VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk

Transkript

1 ESLÖVS KOMMUN ANMÄLNINGSPLIKTIGA AVLOPPSRENINGSVERK ÅRSRAPPORT 2017

2 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk

3 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk Innehåll INNEHÅLL... 3 INLEDNING... 6 ALLMÄNT... 7 ORGANISATION... 7 TILLSYNSMYNDIGHET... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 7 VERKSAMHETERNAS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 8 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET... 8 EGENKONTROLL... 8 BILLINGE AVLOPPSRENINGSVERK GRUNDDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING GÄLLANDE BESLUT RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR STOCKAMÖLLAN AVLOPPSRENINGSVERK GRUNDDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING GÄLLANDE BESLUT RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR STEHAG AVLOPPSRENINGSVERK GRUNDDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING GÄLLANDE BESLUT RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET FLYINGE AVLOPPSRENINGSVERK GRUNDDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING GÄLLANDE BESLUT RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR LÖBERÖD AVLOPPSRENINGSVERK GRUNDDEL VERKSAMHETSBESKRIVNING GÄLLANDE BESLUT RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR HURVA AVLOPPSRENINGSVERK GRUNDDEL... 81

4 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk VERKSAMHETSBESKRIVNING GÄLLANDE BESLUT RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR HARLÖSA PUMPSTATION GRUNDDEL UPPTAGNINGSOMRÅDE FLÖDE OCH BRÄDDNING ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄTET... 99

5 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk

6 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk Inledning Denna rapport innehåller årsrapporter för nedanstående anmälningspliktiga verk samt Harlösa pumpstation i Eslövs kommun under verksamhetsår 2017: Billinge avloppsreningsverk Stockamöllan avloppsreningsverk Stehag avloppsreningsverk Flyinge avloppsreningsverk Löberöd avloppsreningsverk Hurva avloppsreningsverk Harlösa pumpstation

7 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk Allmänt Organisation VA SYD levererar friskt dricksvatten, hanterar dagvatten, renar avloppsvatten och tar hand om hushållsavfall på ett ansvarsfullt sätt. VA SYD är en regional VA organisation som verkar i Sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. Vi är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA verksamheter. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SYDs organisation presenteras i figur 1 nedan. VA SYD har idag ca 360 anställda. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhet för Planering och Uppdrag som arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för de anmälningspliktiga avloppsreningsverken i Eslövs kommun är Miljö och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun. Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivningar för respektive avloppsreningsverk samt resultat och genomförda åtgärder under 2017 presenteras i var sitt avsnitt i årsrapporten.

8 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk Verksamheternas påverkan på miljö och människors hälsa Verksamheternas påverkan på den yttre miljön utgörs framförallt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienterna Rönne å, Bråån och Kävlingeån. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter kan också förekomma. Verksamheterna bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Verksamhetsförändringar under året Inga större verksamhetsförändringar har skett under året. Egenkontroll Verksamhetsledningssystem VA SYDs ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015. Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ingår i ledningssystemet. I verksamhetsledningssystemet finns en rutin för Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Här dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Det slam som uppkommer vid de mindre verken inom Eslövs kommun transporteras till Ellinge avloppsreningsverk för vidare behandling. Källby och Ellinge är REVAQ certifierade sedan 2008/2009. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en hög kvalitet och ständig förbättring. Detta möjliggör att näringsämnen kan återföras från stad till land för att sluta kretsloppet av näringsämnen. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. RISE kontrollerar att kraven uppfylls genom granskning av arbetet med anslutna verksamheters utsläpp, provtagning, analys och slamhantering. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i maj Systematiskt brandskyddsarbete En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA samordnare, som bl.a. stödjer

9 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk brandskyddskontrollanterna i deras arbete och ser till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett gasråd som har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Central krisledning VA SYDs verksamheter är kritiska samhällsfunktioner som måste hållas igång även då det inträffat allvarliga och/eller extraordinära händelser som orsakat eller riskerar att orsaka störningar. Detta kräver att VA SYD har en god krishanteringsförmåga och att VA SYD dessutom kan bistå ägarkommunernas krishanteringsfunktioner på det sätt som efterfrågas vid en allvarlig händelse i respektive kommun. Vidare är det av vikt att VA SYD i en kris kan hantera informationsflödet på ett bra sätt. VA SYD har en central krishanteringsplan och krishanteringsorganisation. Den centrala krishanteringsorganisationen ska klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba verksamheten, däribland större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av Utsläppskontroll och driftkontroll Utsläppskontrollen utförs av laboratorier vid Källby och Ellinge avloppsreningsverk. Analysverksamheten vid Källby och Ellinge omfattar ett begränsat antal parametrar och för parametrar som laboratoriet inte är ackrediterat för används VA SYDs Miljölaboratorium, lokaliserat på Bulltofta vattenverk. Det innebär bl.a. att samtliga analyser på avvattnat slam samt metallanalyser på avloppsvatten analyseras där. Båda laboratorierna ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt SS EN ISO 17025: Från de verk som ger upphov till slam tas prover ut i samband med transport av slam till Ellinge avloppsreningsverk. Provtagning utförs endast av personal som har gått kurs för provtagare. Funktion hos mätutrustning Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin på samtliga avloppsreningsverk. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. Drift och underhållsystem För att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll på anläggningen används programmet IDUS. I programmet är avloppsreningsverkets och pumpstationernas objekt är upplagda i en databas med driftteknisk information. Riskvärdering Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso och miljösynpunkt.

10 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning. De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. Recipientkontroll VA SYD är medlem i flera vattenråd inom sitt verksamhetsområde. Recipienterna för de anmälningspliktiga avloppsreningsverken i Eslövs kommun beskrivs kortfattat nedan. En kortfattad beskrivning av den recipientkontroll som genomförts under året presenteras under respektive verk längre fram i rapporten. Rönne å Recipient till Billinge, Stockamöllan och Stehag avloppsreningsverk är Rönne å som mynnar ut i Skälderviken, Öresund. Enligt den senaste bedömningen är den ekologiska statusen för de delar av Rönne å som tar emot vattnet från avloppsreningsverken ovan bedömd till måttlig respektive otillfredsställande. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen bedöms som god där klassning är gjord. Den ekologiska statusen orsakas främst av övergödning. Bråån och Kävlingeån Recipient till Flyinge avloppsreningsverk är Kävlingeån. Recipient till Löberöd och Hurva avloppsreningsverk är Bråån, som i sin tur mynnar ut i Kävlingeån och slutligen Öresund. Kävlingeån och Bråån är intressanta ur fiskesynpunkt på grund av förekomst av bl.a. öring. Enligt den senaste bedömningen av vattenförekomsten Bråån bedöms den ekologisk statusen till måttlig på grund av näringspåverkan och vattenkemiska resultat. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är ej klassad. Enligt den senaste bedömningen för vattenförekomsten Kävlingeån (Bråån Ålabäcken) bedöms Kävlingeån ha otillfredsställande ekologisk status baserat på intilliggande vattenförekomster och på vattenkemiska resultat som visar på hög näringspåverkan. Den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen är ej klassad. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning är att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströmsoch nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift och processtörningar. För de anmälningspliktiga avloppsreningeverken i Eslövs kommun sker tillsyn tre gånger i veckan. Övrig tid sker övervakning med hjälp av överordnat övervakningssystem som vid störning genererar larm till driftpersonal/beredskap. På dagtid finns

11 VA SYD Årsrapport Eslövs kommun, anmälningspliktiga avloppsreningsverk personal alltid tillgänglig. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift och underhållssystem. Genom egenkontroll och regelbunden tillsyn på anläggningarna vidtas de försiktighetsmått som anläggningarna kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalierna har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår löpande med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. Hushållnings och kretsloppsprinciperna All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. VA SYD arbetar ständigt för att minska energianvändningen. Detta sker exempelvis att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energianvändningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning.

12 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Billinge avloppsreningsverk Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Billinge avloppsreningsverk Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Billinge Fastighetsbeteckning: Billinge 4:1 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater Tillsynsmyndighet: N , E (SWEREF99TM) Miljö och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

13 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning Upptagningsområde Upptagningsområdet för Billinge avloppsreningsverk innefattar Billinge tätort och framgår av figur 2. Figur 2. Upptagningsområde för Billinge avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem från 1960 talet omfattande 83,4 ha. På nätet finns två pumpstationer som benämns Lilla respektive Stora Billinge. Information om dessa finns sammanställd i tabell 1.

