VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015

Transkript

1 11

2 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: Källby avloppsreningsverk Postnummer: Ort: LUND Besöksadress för anl.: Höjeåvägen 64 Fastighetsbeteckningar: STÄ 1284, Väster 6:16 Kommun: Lund Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: REVAQ certrifikat Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :09:00 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För Källby avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Monica Efternamn: Erlandsson Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: monica.erlandsson@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö Inlämnad: :09:00 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2

5 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 Ledningsnät... 9 Pumpstationer ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA EGENKONTROLL Verksamhetsledningssystem REVAQ Systematiskt brandskyddsarbete Central krisledning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER BEAKTANDE AV ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL PROGNOSTICERAD BELASTNING UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP AV METALLER OCH ANDRA FÖRORENINGAR FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING HANTERING AV AVVATTNAT SLAM MOTTAGNING AV EXTERNSLAM

6 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ENERGIANVÄNDNING HANTERING AV AVFALL LUKT BULLERMÄTNING KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR PERIODISK UNDERSÖKNING RECIPIENTKONTROLL ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL FORSKNING OCH UTVECKLING UPPSTRÖMSARBETE FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

7 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Källby avloppsreningsverk avseende Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och det största av totalt sex reningsverk i kommunen. 7

8 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten och Att ta hand om hushållsavfall och visas i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhet för Miljö och Kvalitet samt en enhet för Planering och Uppdrag. Miljö och Kvalitet arbetar exempelvis med kvalitetssäkring av avloppsslam enligt REVAQ, tillståndsprövning enligt Miljöbalken samt framtagande av miljö- och årsrapporter. Planering och Uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation 8

9 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för Källby avloppsreningsverk under året var Länsstyrelsen i Skåne. Verksamhetsområde Källby avloppsreningsverk tar emot och behandlar avloppsvatten från Lunds tätort samt orterna Dalby, Genarp, Björnstorp, Vallkärra, Stångby och Stora Råby, se figur 2. Figur 2. Upptagningsområde för Källby avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnät Avloppsnätet i Lund utgörs både av kombinerat system och duplikatsystem, se tabell 1. Det kombinerade avloppsnätet återfinns framför allt i de centrala delarna medan ytterområdena har verksamt duplikatsystem. Ledningsnätet i Dalby utgörs till största delen av duplikatsystem och endast ett fåtal gator har kombinerat system. 9

10 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 1. Avloppssystem inom Lunds avloppsområde Avloppsområde Kombinerat avloppssystem, ha Duplikatsystem, ha Totalt, ha Lund Dalby Genarp Björnstorp I syfte att avlasta reningsverket vid kraftiga regntillfällen sker utjämning av flödestoppar i det kombinerade ledningsnätet i interna bräddvattenmagasin. Systemet är uppbyggt så att det normalt inte förekommer någon bräddning på ledningsnätet. Inom Källbyverkets upptagningsområde kan bräddning ske till Dalbybäcken och till Höje å. Pumpstationer Inom reningsverkets verksamhetsområde fanns 20 spillvattenpumpstationer vid utgången av Dessutom sköter VA SYD driften av 18 dagvattenpumpstationer inom området. Bräddvattenmagasin, LPSsystem och barkfilter för evakueringsluft ingår också i verksamheten. En förteckning över pumpstationer inom Lunds kommun för hantering av avloppsvatten och i vissa fall dagvatten framgår av bilaga 2. Varje mellanstor och större pumpstation har minst en reservpump att kopplas in vid behov. I de större pumpstationerna finns flera pumpar vilka aktiveras automatiskt i olika kombinationer allt efter tillrinningen. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Källbyverket är lokaliserat i södra Lund vid recipienten Höje å. Närmaste bostadsområde ligger ca 400 meter öster om anläggningen. Nordost om anläggningen ligger ett industriområde. I övrigt är anläggningen omgärdad av jordbruksmark. Avloppsreningsverkets lokalisering är oförändrad sedan byggnationen på 1930-talet. Ett flygfoto över anläggningens placering i förhållande till närliggande bebyggelse och verksamhet visas i figur 3. 10

11 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 3. Flygfoto över anläggningen och den närmaste omgivningen Reningsprocessen Vattenbehandling Källby avloppsreningsverk tar emot avloppsvatten från drygt personer och behandlar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Ett förenklat flödesschema redovisas i figur 4. En sammanställning över tekniska uppgifter om verket finns i bilaga 1. Den mekaniska reningen omfattar fingaller, sandfång och försedimentering. Biologisk rening sker i fyra parallella aktivslamlinjer med fördenitrifikationsprocess. Den kemiska reningen utgörs av efterfällning med trevärt järn. Efter den kemiska reningen poleras vattnet i ett dammsystem bestående av sex seriekopplade dammar. Utlopp till Höje å finns från damm 2 och damm 6, i normalfallet används enbart utloppet från damm 6. 11

