera slam ska kunna användas på åkermark är a slamme hygieniseras innan de används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långidslagring i mins 6 månader. När slamme lagras ska de analyseras med avseende på salmonella. Analyssvare ska påvisa a ingen salmonella finns i slamme. Efersom spridningssäsongen ill sor del är i samband med vår och hössådd har slam som produceras både under 2015 och 2016 spridis under åre. Toal har 6 338 on slam spridis på åkermark under åre. Massbalans över hanerade mängder framgår av Tabell 7. Massbalansen sämmer ine hel. Förklaringen är a avdunsning sker under långidslagringen.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 31 Tabell 7. Massbalans över produkion och avsäning av avvana slam Lager, avsäning och produkion Mängd (on) Ingående lager Värpinge 2016 01 01 6 379 Slamprodukion 8 548 Spridning lanbruk (2015) års produkion) 4 777 Spridning lanbruk (2016) års produkion) 1 561 Jordillverkning 0 Ugående lager Värpinge 2016 12 31 6 464 Slamspridningen på åkermark har ske på fodergrödor, energigröda sam olika spannmålssorer. I en daabas redovisas all informaion kring användningen av akuella slamparier. Slammes sammansäning av näringsämnen och mealler har besäms genom proporionella månadsprov. Resulae av besämningen har sammanfaas i abell 8, i bilaga 3 och 6 sam i emissionsdeklaraionen. Gränsvärde för åkermarksanvändning (SFS 1998:944) överskreds med e månadsmedelvärde för kvicksilver under åre av 12 månadsprover. Tabell 8. Årsmedelvärde avvana slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameer Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enlig SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly 19 100 Kadmium 0,70 2 Kvicksilver 1,0 2,5 Krom 22 100 Nickel 16 50 Koppar 290 600 Zink 590 800 Moagning av eernslam Ca 400 m 3 slam har inkommi från Torna Hällesad ARV. Mängden moage slam från enskilda avlopp uppgick ill sammanlag 7 765 m 3. En sammansällning över moage eernslam finns i abell 9. Beräknad andel oalkväve och oalfosfor som illförs avloppsreningsverke är för N o ca 0,9 % av den oala kvävebelasningen sam ca 1 % av den oala fosforbelasningen, beräknad med en TShal på i medel 0,8 %.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 32 Tabell 9. Mängd moage eernslam från avloppsreningsverk och enskilda avlopp Slammängd Volym (m 3 ) Torna Hällesad ARV Ca 400 Sepikankar 203 Enskilda avlopp Trekammarbrunnar 5 289 Sluna ankar 2 263 Förbrukning av kemiska produker Kemiska produker som ingår i verksamheen framgår av abellen i bilaga 4, nedan redovisas förbrukningen av de kemikalier som används i sörs usräckning. Fällningskemikalier För fosforfällning har 902 on Plusjärn S 314 från Feralco använs, vilke är i nivå med förra åres användning (se figur 12). Halerna av oönskade mealler i den använda järnkloriden är låga. Kemikalieförbrukning (on/år) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 12. Användning av järnklorid 2012 2016 Övriga kemikalier 2012 2013 2014 2015 2016 Plusjärn S 314 Användning av övriga kemikalier under de senase 5 åren visas i figur 13. För a förhindra svavelväeprodukion i ledningsnäe illsaes 161 on Nurio ill pumpsaioner. För avvaning av slam har 37 on Superfloc från Kemira använs som polymer. Anledningen ill den högre polymerförbrukningen jämför med föregående år är a problem med röningen under våren gav upphov ill e svåravvana slam. Tidigare år har polyaluminiumklorid (PAX) illsas vid problem med filamenbildande bakerier, men de har ine behövs under åre.