Björnstorp avloppsreningsverk

Transkript

1 BILAGA 1 Björnstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2013

2 Grunddel Anläggningsnummer: Årsrapport för år: 2013 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson anläggning: Björnstorp avloppsreningsverk Monica Erlandsson, Platschef Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Lund Björnstorp Fastighetsbeteckning: Önneslöv 10:8 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater X , Y Tillsynsmyndighet: Miljönämnden i Lunds kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel: Faktureringsadress: 733 VASYD, Box 233, Malmö + referensnr 2

3 3

4 Innehåll GRUNDDEL... 2 INNEHÅLL... 4 INLEDNING... 6 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 7 ORGANISATION... 7 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 VERKSAMHETSOMRÅDE... 8 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 8 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 8 Lokalisering... 8 Reningsprocessen... 9 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad REVAQ ISO ISO och ISO Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD Ny central krishanteringsorganisation Kontrollprogram Periodisk undersökning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Kontroll av utloppsledningar Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET ÖVRIGA BESLUT UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP. MILJÖBALKEN Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Produktvalsprincipen Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Lokaliseringsprincipen RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET UTSLÄPPSVÄRDEN

5 UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN HANTERING AV AVVATTNAT SLAM ENERGI FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER HANTERING AV AVFALL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER UNDERSKRIFT BILAGA FÖRBÄTTRINGAR PÅ LUNDS AVLOPPSLEDNINGSNÄT

6 Inledning Denna rapport utgör Årsrapport för Björnstorps avloppsreningsverk avseende Avloppsreningsverket var beläget i Björnstorp och var ett av åtta kommunala avloppsreningsverk i Lund. Verket lades ner i slutet av april 2013 och ersattes av en pumpstation. 6

7 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. 7

8 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljönämnden i Lunds kommun. Verksamhetsområde Avloppsreningsverket behandlar avloppsvatten från Björnstorps tätort. Verksamhetsområdet redovisas i figur 1. Figur 1. Verksamhetsområde för Björnstorp avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem. Några pumpstationer eller bräddpunkter finns inte på nätet. Anläggningsbeskrivning LOKALISERING Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Önneslöv 10:8 i sydvästra delen av Björnstorp. 8

9 RENINGSPROCESSEN Allt inkommande avloppsvatten tillförs reningsverket med självfall och passerar först en rensskärare. Efter rensskäraren pumpas vattnet till en trekammarbrunn på 40 m 3 (8+8+14). I första facket tillsätts fällningskemikalie. Efter trekammarbrunnen leds vattnet vidare till en biologisk behandling bestående av luftningsbassäng och en sedimenteringsbassäng. Efter den mekaniska, kemiska och biologiska reningen leds avloppsvattnet till en infiltrationsanläggning (markbädd) för slutbehandling. Producerat slam transporteras till och behandlas vid reningsverket i Källby. En principskiss av verket finns i figur 2. Figur 2. Principskiss över avloppsreningsverket i Björnstorp Bräddningsmöjligheter Nödavlopp finns före rensskäraren och före markbädden. Kemikaliehantering Järnklorid används som fällningskemikalie. Under året har Plusjärn S 314 från Feralco använts. Kemikalien lagras i en invallad 750 liter stor tank. Mottagning externslam Externslam tas inte emot på anläggningen. Tillståndsgiven belastning Verket är dimensionerat för 250 personekvivalenter. Antal anslutna till det kommunala avloppsnätet i Björnstorp uppgick till 192 personer. Industriellt avloppsvatten av betydelse tillförs inte reningsverket. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Björnstorps avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av lokaler. 9

10 Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD har under 2013 certifierat verksamheten enligt SS-EN Lagar har inventerats och följts upp, rutiner gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter prioriteras och kommer i förlängningen att mynna ut i en rad åtgärder, miljömål och handlingsplaner för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till Höjeå. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av personal, råvaror och slam kan också förekomma och dessa bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa eller miljö. Verksamhetsförändringar under året Reningsverket lades ner i mitten av april 2013 och ersattes med en pumpstation. Egenkontroll BESKRIVNING AV VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEMETS UPPBYGGNAD Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt i Tratten (share point) och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande dokument, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, kommunikation samt diarie & arkiv. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. 10