12 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Figur 4. Flödesschema över Källby avloppsreningsverk Förbiledning och bräddning Vid höga flöden finns möjlighet att leda vatten till regnvattenbassänger på anläggningen. Vattnet magasineras i bassängerna, där även viss sedimentering sker, och återförs sedan till inkommande flöde. Vid mycket höga flöden leds överskottsvatten till behandling i efterfällningen. Vid extremt höga flöden finns det möjlighet att förbileda vattnet till damm 1. Slammet som avskiljs i regnvattenbassängerna leds tillbaka till inloppet av verket. I dammsystemet finns bräddningspunkter till Höje å från damm 1, 3, 4, 5 och 6. Slambehandling Kemslam, centrifugrejekt samt rejekt från mekanisk förtjockning och bräddning från gravitationsförtjockare återförs till inkommande vatten efter provtagare och galler. Bioslammet och primärslammet förs till separata förtjockare. Det uttagna slammet förtjockas mekaniskt efter polymertillsats. Därefter sker stabilisering i två rötkammare. Det utrötade slammet avvattnas och transporteras från Källbyverket till slamdepå i Värpinge där det mellanlagras innan slutanvändning. Mottagning av externslam Externslam från enskilda avloppsanläggningar, t ex slamavskiljare och slutna tankar samt tillfälliga toalettlösningar, mottas vid Källbyverket för behandling. Mängden slam registreras, provtas och pumpas från sugbilar in i inkommande avloppskulvert före inloppsgallren. Hanteringen av externslam sköts av Lunds Renhållningsverk. Slam från reningsverket i Torna Hällestad transporteras till Källby för stabilisering i rötkammarna. Om slammet är tillräckligt tjockt pumpas det från sugbil till råslamsförtjockare innan det tillsammans med övrigt slam på anläggningen pumpas in till rötkammarna. Om slammet är för tunt pumpas det till inkommande avloppskulvert och avskiljs senare i försedimenteringsbassängerna tillsammans med annat slam. Uppgifterna rörande slam på Källbyverket inkluderar också slammet från Torna Hällestad. 12

13 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Kemikaliehantering Kemiska produkter används i avloppsvattenreningen och slambehandlingen vid Källby avloppsreningsverk. En förteckning över de produkter som används i driften framgår av bilaga 4. Användningen av fällningskemikalie erfordras för att uppfylla kravet på fosforavskiljning. Efterfällning utnyttjas för fosforavskiljningen vid Källbyverket. Trevärt järn i form av järnklorid tillsätts härvid till avloppsvattnet i efterfällningen. En konditionering av slammet med polymer erfordras vid mekanisk förtjockning före rötning och vid slamavvattningen för att uppnå ett rejektvatten av tillräckligt god kvalitet. Polymeren levereras som pulver i storsäck och upplösning sker före dosering. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Källby avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler (undantaget tillfällig kontorslösning i paviljonger, som värms upp med direktverkande el sedan juli 2014). Biogasen som produceras i rötkammarna genomgår en uppgraderingsanläggning för att kunna används som fordonsgas. Uppgraderingsanläggningen ägs och drivs av Kraftringen. Reningsverkets behov av uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler tillgodoses av fjärrvärme. En tillfällig lösning för stöduppvärmning av rötkamrarna under den kalla delen av året, i form av mobil oljepanna har använts periodvis vid behov. Det kommer inte längre att behövas när nya värmeväxlare installerats (pågående investeringsprojekt). Värmeenergi produceras i Kraftringens regi från en storskalig värmepumpanläggning där utgående avloppsvatten utgör värmekällan. Värmeuttaget har minskats utifrån ny driftstrategi efter Örtoftaverkets drifttagning. Hantering av avfall Allt avfall som uppkommit i verksamheten källsorteras i fraktionerna brännbart, rostfritt, övrig skrot, emballeringspapp, trä, kablar, elektronikskrot. Container för blandat avfall har förekommit men har under året tagits bort. Även det farliga avfallet källsorteras/avlämnas för destruktion i samråd med SYSAV. För spilloljan används en sk LOTS-behållare. VA SYD abonnerar på tjänst för säkerhetsrådgivning via avtal med SYSAV, vilket även avser transport av avfallet. Från kontoret sorteras avfallet i brännbart, matavfall, kontorspapper samt förpackningar av papper, plast, färgat respektive ofärgat glas och metall. Verksamheten genererar årligen små mängder av spillolja, lysrör, batterier mm. Skrot med värde säljs. Mängderna av vissa avfallsslag är så små att transport till SYSAV inte behöver ske varje år. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Höje å. Miljöpåverkan förekommer även i form av buller, utsläpp till luft samt transporter av råvaror och avvattnat slam. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. 13

14 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 I verksamheten finns en stor medvetenhet om miljöpåverkan och fokus ligger på att minimera den samt även förbättra arbetsmiljön för människor som kommer i kontakt med avloppsvatten och avloppsslam. Utsläppen till luft och vatten redovisas i emissionsdeklarationen. Verksamhetsförändringar under året Inga verksamhetsförändringar av betydelse har genomförts under året. Egenkontroll Verksamhetsledningssystem VA SYDs verksamhetsledningssystem är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av miljö, kvalitet, systematiskt arbetsmiljö AFS 2001:1 samt systematiskt brandskyddsarbete. Verksamhetsledningssystemet utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcertifierade enligt 14001:2004 sedan 2013 och kvalitetscertifierade enligt 9001:2008 sedan Nya kvalitets- och miljöstandarder utkom hösten 2015 och under våren 2016 påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvalitetsledningssystemet till 14001:2015 och 9001:2015. Verksamhetsledningssystemets dokumentstruktur består av rutiner, styrande och redovisande dokument som finns tillgängliga på VA SYDs intranät. I verksamhetsledningssystemet finns en rutin för Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Här dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Källby avloppsreningsverk är REVAQ-certifierat sedan Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en hög kvalitet och ständig förbättring. Detta möjliggör att näringsämnen kan återföras från stad till land för att sluta kretsloppet av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett långsiktigt och strukturerat arbete för att uppnå en god slamkvalitet. Uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna och målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverket. En bättre kvalitet på avloppsvattnet som ska behandlas i reningsverket leder i sin tur till förbättrad kvalitet på både producerat slam och utgående vatten. 14