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 33 225 Kemikalieförbrukning (on/år) 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 13. Användning av övriga kemikalier 2012 2016 Köldmedia Vid verke finns e aggrega innehållande köldmedia som översiger 3 kg aggregae är dock avsäll idag. Energianvändning Polymer PAX Nurio Elförbrukningen uppgick under åre ill 4 640 MWh (abell 10). Den använda elenergin per personekvivalen (kwh/pe) har lega på samma nivå sedan 2012 föruom 2013 när filamenbildande bakerier i akivslamprocessen orsakade sora problem på verke både i själva vaenreningen men också slamhaneringen med högre energiförbrukning ill följd (figur 14). Fjärrvärmen uppgick ill 2 250 MWh. Biogasprodukionen per personekvivalen under 2016 var i nivå med föregående år, oal producerades 917 000 N m 3 (figur 15). Den producerade biogasen säljs i försa hand vidare ill Krafringen för uppgradering ill fordonsbränsle. Toal uppgraderades 5 478 00 kwh biogas ill fordonsgas under åre (abell 11). Den gas som ine kan as emo av Krafringen facklas; 2016 facklades 47 000 Nm 3 vilke ugör dryg 5 % av den producerade biogasen. Krafringen uvinner energi ur spillvane efer den kemiska reningen innan vane släpps ill dammarna. Under åre uvanns 20 089 MWh från värmepumpen.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 34 Tabell 10. Energianvändning och energiprodukion Energislag Mängd El (kwh) 4 640 000 Energianvändning Olja (kwh) 0 Fjärrvärme (kwh) 2 250 000 Toal (kwh) 6 890 000 Biogas (kwh) 5 478 000 Energiprodukion Värmeåervinning ur spillvaen (kwh) 20 089 000 Toal (kwh) Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Meanhal 63 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas 870 000 5 478 000 Toal nyogjord biogas 870 000 5 478 000 Förluser (fackling) 47 000 294 000 Producerad biogas 917 000 5 772 000 6000 100 5000 90 80 Elanvändning (MWh) 4000 3000 2000 1000 70 60 50 40 30 20 10 Elanvändning (kwh/pe) 0 2013 2014 2015 2016 Elanvändning (MWh) Elanvändning (kwh/pe) 0 Figur 14. Årlig elanvändning på Källby ARV 2013 ill 2016
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 35 1 200 000 12 Gasprodukion (N m 3 ) 1 000 000 800 000 600 000 400 000 10 8 6 4 Gasprodukion (m3/pe) 200 000 2 0 2012 2013 2014 2015 2016 0 Figur 15. Årlig gasprodukion på Källby ARV 2011 ill 2016 Hanering av avfall Mängden farlig avfall och övrig avfall som uppkommi från verksamheen under åre redovisas i bilaga 5 uppdela på olika avfallsslag. Verksamheen på reningsverken har under åre ransporera iväg 415 kg farlig avfall. Övrig avfall, sand och rens framgår också av bilaga 5. Luk Inga klagomål på luk har inkommi under åre. Bullermäning Ingen bullermäning har genomförs och inga klagomål har inkommi under åre. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförs under åre. Recipienkonroll Recipien ill Källby avloppsreningsverk är Höje å som mynnar u i Öresund. Vane är inressan på grund av förekoms av bl.a. öring och ål. Under perioden 2009 2013 har Höje å bibehålli oillfredssällande ekologisk saus. Påvä kiselalger bedöms ha målig saus och visar a vaendrage är näringspåverka. Fisk bedöms ha
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 36 oillfredssällande saus och indikerar miljöproblem som rör organismers vandringsmöjligheer sam vaendrages flöde och form. Måle för 2027 är god ekologisk saus. I Sverige idag översiger kvicksilver gränsvärde för god kemisk saus i alla yvaenförekomser. Även e ny Europeisk gränsvärde för polybromerade difenylerar (PBDE) i fisk ycks överskridas i alla yvaen. Dessa gränsvärden överskrids även i Höje å vilke ger ej god kemisk saus. Höje ås kemiska saus med undanag för kvicksilver och PBDE är god. En samordnad recipienkonroll sker i Höje å inom ramen för Höje å vaenråd där VA SYD är medlem. Under åre har Ekologgruppen i Landskrona ansvara för konrollen som besår av både fysikaliska och kemiska paramerar, mealler och boenfauna. I konrollprogramme finns 14 provpunker i Höje å och dess biflöden, varav en är belägen sra uppsröms reningsverke och en sra nedsröms. Årsrappor för recipienkonrollen 2016 färdigsälls under våren 2017.