11 REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ-certifierade sedan 2008/2009. REVAQ-arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2013 har utgåva gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ-certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQ:s regelverk. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i augusti 2013 och endast ett fåtal mindre avvikelser och noteringar registrerades. ISO Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD. ISO OCH ISO miljöcertifierades VA SYD enligt ISO 14001: Vi kommer framöver att arbeta med förbättringar av det vi startat med miljöcertifieringen. Kvalitetsarbetet pågår för att certifiera verksamheten enligt ISO 9001 och beräknas vara klart senast december Processkartläggningar är så gott som klara och verksamheten är i full gång med att identifiera de rutiner som behövs för att säkerställa kvaliteten i våra processer. Detta för att få än bättre kontroll och styrning av verksamheten. Verksamhetens rutiner finns digitalt. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter ska följas upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HOS VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars 11

12 uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. NY CENTRAL KRISHANTERINGSORGANISATION VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har två större krisövningar genomförts samt tre kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version kommer att antas i början av KONTROLLPROGRAM VA SYD arbetar med egenkontroll. PERIODISK UNDERSÖKNING I upphävande av kontrollprogram framgår att periodisk undersökning ska ske var femte år. Någon periodisk undersökning har inte genomförts under UTSLÄPPSKONTROLL OCH DRIFTKONTROLL För verkets driftkontroll har använts VA SYDs laboratorium vid Källby och Ellinge. Laboratoriet är ackrediterat för dessa analyser. För parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används Vattenlaboratoriet på Bulltofta, vilket är ackrediterat för de analyser de utför. Det innebär bl.a. att samtliga analyser på slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där, se bilaga 5. Samtliga laboratorier inom VA SYD ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och alla labben har samma ackrediteringsnummer, Kurs i provtagning för driftpersonalen har hållits under Sammanställning av analyser på inkommande vatten samt totala utsläpp under drifttiden 2013 och övriga resultat av utsläppskontrollen sammanfattas i tabell 1 och 3. 12

13 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR Utloppsledningarna har inte kontrollerats under DRIFT- OCH UNDERHÅLLSYSTEM För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. RISKVÄRDERING Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En mall har tagits fram för att utföra riskanalyser. Mallen har under arbetets gång från 2011 utvecklats och förbättrats för att i framtiden kunna utföra riskanalyser på avloppsreningsverken inom VA SYD på ett strukturerat sätt. Analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) i kombination med att händelsernas sannolikhet och konsekvenser har vägts mot varandra. Vid bedömningen av arbetsmiljöriskerna uteslöts dock HazOpmetoden eftersom denna analysmetod inte är lämpad för detta ändamål. Istället identifierades riskerna och majoriteten sammanställdes i en grovanalys. De risker vilka inte ansågs väsentliga sållades bort redan i grovanalysen. Samtliga riskers relevans och aktualitet har värderats och resultatet har sammanställts i så kallade riskmatriser. De risker vilka efter utvärderingen har visat sig vara mest allvarliga har slutligen utvärderats och sammanställts för att kunna utgöra en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten som sedan följs upp kontinuerligt. 13

14 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum och beslutsmyndighet Beslutet avser LST Utsläpp av avloppsvatten från Björnstorps samhälle, Lunds kommun. Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut från myndighet 12/ Anmälan om överskridna riktvärden för BOD7 i Veberöd ARV och Björnstorp ARV samt överskridna värden för BOD7 och totalfosfor i Genarp ARV VA SYD skickar kompletteringar MF begär kompletteringar. 13/ Miljörapport enligt miljöbalken för bekräftelse 12/00345; 12/ /00345; 12/ / till Mfv: Pumpstationerna vid Genarp och Björnstorps reningsverk är nu startade i provdrift Information är kopplad till Anmälan om ombyggnad av Björnstorp och Genarps ARV till pumpstationer som var skickat till Lst (dnr 12/00345) Pumpstationerna i Genarp och Björnstorp är nu tagna i drift fullt ut. Månadsrapport Lund och yttre verk april 2013 Övriga beslut Inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen som varit specifika för denna anläggning har fattats under året. Uppfyllande av gällande villkor VILLKOR 1 Om inte annat framgår av övriga villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden i ärenden angett eller åtagit sig. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. VILLKOR 2 Det utbyggda reningsverket skall tas i kontinuerlig drift och vara intrimmat senast den 31 december