15 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, kontrollerar att kraven uppfylls genom granskning av arbetet med anslutna verksamheters utsläpp, provtagning, analys och slamhantering. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i november Systematiskt brandskyddsarbete En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA-samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett brand- och gasråd som har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYDs verksamheter är kritiska samhällsfunktioner som måste hållas igång även då det inträffat allvarliga och/eller extraordinära händelser som orsakat eller riskerar att orsaka störningar. Detta kräver att VA SYD har en god krishanteringsförmåga och att VA SYD dessutom kan bistå ägarkommunernas krishanteringsfunktioner på det sätt som efterfrågas vid en allvarlig händelse i respektive kommun. Vidare är det av vikt att VA SYD i en kris kan hantera informationsflödet på ett bra sätt. VA SYD har en central krishanteringsplan och krishanteringsorganisation. Den centrala krishanteringsorganisationen ska klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba verksamheten, däribland större miljöincidenter. VA SYDs krisplan måste därför ge organisationen förutsättningar att: Hantera kriser av olika karaktär (ej enbart VA-relaterade kriser) Hantera kriser som omfattar hela eller enbart en del av VA SYDs geografiska område Vid kris fungera tillsammans med krisorganisationen i respektive ägarkommun Hantera kriskommunikation och informationsflöden Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av En krisövning i samarbete med Livsmedelsverket och Lunds kommun genomfördes under hösten 2015 som en nödvattenövning för att öva en stor störning på dricksvattenförsörjningen i Lunds stad med omnejd. Övningen genomfördes en hel dag den 19 oktober med uppföljning och utvärdering en halv dag den 20 oktober. Övningen var lärande, inte kontrollerande och genomfördes till stor del som en praktisk seminarieövning med motspel som simulerade delar av omvärlden, t.ex. media, Livsmedelsverket och allmänheten. 15

16 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Syfte med övningen var att lära och utveckla förmågan att nödvattenförsörja och samverka med olika aktörer som berörs i samband med en nödvattenförsörjningssituation i Lunds kommun. Målet med övningen var att: Tydliggöra och utveckla rollfördelningen mellan olika funktioner i samhället som berörs av en krissituation Tydliggöra funktioner, ansvar, befogenheter i samband med en kris. Öka förståelsen för komplexiteten i samband med en kris i samhället. Lära, öva och utvärdera befintliga planer i respektive organisation. Identifiera förbättringsområden. Utsläppskontroll och driftkontroll Analyser för utsläppskontroll och driftkontroll utförs av våra egna ackrediterade laboratorier vid Källby och Ellinge avloppsreningsverk samt av Vattenlaboratoriet. Samtliga laboratorier ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt 17025: 2. Provtagarna för inkommande och utgående vatten är inställda för flödesproportionell provtagning. Funktion hos mätutrustning Mätutrustning viktig för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. En hög tillgänglighet av provtagare garanteras genom att ett stort antal av lika fabrikat finns vid verket. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Flödesuppgifterna lagras tillsammans med övriga mätdata i ett datorsystem för mätvärdesbearbetning. Överföring av data från olika undersystem i verket sker kontinuerligt. Ett regelbundet förebyggande underhåll genomförs för att driftstörningar och haverier skall undvikas Drift- och underhållsystem Planeringen av det förebyggande underhållet grundar sig på drift- och underhållsinstruktioner samt erfarenhet rörande de olika utrustningarna. Ett modernt system (IDUS) som bygger på att information rörande utrustning och komponenter lagras i en databas används. Planeringen och uppföljningen av det förebyggande underhållet underlättas härigenom då all information såsom ritningar, sprängskisser, underhållsinstruktioner, manualer m.m. länkas till respektive utrustning vid en bildbaserad översikt av anläggningen. En driftsingenjör har ansvaret för att planering, utförande och uppföljning av underhållsåtgärder utförs. Avdelningens enhet för Planering och Uppdrag har två projektingenjörer som har det övergripande ansvaret för att IDUS implementeras och utvecklas. Riskvärdering Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. 16

17 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. 17

18 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser Länsstyrelsen Skåne Tillstånd enligt miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid Källby ARV. Omfattar även modifierad verksamhet vid Dalby ARV samt tillhörande pumpstationer och ledningsnät Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /01729 Länsstyrelsen Skåne Anmälan om ändring av tidigare anmält reningsförsök genom användning av skivfiltrering med och utan flockningskemikalie. Filtret kommer att användas i existerande pilot direkt efter mekanisk rening och reningsverkets sandfång. Länsstyrelsen beslutar att anmälan ej föranleder några åtgärder /00173 Länsstyrelsen Skåne Anmälan om försöksverksamhet i pilotskala på Källby avloppsreningsverk för rening av närsalter med mikroalger. Länsstyrelsen beslutar att anmälan ej föranleder några åtgärder /00020 Länsstyrelsen Skåne Anmälan om komplement av försöksverksamhet i pilotskala på Källby avloppsreningsverk med ett efterföljande biologiskt processteg för läkemedelsrening i pilotskala. Länsstyrelsen beslutar att anmälan ej föranleder några åtgärder. Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Skåne Beslut att kontroll av verksamheten tills vidare sker genom system för egenkontroll /00671 Länsstyrelsen Skåne Beslut om förlängd tid för ianspråktagande av tillstånd för Källby avloppsreningsverk. Tillståndet ska ha tagits i anspråk senast den 31 december /00048 Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen förelägger VA SYD att rapportera varje enskilt utsläpp genom damm 2 i den årliga miljörapporten. Mängderna i varje enskilt utsläpp ska redovisas. Tillståndsgiven och faktisk belastning Om bolaget behöver skifta utsläppspunkt frekvent ska diskussion lyftas om eventuell ansökan om ändring i bolagets tillstånd. I tillståndsbeslutet för Källby avloppsreningsverk finns inte tydligt angivet någon tillståndsgiven belastning eller annat produktionsmått på verksamhetens omfattning. 18