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 37 Ågärder som genomförs under åre Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner Ledningsnä VA SYD arbear med a så effekiv som möjlig lösa vaen och avloppsfrågorna inom verksamhesområdena oberoende av kommungränser. E omfaande förbäringsarbee med a cenralisera avloppsvaenhaneringen i Lunds kommun pågår. De långsikiga måle är a minimera anale avloppsreningsverk för a skapa de bäsa förusäningar för avloppsreningsprocessen. Samidig pågår e inensiv arbee för a ureda förbäringsågärder på ledningsnäe uifrån de krav som illsynsmyndigheen säller på kommunens reningsverk. Under åre har VA SYD invesera i olika förnyelse och förbäringsågärder sam nyläggningar på Lunds kommuns ledningsnä. Toal har de resulera i 911 meer spillvaenförande ledningar och 702 meer dagvaenledningar i förnyelse och förbäringsprojek. Under 2016 så blev separeringen i Ösra Vallgaan, i cenrala Lund, klar. De gäller kombinerade sräckan från Ösra Vallgaan ner ill Dalbyvägen som byggdes om ill duplikasysem för a minska risken för källaröversvämningar. Pumpsaioner Under åre har pumpurusningen i alla pumpsaioner för avloppsvaen ses över och ågärder vidagis vid behov. Fyra av pumpsaionerna, GAL, KGV, DAD och FJLd har i sin helhe byggs om och moderniseras. Pumpsaioner med bräddavlopp har förses med urusning för a kunna mäa och beräkna evenuell volym brädda vaen. Avloppsreningsverk Uöver de regelbundna underhålle uförs även sörre moderniseringsprojek i de delar av anläggningen där de bedöms nödvändig. Verke är uppbygg med flera parallella enheer för respekive delfunkion vilke medför a de förebyggande underhålle normal kan genomföras på e sådan sä a erforderliga avsängningar ine medför väsenlig försämra reningsresula eller sörningar på verke i övrig. Under åre har e anal underhållsarbeen/moderniseringsprojek genomförs. Dessa sammanfaas i abell 12 nedan.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 38 Tabell 12. Underhållsarbee på Källby avloppsreningsverk under 2016 Anläggningsdel Akivie Daum Försedimenering Ombyggnad av hydraulskrapor ill kedjeskrapor i 8 bassänger mars okober Sandfång Renovering av skrapor augusi okober Biolinje 3 4 Ändrad syrning för lufning juli Gasbehandling Förberedande arbee inför ny fackla december pågående Kemisk rening Bye av slamveniler sepember okober Damm 2 Inplanering av rovfisk mars Källby Ny sällverk ill mekanisk rening sam biolinje1 2 jan mars Källby Reservkraf ill ny sällverk jan juni Källby Inkoppling av avloppsvaen från Veberöd efer nedläggning av avloppsreningsverke. december Modernisering av slambehandlingsanläggningen Syfe med moderniseringen, som forsäer under 2017, är a höja kapacieen på röningsprocessen genom ermofil mesofil röning och skapa en god och säker drif. Behandlingen av primär och överskoslam ska förbäras så a slamrecirkulaionen illbaka ill reningsprocessen minskar beydlig och belasning av rökammaren ska kunna syras på e opimal sä. Slambehandling efer röning ska också moderniseras så a en säker och energieffekiv avvaning erhålls. Värmesyseme ska även förbäras. Reservkraf Ny reservkrafanläggning har byggs som försörjer främs vaenreningsprocessen. Den är agen i drif under 2016. Ny fackla Den befinliga facklan är placerad under krafledningen, och har ine illräcklig kapacie för a klara av en ökad gasprodukion. Därför pågår arbee med en ny fackla som placeras på en höjd bakom rökamrarna. Upphandling och dragning av gasledning är uför under 2016. Projeke vänas vara klar i början av 2017. Ågärder med anledning av drifsörningar eller olyckor Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Under åre har uryckningar gjors ill oal 36 miljöincidener i samliga medlemskommuner, varav 5 i Lund. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsni Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda drifsörningar sam vidagna ågärder under åre åerfinns i abell 13.