15 Under byggnadstiden skall den befintliga reningsanläggningen skötas så att bästa möjliga reningsresultat uppnås. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte längre aktuellt. VILLKOR 3 Fr. o m år 1989 får utsläppet av BOD 7 och fosfor i det behandlade avloppsvattnet som riktvärden inte överstiga 1,3 resp. 0,25 kg per dygn beräknade som årsmedelvärden. Om dessa värden överskrids skall kommunen vidta sådana kompletterande åtgärder att nyss angivna värden därefter kan innehållas. Anläggningen skall alltid drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Kommentar: Villkoret är uppfyllt med god marginal. Per dygn har som medelvärde släppts ut 1,3 kg BOD 7 /d som medelvärde under drifttiden och 0,05 kg fosfor. Se vidare under rubriken Utsläppsvärden. VILLKOR 4 Slutligt detaljförslag till anläggningens utbyggnad skall underställas länsstyrelsen för godkännande i god tid innan byggnadsarbetena påbörjas. Kommentar: Villkoret är inte längre aktuellt. VILLKOR 5 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt, det förekommer ingen störande belastning från verksamheter i Björnstorp. VILLKOR 6 Anordningar skall finnas för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. En mobil anläggning kan hyras om det uppstår behov av desinficering. VILLKOR 7 Vid driftstörningar i reningsverket eller avloppsnätet av betydelse för reningsresultatet skall kommunen vidta lämpliga åtgärder till motverkande av vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt anmäldes överskridet BOD-värde för februari, vilket berodde på driftproblem vid ett enstaka provtillfälle. Efter att driftproblemet åtgärdats var utsläppsvärdena genomgående lägre än de tillståndsgivna gränserna. 15

16 VILLKOR 8 Inför ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Både provdrift och nedläggning av avloppsreningsverket har anmälts till berörda myndigheter (se Anmälningsärenden under året). VILLKOR 9 Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med reningsanläggningens drift eller till följd av avloppsvattenutsläpp i recipienten skall kommunen omgående vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa störningarna. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga olägenheter i samband med verkets drift har uppkommit och inga klagomål har framförts. VILLKOR 10 Slammet från reningsanläggningen skall behandlas och omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Deponering eller lagring av slam får endast ske vid anläggning som godkänts för sådant slam vid prövning enligt miljöskyddslagen. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Slammet har överförts till Källby. Inga olägenheter har noterats. VILLKOR 11 Program för kontroll av reningsverkets funktion och av tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för fastställelse i god tid innan den utbyggda anläggningen tas i drift. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Recipientkontrollen sker samordnat inom ramen för Höjeå vattenråd. När det gäller kontrollprogram för anläggningens funktion upphörde detta att gälla enligt beslut från tillsynsmyndigheten Se vidare under rubriken Egenkontroll. VILLKOR 12 Kommunen skall fortlöpande se över avloppsledningsnätet så att flödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten så långt möjligt begränsas. Kommentar: Se bilaga 1. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken KUNSKAPSKRAVET Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap MB, 2). 16

17 Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare ska tillsammans med sin chef ta fram en kompetensutvecklingsplan vid det årliga målsamtalet. Ett mål i VA SYD är att varje medarbetare skall delta i någon utbildning under minst 5 dagar/år. Genomförda utbildningar dokumenteras i en kunskapsdatabas. Härutöver håller sig medarbetarna informerade genom branschtidningar och den informationsbevakning som finns på VA SYDs intranät. Interna möten är ett återkommande forum för information och kunskapsöverföring i det dagliga arbetet. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Omvärldsbevakning sker genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap MB, 3). VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem. Detta medför att kontrollen över processen är mycket god vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är delvis bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. På dagtid finns personal alltid tillgänglig. Under beredskapen skickas larm till jourhavandes mobiltelefon som via dator kan kontrollera var problemet har uppstått. Den on-linemätning av syre, slamhalt samt flöde som sker ger goda möjligheter till processoptimering. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och tillsyn och förebyggande underhåll sköts i ett informationssystem för drift och underhåll. Genom egenkontroll och genom att utöva regelbunden tillsyn och besiktning av anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar placerade i byggnader där invallningarna rymmer minst den största behållarens volym plus 10 % av övriga behållares volym. Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status har skett fortlöpande under åren. Eventuella åtgärder planeras och styrs på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och den kan även anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. PRODUKTVALSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (2 kap MB, 4). 17