19 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Beräkning av faktisk belastning jämfört med prognosticerad belastning 2020 presenteras i avsnitt Resultat av mätningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Nedan kommenteras samtliga villkor i Länsstyrelsens beslut Villkor 1 Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad VA SYD angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt uppgivit eller åtagit sig i ärendet. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Under året har planerade åtgärder i verksamheten anmälts. Länsstyrelsens bedömning har varit att förändringarna inte har utgjort ändring som kräver tillstånd eller innebär olägenhet. Villkor 2 Avloppsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med rimliga tekniska och ekonomiska insatser. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. VA SYD strävar efter att minska användning av kemikalier och energi och samtidigt erhålla en hög reningsgrad. Villkor 3 Resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå till högst 0,3 mg P t/l respektive 10 mg BOD 7/l räknat som månadsmedelvärde och riktvärde samt årsmedelvärde och gränsvärde. Resthalterna i utgående behandlat avloppsvatten får uppgå till högst 3 mg NH 4/l räknat som månadsmedelvärde och riktvärde för perioden juni-oktober samt till högst 4 mg NH 4/l räknat som årsmedelvärde och riktvärde. Föroreningar som sker genom bräddning vid avloppsreningsverket skall inräknas i angivna begränsningsvärden. Kommentar: Samtliga månads- och årsmedelvärden för fosfor, BOD 7 och ammonium har understigit de riktvärden och gränsvärden som finns angivna i villkoret, se Utsläpp till vatten. Även kravet för COD enligt SNFS 1994:7 i utgående vatten är uppfyllt. Begränsningsvärde för totalkväve i utgående vatten regleras av SNFS 1994:7, där det finns tre möjliga alternativ för att uppfylla kravet. Belastningen till Källby ARV understiger p.e., men verksamheten uppfyller kraven i samtliga alternativ för reningsverk större än p.e., då högsta utgående dygnsvärde för totalkväve under året var 11 mg/l och kraven för årsmedelvärde och reningsgrad är uppfyllda med god marginal, se Utsläpp till vatten. 19

20 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Villkor 4 Syremättnadsgraden i utgående behandlat avloppsvatten får vid utsläpp till recipienten inte understiga 60 % som riktvärde. Kommentar: Det veckovisa medelvärdet för syremättnadsgraden har inte understigit 60 % under Villkor 5 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras avloppsreningsverket i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller olägenheter uppkommer för slammets kvalitet, recipienten eller för omgivningen i övrigt. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Arbetet med att minska tillförseln av oönskade industriella utsläpp, samt oönskade ämnen från hushållen, är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. Villkor 6 Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att dess bidrag till den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder som riktvärde inte överstiger nedan angivna värden: 50 db (A) vardagar dagtid (07-18) 40 db (A) samtliga dygn nattetid (22-07) 45 db (A) övrig tid Den momentana ljudnivån får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db (A). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer skall ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db (A). Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Bullermätningar utfördes senast 2011 och resultaten var att vid normaldrift på verket understeg alla 5 mätpunkter vid kringliggande bostäder 40 db (27-33 db i de olika mätpunkterna). Beräkningar av ekvivalenta ljudnivåer vid kringliggande bostäder har utförts med industribullermodellen (Environmental Noise from Industrial Plants. General Prediction Method, Danish Acoustical Laboratory, 1982). De olika mätpunkterna var Talmansgatan NNV om Källby, Koloniområde N om Maskinvägen, Sunnanväg SV del, Bondgård S om Källby, Bondgård VSV om Källby. Villkor 7 Avfall av olika slag skall uppsamlas och förvaras var för sig för att underlätta den miljömässigt bästa vidarebehandlingen. Avfallet skall i största möjliga utsträckning upparbetas, återanvändas eller nyttiggöras på annat sätt. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Avfallet sorteras sedan flera år tillbaka i olika fraktioner för att underlätta återvinning och annan vidare hantering. 20

21 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Villkor 8 Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras och i övrigt hanteras på så sätt att spill och läckage inte kan nå avloppsledningar eller omgivningen. Förvaring skall ske på invallad, tät yta. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Kemiska produkter och farligt avfall hanteras enligt särskilda rutiner. Villkor 9 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande kontrolleras och åtgärdas i syfte att dels begränsa tillflödet av regn, grund- och dräneringsvatten till avloppsreningsverket dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt renat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En reviderad åtgärdsplan följs. Mer information finns under rubrikerna Åtgärdsplan/saneringsplan och Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner i kapitlet om Åtgärder som genomförts under året. Villkor 10 Avloppsreningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som erfordras. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Rutin finns för detta. Villkor 11 En detaljredovisning inklusive ritningar skall i god tid, dock senast 2 månader innan byggnation av den del av överföringsledningen från Genarps avloppsreningsverk som dras genom strandskyddsområde sker, ges in till tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är inaktuellt. Överföringsledning från Genarp till Björnstorp är driftsatt. Villkor 12 I samband med att avloppsreningsverken i Genarp, Veberöd, Björnstorp och Dalby skall tas ur drift och/eller modifieras och kopplas till överföringsledningen skall en anmälan ske till tillsynsmyndigheten i god tid innan ändringen genomförs. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Anmälan om att Veberöds avloppsreningsverk byggs om till pumpstation och att avloppsvattnet påkopplas till Källby avloppsreningsverk har lämnats in. Dalby pumpstation är i drift sedan ca fyra år tillbaka och Genarps samt Björnstorps pumpstationer sedan ca tre år. Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp sker enligt SNFS 1990:14. Rutiner i verksamheten säkrar att föreskriften följs, vilka beskrivits till viss del under rubriken Egenkontroll. Provtagningsfrekvensen är för de flesta parametrar 21

22 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 högre än vad som krävs i föreskriften. Analyserna utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. I bilaga 3 redovisas antal uttagna prov med godkända analyser under året. När det gäller SNFS 1994:2 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av avvattnat slam respektive i emissionsdeklarationen. Beaktande av Allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn över anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Vid lossning skyddas närliggande dagvattenbrunnar med s.k. tättingar och dagvattensystemet inom reningsverket är kopplat till våra dammar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis genom att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Biogas används för framställning av fordonsgas. 22