14 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Tabell 1. Pumpstationer kopplade till Billinge avloppsreningsverk Namn Beredskap Reservkraft Övervakningssystem Larmanordning Utjämningsvolym Recipient till nödavlopp Billinge Stora Uni View Ja Larm Nej Nej Nödavlopp saknas Billinge Lilla Larm hög nivå Ja Lampa Nej Nej Nödavlopp saknas Anläggningsbeskrivning Lokalisering Billinge avloppsreningsverk togs i bruk ca 1960 och är dimensionerat för 600 personekvivalenter. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Billinge 4:1 i den östra utkanten av samhället. Recipient för det renade vattnet är Rönne å. Reningsprocessen Verket behandlar avloppsvatten genom mekanisk och biologisk rening. Ett översiktligt processflödesschema redovisas i bilaga 1. Avloppsvattnet pumpas in till reningsverket. Först passerar avloppsvattnet en rensskruv. Vattnet leds därefter med självfall till en utjämningsdamm. Därefter pumpas vattnet upp på en markbädd. Slutligen leds vattnet till en efterbehandlingsdamm och därefter ut till Rönne å. Möjligheter till bräddning och förbiledning Vid extrema förhållanden finns möjlighet till förbiledning, före rensskruv. Vattnet förbileds till utjämningsdammen som även denna har möjlighet till förbiledning till efterbehandlingsdammen vilket innebär att det förbileda vattnet passerar utgående flödesmätning och provtagning. Kemikaliehantering Det används inga kemikalier i avloppsvattenbehandlingen vid Billinge avloppsreningsverk. Energi och gasanvändning Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värme för att värma upp lokalerna. Verksamhetsförändringar under året Grusbäddarna vid Billinge avloppsreningsverk har schaktats av för att ta bort det slam som bildats på ytan.

15 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljö och hälsoskyddsnämnden, Eslövs kommun. Reningskrav och kontrollprogram för Billinge avloppsreningsverk. Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser (Inga anmälningsärenden under året) Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /02321 Miljö och samhällsbyggnadsnämden, Eslövs kommun Föreläggande om skötsel för avloppsreningsverket på fastigheten Billinge 4:1, Eslövs kommun Tillståndsgiven och faktisk belastning Verkets kapacitet uppgår till motsvarande 600 pe. Baserat på 70 g BOD/p,d uppgår belastningen till motsvarande 551 pe. Det var cirka 407 personer anslutna Uppfyllande av gällande villkor I Miljö och hälsoskyddsnämndens beslut från fastställdes nedanstående krav för Billinge avloppsreningsverk: Reningskrav Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års och medelhaltsreduktion för BOD 7 och tot P med respektive resthalter på högst 15 och 0,5 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoret är uppfyllt med avseende på BOD 7. Halterna BOD 7 i utgående vatten underskrider med god marginal värdena i beslutet. Villkoret för totalfosfor uppfylls inte. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 3,6 respektive 0,9 mg/l. De högsta halterna som uppmättes under året var 6 mg/l för BOD 7 och 2,8 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläpp till vatten. Syrgasmättnaden klarade inte uppsatta krav då årsmedelvärdet var 31 %. Kontrollprogram Verksamheten skall fr.o.m och tillsvidare kontrolleras enligt följande: Provtagning och analyser av uttagna prover på behandlat avloppsvatten skall ske med provtagningsfrekvens och provtyp enligt nedan

16 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Parameter COD Cr BOD 7 P tot N tot O 2 dp= dygnsprov erhållet genom provtagning under 1 dygn Minsta antal prov 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För samtliga parametrar ovan tas två prov i månaden på det behandlade avloppsvattnet.

17 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen En sammanställning över inkommande flöde, halter och mängder presenteras i tabell 2. Tabell 2. Inkommande flöde, halter och mängder Parameter Inkommande flöde och halter Inkommande mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 Flöde 488 m 3 /dygn m 3 BOD 7 24 dp 79 mg/l 14,1 ton P tot 24 dp 2,0 mg/l 0,4 ton En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 3. Tabell 3. Vattenbalans för Billinge avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Den uppskattade spillvattenmängden, som baseras på renvattenförbrukningen är cirka 243 liter/person och dygn. Som framgår av tabellen är andelen tillskottsvatten 80 %. Utsläpp till vatten Uppmätta halter under året samt beräknade mängder framgår av tabell 4. Tabell 4. Utgående halter och mängder från Billinge avloppsreningsverk Parameter Utgående halter Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 BOD 7 24 dp 3,6 mg/l 0,6 ton COD Cr 24 dp 30 mg/l 5,5 ton P tot 24 dp 0,9 mg/l 0,2 ton N tot 23 dp 8,1 mg/l 1,4 ton TOC Beräknat med faktorn COD/3,3 9,1 mg/l 1,7 ton

18 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk För BOD 7 gäller 15 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 3 visar årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten under perioden ,0 14,0 12,0 BOD (mg/l) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årsmedelvärde Figur 3. Årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Billinge avloppsreningsverk Figur 4 visar månadsmedelvärde för BOD 7 i utgående vatten. Medelvärdet för BOD 7 har vid varje provtagningsdygn varit lägre än gällande riktvärde, vilket betyder att dessa krav uppfyllts med god marginal även på årsbasis. Från och med april månad 2017 analyseras BOD 7 på filtrerat prov enligt NFS 2016:6. Detektionsgränsen för BOD 7 analysen är 3 mg/l. Uppmätt BOD 7 har oftast varit under 3 mg/l och har då satts till 3,0 mg/l. 16,0 14,0 12,0 BOD (mg/l) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 4. Månadsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Billinge avloppsreningsverk För totalfosfor gäller 0,5 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 5 visar årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten.

19 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk ,00 2,50 Totalfosfor (mg/l) 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 5. Årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Billinge avloppsreningsverk Figur 6 visar månadsmedelvärde för totalfosfor i utgående vatten. Medelvärdet för totalfosfor överskrider gällande riktvärde. Bevattning av Salix har tidigare skett för att sänka medelvärdet men på grund av risk för förorening av grundvatten har bevattningen upphört. 3 2,5 Totalfosfor (mg/l) 2 1,5 1 0,5 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Årsmedelvärde Figur 6. Månadsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Billinge avloppsreningsverk

20 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Kommentarer till de förhöjda fosforvärdena Under 2016 gjordes en förstudie för att kunna klara av att rena fosforn till acceptabla nivåer i framtiden. Reningsverket finns med i VA SYDs investeringsbudget för att ersättas med ny teknik. Förbiledning och bräddning på verket Under året har ingen bräddning av orenat vatten till recipient skett. Kontroll av flödesmätning och provtagning Flödesmätare och provtagare som används för utsläppskontroll har haft god tillgänglighet. Rutiner finns för kalibrering av flödesmätare samt kontroll av provtagare. Hantering av avvattnat slam Ingen hantering av slam förekommer på Billinge avloppsreningsverk. Det avskrap som göres på bäddarna transporteras på lastbil till Ellinge avloppsreningsverk som har tillstånd för att omhänderta externslam. Förbrukning av kemiska produkter Det finns ingen kemisk fällning vid Billinge avloppsreningsverk. Energianvändning All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Elförbrukningen uppgick till 35 MWh under året. Figur 7 visar årsflöden och elförbrukning för Flöde m3/år Elförbrukning kwh/år Flöde till markbädd År elförbrukning 0 Figur 7. Flöden och energiförbrukning på Billinge avloppsreningsverk

21 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Hantering av avfall Under året transporterades ca 1 ton rens till Merabs anläggning Rönneholm i Stehag. Mängden uppskattas utifrån tömningsintervallet på tunnan. Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge avloppsreningsverk i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinge avloppsreningsverks miljörapport. Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts Billinge avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning kommer att utföras under våren Recipientkontroll En samordnad recipientkontroll av Rönne å sker inom ramen för Rönneåns vattenråd. Under året har Ekologgruppen i Landskrona ansvarat för kontrollen som består av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller, fisk och bottenfauna. I kontrollprogrammet finns ett flertal provpunkter i Rönne å och dess avrinningsområde. Årsrapport för recipientkontrollen 2017 färdigställs under våren 2018.

22 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt minska belastningen av tillskottsvatten i spillvattennätet. Tillskottsvatten utgör belastning på reningsverk samt orsakar källaröversvämningar. Ungefär 940 m spillvattenledningar har förnyats med flexibelt foder och samtliga anslutna serviser har försetts med hatta i Billinge. Nattmätning har skett både före och efter åtgärd, 2014 och Åtgärden har gett resultat men det kvarstår fortfarande problem med tillskottsvatten. Avloppsreningsverk Regelbundet förebyggande underhåll genomförs på anläggningen för att undvika driftstörningar och haverier såsom t.ex. pump och gallerservice. Markbäddarna rensas ett par gånger per år. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Inga driftstörningar m.m. har inträffat under året. Övriga åtgärder Inga övriga åtgärder har utförts under året.