18 Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter sker i enlighet med kraven i miljölagstiftningen (inkluderande förordningen om egenkontroll) samt i arbetsmiljölagen. Rutinerna ska också säkerställa att de kemiska produkter som köps har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras. För registreringen av kemiska produkter på VA SYD används ett webbaserat verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad, EcoOnline. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda i EcoOnline och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. EcoOnline kan nås via VA SYDs intranät och är uppdelad efter arbetsplatsställe. Enklare riskbedömningar kan läggas in under respektive kemikalie och kemikalielistor kan tas ut. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Fällningskemikalien järnklorid har används för att fälla fosfor. Denna kemikalie har setts vara den bästa kemikalien ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas (2 kap MB, 5). Från var elkraften som köptes in till Eslöv och Lund el enligt Bra Miljöval. Från årsskiftet 2013/2014 gäller detta även Burlöv och Malmö. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Det ingår i VA SYDs affärsplan att minska energiförbrukningen med 10 % till För VA SYDs avloppsreningsverks verksamhet medför detta bl a att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn till åtgärder för minskad energiförbrukning. Vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs därtill alltid utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Översyn och åtgärder planeras även under året för att minska energiförbrukningen. Det ingår i VA SYDs affärsplan att minska energiförbrukningen med 10 % till För VA SYDs avloppsreningsverks verksamhet medför detta bl a att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn till åtgärder för minskad energiförbrukning. Vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs därtill alltid utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Översyn och åtgärder planeras även under året för att minska energiförbrukningen. Ett av våra miljömål är att VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 2011 till 80 % år Avskilt gallerrens tvättas och lämnas som hushållsavfall vilket förbränns. Avfall i form av matavfall, wellpapp, papper, glas, plast, metall, skrot, trä och kontorspapper källsorteras och omhändertas för återvinning. 18

19 LOKALISERINGSPRINCIPEN För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap MB, 6). Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det togs i bruk på 1960-talet. Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 19

20 Resultat av mätningar och undersökningar Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande flöde och belastning på verket avseende BOD 7, N-tot och P-tot kan studeras i Tabell 1. Tabell 1. Uppmätt flöde och halter samt beräknade mängder i inkommande vatten. Inkommande flöde: * m 3 avloppsvatten/år, 113 m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medel- värde BOD 7 12 dp 54 0,65 P-tot 12 dp 2,0 0,02 N-tot 12 dp 21,5 0,26 TOC 12 dp 33,9 0,41 Anläggningen har varit i drift t.o.m *. En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 2. Som framgår är andelen tillskottsvatten ca 63 % av det totala inkommande flödet. Tabell 2. Vattenbalans för Björnstorps Avloppsreningsverk under drifttiden 2013 Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Dagvatten 0 Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Verket är dimensionerat för 250 personekvivalenter. Antal anslutna personer uppgick till 192 personer. Baserat på 70 g BOD 7 /pe*d uppgår medelbelastningen till motsvarande 87 personer. 20

21 Bräddning och förbiledning på verket Någon bräddning av avloppsvatten före utsläppspunkten har inte skett under året. Utsläppsvärden Uppmätta halter och beräknade mängder i utflödet från reningsverket visas i tabell 3. Reningseffekten uppgick till 69 % när det gäller BOD 7 och 70 % för totalfosfor. Per dygn har som medelvärde under drifttiden släppts ut 1,3 kg BOD 7 och 0,05 kg P. För Björnstorp gäller riktvärden om 1,3 kg/d för BOD 7 och 0,25 kg/d för Tot-P. Tabell 3. Uppmätta halter och beräknade mängder i utgående vatten. Parameter Utgående halter, prov-ut (mg/l) Utgående mängder* Antal prov och provtyp Medel- värde Totalt Enhet Flöde m 3 /år BOD 7 12 dp 14,9 0,18 ton/år P-tot 12 dp 0,5 0,01 ton/år N-tot 12 dp 21,3 0,26 ton/år NH 4-N 12 dp 5,4 0,07 ton/år TOC 12 dp 12,9 0,16 ton/år Figur 3 och 4 visar månads-, kvartals och årsmedelvärden för BOD respektive totalfosfor. Det höga månadsmedelvärdet för BOD 7 i februari berodde på driftproblem vid ett enstaka provtillfälle. Utsläppsvärdena för totalfosfor understeg det ålagda värdet 0,25 kg/d med god marginal under hela perioden. 21