23 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om Uppströmsarbete. Avfall källsorteras och omhändertas för återvinning, se vidare under avsnittet Hantering av avfall. Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplan för Lund kommuns avloppsnät färdigställdes under 2012, vilken utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Källby reningsverks upptagningsområde. Åtgärdsplanen har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen. Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför exploateringar. 23

24 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mätare i Lunds kommun som kontinuerligt mäter nederbörd varav en i norra och en i södra Lund. I tabell 2 nedan visas uppmätt nederbörd vid SMHIs och VA SYDs mätare i Lund 2015 samt referensvärdet för Lund perioden Den uppmätta årsnederbörden vid SMHIs station i Lund uppgick till 724 mm, vilket är 58 mm mer än referensvärdet. VA SYDs regnmätare i norra och södra Lund registrerade 702 respektive 737 mm. Tabell 2. Uppmätt nederbörd i Lund Månad SMHI, Lund (mm) SMHI, Lund (mm) VA SYD, Norra Lund (mm) VA SYD, Södra Lund (mm) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Bräddningar på ledningsnätet På ledningsnätet i Lunds tätort finns 4 bräddpunkter varav tre är försedda med mätning av bräddning till Höje å. Den totala mängden avloppsvatten som bräddat under året har genom mätningen uppskattats till ca 600 m 3. Inom Källbyverkets upptagningsområde kan bräddning även ske till Dalbybäcken och till Höje å. På ledningsnätet i Dalby, i Pumpvägen strax uppströms det gamla reningsverket, har det enligt genomförda mätningar bräddat ca m 3 till Dalbybäcken under året. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 3. Andelen tillskottsvatten är ca 22 % vilket är jämförbart med Andelen tillskottsvatten är stark beroende av mängden nederbörd. 24

25 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 3. Vattenbalans för Källby avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 /år) Spillvatten Dagvatten Ca Tillskottsvatten Ca Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Inkommande flöde och belastning på verket avseende BOD 7, P-tot och N-tot visas i tabell 4. Utfall avseende godkända analyser för N-tot, NH 4-N, P-tot, BOD 7 och COD framgår av tabell i Bilaga 3. Totalfosforanalys görs på dygnsprov istället för på veckoprov. Vid beräkning av månadsmedelvärde och även årsmedelvärde tas det hänsyn till dygnsflödet och medelvärdet blir således flödesproportionellt. Tabell 4. Inkommande flöde och belastning Parameter Årsmedelvärde Summa 2015 BOD mg/l ton P-tot 5,5 mg/l 63 ton N-tot 41 mg/l 460 ton Inkommande flöde m 3 /d m 3 Faktisk belastning i förhållande till prognosticerad belastning Inkommande belastning till Källby avloppsreningsverk och prognosticerad belastning år 2020 enligt senaste tillståndet från länsstyrelsen daterat avseende BOD 7, N-tot samt P-tot finns angivna i tabell 5. Belastningen är beräknad med medelkoncentrationer och flöde från tabell 4. Tabell 5. Prognosticerad belastning 2020 och faktisk belastning under 2015 BOD7 (kg/d) N-tot (kg/d) P-tot (kg/d) Prognosticerad belastning * 1 580* 300* Faktisk belastning * Utan Dalby som förbehandlingssteg. Antal anslutna uppgick till ca personer (inklusive anslutna från Dalby, Genarp och Björnstorp). Dessutom tillkommer ca studenter som inte är mantalsskrivna (uppskattat medeltal för ett helt år), samt ca pe vid lasarettet. Totalt uppskattas således att ca personer var anslutna under Den uppmätta belastningen på kg BOD 7/dag ger med 70 g BOD/p, d ger personekvivalenter (p.e.). Mätningen av BOD-belastning har en viss inneboende osäkerhet eftersom antalet 25

26 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 provtagningstillfällen är begränsat, analysosäkerheten är 20 %, och BOD-belastningen varierar beroende på tidigare nederbörd samt flödet vid provtagningstillfället. Standardavvikelsen för mätresultaten 2015 var 94 mg/l, vilket är högt jämfört med medelvärdet på 210 mg/l. Medelvärde för flöde samt antal personekvivalenter i figur 5 visar att belastningen har varierat år från år, men att den sakta ökar på längre sikt Medelflöde (m 3 /d) Belastning (pe) Medelflöde (m3/d) Belastning (pe) Figur 5. Medelflöde och belastning uttryckt som personekvivalenter Belastningen kan även beräknas utifrån inkommande kväve och fosfor. Det genomsnittliga föroreningsutsläppet från en fysisk person i Sverige bedöms till ca 12 g N/p, d och ca 2 g P/p, d. Belastning avseende N-tot blir då p.e. (N) och för P-tot p.e. (P). Maximala genomsnittliga veckobelastningen (max GVB) har beräknats till personekvivalenter. I enighet med riktlinjerna har veckor med onormalt höga flöden och värden på BOD 7 har uteslutits, och den maximala belastningen inföll då under vecka 15 (se figur 6). Metoden som har använts för beräkningen beskrivs i bilaga 7. 26