23 VA SYD Årsrapport Billinge avloppsreningsverk Förteckning över bilagor Bilaga 1. Processflödesschema Billinge

24 Processflödesschema Billinge Bilaga 1

25 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Stockamöllan avloppsreningsverk Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Stockamöllan avloppsreningsverk Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Stockamöllan Fastighetsbeteckning: Gunnaröd 1:5 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater Tillsynsmyndighet: N , E (SWEREF99TM) Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

26 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning Upptagningsområde Upptagningsområdet för Stockamöllans avloppsreningsverk innefattar Stockamöllan tätort och framgår av figur 8. Figur 8. Upptagningsområde för Stockamöllans avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är till största del ett duplikatsystem. I en gata ligger en kombinerad ledning vilken enstaka fastigheter är anslutna till. På nätet finns ingen bräddpunkt eller pumpstation. Ett fåtal fastighetsägare har anslutit sig till ledningsnätet med så kallade LTA stationer. Under 2016 och 2017 arbetade VA SYD med att ta fram en gemensam definiering av avloppssystem för samtliga kommuner och en stor genomgång av det karttekniska ledningsnätet gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från tidigare år vilket förtydligats genom förändring av kolumnrubriker i tabell 5.

27 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Tabell 5. Avloppssystem inom Stockamöllans avloppsområde Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha (Kombinerat avloppssystem samt Spillvatten till reningsverk, ha (Duplikatsystem samt endast spillvatten) Totalt, ha Icke verksamt duplikatsystem) Stockamöllan 5,6 25,1 30,7 Anläggningsbeskrivning Lokalisering Stockamöllans avloppsreningsverk togs i bruk 1960 och är dimensionerat för 430 personekvivalenter. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Gunnaröd 1:5 i den norra utkanten av samhället och recipient för det renade vattnet är Rönne å. Reningsprocessen Verket behandlar avloppsvatten enligt SBR metoden (satsvis rening). Ett översiktligt processflödesschema redovisas i bilaga 1. Avloppsvattnet leds med självfall till verkets inloppspumpstation där det pumpas till rensgallret och leds vidare till en bufferttank och därefter till antingen reaktortank 1 eller 2. I bassängerna finns en viss mängd aktivt slam. Först sker luftning för reduktion av BOD och sedan kemisk fällning för reduktion av fosfor och slutligen en sedimentering. Det renade vattnet passerar två poleringsdammar innan det leds till recipienten. Överskottslamuttag sker via pumpning till slamlagret. Möjligheter till bräddning och förbiledning Vid extrema förhållanden finns möjlighet till förbiledning till dammarna, före galler. Vattnet passerar då ordinarie flödesmätning och provtagning. Vid en eventuell bräddning i samband med strömavbrott kommer det bräddade vattnet att gå genom poleringsdammarna innan det når recipient varvid det får en viss utspädningseffekt. Kemikaliehantering Järnklorid, PIX 111, används som fällningskemikalie. Kemikalien lagras i en invallad tank med en maximal lagringskapacitet på 2,5 m 3. Energi Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värme för att värma upp lokalerna. Verksamhetsförändringar under året Inga verksamhetsförändringar av vikt har förekommit under året.

28 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Gällande beslut Beslut för verksamheten Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslöv kommun Reningskrav och kontrollprogram för Stockamöllan avloppsreningsverk Kommunstyrelsen Anmälan om befintlig verksamhet och ändring av avloppsreningsverk enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899), SNI kod på fastigheten Gunnaröd 1:5, Stockamöllans avloppsreningsverk, Eslövs kommun. Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /02043 Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Anmälan om rensning av efterpoleringsdammar vid reningsverket. För att uppnå bästa resultat med slamavvattningen rekommenderas en temperatur som är högre än 5 grader. Därför kommer arbetet att utföras i april månad 2018 istället. Miljö och samhällsbyggnad meddelar att anmälan föranleder inga åtgärder. Om förändringar sker utifrån den information som lämnats in ska detta anmälas. Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser Tillståndsgiven och faktisk belastning Verkets kapacitet uppgår till motsvarande 430 pe. Baserat på 70 g BOD/ p,d uppgår belastningen till motsvarande 303 pe. Det var 274 personer anslutna Uppfyllande av gällande villkor I Miljö och hälsoskyddsnämndens beslut från fastställdes nedanstående reningskrav för Stockamöllan avloppsreningsverk: Reningskrav Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års och medelhaltsreduktion för BOD 7 och tot P med respektive resthalter på högst 15 och 0,5 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Halterna BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten underskrider med god marginal värdena i beslutet. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 4,5 respektive 0,10 mg/l.

29 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk De högsta halterna som uppmättes under året var 10 mg/l för BOD 7 och 0,26 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläpp till vatten. Syrgasmättnaden klarade inte uppsatta krav på 60 % då årsmedelvärdet var 44 %. Kontrollprogram Verksamheten skall fr.o.m och tillsvidare kontrolleras enligt följande; Provtagning och analyser av uttagna prover på behandlat avloppsvatten skall ske med provtagningsfrekvens och provtyp enligt nedan Parameter COD Cr BOD 7 P tot N tot O 2 dp= dygnsprov erhållet genom provtagning under 1 dygn Minsta antal prov 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För samtliga parametrar ovan tas två prov i månaden på det behandlade avloppsvattnet.

30 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen En sammanställning av inkommande flöde, halter och mängder finns i tabell 6. Tabell 6. Inkommande flöde samt inkommande halter och mängder Parameter Inkommande halter Inkommande mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 Flöde 272 m 3 /dygn m 3 BOD 7 24 dp 78 mg/l 7,7 ton P tot 24 dp 1,7 mg/l 0,17 ton En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 7. Tabell 7. Vattenbalans för Stockamöllans avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Den uppskattade spillvattenmängden, som baseras på renvattenförbrukningen, uppgick till cirka 168 l/person och dygn bedöms som rimlig. Som framgår är andelen tillskottsvatten 83 %. Utsläpp till vatten Uppmätta halter under året samt beräknade mängder framgår av tabell 8. Tabell 8. Utgående halter och mängder från Stockamöllan avloppsreningsverk Parameter Utgående halter Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde (mg/l) Totalt 2017 (ton) BOD 7 24 dp 4,5 0,45 COD Cr 24 dp 33 3,3 P tot 24 dp 0,10 0,01 N tot 25 dp 10 1,0 TOC Beräknad med faktorn COD/3,4 9,7 1,0

31 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk För BOD 7 gäller 15 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 9 visar årsmedelvärden för BOD 7 för Månadsmedelvärdet för BOD har vid varje provtagningstillfälle varit lägre än gällande riktvärde vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis (se figur 10). Från och med april månad 2017 analyseras BOD 7 på filtrerat prov enligt NFS 2016:6. Detektionsgränsen för BOD 7 analys är 3 mg/l. Uppmätt BOD 7 har oftast varit under 3 mg/l och har då satts till 3,0 mg/l BOD mg/l Årsmedelvärde Figur 9. Årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Stockamöllan avloppsreningsverk BOD (mg/l) jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 10. Månadsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Stockamöllan avloppsreningsverk För totalfosfor gäller 0,5 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 11 visar årsmedelvärden för totalfosfor

32 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk ,6 Totalfosfor (mg/l) 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 11. Årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Stockamöllan avloppsreningsverk Månadsmedelvärden för totalfosfor har vid varje provtagningstillfälle varit lägre än gällande riktvärde vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis, se figur 12. 0,6 0,5 Totalfosfor (mg/l) 0,4 0,3 0,2 0,1 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 12. Månadsmedelvärden totalfosfor i utgående vatten från Stockamöllan avloppsreningsverk Förbiledning och bräddning på verket Under året har ingen bräddning av orenat vatten till recipient skett.

33 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Kontroll av flödesmätning och provtagning Flödesmätare och provtagare som används för utsläppskontroll har haft god tillgänglighet. Rutiner finns för kalibrering av flödesmätare samt kontroll av provtagare. Hantering av avvattnat slam Slammängderna uppgick till ca 30 m 3 med en TS halt på 9,5 %. Enligt rutin transporteras slammet till Ellinge avloppsreningsverk för behandling där det ingår i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Analyser av slammet tas ut i enlighet med SNFS 1998:4 och resultaten redovisas i tabell 9. Tabell 9. Analys av råslam där årsmedelvärde utgörs av ett prov per leverans till Ellinge ARV Parameter Årsmedelvärde 2017 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,36 Koppar 48 Zink 210 Bly 13 Kadmium 0,31 Krom 7,4 Nickel 5,6 Silver 0,49 4 nonylfenol 5,9 PCB 0,02 PAH 0,40 Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning PIX 111. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 16 ton. Lagring av processkemikalier sker invallat. Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Energianvändning All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Elförbrukningen uppgick till 67 MWh under året. Det är 8 MWh mer jämfört med Figur 13 visar årsflöden och elförbrukning Den ökade förbrukningen beror på att Sydvatten som gräver en redundansledning mellan sina anläggningar har lånat ström från VA SYD under året för att hålla igång länspumpar i groparna.