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 39 Tabell 13. Anmälda drifsörningar under 2016 Daum VA SYDs dnr Drifsörning Vidagna ågärder 2016 04 01 15/00711 Läckage av biogas från oppen av rökammare 1 Aeläningen för omröraren i rökammare 1 läcke efersom ael ill omröraren hade blivi skev. Försök gjordes a reparera aeläningen, men då denna ine blev hel ä besluades a omröraren skulle as ur drif för a hel soppa läckage av biogas. Bye av omrörare är planerad i samband med bye av värmevälare under 2017. Cirkulaionspumparna, sam biogasen som produceras ger en viss omrörning även sedan den mekaniska omröraren är agen ur drif. Frekvensen för läcksökning har ökas sedan incidenen. Ågärder för a minska risker för hälsa och miljö Ledningsnä VA SYD har miljöberedskap för akua usläpp och kan biså med kunskap och en urusad miljövagn vid usläpp på ledningsnäe. Samarbee sker med räddningsjänsen och vid sörre usläpp konakas även pumpsaioner och miljöförvalningen. I miljövagnen finns en pärm med informaion om farliga verksamheer (enlig lag (2003:778) om skydd mo olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar sam informaion om avlopps och dagvaennäe inom VA SYDs verksamhesområde. Vagnen är urusad med proppar i olika dimensioner för a soppa flöde från serviser och ryckavlopp sam huvudledningar. Miljövagnen är även urusad med bland anna dränkbara pumpar, mä och provagningsurusning, äingar, länsar och olika sorers absorben för a omhändera föroreningar. I vagnen finns också skyddsurusning, syrgas och urusning för nedsigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under åre gå ubildning i avloppsvaenprovagning och haf en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsurusning. Beredskapspersonalen har även vari ue och visa upp miljövagnen på arbesplasräffar på VA SYD och Miljöförvalningar sam vari med på indusrinaen. Figur 16. VA SYDs miljövagn från usidan och insidan
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 40 Avloppsreningsverk För a förhindra avvikelser bedrivs e koninuerlig arbee med förebyggande underhåll vid Källby avloppsreningsverk och ruiner finns för nödlägen. Sörre underhållsågärder beskrivs under sycke Ågärder för a säkra drif och konrollfunkioner. För a upprähålla nödvändig kompeens genomgår personalen koninuerlig erforderliga ubildningar. Under hösen 2016 hade Räddningsjänsen Syd illsyn vid de reningsverk inom VA SYD som producerar biogas. De noerades avvikelser på gasledningarna avseende briser i svesförbanden. En massa för a säkersälla a läckage ine uppsår kommer a penslas på i avvakan på en mer permanen lösning. Denna lösning är i skrivande sund under framagande. Ågärder för a minska energianvändningen VA SYD arbear akiv för a minska elförbrukningen för hela verksamheen och a använda el som är producerad på e miljömässig bra sä. E avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el ill 100 %, med noll eller minimal mängd koldioidusläpp i produkionsskede. Fördelningen är 95 % vaenkraf och 5 % vindkraf. E av VA SYDs resulamål är a energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år ros öka anal ansluna personer. Energiförbrukning är också e uvärderingskrierierna vid upphandling av ny urusning. Under åre har nedansående energibesparande ågärder genomförs vid avloppsreningsverke. Tabell 14. Energibesparande ågärder 2016 Ågärd Beskrivning Ubye av skrapor i försedimeneringen Lufningen i de biologiska sege har förses med finare syrning Ny sällverk ill mekanisk rening sam biolinje1 2 Ny gaubelysning för hela område Alla skrapor har bys u från hydraulisk drivning ill elekrisk drivning. Lufningen kan nu syras genom mäning av NH 4 /NO 3 i de olika zonerna De nya sällverke ger ingen energibesparing i sig men innebär bäre möjligheer a följa upp elförbrukningen i olika anläggningsdelar Energisnål LED belysning har ersa konvenionella armaurer Ågärder för a ersäa kemikalier Användningen av kemiska produker är begränsad och ugörs framförall av produker för fällning och flockning. Kemikalierna som används har anses vara de bäsa kemikalierna ur miljösynpunk i kombinaion med a de ger önska reningsresula vid behandlingen av avloppsvane. Opimering av illförd mängd kemikalier konra usläppsresulae är e koninuerlig pågående arbee. Ågärder för a minska mängden avfall A minska mängden avfall är e sändig pågående arbee. En sor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken ugörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För a minska mängden rens har olika informaionskampanjer genomförs under åre. Likaså har e sor anal sudiebesök på reningsverken och ubildningar på Kreseum genomförs.