27 GVB (pe) VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK Figur 6. Genomsnittliga veckobelastningen beräknad som personekvivalenter. Veckor med onormalt höga flöden eller mätvärde för BOD7 har uteslutits. Utsläpp till vatten Vecka Årsmedelvärden och totala årsutsläpp avseende BOD 7, COD-Cr, P-tot, N-tot och NH 4-N i utgående vatten från Källby avloppsreningsverk under 2015 visas i tabell 6. Samtliga årsmedelvärden understiger kraven enligt villkoren. Under året har enbart den ordinarie utsläppspunkten från damm 6 använts. Detektionsgränsen för BOD 7 analys är 3 mg/l och detta värde har understigits under hela året. Månadsmedelvärdena avseende BOD 7 var låga hela året och årsmedelvärdet blev < 3 mg/l, jämfört med rikt-/gränsvärdet på 10 mg/l (figur 7). Reningsgraden för BOD var över 99 %. Även COD i utgående vatten har legat under detektionsgränsen (30 mg/l) under hela året. För att BOD 7 och COD från utsläppspunkten ut från dammarna ska kunna mätas i filtrerat vatten får SS inte överskrida 150 mg/l enligt SNFS 1994:7. Detta villkor är uppfyllt vilket visas i figur 11. Utsläppsvärdena för totalfosfor under året (figur 8) visar att rikt-/gränsvärdet på 0,3 mg/l underskreds under hela året. Både månadsmedelvärde och årsmedelvärde låg genomgående på 0,1 mg/l, även under våren/sommaren då risken för algblomning i poleringsdammarna ger ökad risk för högre utgående halter. Utgående halt av totalkväve som årsmedelvärde var 7 mg/l (figur 9), vilket är en god marginal jämfört med alternativet för uppfyllande av kvävekrav enligt SNFS 1994:7 som är riktvärdet 10 mg/l som årsmedelvärde. Reningsgraden, vilken uppgick till 84 % är betydligt högre än de 70 % som finns angivet det andra alternativet till uppfyllande av kvävekrav i SNFS 1994:7 (tabell 7). 27

28 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Årsmedelvärdet för ammoniumkväve har legat under 1,5 mg/l under hela året och årsmedelvärdet blev 1 mg/l vilket är betydligt lägre än riktvärdet (4 mg/l) (figur 10). Månadsmedelvärdena under perioden juni-okt understeg riktvärdet 3 mg/l under hela perioden. Syremättnadsgraden för utgående vatten presenteras som veckovisa medelvärden i figur 11. Det villkorsgivna minimikravet på 60 % syremättnadsgrad har inte understigits under året. Tabell 6. Utgående halter och mängder samt reningsgrad Parameter Utgående halt årsmedelvärde (mg/l) Utgående mängd (ton 2015) Reningsgrad (%) BOD 7 <3 <34 >99 COD-Cr <30 <340 - P-tot 0,1 1,0 98 N-tot NH4-N BOD 7 (mg/l) Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 7. Månads- och årsmedelvärde för BOD 7 i utgående vatten från Källby ARV under Röd linje markerar riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde. BOD analyseras på filtrerade prover i enlighet med SNFS 1994:7. 28

29 Totalkväve (mg/l) Totalfosfor (mg/l) VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK ,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 8. Månads- och årsmedelvärde för totalfosfor i utgående vatten från Källby ARV under Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde, alternativ till uppfyllande av krav för kvävrening enligt SNFS 1994:7 Figur 9. Månads- och årsmedelvärde för totalkväve i utgående vatten från Källby ARV under

30 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK ,5 4,0 Ammoniumkväve (mg/l) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Figur 10. Månads- och årsmedelvärde för ammoniumkväve i utgående vatten från Källby ARV under 2015 samt villkorsgivna riktvärden. % Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde månadsmedelvärde jun-okt Riktvärde som årsmedelvärde 0 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Syremättnadsgrad utgående vatten damm 6, medelvärde vecka Villkor för syremättnadsgrad Figur 11. Veckomedelvärde för syremättnadsgrad i utgående vatten från Källby ARV under Röd linje markerar det villkorsgivna värdet. 30

31 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 mg/l Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Jan Gräns för godtagbar halt enligt SNFS 1994:7 Källby ARV, E6 ut, SS Figur 12. Dygnsvärden för suspenderade ämnen i utgående vatten från Källby ARV under Röd linje markerar gränsen för godtagbar halt i utgående vatten från dammar enligt SNFS 1994:7. Utsläpp av metaller och andra föroreningar Utöver mätningar av reningsverkets traditionella utsläppsparametrar har VA SYD vid ett tillfälle under året låtit analysera föroreningar enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) (konsoliderad version) om miljörapport och bilaga 2 till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006. Triklormetan (kloroform) har uppmätts i inkommande men inte i utgående vatten från reningsverket. Vi har gjort antagandet att ämnet har avdunstat till luft och mängden redovisas i emissionsdeklarationen. I utgående vatten överstiger cyanid tröskelvärdet för utsläpp som skall rapporteras i emissionsdeklarationen. När det gäller metaller i utgående vatten ligger utgående mängder av arsenik, koppar, nickel och zink över tröskelvärdena för rapportering i emissionsdeklarationen. Dessa beräkningar grundar sig på resultat från den ordinarie utsläppskontrollen (se bilaga 3). 31

32 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Förbiledning och bräddning på verket Vid hög nivå i inkommandekanalen flödar avloppsvatten till regnvädersbassängerna, som är utjämningsvolymer. Dessa fungerar som försedimentering med slamskrapor på botten. Ifrån regnvädersbassängerna kan vattnet pumpas tillbaka när flödet minskat, och genomgår därefter ordinarie reningssteg. Om flödet överstiger ca l/s förbileds vatten från regnvädersbassängerna till direkt till kemisk rening. Vid extrema högflöden kan ett delflöde även förbiledas från regnvädersbassängerna till damm 1. Det förkommer ingen bräddning av orenat avloppsvatten till recipienten. Kontroll av flödesmätning och provtagning Provtagningsutrustningen har fungerat tillfredsställande under året. Flödesmätare för utgående vatten och samtliga interna magmätare för flödesmätning (undantaget de nya) har kalibrerats. Intern kontroll av hur provtagningen och provtagningsutrustningen sköts har utförts under året. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades ton rötat och avvattnat slam vid Källby avloppsreningsverk under året med en genomsnittlig TS-halt av 20,5 % och GF-halt av 64,9%. Massbalans över hanterade mängder framgår av Tabell ton slam har spridits på åkermark under året. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på salmonella. Analyssvaret ska påvisa att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår- och höstsådd har slam som producerats både under 2014 och 2015 spridits under året. Som framgår av tabellen stämmer inte massbalansen. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen. Tabell 7. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager Värpinge Slamproduktion Spridning lantbruk (2014) års produktion) Spridning lantbruk (2015) års produktion) Jordtillverkning 0 Utgående lager Värpinge Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i olika kommuner i Skåne, dock ej i Lunds kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 8, i bilaga 3 och 6 samt i emissionsdeklarationen. Gränsvärdet för åkermarksanvändning överskreds inte under året. 32