34 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Flöde (m3/år) Elförbrukning (kwh/år) Flöde Elförbrukning Figur 13. Energiförbrukning och flöde 2013 till 2017 Hantering av avfall Mängden rens mäts inte. Renset tvättas och hanteras som brännbart avfall och tömning sker var 14:e dag. Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinge avloppsreningsverks miljörapport. Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts på Stockamöllan avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning kommer att utföras under våren Recipientkontroll En samordnad recipientkontroll av Rönne å sker inom ramen för Rönneåns vattenråd. Under året har Ekologgruppen i Landskrona ansvarat för kontrollen som består av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller, fisk och bottenfauna. I kontrollprogrammet finns ett flertal provpunkter i Rönne å och dess avrinningsområde. Årsrapport för recipientkontrollen 2017 färdigställs under våren 2018.

35 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät Inga åtgärder på ledningsnätet har utförts under året. Avloppsreningsverk Regelbundet förebyggande underhåll såsom pump och gallerservice genomförs på anläggningen för att undvika driftstörningar och haverier. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Inga driftstörningar mm. har inträffat under året. Övriga åtgärder Inga övriga åtgärder har genomförts under året.

36 VA SYD Årsrapport Stockamöllan avloppsreningsverk Förteckning över bilagor Bilaga 1. Processflödesschema Stockamöllan

37 Processflödesschema Stockamöllan Bilaga 1

38 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Stehag avloppsreningsverk Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Stehag avloppsreningsverk Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Stehag Fastighetsbeteckning: Hassle 28:1 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater Tillsynsmyndighet: N , E (SWEREF99TM) Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

39 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning Upptagningsområde Upptagningsområdet för Stehag avloppsreningsverk innefattar Stehags tätort och Sjöholmen intill Ringsjön och framgår av figur 14. Figur 14. Upptagningsområde för Stehag avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är från 1960 talet och består av ett duplikatsystem omfattande ca 118 ha. I Sjöholmen finns ett vakuumsystem och därifrån pumpas avloppsvattnet till Stehags avloppsreningsverk. Ledningsnätet saknar bräddpunkt. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Stehag avloppsreningsverk togs i bruk 1960 och är dimensionerat för personekvivalenter. Avloppsreningsverket är beläget i den östra utkanten av samhället. Recipient för det renade vattnet är Blegelsbäcken som i sin tur mynnar ut i Rönne å.

40 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Reningsprocessen Verket behandlar avloppsvatten genom mekanisk och biologisk rening (se figur 15). Avloppsvattnet leds med självfall till reningsverkets grovrensning och vidare till pumpgrop från vilket det pumpas till Lagringsdamm. Därifrån pumpas vattnet antingen till en av markbäddarna eller till bevattning. Det finns två bäddar och dessa är i drift en i taget medan den andra torkar ut. Efter bäddarna leds vattnet till efterbehandlingsdammarna innan det leds ut i Blegelsbäcken och vidare ut i Rönne å. Figur 15. Reningsprocessen för Stehag avloppsreningsverk Möjligheter till bräddning och förbiledning Vid extrema förhållanden finns möjlighet till förbiledning före galler. Vattnet leds till lagringsdammen och passerar utgående provtagning efter efterbehandlingsdamm. Vatten kan bräddas efter lagringsdammen. Kemikaliehantering Ingen kemikaliedosering förekommer vid verket. Energi Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värme för att värma upp lokalerna. Verksamhetsförändringar under året Inga verksamhetsförändringar av vikt har skett under året.

41 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslövs kommun Reningskrav och kontrollprogram för Stehag avloppsreningsverk Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /01184 Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Anmälan om rensning av utjämningsmagasin. Miljöavdelningen bedömer att risk för någon negativ miljöpåverkan är minimal och att arbetet kan utföras enligt inkommen anmälan. Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /02321 Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Förläggande om skötsel för avloppsreningsverket på fastigheten Hassle 28:1, Eslövs kommun. Tillståndsgiven och faktisk belastning Verkets kapacitet uppgår till motsvarande pe. Baserat på 70 g BOD/p,d uppgår belastningen till motsvarande 1045 pe. Det var cirka personer anslutna Uppfyllande av gällande villkor I Miljö och hälsoskyddsnämndens beslut från fastställs nedanstående krav för Stehag avloppsreningsverk: Reningskrav Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års och medelhaltsreduktion för BOD 7 och tot P med respektive resthalter på högst 15 och 0,5 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoret för BOD 7 är uppfyllt. Halterna för totalfosfor i utgående vatten överskrider värdena i beslutet. De högsta halterna som uppmättes under året var 32 mg/l för BOD 7 och 3,2 mg/l för fosfor. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 7,2 respektive 1,5 mg/l. Se vidare under rubriken Utsläpp till vatten. Syrgasmättnaden klarade inte uppsatta krav då årsmedelvärdet var 29 %. Kontrollprogram Verksamheten skall fr.o.m och tillsvidare kontrolleras enligt följande: Provtagning och analyser av uttagna prover på behandlat avloppsvatten skall ske med provtagningsfrekvens och provtyp enligt nedan

42 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Parameter COD Cr BOD 7 P tot N tot O 2 dp= dygnsprov erhållet genom provtagning under 1 dygn Minsta antal prov 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För samtliga parametrar ovan tas två prov i månaden på det behandlade avloppsvattnet.

43 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande flöde, halter och mängder framgår av tabell 10. I Stehag har SMHI uppmätt 959 mm regn under Tabell 10. Inkommande flöde samt inkommande belastning på Stehag avloppsreningsverk Parameter Inkommande halter Inkommande mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 Flöde 963 m 3 /dygn m 3 BOD 7 25 dp 76 mg/l 26,7 ton P tot 24 dp 2,3 mg/l 0,8 ton I tabell 11 redovisas fördelningen mellan flöde till markbädd och bevattning samt bräddflöden på Stehags avloppsreningsverk. Variation i bevattningsflöde på Stehag avloppsreningsverk, , visas i figur 20. Tabell 11. Flöden till markbädd och bevattning samt bräddflöden på Stehag avloppsreningsverk Månad Bevattning (m 3 ) Markbädd (m 3 ) Bräddning damm 2 (m 3 ) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 12.

44 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Tabell 12. Vattenbalans för Stehag avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Den uppskattade spillvattenmängden, som baseras på renvattenförbrukningen, är cirka 239 l/person och dygn. Som framgår är andelen tillskottsvatten 70 %. Utsläpp till vatten Uppmätta halter under året samt beräknade mängder framgår av tabell 13. Tabell 13. Utgående halter och mängder från Stehag avloppsreningsverk Parameter Utgående halter Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde (mg/l) Totalt 2017 (ton) BOD 7 21 dp 7,2 2,5 COD Cr 21 dp P tot 21 dp 1,5 0,5 N tot 20 dp 12 4,2 TOC Beräknat med faktorn COD/3,3 14 4,8 För BOD 7 gäller 15 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 16 visar årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten BOD (mg/l) Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 16. Årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Stehag avloppsreningsverk

45 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk BOD (mg/l) jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 17. Månadsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Stehag avloppsreningsverk (ingen provtagning i augusti pga enbart bevattning) Månadsmedelvärdena under januari och februari var över riktvärdet men efter rensning av sediment i utjämningsmagasinet har BOD rening fungerat bra. Från och med april månad 2017 analyseras BOD 7 på filtrerat prov enligt NFS 2016:6. Detektionsgränsen för BOD 7 analys är 3 mg/l. Uppmätt BOD 7 har varit under 3 mg/l vid 7 provtagningar av de 21 och har då satts till 3,0 mg/l. För totalfosfor gäller 0,5 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 18 visar årsmedelvärden för totalfosfor. 4 3,5 3 Totalfosfor (mg/l) 2,5 2 1,5 1 0, Årmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 18. Årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Stehag avloppsreningsverk Medelvärdet för totalfosfor har vid varje provtagningstillfälle varit högre än gällande riktvärde, vilket betyder att dessa krav inte uppfyllts på årsbasis, se figur 19.

46 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk ,5 Totalfosfor (mg/l) 2 1,5 1 0,5 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvårde som årsmedelvärde Figur 19. Månadsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Stehag avloppsreningsverk (ingen provtagning i augusti pga enbart bevattning) Flöde m3/år Flöde bevattning Figur 20. Variation i bevattningsflöde på Stehag avloppsreningsverk, Förbiledning och bräddning på verket Bräddledningen före galler kopplades om och obehandlat vatten leds sedan mars 2013 till damm 1. Det bräddades ca 3000 m 3 mekaniskt renat avloppsvatten efter lagringsdammen. Bräddningen skedde till och från mellan den 23 och 25 augusti. Den 22 augusti drabbades Stehag av ett kraftigt regn med nederbördsmängder runt 40 mm under loppet av en timme vilket resulterade i mycket höga flöden in till reningverket. Kontroll av flödesmätning och provtagning Flödesmätare och provtagare som används för utsläppskontroll har haft god tillgänglighet. Rutiner finns för kalibrering flödesmätare samt kontroll av provtagare.