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 41 Forskning och uveckling Den varma och rena saden Försöksanläggningar för anaerob rening (moving bed biofilm reacor) och kompak rening (mikrosilning, mikrofilrering och framå osmos inklusive förfällning) byggdes under 2014, och var i drif ill maj 2016. Omfaande piloförsök har genomförs under projekiden och slurapporering var i augusi 2016. Mäning av mean och lusgasemissioner VA SYD är med i e sor dansk forskningsprojek, kalla LaGas, som ska uröna hur vi kan minska lusgasemissionerna från avloppsreningsverken. E fördjupa samarbee med en specifik forskargrupp på DTU har le ill plymmäningar av emissioner av lusgas och mean från Källby avloppsreningsverk. Uppsrömsarbee Ansluna verksamheer Arbee med begränsning av usläpp ill reningsverken från ansluna eller nyillkommande verksamheer sker främs genom a VA SYD delar vid verksamheernas illsånds och anmälningsärenden enlig miljöbalken. Under åre har 5 remissvar avges (1 B, 3 C och 1 U verksamheer) rörande verksamheer som ligger inom Källbys verksamhesområde. Under åre har 7 verksamheer i Lund få besök, varav 6 kommer a avleda avloppsvaen ill Källby avloppsreningsverk och 1 kommer a ha usläpp ill dagvaennäe. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheer angående illåna/oillåna usläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvaenkvalie. Tilläggsbesämmelser ill ABVA beskriver de krav som sälls på avloppsvaen från yrkesmässiga verksamheer. E digial verkyg, EnvoMap, används för karläggning av verksamheer med usläpp av processvaen som kommer in ill reningsverken i VA SYDs uppagningsområde. Verksamheerna konakas med krav om a lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesysem. Om verksamheerna har ufasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de e brev med krav på ufasning från de kommunala avloppe. Under åre har arbee lags på a uveckla verkyge inför invenering under våren 2017. Allmänheen Informaion ill allmänheen och särskilda målgrupper är en vikig del av VA SYDs uppsrömsarbee. Under åre har 764 personer vari på sudiebesök på någo av våra avloppsreningsverk. Kreseum kreslopp och kunskapscenrum är nave i VA SYDs pedagogiska verksamhe och ligger i Malmö, bredvid Hyllie vaenorn. Under 2016 har 1354 skolelever besök Kreseum. Föruom guidade urer för skolelever har 3740 möesdelegaer besök Kreseum, varav 1667 besökare i regi av VA SYD och övriga i regi av våra hyresgäser. I mars besöke e dåvarande miljöminiser Åsa Romson Kreseum i regi av vår hyresgäs EON. Kreseum har delagi i samverkansprojek som Innocarneval med Malmö Sad och sommarskola illsammans med Vaenhallen science cener, Lund. På Världsvaendagen och Hylliedagen slog Kreseum upp dörrarna för allmänheen och bjöd på guidade visningar sam underhållning och ipspromenad i Vaenparken. Kreseum delog även på Malmö Sads gemensamma lärardag i