33 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Tabell 8. Årsmedelvärde avvattnat slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Årsmedelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde enligt SFS 1998:944 (mg/kg TS) Bly Kadmium 0,78 2 Kvicksilver 0,53 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Mottagning av externslam Mängden mottaget slam från enskilda avlopp uppgick till sammanlagt m3. Av detta kom m3 från slutna tankar, m3 från trekammarbrunnar samt 129 m3 från septiktankar. En sammanställning över mottaget externslam finns i tabell 9. Beräknad andel totalkväve och totalfosfor som tillförs avloppsreningsverket är för N-tot ca 1,0 % av den totala kvävebelastningen samt för P-tot ca 1,6 % av den totala fosforbelastningen. Tabell 9. Mängd mottaget externslam från avloppsreningsverk och enskilda avlopp Slammängd Volym (m3) Vikt (ton TS) Torna Hällestad ARV Septiktankar Trekammarbrunnar Slutna tankar Förbrukning av kemiska produkter Kemiska produkter som ingår i verksamheten framgår av tabellen i bilaga 4, nedan redovisas förbrukningen av de kemikalier som används i störst utsträckning. Fällningskemikalier För fosforfällning har 899 ton Plusjärn S 314 från Feralco använts, vilket är en minskning jämfört med förra årets användning (se figur 13, notera att järnkloridanvändningen för 2014 är justerad från 879 ton till 929 ton). Halterna av oönskade metaller i den använda järnkloriden är låga. 33

34 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK Kemikalieförbrukning (ton/år) Figur13. Användning av järnklorid Plusjärn S 314 Övriga kemikalier Användning av övriga kemikalier under de senaste 5 åren visas i figur 14. För att förhindra svavelväteproduktion i ledningsnätet tillsattes 2004 ton Nutriox till pumpstationer. För avvattning av slam har 30 ton Superfloc C 493 från Kemira använts som polymer. Tidigare år har polyaluminiumklorid (PAX) tillsats vid problem med filamentbildande bakterier, men det har inte behövts under året Kemikalieförbrukning (ton/år) Polymer PAX Nutriox Figur 14. Användning av övriga kemikalier

35 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Köldmedia Vid verket finns ett aggregat innehållande köldmedia som överstiger 3 kg. Den totala mängden HFC i detta aggregat är 3,3 kg. Energianvändning Elförbrukningen uppgick under året till MWh (tabell 10). Elförbrukningen har ökat de senaste åren men det beror på en ökad belastning till verket (figur 15). Elförbrukningen per personekvivalent (kwh/pe) har dock legat på samma nivå sedan 2011 förutom 2013 när filamentbildande bakterier i aktivslamprocessen orsakade stora problem på verket både i själva vattenreningen men också slamhanteringen med högre energiförbrukning till följd. 40 m 3 olja har använts under den kallare delen av året då temperaturen i fjärrvärmenätet inte räckt till för att upprätthålla temperaturen i rötkamrarna. Projektering för utbyte av värmeväxlare pågår för att åtgärda detta. Fjärrvärme används normalt för uppvärmning av lokaler. Fjärrvärmen uppgick till MWh. Tabell 10. Energianvändning och energiproduktion Energislag Mängd El (kwh) Energianvändning Olja (kwh) Fjärrvärme (kwh) Totalt (kwh) Biogas (kwh) Energiproduktion Värmeåtervinning ur spillvatten (kwh) Totalt (kwh) Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Metanhalt 63 % Nm 3 rågas kwh Fordonsgas Total nyttogjord biogas Förluster (fackling) Producerad biogas

36 Gasproduktion (N m 3 ) Elanvändning (MWh) VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK Elanvändning (kwh/pe) Elanvändning (MWh) Elanvändning (kwh/pe) 0 Figur 15. Årlig elanvändning på Källby ARV 2010 till 2015 Biogasproduktionen var N m 3 under året, se figur 16 nedan Gasproduktion (m 3 /pe) Gasproduktion (N m3) Gasproduktion (m3/pe) 0 Figur 16. Årlig gasproduktion på Källby ARV 2010 till

37 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 All producerad biogas säljs i första hand vidare till Kraftringen för uppgradering till fordonsbränsle. I andra hand facklas gasen och under 2015 facklades Nm 3 vilket utgör drygt 2 % av den producerade biogasen. Kraftringen utvinner energi ur spillvattnet efter den kemiska reningen innan vattnet släpps till dammarna. Under året utvanns MWh från värmepumpen. Det är en minskning med MWh jämfört med 2014 och beror på driftändring i Kraftringens fjärrvärmesystem med anledning av det nyuppförda Örtoftaverket. Hantering av avfall Mängden farligt avfall och övrigt avfall som uppkommit från verksamheten under året redovisas i bilaga 5 uppdelat på olika avfallsslag. Verksamheten på reningsverken har under året transporterat iväg knappt 2 ton farligt avfall. Övrigt avfall, sand och rens framgår också av bilaga 5. Lukt Inga klagomål på lukt har inkommit under året. Bullermätning Ingen bullermätning har genomförts och inga klagomål har inkommit under året. Kontroll av utloppsledningar Ingen kontroll av utloppsledningar har skett under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts under året. Recipientkontroll Recipient till Källby avloppsreningsverk är Höje å som mynnar ut i Öresund. Höje å omfattas inte av EU:s fisk- och musselvattendirektiv, men vattnet är intressant på grund av förekomst av bl.a. öring och ål. Höje å hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 och målet är god ekologisk status Den otillfredsställande ekologiska statusen orsakas främst av övergödning och fysiska förändringar. Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god En samordnad recipientkontroll sker i Höje å inom ramen för Höje å vattenråd där VA SYD är medlem. Under året har Ekologgruppen i Landskrona ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar, metaller och bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 14 provpunkter i Höje å och dess biflöden, varav en är belägen strax uppströms reningsverket och en strax nedströms. Årsrapport för recipientkontrollen 2015 färdigställs under våren