22 Mängd (kgd/d) Mängd (kg/d) VA SYD ÅRSRAPPORT - BJÖRNSTORP AVLOPPSRENINGSVERK 2013 BOD 7 i utgående vatten från Björnstorps AVR under ,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Månadsmedel 0,3 3,5 0,3 0,1 Kvartalsmedel 0,1 1,7 1,7 1,5 Årsmedel 0,3 2,5 1,7 1,3 Figur 3. Månadsmedel-, kvartalsmedel och årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten. Tot-P i utgående vatten från Björnstorps AVR under ,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Månadsmedel 0,02 0,12 0,01 0,01 Kvartalsmedel 0,01 0,06 0,06 0,05 Årsmedel 0,02 0,09 0,06 0,05 Figur 4. Månadsmedel-, kvartalsmedel och årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten. 22

23 Undersökning av recipientförhållanden En samordnad recipientkontroll sker inom ramen för Höjeå vattenråd. Provtagning sker i 14 punkter. Vattnet undersöks på gängse fysikalisk/kemiska parametrar, samt i utvalda punkter även på metaller. Under 2013 har Ekologgruppen i Landskrona AB ansvarat för kontrollen. Bottenfaunaundersökningar utförs årligen bland annat strax uppströms och strax nedströms Källby reningsverk. Rapport för 2013 färdigställs under våren VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. VA SYD har under året gått in som fristående medlem i nybildade Kävlingeåns vattenråd samt förstärkt sin representation i Höjeå vattenråd och har i dessa organisationer egen representation i styrelse och arbetsgrupper, med både tjänstemän och politiker. Vi är också aktiva i Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Producerat slam transporteras till Källby för behandling. Det ingår där i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Mängden under drifttiden 2013 uppskattas till 30 ton slam. Energi Elförbrukningen uppgick till 8132 kwh under året. Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning Plusjärn S 314 från Feralco. Förbrukningen uppgick till sammanlagt 400 kg under drifttiden. Anställda vid reningsverket transporterar själva ut järnkloriden till Björnstorps reningsverk. Hantering av avfall Något avfall har inte uppkommit. 23

24

25 BILAGA 1 Bilaga Förbättringar på Lunds avloppsledningsnät Lägesrapport 2013 Inledning Föreliggande lägesrapport har till syfte att redovisa de förbättringsåtgärder som utförts på Lunds avloppsledningsnät under Ett omfattande förbättringsarbete med att centralisera avloppsvattenhanteringen i Lunds kommun pågår. Det långsiktiga målet är att minimera antalet avloppsreningsverk för att skapa de bästa förutsättningar för avloppsreningsprocessen. Samtidigt pågår ett intensivt arbete för att utreda förbättringsåtgärder på ledningsnätet utifrån de krav som tillsynsmyndigheten ställer på kommunens reningsverk. Genomförda saneringsåtgärder 2013 Stångby Arbetet med att åtgärda problemen med tillskottsvatten i Stångby har fortsatt under Under 2013 har nya VA-ledningar byggts i det rödmarkerade området i figuren nedan. Åtgärder i Stångby

26 BILAGA 1 Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Överföringsprojektet är indelat i tre etapper. Etapp I och II färdigställt. Pumpstationerna i Björnstorp och Genarp togs i drift i början av Etapp III, som går från Veberöd till Björnstorp, är färdig projekterad och byggnation beräknas påbörjasunder Etapp I Etapp II Pågående överföringsprojekt Lund-Dalby-Björnstorp-Genarp-Veberöd Effekter av genomförda förbättringsåtgärder Effekten av att kunna överföra spillvatten över kommungränserna är att färre meter ledning behöver byggas och färre pumpstationer behöver drifthållas. Spillvattnet kommer dessutom att kunna renas på ett effektivare sätt i större och modernare reningsverk. De nya spill- och dagvattenledningarna tillsammans med de nya brunnarna i fastighetsgräns i Stångby är en förutsättning för att komma tillrätta med tillskottsvattenproblematiken. Nästa steg är att anmoda fastighetsägarna att separera på sina tomter. Att fortsätta att förbättra ledningsnätet i Stångby är en förutsättning för de planerade exploateringarna. Förbättringarna bidrar även till att minska riskerna för översvämningar som utgjort ett problem de senaste tio åren. 26

27 27

28 VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Kundservice E-post kund@vasyd.se vasyd.se