VA SYD Miljörappor Källby avloppsreningsverk 2016 42 sepember. Under senhösen påbörjades produkion av Kreseum film, en verksamhesberäelse på re minuer för lärare och poliiker som släpps under slue av januari 2017. Kommunikaionsarbee under 2016 innehöll bland anna: Informaionsblade Hållbar har gå u regelbunde ill VA SYDs kunder, med ips om hur man hanerar vaen och avfall på e hållbar sä. Hållbar nyskapades 2016 som en sammanslagning av Sorera och Hållbar vaen för e visa a avfall och vaen hänger ihop. En läsvärdesmäning i slue av 2016 visade a kännedomen är mycke hög, flerale har e posiiv inryck och ycker a innehålle är rovärdig. Näsan 7 av 10 svarar a de är beredda a ändra sina vardagliga ruiner för a värna om miljön. VA SYD har regelbunde kommunicera uppsrömsinformaion via vår webbsida och sociala medier, som Facebook och Twier. Vi når allmänhe och andra specifika målgrupper via regelbunde pressarbee med pressmeddelanden, blogg och nyheer. Arbee med och delagande i Svensk Vaen kampanjer e i samband med sora bilväarhelgen och Världsvaendagen under våren och Världsoaledagen under hösen VA SYD har delagi på olika akivieer för a lyfa uppsrömsfrågor och miljöfokus på e Malmöfesivalen och Borgeby Fäldagar
Föreckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Bilaga 6. Bilaga 7. Tekniska uppgifer Källby avloppsreningsverk Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Lunds kommun Sammansällning av vaen och slamanalyser Föreckning över kemiska produker använda i drifen Föreckning över farlig sam övrig avfall Meallhaler i avvana slam Emissionsdeklaraion
Bilaga 1 Tekniska uppgifer Källby avloppsreningsverk Anläggningsdel Uppgif Enhe Förbehandling Galler anal 2 med 6 mm spalvidd s Rensvä anal 1 s Sandfång anal 4 s volym 620 m3 Försedimenering anal 12 s ya 1 600 m2 volym 3 100 m3 Bräddvaenbassänger anal 3 s ya 990 m2 volym 1 850 m3 Biologisk behandling Lufningsbassänger anal volym 4 21 900 s linjer m3 Biosedimenering anal 18 s ya 3 420 m2 volym 9 040 m3 Eferbehandling Flockning anal volym 6 1 040 s m3 Kemsedimeneringsbassänger anal 12 s ya 2 160 m2 volym 4 320 m3 Biodammar anal 6 s ya 111 250 m2 volym 122 500 m3 Slambehandling Förjockare anal ya volym 3 234 704 s m2 m3 Mekaniska förjockare anal 2 s kapacie 350 kg TS/h 650 kg TS/h Rökammare anal 2 s volym 3 000 m3 Cenrifuger anal 2 s kapacie 1 * 10 m3/h 1 * 20 m3/h Gasklocka anal 1 s volym 510 m3
Bilaga 2 Pumpsaioner och bräddvaenmagasin i Lunds kommun Lunds pumpsaioner Psn Adress Larm P1 Larm P2 Larm hög nivå Larm nödavlopp Reservkraf Recipien nödavlopp VÄL Höje å vägen X X X Nej VVL Badarevägen X X X Nej Höje å KLL Badarevägen X X X X Anslun. för mobil aggrega GAL Skiffervägen X X X X Anslun. för mobil aggrega Höje å Dagvaen SRL Sora Råby Byaväg X X X X Nej Damm HAL Hasslanda Sydösra vägen X X X Anslun. för mobil aggrega MAL Malab IV X X X Nej Dagvaen ANL Lunvägen efer 14 X X X X Nej Mosse VALÖ Kävlingevägen X X X X Anslun. för mobil aggrega Dike VALV Bakom kyrkan på Kävlingevägen X X Nej Dike STL Sångby, idrosplasen vid vändplas X X X Anslun. för mobil aggrega Dagvaen SVL Sångby Väser X X X Nej Dagvaen SPL S. Larsparken Ine överagen av VA SYD SLL Värpinge slamplaa X
