Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Transkript

1 Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga reningsverk Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning...7 Ovidkommande vatten... 7 Bräddat avloppsvatten på reningsverket...7 Bräddning på ledningsnät och pumpstationer Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter... 9 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse....9 Recipientkontroll Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...10 Riktvärden och gränsvärden för BOD...10 Riktvärden och gränsvärden för Fosfor...11 Analysresultat Slam från Flästa och Växbo Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...12 Loggning av processvärden Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Resursförbrukning Rening och energianvändning Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...14 Slam Annat icke farligt avfall Miljöfarligt avfall... 14

2 Sida 2 (14) Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Bil. 2 Bil. 3 Bil. 4 Bil 5 Bil. 6 Bil. 7 Bil. 8 Flöden och ledningsnätuppgifter Inkommande avloppsvatten och anslutningsuppgiter. Bräddat vatten på ledningsnätet.. Utgående vatten Grovrens, Sand och Slammängder Slamanalyser Fällningskemikalier, metalltillförsel och Miljöfarligt avfall. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bil I Bil. Y Bilaga I1 till I.6 - Villkor + kommentarer Individuella analysresultat

3 Sida 3 (14) 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: Kommun: Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: E-post: Bollnäs Ulf Andersson, Helsingevatten AB info@helsingevatten.se Miljöbalken SNI-kod Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är tf teknisk chef, Anders Aune, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

4 Sida 4 (14) Platsuppgifter Platsnamn Segersta Av 11 Platsnummer Fastighetsbeteckning Lillanda 1:16 Besöksadress Älvvägen 5 RT90-koordinater , SWEREF99-koordinat , Kontaktperson på plats Patrik Wikman tel Platsnamn Växbo Av 4 Platsnummer Fastighetsbeteckning Växbo 10:11 Besöksadress Växbo 2845 RT90-koordinater , SWEREF99-koordinat , Kontaktperson på plats Johnny Persson, tel Platsnamn Hällbo Av 3 Platsnummer Fastighetsbeteckning Hå 25:2 Besöksadress Hällbo 8676 RT90-koordinater , SWEREF99: , Kontaktperson på plats Patrik Wikman tel Platsnamn Flästa Av 9 Platsnummer Fastighetsbeteckning Flästa 4:4 Besöksadress Flästa 5925 RT90-koordinater , SWEREF99: , Kontaktperson på plats Johnny Persson, tel Platsnamn Simeå Av 8 Platsnummer Fastighetsbeteckning Simeå 12:50 Besöksadress Simeå 8218 RT90-koordinater ; SWEREF99: ; Kontaktperson på plats Sven-Åke Olsson, tel Platsnamn Rengsjö Av 13 Platsnummer Fastighetsbeteckning Höle 28:2 Besöksadress Torsäter 9076 RT90-koordinater , SWEREF99: , Kontaktperson på plats Johnny Persson, tel Platsnamn Glössbo Av 14 Platsnummer Fastighetsbeteckning Glössbo 4:6 Besöksadress Glössbo gamla vägen 8614 RT90-koordinater ; SWEREF99: ; Kontaktperson på plats Henric Fors, tel

5 Sida 5 (14) 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverken renar vatten från små orter i Bollnäs kommun och är av varierande storlek. Med undantag för Simeå och Glössbo är samtliga verk direktfällningsverk, i vilka fällning sker med aluminiumkemikalie PAX XL100. I Simeå finns endast slamavskiljare, men en provisorisk kemisk fällning kunde genomföras under mars till december. I Glössbo används släckt kalk som fällningsmedel. Glössbo reningsverk Första behandlingssteget är ett rensgaller. Sedan pumpas vattnet till ett blandningskärl där kalk tillsätts, varefter det passerar två dammar där slam avsätts. Bottenslammet i första dammen tas upp med ca ett års intervall. Det läggs i ett upplag vid verket för torkning och prover tas för analys. Slam som uppfyller kvalitetskraven transporteras till lantbrukare. Slammet är godkänt av ReVAQ. Övriga reningsverk Första behandlingssteget syftar till att avskilja eller mala grövre material; antingen i form av ett rensgaller (Segersta, Växbo, Rengsjö), en sedimenteringsbassäng ( Hällbo, Simeå) eller en kvarn (Flästa). Slammet från sedimenteringsbassängerna pumpas till ett slamlager, vilket är luftat i tre av anläggningarna (Flästa, Segersta och Rengsjö). Slammet transporteras med slambil till Häggesta eller Arbrå avloppsreningsverk för avvattning. Den huvudsakliga påverkan på miljön sker genom utsläpp av renat avloppsvatten. 2. Tillstånd Nedanstående tabell listar Tillståndet för vart och ett av reningsverken. Ett av verken saknar tillståndsbeslut, ansökan är dock inlämnad. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Flästa: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 200 pe Länsstyrelsen Glössbo: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 300 pe Samhällsbyggnadskont Hällbo: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 250 pe Rengsjö: Dispens för utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 800 pe Länsstyrelsen Miljö&hälsoskydd Miljönämnden Segersta: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 400 pe Miljönämnden Simeå: Anmälan inskickad, men inte besvarad Miljönämnden Växbo: Utsläpp av avloppsvattten från reningsanl. För 300 pe