47 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Hantering av avvattnat slam Ingen hantering av slam förekommer på Stehags avloppsreningsverk. Förbrukning av kemiska produkter Inga kemikalier har förbrukats eftersom processen vid Stehags avloppsreningsverk drivs utan kemisk fällning. Energianvändning All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Elförbrukningen uppgick till 71 MWh under året. Figur 21 visar årsflöden och elförbrukning Flöde m3/år Elförbrukning (kwh/år) Inkommande flöde Elförbrukning Figur 21. Variation i energiförbrukning och flöde 2013 till 2017 Hantering av avfall Mängden rens uppgick under året till ca 1 ton. Renset transporteras till Merabs anläggning Rönneholm i Stehag. Mängden uppskattas utifrån tömningsintervallet på tunnan. Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge avloppsreningsverk i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinge avloppsreningsverks miljörapport. Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts på Stehag avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning kommer att utföras under våren 2018.

48 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Recipientkontroll En samordnad recipientkontroll av Rönne å sker inom ramen för Rönneåns vattenråd. Under året har Ekologgruppen i Landskrona ansvarat för kontrollen som består av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller, fisk och bottenfauna. I kontrollprogrammet finns ett flertal provpunkter i Rönne å och dess avrinningsområde. Årsrapport för recipientkontrollen 2017 färdigställs under våren 2018.

49 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät Inga åtgärder på ledningsnätet har utförts under året. Avloppsreningsverk Regelbundet förebyggande underhåll genomförs på anläggningen för att undvika driftstörningar och haverier. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Anmälda driftstörningar mm. under året återfinns i tabell 14. Tabell 14. Anmälda driftstörningar mm. under 2017 Datum VA SYDs dnr Driftstörning mm. Vidtagna åtgärder /01386 Anmälan om bräddning efter lagringsdammen och den mekaniska reningen i samband med skyfall. Totalt bräddades ca 3000 m3 avloppsvatten. Provtagning av det bräddade vattnet gjordes och lämnades till laboratoriet för analys. Bräddade mängder av BOD och fosfor kommer att ingå i beräkningar av årsmedelvärdena. VA SYD skickade senare in analysresultaten till tillsynsmyndigheten. Övriga åtgärder Rensning av utjämningsmagasinet gjordes i september månad med så kallad sugmuddringsteknik, vilket gav positiva resultat på BOD reningen. Figur 22 visar en av de tre geotextilsäckar fyllda med sediment. De är upplagda på plastduken för att samla upp och leda rejektet ner i utjämningsdammen. Slammet avvattnas och kommer efter ett till två år att grävas ur säckarna och transporteras till Ellinge avloppsreningsverk för omhändertagande.

50 VA SYD Årsrapport Stehag avloppsreningsverk Figur 22. Geotextilsäck fylld med sediment Sydvatten har under året påbörjat den delen av sin redundansledning till Ringsjöverket som ska gå genom Salixodlingen vid Stehags avloppsreningsverk. På ett cirka m 2 stort område har därför salixen skördats. Viss grävning har också förekommit i Sydvattens regi intill järnvägen. Grusbäddarna har skrapats vid ett par tillfällen under året.

51 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk 2017 Flyinge avloppsreningsverk Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Flyinge avloppsreningsverk Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Flyinge Fastighetsbeteckning: Östra Gårdstånga 10:11 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater Tillsynsmyndighet: N , E (SWEREF99TM) Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

52 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning Upptagningsområde Upptagningsområdet för Flyinge avloppsreningsverk innefattar Flyinge, Holmby, Hammarlunda och Gårdstånga vilket framgår av figur 23. Figur 23. Upptagningsområde för Flyinge avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem omfattande ca 124 ha. På nätet finns sju pumpstationer och information om dessa sammanfattas i tabell 15.

53 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Tabell 15. Pumpstationer i Flyingeområdet Namn Beredskap Reservkraft Övervakningssystem Larmanordning Utjämningsvolym Recipient till nödavlopp Hammarlunda pst Larm hög nivå Ja Robofon RBS 06 Nej Nej Nödavlopp saknas Holmby pst Larm hög nivå Ja Lampa Nej Nej Nödavlopp saknas Näckrosvägen Uni View Ja Bonab Förberett med intag Nej Nödavlopp saknas Gårdstånga Bro Larm hög nivå Ja Robofon RBS06 Förberett med intag Nej Nödavlopp saknas Ljungbacken Larm hög nivå Ja Lampa Förberett med intag Nej Nödavlopp saknas Stuterivägen Larm hög nivå Ja Lampa Nej Nej Nödavlopp till dagvatten* Gårdala Uni View Ja Larm Ja Nej Nödavlopp pluggat *En vippa för registrering av nödbräddning har installerats 2013 Anläggningsbeskrivning Lokalisering Flyinge avloppsreningsverk togs i bruk 1975 och är dimensionerat för personekvivalenter. Avloppsreningsverket är beläget på en fastighet i den västra utkanten av samhället. Recipienten för avloppsreningsverket är Kävlingeån. Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten rinner med självfall in till anläggningen genom två ledningar. Maximalt kan anläggningen ta emot 50 m 3 /h. Om flödet skulle överskrida denna mängd utjämnas avloppsvatten från inkommande ledning för Hammarlunda, Holmby och Flyinge till en uppsamlingsdamm. Inkommande ledning från Gårdstånga och Getinge kan inte brädda vid inloppet till reningsverket. Reningsprocessen består av mekanisk avskiljning, biologisk rening samt kemisk fällning av fosfor. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller med spaltvidd på 3 mm. Renset transporteras och komprimeras i en press. Rejektvattnet från pressen rinner tillbaka till sandfånget. I sandfånget avskiljs sand och andra tyngre partiklar. Avloppsvattnet från sandfånget rinner med självfall ner till pumpgropen för vidare transport till aktiv slam och mellansedimentering. Slutligen leds vattnet till kemfällningen där kemikalier tillsätts och flockning sker innan slutsedimentering. Kemikaliehantering Flytande PIX 111 används som fällningskemikalie och den lagras i invallad kemikalietank. Energi Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värma upp lokalerna.

54 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Verksamhetsförändringar under året På Flyinge reningsverk har inga förändringar gjorts avseende processutformning eller driftförhållanden under året.

55 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Gällande beslut Beslut för verksamheten Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Malmöhus Länsstyrelse Utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslövs kommun Reningskrav och kontrollprogram för Flyinge avloppsreningsverk Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser (Inga anmälningsärenden under 2017) Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för pe. Baserat på 70 g BOD/p,d uppgår belastningen till motsvarande personer för Det var personer anslutna Uppfyllande av gällande villkor I Miljö och hälsoskyddsnämndens beslut från fastställs nedanstående krav för Flyinge avloppsreningsverk: Reningskrav Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års och medelhaltsreduktion för BOD 7 och tot P med respektive resthalter på högst 10 och 0,3 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoren för BOD 7 och fosfor är uppfyllt. Halterna BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten underskrider med god marginal värdena i beslutet. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 5,2 respektive 0,08 mg/l. De högsta halterna som uppmättes under året var 22 mg/l för BOD 7 och 0,23 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläpp till vatten. Syrgasmättnaden klarade inte uppsatta krav. Årsmedelvärdet var 30 %. Kontrollprogram Genom beslutet ovan fastställdes att verksamheten fr.o.m och tillsvidare skall kontrolleras med provtagningsfrekvens och provtyp enligt nedan:

56 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Parameter COD Cr BOD 7 P tot N tot O 2 dp= dygnsprov erhållet genom provtagning under 1 dygn Minsta antal prov 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För samtliga parametrar ovan tas två prov i månaden på det behandlade avloppsvattnet.