Bilaga 2 DAA f.d. Dalby ARV X X X X Ja Uj.bassäng dike DAD Dalbackavägen, Dalby X X X X Anslun. för mobil aggrega Dike HOD Indusrigaan vid Hosabjer, Dalby X X X X Nej Dagvaendamm SKG Skogsmannavägen, Genarp X X X X Nej Risen OMG Fd Genarp ARV X X X X Ja Höje å BJB Fd Björnsorps ARV X X X X Ja Höje å Lunds pumpsaioner, ansluna ill Veberöds respekive T Hällesads reningsverk Psn Adress Larm P1 Larm P2 Larm hög nivå Larm nödavlopp Reservkraf Recipien nödavlopp THD Torna Hällesad X X X Larm näborfall Nej VIV Videvägen Veberöd X X X X Nej Dagvaen, Klingarån FRV Vildrosvägen Veberöd X X X X Nej VVV Villavägen Veberöd X X Nej Dagvaen, Veberödsbäcken Infilraionsbrunn, om denna ine räcker ill: u på en slän IDV Idalavägen Veberöd X X X X KGV Kärleksgaan Veberöd X X X X Anslun. för mobil aggrega Anslun. för mobil aggrega Dagvaen, Veberödsbäcken Dagvaen LÖV Lökvägen, Veberöd X X X X Nej Dagvaen
Bilaga 2 Lunds dagvaenpumpsaioner Psn Adress Larm P1 Larm hög nivå Larm bräddning Reservkraf Bräddpunk Tillhör ÖTLd Spelmansv Musikanv Lund TF Lund FJLd Fjelierondellen mo Nova Lund TF Lund DHLd Dag Hammarskjöldsv cykelbanan Lund TF Lund TRLd Trollebergsv vid Konsum Lund TF Lund STLd Vid saionen, cykelparkeringen Lund TF Lund HALd Hardebergaspåre Lundalänken Lund TF Lund GELd Geingev lilla rondellen, ridhuse Lund TF Lund ANLd Skanskav vid Neo Lund TF Lund SMLd Lundalänken under korsning med Tornav Lund TF Lund NÖLd Nöbbelövs byväg inill järnväg Lund TF Lund GULd Gunnesbo saion Jakmarksg Lund TF Lund KALd Kaprifolv vid järnvägen Lund TF Lund NOLd Norra gränsvägen Lund TF Lund RÅLd Råbyvägen Lund TF Lund ERLd SÖLd E22 Råby ungdomsvårdskola, Lund Södravägen Mellanvångsvägen,Lund Lund TF Lund Lund TF Lund
Bilaga 2 CNLd Plogfåran Fjelievägen vid Ma Nova Lund Lund TF Lund RVSd Revingevägen, S Sandby Lund TF Lund Lunds pumpsaioner bräddmagasin sam LPS anläggningar Psn Adress Larm P1 Larm hög nivå Larm bräddning Reservkraf Bräddpunk JÄL Södravägen vid Järnåkraskolan, Lund X Dagvaen PLL Planegaan, Lund X X X Dagvaen TAL Tage Erlanders väg, Lund X Dagvaen LPS Sångby Kyrkby 42 s Barkfiler Sångby
Bilaga 3 Sammansällning av vaen och slamanalyser Vaenanalyser Vaenanalyser uförda på Källbylaboraorie och Vaenlaboraorie Anal prov och yp 2 Inkommande vaen Ugående vaen Usläppa mängder 2016 1 Prov under de.gräns Medelvärde (mg/l) Anal prov och yp 2 Prov under de.gräns Medelvärde (mg/l) BOD 7 98 dp 218 46 dp 46 <3 <32 on COD Cr 24 vp 23 <30 <320 on Toal P 349 dp 5,9 321 dp 0,1 1,3 on Toal N 349 dp 44 316 dp 8 82 on NH4 N 349 dp 30 315 dp 1 13 on Aluminium 12 vp 0,67 12 vp 8 0,008 88 kg Järn 12 vp 0,98 12 vp 0,52 5412 kg Bly 12 vp 2 0,0024 12 vp 11 0,0009 9,8 kg Kadmium 12 vp 1 0,0001 12 vp 12 e.d 3 e.d 3 kg Kobol 12 vp 0,00070 12 vp 0,0006 6,3 kg Koppar 12 vp 0,0500 12 vp 4 0,0136 142 4 kg Krom 12 vp 1 0,0024 12 vp 7 0,0010 11 kg Kvicksilver 12 vp 8 0,00005 12 vp 12 e.d 3 e.d 3 kg Nickel 12 vp 0,0056 12 vp 0,0046 48 kg Silver 12 vp 5 0,00015 12 vp 12 e.d 3 e.d 3 kg Zink 12 vp 0,082 12 vp 2 0,014 150 5 kg Arsenik 12 vp 9 0,00097 12 vp 12 e.d 3 e.d 3 kg Mangan 12 vp 0,047 12 vp 0,042 438 kg 1 Usläpp mängd ugår från fakisk uppmäa värden sam e anagande om halva deekionsgränsen när de finns åminsone e värde över deekionsgräns. 2 dygns (dp) och veckoprov (vp) 3 e.d= ej deekera i någo av de analyserade proverna under åre. 4 Cu: Under re månader (sep, nov, dec) var analysresulae beydlig högre än övriga månader. 5 Zn: Under en månad (nov) var analysresulae beydlig högre än övriga månader.