38 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Åtgärder som genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten- och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena oberoende av kommungränser. Ett omfattande förbättringsarbete med att centralisera avloppsvattenhanteringen i Lunds kommun pågår. Det långsiktiga målet är att minimera antalet avloppsreningsverk för att skapa de bästa förutsättningar för avloppsreningsprocessen. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att utreda förbättringsåtgärder på ledningsnätet utifrån de krav som tillsynsmyndigheten ställer på kommunens reningsverk. Under året har VA SYD investerat i olika förnyelse- och förbättringsåtgärder samt nyläggningar på Lunds kommuns ledningsnät. Totalt har det resulterat i meter spillvattenförande ledningar i förnyelse- och förbättringsprojekt. Pumpstationer Under året har pumputrustningen i alla pumpstationer för avloppsvatten setts över och åtgärder vidtagits vid behov. Två av pumpstationerna, KLL och STL, har i sin helhet byggts om och moderniserats. Samtliga dagvattenstationer har försetts med kommunikationsutrustning för möjlighet till övervakning. Avloppsreningsverk Utöver det regelbundna underhållet utförs även större moderniseringsprojekt i de delar av anläggningen där det bedöms nödvändigt. Verket är uppbyggt med flera parallella enheter för respektive delfunktion vilket medför att det förebyggande underhållet normalt kan genomföras på ett sådant sätt att erforderliga avstängningar inte medför väsentligt försämrat reningsresultat eller störningar på verket i övrigt. Under året har ett antal underhållsarbeten/moderniseringsprojekt genomförts. Dessa sammanfattas i tabell 12 nedan. Tabell 12. Underhållsarbete på Källby avloppsreningsverk under 2015 Anläggningsdel Aktivitet Datum Försedimentering Ombyggnad av hydraulskrapor till kedjeskrapor i 4 bassänger april Försedimentering Nya primärslampumpar juni-augusti Biolinje nya omrörare augusti Biolinje st nya överskottsslampumpar mars-april Slambehandling Service av centrifug 1 och 2 februari 38

39 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Slambehandling Förtjockare 3, Nytt bräddavlopp april Slambehandling Styrning av luft till slamfickor (energibesparing) juni Källby Nya magnetventiler till luftstyrda ventiler 70st (säkerställa funktion) jan-mars Källby Verifiering av 22st Mag mätare (flödesmätare) april-maj Källby Nya TS-mätare primärslam+kemslam feb-mars Källby Nya flödesmätare för förbilett vatten inom anläggningen (KAM3 till KAK, KAM3 till dammarna) april Modernisering av slambehandlingsanläggningen Syftet med moderniseringen, som fortsätter under 2016, är att höja kapaciteten på rötningsprocessen genom termofil-mesofil rötning och skapa en god och säker drift. Behandlingen av primär- och överskottslam ska förbättras så att slamrecirkulationen tillbaka till reningsprocessen minskar betydligt och belastning av rötkammaren ska kunna styras på ett optimalt sätt. Slambehandling efter rötning ska också moderniseras så att en säker och energieffektiv avvattning erhålls. Värmesystemet ska även förbättras. Reservkraft Ny reservkraftanläggning har byggts som försörjer främst vattenreningsprocessen. Den planeras att tas i drift i början av Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Under året har utryckningar gjorts till totalt 66 miljöincidenter i samtliga medlemskommuner, varav 7 i Lund. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Anmälda driftstörningar samt vidtagna åtgärder under året återfinns i tabell 13. Tabell 13. Anmälda driftstörningar under 2015 Datum VA SYDs dnr Driftstörning Vidtagna åtgärder /00711 Utsläpp från dammarna på Källby ARV till Höje å Det utsläppta vattnet hade genomgått fullständig rening i reningsverket. För att bedöma om utsläppet hade någon miljöpåverkan togs stickprov av vattnet i varje utsläppspunkt. Resultaten visade att halterna låg under gräns- och riktvärdena med god marginal och att de var i samma nivå som halterna i vattnet från ordinarie utsläppspunkt från damm 6. 39

40 VA SYD MILJÖRAPPORT - KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten och vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om farliga verksamheter (enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar samt information om avlopps- och dagvattennätet inom VA SYDs verksamhetsområde. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tryckavlopp samt huvudledningar. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät- och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och olika sorters absorbent för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under året gått utbildning i avloppsvattenprovtagning och haft en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsutrustning. Beredskapspersonalen har även varit ute och visat upp miljövagnen på arbetsplatsträffar på VA SYD och Miljöförvaltningar samt varit med på industrinatten. Figur 17. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan Avloppsreningsverk För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll vid Källby avloppsreningsverk och rutiner finns för nödlägen. Större underhållsåtgärder beskrivs under stycket Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. För att upprätthålla nödvändig kompetens genomgår personalen kontinuerligt erforderliga utbildningar. Under året har dessutom en ny brandlarmscentral byggts som beräknas tas i drift i början av