57 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande vattenmängd och dess kvalitet framgår av tabell 16. Tabell 16. Inkommande flöde, halter och mängder Parameter Inkommande halter Inkommande mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 Flöde 593 m 3 /dygn m 3 BOD 7 24 dp 200 mg/l 42,3 ton P tot 24 dp 5,5 mg/l 1,2 ton En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 17. Tabell 17. Vattenbalans för Flyinge avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Den uppskattade spillvattenmängden, som baseras på renvattenförbrukningen, är cirka 156 l/person och dygn. Som framgår av tabellen är andelen tillskottsvatten 60 %. Utsläpp till vatten Uppmätta halter under året samt beräknade mängder framgår av tabell 18. Tabell 18. Utgående halter och mängder Parameter Utgående halter Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde (mg/l) Totalt 2017 (ton) BOD 7 25 dp 5,2 1,2 COD Cr 24 dp 39 8,4 P tot 25 dp 0,08 0,02 N tot 23 dp 26 5,6 TOC Beräknat med faktorn COD/3,4 12 2,5

58 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Figur 24 visar årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten BOD (mg/) Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 24. Årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Flyinge avloppsreningsverk För BOD 7 gäller 10 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Årsmedelvärdet uppgick till 5,2 mg/l (se figur 25). Månadsmedelvärdet för maj gick över riktvärdet men årsmedelvärdet var under gällande riktvärdet. Vid första provtagning i maj var BOD halten i utgående vatten 22 mg/l. Processen fungerade bra men troligen var det förekomst av alger i kembassängen som bidragit till förhöjd BOD halt i utgående vatten. Efter rengöring av rännor och bortspolning av alger var BOD halten 6 mg/l. Månadsmedelvärdet var 14,7 mg/l i maj månad. BOD (mg/l) 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 25. Månadsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Flyinge avloppsreningsverk

59 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk För totalfosfor gäller 0,3 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 26 visar årsmedelvärden för totalfosfor. 0,35 0,3 0,25 Totalfosfor (mg/l) 0,2 0,15 0,1 0, Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 26. Årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Flyinge avloppsreningsverk 0,35 0,3 Totalfosfor (mg/l) 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 27. Månadsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Flyinge avloppsreningsverk Månadsmedelvärden för totalfosfor har varit lägre än gällande riktvärde vid varje provtagning, vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis (se figur 27).

60 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Förbiledning och bräddning på verket Bräddning av orenat vatten till recipienten har inte skett under året. Kontroll av flödesmätning och provtagning Flödesmätare och provtagare som används för utsläppskontroll har haft god tillgänglighet. Rutiner finns för kalibrering av flödesmätare samt kontroll av provtagare. Hantering av avvattnat slam Slammängderna uppgick till m 3 med en TS halt på 2,6 %. Enligt rutin transporteras slammet till Ellinge avloppsreningsverk för behandling, där det ingår i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Analyser av slammet tas ut i enlighet med SNFS 1998:4 och samlas till ett samlingsprov som representerar det aktuella året. Resultat från analyser under året redovisas i tabell 19. Tabell 19. Analys av råslam där årsmedelvärde utgörs av ett prov per leverans till Ellinge ARV Parameter Årsmedelvärde 2017 (mg/kg TS) Kvicksilver 1,4 Koppar 175 Zink 450 Bly 8,4 Kadmium 0,47 Krom 21 Nickel 16 Silver 0,60 4 nonylfenol 5,3 PCB 0,02 PAH 0,4 Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används PIX 111 (järnklorid). Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 52,5 ton. Figur 28 visar förbrukning av fällningskemikalier under året. Trenden för kemikalier har under något år varit uppåtgående på grund av att det är en hög intern slambelastning. Verket kommer framöver att läggas ned och vattnet att överföras till Södra Sandby där ett modernt och effektivt reningsverk kommer att byggas. Ett sätt för att innehålla kraven på årsmedelvärde har varit ökad kemikaliedosering.

61 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Mängd (kg/år) AVR PAX XL 60 PIX 111 Figur 28. Förbrukning av PIX 111, AVR och PAX XL60 mellan åren 2013 till 2017 Energianvändning All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Elförbrukningen uppgick till 169 MWh under året. Figur 29 visar årsflöden och elförbrukning Flöde (m3/år) Elförbrukning (kwh/år) Flöde Elförbrukning Figur 29. Elförbrukning och flöde 2013 till 2017 Hantering av avfall Mängden rens uppgick under året till ca 1 ton. Rens transporteras till Merabs anläggning Rönneholm i Stehag. Mängden uppskattas utifrån tömningsintervallet på tunnan.

62 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge avloppsreningsverk i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinges avloppsreningsverks miljörapport. Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts på Flyinge avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning kommer att utföras under våren Recipientkontroll En samordnad recipientkontroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenråd där VA SYD är medlem. Under året har Alcontrol ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 13 provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, men det ingår inga provtagningspunkter direkt uppströms eller nedströms reningsverket. Årsrapport för recipientkontrollen 2017 färdigställs under våren 2018.

63 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät Inga åtgärder på ledningsnätet har utförts under året. Avloppsreningsverk Regelbundet förebyggande underhåll genomförs på anläggningen,bl.a. pumpgivare och galler, för att undvika driftstörningar och haverier. Under året har en renspress bytts ut och inloppspumpen har ersatts med en ny. Genomgång och service av on line mätare för mätning av syrehalt och slamhalt utförs av Hach Langes personal en gång per år. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Inga driftstörningar eller olyckor har inträffat under året. Övriga åtgärder Pumpstation Näckrosvägen har fått nya pumpar och rörgalleri 2016, kommunikation, el och automatik är bytt under första halvåret 2017.

64 VA SYD Årsrapport Flyinge avloppsreningsverk Förteckning över bilagor Bilaga 1. Processflödesschema Flyinge

65 Processflödesschema Flyinge Bilaga 1

66 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Löberöd avloppsreningsverk Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Löberöd avloppsreningsverk Michael Kjellberg Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Löberöd Fastighetsbeteckning: Vieröd 1:20 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater Tillsynsmyndighet: N , E (SWEREF99TM) Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

67 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning Upptagningsområde Upptagningsområdet för Löberöds avloppsreningsverk innefattar Löberöds tätort och framgår av figur 30. Figur 30. Upptagningsområde för Löberöds avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är byggt på 1960 talet och är ett duplikatsystem till stora delar. Ett par gator, Torggatan och Järnvägsgatan, har kombinerat system. De är projekterade och väntar på att bli separerade. Det finns två ledningar till reningsverket. En ledning där spillvattnet leds med självfall från Löberöd och en där det pumpas in från Ölycke pumpstation. Om pumpstationen skulle vara strömlös så finns ett nödavlopp till dagvattennätet. Det finns även en dagvattenpumpstation. Det finns ett nödavlopp precis före reningsverket. En backventil finns installerad så att bara spillvatten kan komma ut i dagvattnet och inte tvärtom. Detta för att minska risken för källaröversvämningar.

68 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Tabell 20. Avloppssystem inom Löberöds avloppsområde Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha (Kombinerat avloppssystem samt Spillvatten till reningsverk, ha (Duplikatsystem samt endast spillvatten) Totalt, ha Icke verksamt duplikatsystem) Löberöd 2,3 60,2 62,5 Anläggningsbeskrivning Lokalisering Löberöds avloppsreningsverk togs i bruk 1964 och är dimensionerat för personekvivalenter. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Vieröd 1:20 i den östra utkanten av samhället. Recipient för avloppsreningsverket är Bråån. Reningsprocessen Verket behandlar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande vatten passerar en rensskruv med tvätt. Vattnet leds via ett sandfång till en försedimentering. Det försedimenterade vattnet leds via en utloppslåda med bräddmöjlighet till en pumpstation innan biobädden. Den biologiska reningen sker i biobädden. Vattnet renas slutligen med kemisk fällning. Fällningskemikalien tillsätts efter biobädden. Vattnet leds via flockningskammare till en slutsedimentering. Det renade vattnet rinner ut via en utloppslåda där flödesmätning sker över ett skibord. Provtagning sker i utloppslådan. Ett översiktligt processflödesschema redovisas i bilaga 1. Slammet från slutsedimenteringen pumpas till försedimenteringen och avskiljs tillsammans med primärslammet. Slammet pumpas till ett slamlager där det förtjockas. Slammet transporteras till Ellinge avloppsreningsverk. Möjligheter till bräddning och förbiledning Nödavlopp finns före galler. Det finns även en bräddpunkt efter försedimenteringen. Denna är utrustad med flödesmätning och provtagning. Kemikaliehantering Järnklorid PIX 118 används som fällningskemikalie. Kemikalien lagras i en invallad tank med maximal lagringskapacitet på 10 m 3. Energi Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värma upp lokalerna. Verksamhetsförändringar under året Inga verksamhetsförändringar av vikt har skett under året.

69 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Gällande beslut Beslut för verksamheten Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslövs kommun Reningskrav och kontrollprogram för Löberöd avloppsreningsverk Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser (Inga anmälningsärenden under året) Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för pe. Baserat på 70 g BOD/p,d uppgår belastningen till motsvarande 987 pe. Det var personer anslutna Uppfyllande av gällande villkor I Miljö och hälsoskyddsnämndens beslut från fastställs nedanstående krav för Löberöd avloppsreningsverk: Reningskrav Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års och medelhaltsreduktion för BOD 7 och tot P med respektive resthalter på högst 10 och 0,3 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoren för BOD 7 och fosfor är uppfyllt. Halterna BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten underskrider med god marginal värdena i beslutet. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 4,2 respektive 0,08 mg/l. De högsta halterna som uppmättes under året var 8 mg/l för BOD 7 och 0,36 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläpp till vatten. Villkoren för syrgasmättnaden är uppfyllt. Årsmedelvärde var 66 %. Kontrollprogram Verksamheten skall fr.o.m och tillsvidare kontrolleras enligt följande; Provtagning och analyser av uttagna prover på behandlat avloppsvatten skall ske med provtagningsfrekvens och provtyp enligt nedan:

70 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Parameter COD Cr BOD 7 P tot N tot O 2 dp= dygnsprov erhållet genom provtagning under 1 dygn Minsta antal prov 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För samtliga parametrar ovan tas två prov i månaden på det behandlade avloppsvattnet.