Bilaga 3 Ufall av anal godkända analyser på Källbylaboraorie under åre Månad TOT N INK TOT N UTG NH4 N INK NH4 N UTG TOT P INK TOT P UTG BOD 7 INK BOD 7 UTG COD UTG (veckoprov) Jan 25 27 25 27 25 27 9 4 2 Feb 27 29 27 29 27 29 7 4 3 Mar 29 31 29 31 29 31 8 4 2 Apr 30 29 30 29 30 29 8 4 2 Maj 31 22 31 22 31 22 8 3 2 Jun 28 23 28 22 28 23 7 4 2 Jul 31 31 31 31 31 31 9 5 2 Aug 27 16 27 14 27 17 9 2 1 Sep 30 30 30 30 30 30 8 4 2 Ok 30 31 30 31 30 31 9 4 3 Nov 30 29 30 29 30 29 9 5 2 Dec 31 18 31 20 31 22 7 3 1 Summa 349 316 349 315 349 321 98 46 24
Bilaga 3 Slamanalyser Slamanalyser uförda på Vaenlaboraorie Parameer Enhe Anal prov och provyp Medel värde Ma värde Anal värden över gränsvärde Mängd kg/år ph 12 samlings 7,9 8,7 Torrsubsans % prover. 20,8 23,0 1 775 135 Glödgn.förlus % av TS samliga 65,6 69,9 1 165 228 Toal N 1 mg/kg TS paramerar 56 300 77 000 100 000 Toal P 2 mg/kg TS 40 900 46 000 72 540 NH4 N mg/kg TS 15 700 20 000 27 810 Kalcium mg/kg TS 25 300 32 000 44 820 Silver mg/kg TS 2,0 3,0 3,6 Bly mg/kg TS 19 21 0 >100 34 Kadmium mg/kg TS 0,70 0,78 0 >2 1,2 Koppar mg/kg TS 290 360 0 >600 518 Krom mg/kg TS 22 32 0 >100 39 Kvicksilver mg/kg TS 1,0 2,9 0 >2,5 1,8 Nickel mg/kg TS 15 19 0 >50 26 Zink mg/kg TS 590 730 0 >800 1 043 Arsenik mg/kg TS 4,3 5,2 7,6 Nonylfenol mg/kg TS 11 11 22 19 PAH mg/kg TS 11 0,79 1,1 1,4 PCB mg/kg TS 11 0,029 0,040 0,05 1 Kjehldahl N 2 Uppsluning med kungsvaen
Bilaga 4 Föreckning över kemiska produker använda i drifen Användning Typ och fabrika Mängd on/år Övrig informaion Fällning/flockning Järnklorid Plusjärn S314 902 Polymer Slambehandling Superfloc C 493 Polymer Superfloc 8396 37 Bye av polymer under åre Ledningsnä Nurio 161 Dalby och Genarps pumpsaioner
Bilaga 5 Föreckning över farlig sam övrig avfall Farlig avfall Avfallsslag Avfallsslag nr EWC kod Mängd (kg) Transporör Lösningsmedel 3210 140603 65 SYSAV Lösningsmedel 3220 140603 154 SYSAV Färg, burkar och dunkar 3333 080111 51 SYSAV Aerosoler (sprayburkar) 3370 080111 8 SYSAV Hg insrumen, ermomerar 3730 200121 1 SYSAV Meallisk kvicksilver 3740 200121 1 SYSAV Laboraorieavfall 4210 160506 88 SYSAV Laboraorieavfall, Hg halig 4211 160506 2 SYSAV Laboraorieavfall, övrig 4290 160507 32 SYSAV Smiförande avfall, omlasa 0331 180103 13 SYSAV Toal 415 Övrig avfall Avfallsslag Mängd (kg) Transporör Rens 88 620 Akka FRAKT Sand 3 750 LRV Brännbar avfall 6 800 LRV Brännbar hushållsavfall 1) 5 590 LRV Pappersförpackningar inkl karong 1) 1 270 LRV Plas 1) 676 LRV Papper, konor 1) 364 LRV Glas, färga och ofärga 1) 830 LRV Beong 3 680 LRV Trä 73 600 LRV Elekronik, blanda 10 007 LRV Färg, vaenbaserad 50 SYSAV Ej farlig avfall ill bränsleberedning 250 SYSAV Maavfall 1) 2 080 LRV Meallförpackningar 1) 182 LRV Sandfångssand, avvana 144 500 Ragnsells 1) Basera på kärles sorlek och anal hämningar (schablonberäkning)
Meallhaler i avvana slam Bilaga 6
Bilaga 6
Bilaga 6