71 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Det finns ingen kontinuerlig registrering eller mätning av mängden bräddat spillvatten på ledningsnätet. Det finns ett nödavlopp precis före reningsverket. Bräddning från detta indikeras genom högnivålarm från inkommande pumpgrop. Under året har inga högnivålarm från pumpgropen registrerats. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande vattenmängd och dess kvalitet framgår av tabell 21. Tabell 21. Inkommande flöde, halter och mängder Parameter Inkommande halter Inkommande mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 Flöde 437 m 3 /dygn m 3 BOD 7 23 dp 158 mg/l 25 ton P tot 23 dp 3,9 mg/l 0,6 ton En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 22. Tabell 22. Vattenbalans för Löberöds avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Den uppskattade spillvattenmängden, som baseras på renvattenförbrukningen, är cirka 170 l/person och dygn. Som framgår av tabellen är andelen tillskottsvatten 57 %.

72 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Utsläpp till vatten Uppmätta halter under året samt beräknade mängder framgår av tabell 23. Tabell 23. Utgående halter och mängder Parameter Utgående halter Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde (mg/l) Totalt 2017 (ton) BOD 7 25 dp 4,2 0,7 COD Cr 24 dp 36 5,7 P tot 24 dp 0,08 0,01 N tot 21 dp 19 3,0 TOC Beräknad med faktorn COD/3,4 11 1,7 För BOD 7 gäller 10 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 31 visar årsmedelvärden för BOD 7. Månadsmedelvärdena underskrider med god marginal riktvärdet och årsmedelvärdet uppgick till 4,2 mg/l, se figur BOD (mg/l) Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 31. Årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Löberöds avloppsreningsverk

73 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk BOD (mg/l) jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 32. Månadsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Löberöds avloppsreningsverk Figur 33 visar årsmedelvärden för totalfosfor För totalfosfor gäller 0,3 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Årsmedelvärdet samt alla månadsmädelvärdena underskrider med god marginal riktvärdet, se figur 34. 0,4 0,35 0,3 Totalfosfor (mg/l) 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 33. Årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Löberöds avloppsreningsverk

74 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk ,35 0,3 0,25 Totalfosfor (mg/l) 0,2 0,15 0,1 0,05 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 34. Månadsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Löberöds avloppsreningsverk Bräddning och förbiledning på verket Det har bräddat 766 m 3 efter försedimenteringen under året. Proven på bräddade vatten är tagna vid fem tillfällen och de beräknade BOD och fosfor mängder ingick i beräkningar av utsläppsparametrar. Kontroll av flödesmätning och provtagning Flödesmätare och provtagare som används för utsläppskontroll har haft god tillgänglighet. Rutiner finns för kalibrering flödesmätare samt kontroll av provtagare. Hantering av avvattnat slam Slammängderna uppgick till m 3. Enligt rutin transporteras slammet till Ellinge avloppsreningsverk för behandling, där ingår det i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Analyser av slammet tas ut i enlighet med SNFS 1998:4. Analysresultat från året redovisas i tabell 24.

75 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Tabell 24. Analys av råslam där årsmedelvärde utgörs av ett prov per leverans till Ellinge ARV Parameter Årsmedelvärde 2017 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,35 Koppar 250 Zink 320 Bly 8,0 Kadmium 0,35 Krom 16 Nickel 20 Silver 1,1 4 nonylfenol 5,5 PCB 0,02 PAH 0,8 Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning PIX 118. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 56 ton. Det är en ökning av förbrukningen, men under året inträffade inga driftstörningar gällande slamhantering eller fosforrening, se figur 33. Den årliga förbrukningen under visas i figur 35. Under de senaste 5 åren har en ökning av kemikalieförbrukningen skett med anledning av att reningsverket börjar nå sin maxkapacitet och en hög intern slambelastning. En plan för att bygga ut verket har därför tagits fram och finns med i VA SYDs framtida investeringsbudget Mängd (kg/år) PIX 118 Figur 35. Kemikalieförbrukning 2013 till 2017

76 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Energianvändning All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Elförbrukningen uppgick till 67 MWh under året. Det är en minskning jämfört med Figur 36 visar årsflöden och elförbrukning Flöde (m3/år) Elförbrukning (kwh/år) Flöde Elförbrukning Figur 36. Elförbrukning och flöde Hantering av avfall Rens avskiljs vid inloppet, tvättas och hanteras som brännbart avfall och töms var 14:e dag. Mängden rens mäts inte. Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge avloppsreningsverk i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinge avloppsreningsverks miljörapport. Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts på Löberöd avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning kommer att utföras under våren Recipientkontroll En samordnad recipientkontroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenråd där VA SYD är medlem. Under året har Alcontrol ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 13

77 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, men det ingår det inga provtagningspunkter direkt uppströms eller nedströms reningsverket. Årsrapport för recipientkontrollen 2017 färdigställs under våren Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät Projekt Järnvägsgatan Löberöd Projektering och upphandning har skett under Arbetet kommer att ske under 2018 med start i januari. Projektet innebär att man separerar Järnvägsgatan och del av Torggatan samt anlägger ny dagvattenledning i Hörbyvägen och i den gamla järnvägsvallen. Se figur 37. Figur 37. Projekt Järnvägsgatan Löberöd Avloppsreningsverk Regelbundet förebyggande underhåll genomförs på anläggningen för att undvika driftstörningar och haverier. Underhåll består av service på pumpar samt utbyte av delar. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Inga driftstörningar eller olyckor har inträffat under året.

78 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Övriga åtgärder Inga övriga åtgärder av vikt har genomförts under året.

79 VA SYD Årsrapport Löberöd avloppsreningsverk Förteckning över bilagor Bilaga 1. Processflödesschema Löberöd

80 Processflödesschema Löberöd Bilaga 1

81 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Hurva avloppsreningsverk Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Hurva avloppsreningsverk Michael Kjellberg Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Hurva Fastighetsbeteckning: Hurva 33:1 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater Tillsynsmyndighet: N , E (SWEREF99TM) Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

82 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Verksamhetsbeskrivning. Upptagningsområde Upptagningsområdet för Hurva avloppsreningsverk innefattar Hurva och Östra Strö och framgår av figur 38. Figur 38. Upptagningsområdet för Hurva avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem omfattande ca 61 ha. Ledningarna är lagda på 60 talet. Inkommande avloppsvatten leds via två avloppsledningar till reningsverket. En med självfall från Hurva och en tryckledning från Östra Strö. På ledningsnätet finns en pumpstation belägen i Östra Strö. Anläggningsbeskrivning Lokalisering Hurva avloppsreningsverk togs i bruk 1960 och är dimensionerat för 500 personekvivalenter. Avloppsreningsverket är beläget på fastigheten Hurva 33:1 nordväst om samhället. Recipienten för avloppsreningsverket är Bråån.

83 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Reningsprocessen Verket behandlar avloppsvatten genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vattnet leds via en rensskruv till en utjämningsdamm där biologisk rening sker. Efter dammen följer kemisk rening genom fällning med järnklorid och lamellsedimentering innan vattnet leds vidare till recipienten via en poleringsdamm. Kemslam tas ut från slamlager och körs till Ellinge avloppsreningsverk. Möjligheter till förbiledning och bräddning Vid höga vattenflöden sker förbiledning från damm 1 förbi det kemiska reningssteget direkt till damm 2 (poleringsdammen). Om förbiledningen sker till poleringsdammen går det via ordinarie utgående provtagning och flödesmätning. Kemikaliehantering Järnklorid PIX 118 används som fällningskemikalie. Kemikalien lagras i en invallad tank med maximal lagringskapacitet på 10 m 3. PAX används vid behov och lagras i invallad tank med maximal lagringskapacitet på 3,5 m 3. Energi Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värma upp lokalerna. Verksamhetsförändringar under året På Hurva avloppsreningsverk har inga förändringar gjorts avseende processutformning eller driftförhållanden under året.

84 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Gällande beslut Beslut för verksamheten Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslövs kommun Reningskrav och kontrollprogram för reningsverket i Hurva Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser (Inga anmälningsärenden under året) Andra gällande beslut Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för 500 pe. Baserat på 70 g BOD/p,d uppgår belastningen till motsvarande 151 pe. Det var cirka 410 personer anslutna Uppfyllande av gällande villkor I Miljö och hälsoskyddsnämndens beslut från fastställdes nedanstående krav för Hurva avloppsreningsverk: Reningskrav Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års och medelhaltsreduktion för BOD 7 och tot P med respektive resthalter på högst 15 och 0,5 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Halterna BOD 7 och totalfosfor, tot P, i utgående vatten underskrider med god marginal värdena i beslutet. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 4,1 mg/l respektive 0,09 mg/l. De högsta halterna som uppmättes under året var 12 mg/l för BOD 7 och 0,27 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläpp till vatten. Syrgasmättnaden klarade uppsatta krav. Årsmedelvärdet var 65 %. Kontrollprogram Verksamheten skall fr.o.m och tillsvidare kontrolleras enligt följande; Provtagning och analyser av uttagna prover på behandlat avloppsvatten skall ske med provtagningsfrekvens och provtyp enligt nedan.

85 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Parameter COD Cr BOD 7 P tot N tot O 2 dp= dygnsprov erhållet genom provtagning under 1 dygn Minsta antal prov 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Kommentar: Villkoret är uppfyllt. För samtliga parametrar ovan tas två prov i månaden på det behandlade avloppsvattnet.

86 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande vattenmängd och dess kvalitet framgår av tabell 25. Redovisade flöden avser inkommande till reningsverket. Tabell 25. Inkommande flöde samt inkommande halter och mängder Parameter Inkommande halter Inkommande mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt 2017 Flöde 220 m 3 /dygn m 3 BOD 7 24 dp 48 mg/l 3,8 ton P tot 24 dp 2,0 mg/l 0,16 ton En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 26. Tabell 26. Vattenbalans för Hurva avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Den uppskattade spillvattenmängden, som baseras på renvattenförbrukningen, är cirka 127 liter/person och dygn. Som framgår av tabellen är andelen tillskottsvatten ca 76 %. Utsläpp till vatten Uppmätta halter under året samt beräknade mängder framgår av tabell 27. Tabell 27. Utgående halter och mängder Parameter Utgående halter Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde (mg/l) Totalt 2017 (ton) BOD 7 24 dp 4,1 0,33 COD Cr 24 dp 32 2,6 P tot 24 dp 0,09 0,007 N tot 22 dp 13 1,0 TOC Beräknat med faktorn COD/3,5 9,1 0,74

87 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk För BOD 7 gäller 15 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 39 visar årsmedelvärden för BOD BOD (mg/l) Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 39. Årsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Hurva avloppsreningsverk Månadsmedelvärden för BOD 7 har vid alla provtagningstillfällen varit lägre än gällande riktvärde, vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis, se figur 40. BOD analyseras på filtrerade prov fr o m april 2017, enligt NFS 2016:6. 16,0 14,0 12,0 BOD (mg/l) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 40. Månadsmedelvärden för BOD 7 i utgående vatten från Hurva avloppsreningsverk

88 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk För totalfosfor gäller 0,5 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 41 visar årsmedelvärden för totalfosfor ,6 0,5 Totalfosfor (mg/l) 0,4 0,3 0,2 0, Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 41. Årsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Hurva avloppsreningsverk Månadsmedelvärden för totalfosfor har vid varje provtagningstillfälle varit lägre än gällande riktvärde, vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis, se figur 42. 0,8 0,6 Totalfosfor (mg/l) 0,4 0,2 0 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Figur 42. Månadsmedelvärden för totalfosfor i utgående vatten från Hurva avloppsreningsverk Förbiledning och bräddning på verket Eventuellt förbilett vatten går via flödesmätning och provtagning på utgående vatten.

89 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Kontroll av flödesmätning och provtagning Flödesmätare och provtagare som används för utsläppskontroll har haft god tillgänglighet. Rutiner finns för kalibrering flödesmätare samt kontroll av provtagare. Hantering av avvattnat slam Slammängderna uppgick till 100 m 3 med en TS halt på 2,4 %. Enligt rutin transporteras slammet till Ellinge avloppsreningsverk för behandling, där ingår det i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Analyser av slammet tas ut i enlighet med SNFS 1998:4. Resultat från analyser av råslam under året redovisas i tabell 28. Tabell 28. Analys av råslam där årsmedelvärde utgörs av ett prov per leverans till Ellinge ARV Parameter Årsmedelvärde 2017 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,26 Koppar 260 Zink 400 Bly 9,3 Kadmium 0,42 Krom 18 Nickel 17 Silver 0,75 4 nonylfenol 7,3 PCB 0,01 PAH 0,6 Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används PIX 118. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 22 ton (figur 43). En mindre mängd PAX 15 2 ton har doserats under sommaren PIX ton/år PIX 118 Figur 43. Kemikalieförbrukningen 2013 till 2017.

90 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Energianvändning All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Elförbrukningen uppgick till 65 MWh under året. Figur 44 visar årsflöden och elförbrukning Det var en ökning i elförbrukningen under året. Förra året installerades en omrörare i utjämningsdammen för att kunna blanda sedimenterat slam med vatten och pumpa vidare det till kemsteget. I reningsverket och inkommande har värmepumpar installerats för att tillgodose såväl en god arbetsmiljö som bra miljö för installerad maskinutrustning. Dessa åtgärder har medfört den ökade energibelastningen Flöde (m3/år) Elförbrukning (kwh/år) Flöde Elförbrukning Figur 44. Flöde och elförbrukning Hantering av avfall Rens avskiljs vid inloppet till avloppsreningsverket. Renset tvättas och avvattnas innan det transporteras som brännbart material i vanlig avfallstunna. Mängden rens mäts inte. Tömning sker var 14:e dag. Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge avloppsreningsverk i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinge avloppsreningsverks miljörapport. Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under året. Periodisk undersökning Ingen periodisk undersökning har genomförts på Hurva avloppsreningsverk under året. Periodisk undersökning kommer att utföras under våren Recipientkontroll En samordnad recipientkontroll sker i både Bråån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenråd där VA SYD är medlem. Under året har Alcontrol ansvarat för kontrollen som består av

91 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk både fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 13 provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, men det ingår det inga provtagningspunkter direkt uppströms eller nedströms reningsverket. Årsrapport för recipientkontrollen 2017 färdigställs under våren 2018.

92 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Åtgärder som har genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät Inga åtgärder på ledningsnätet har utförts under året. Avloppsreningsverk Regelbundet förebyggande underhåll genomförs på anläggningen för att undvika driftstörningar och haverier. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Inga driftstörningar mm. har inträffat under året som har påverkat reningsresultatet. Övriga åtgärder Inga övriga åtgärder av vikt har genomförts.

93 VA SYD Årsrapport Hurva avloppsreningsverk Förteckning över bilagor Bilaga 1. Processflödesschema Hurva

94 Processflödesschema Hurva Bilaga 1

95 VA SYD Årsrapport Harlösa pumpstation Harlösa pumpstation Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Harlösa pumpstation Michael Kjellberg Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Harlösa Fastighetsbeteckning: Harlösa 60:1 Tillsynsmyndighet: Miljö och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel:

96 VA SYD Årsrapport Harlösa pumpstation Upptagningsområde Upptagningsområdet innefattar Harlösa och framgår av figur 45. Figur 45. Upptagningsområde för Harlösa Under 2016 och 2017 arbetade VA SYD med att ta fram en gemensam definiering av avloppssystem för samtliga kommuner och en stor genomgång av det karttekniska ledningsnätet gjordes. Redovisade siffror kan därför skilja en del från tidigare år vilket förtydligats genom förändring av kolumnrubriker i tabell 29.

97 VA SYD Årsrapport Harlösa pumpstation Tabell 29. Avloppssystem inom Harlösa avloppsområde Avloppsområde Dagvattenpåverkan till reningsverk, ha (Kombinerat avloppssystem samt Spillvatten till reningsverk, ha (Duplikatsystem samt endast spillvatten) Totalt, ha Icke verksamt duplikatsystem) Harlösa 2,8 50,8 53,6

98 VA SYD Årsrapport Harlösa pumpstation Flöde och bräddning Flöden och bräddningar presenteras i tabell 30 och figur 46. Tabell 30. Flöde och bräddning Flöde till P7 Bräddning Flöde till P7 Bräddning Flöde till P7 Bräddning m 3 m 3 m 3 m 3 m 3 m 3 Januari * Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa * Jan. bräddflöde upskattat värde.

99 VA SYD Årsrapport Harlösa pumpstation Figur 46. Flöden och bräddning för Harlösa 2017 Åtgärder på ledningsnätet Under 2016 utfördes flödesmätningar på ledningsnätet med syfte att försöka ringa in var tillskottsvattnet kommer ifrån. Det visade sig att ett relativt litet område (Stationsvägen/Sjöbovägen) vid Hjularödsbäcken bidrar till störst volym av tillskottsvatten i spillvattennätet. En förstudie påbörjades I denna förstudie ingår att komplettera flödesmätningen med en nattmätning samt att utföra en geoteknisk undersökning. Detta kommer att utföras 2018.