6 Sida 6 (14) 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Länsstyrelsen Simeå: Anmälan om överledning av avloppsvatten till Arbrå reningsverk. 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Nedanstående tabell listar tillståndsgiven belastning mätt i BOD enligt tillståndsbeslutet. Parameter Tillståndsgiven belastning pe Faktisk belastning 2010 (BOD) pe Faktisk belastning 2010 (deb. Vatten) pe Flästa Glössbo Hällbo Rengsjö ** 649 Segersta Simeå Ej angivet 936* 69 Växbo *Baserat på en uppskattad avloppsvolym på m³/år (beräknas på momentanflödet vid provtagningstillfälle). Antalet bosatta i Simeå är ca 90 personer. Kontroll av analysresultat visar att BOD-halter (samt COD, kväve + fosfor) är orimligt höga. Beror förmodligen på svåra provtagningsförhållanden som leder till att slam följer med i provet, provresultatet är inte representativt. ** Rengsjö har två prover med orimligt höga BOD-halter (520 och 540 mg/l) teoretiskt bör BOD-halt i avloppsvatten inte överskrida 350 mg/l). Om de två höga BOD-halterna räknas med så blir belastningen ca 1750 pe.

7 Sida 7 (14) 6. Ledningsnät och flödesbelastning Förnyelse av ledningsnätet sker kontinuerligt som en del av löpande verksamhet och under 2010 byttes 4519 meter ledningar i hela ledningsnät Öst. Under 2010 utfördes ingen förnyelse på ledningsnät tillhörande de mindre reningsverken. Ovidkommande vatten Ovidkommande vatten kan sägas vara ett mått på ledningsnätets kvalitet. Höga mängder ovidkommande vatten indikerar ett stort inläckage av grund- och ytvatten. Avloppsvatten Debiterat renvatten Ovidkommade vatten (%) Flästa ,80% Glössbo ,30% Hällbo ,70% Rengsjö ,42% Segersta ,00% Simeå 13400* ,30% Växbo ,95% *Simeå reningsverk saknar flödesmätare på avloppsvattenmängden. Flödet som noteras vid varje provtagning på utgående avloppsvatten är en grov avläsning och ett momentanvärde. Medelvärdet av avläsningarna blir 36,7 m3/dygn eller m³ per år. Bräddat avloppsvatten på reningsverket Vid reningsverken förvaras en journal där driftteknikerna fyller i eventuell bräddning samt orsaken till bräddningen. Bräddat vatten Procent av avloppsflödet kommentar Recipient Flästa 0 Flästasjön Glössbo 0 Glössboån Hällbo 6 Ca 0,05 % Bräddning pga höga flöden Bäck Rengsjö 93 Ca 0,08% Bräddning pga höga flöden Östersjön Segersta 0 Ljusnan Simeå 0 Orsjön Växbo 281 Ca 1% 278 m³ vid ett tillfälle pga utloppsledning igensatt av kemikaliekristaller Västersjön Kommentar Växbo Volymflödet i Växbo reningsverk är i medel ca 75 m³ per dag (räknat från årsflödet), bräddningen motsvarar strax över tre dagars flöde. Det bräddade vattnet har inte provtagits, men räknat mot provuttag på inkommande vatten så blir fosforutsläppet ca 379 gram. Utslaget på en hel månad ger det ett tillskott till månadsmedelvärdet på ca 0,17 mg/l. Vad som bör nämnas i sammanhanget är att Växbo har en hög mängd ovidkommande vatten (jämfört med de andra verken). Hällbo och Rengsjö Mängden bräddat avloppsvatten från Hällbo respektive Rengsjö är mycket liten.

8 Sida 8 (14) Bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddning i ledningsnät/pumpstationer brukar ske i samband med kraftig nederbörd eller vårflod. Tyvärr saknas data för de pumpstationer som är anslutna till datorövervakning. Detta beror på ett problem som inträffade i slutet av När problemet åtgärdades så raderades bräddningsuppgifterna för Bilaga C visar pumpstationer tillhörande Hällbo, Segersta och Rengsjö. Övriga ledningsnät har självfall och behöver inga pumpstationer. Antal pumpstationer Bräddad volym på pumpstationer och ledningsnät kommentar Flästa 0 st, självfall - Data saknas Glössbo 0 st, självfall - Data saknas Hällbo 2 st - Data saknas Rengsjö 6 st - Data saknas Segersta 3 st - Data saknas Simeå 0 st, självfall - Data saknas Växbo 0 st, självfall - Data saknas 7. Gällande villkor i tillstånd För nedanstående reningsverk bifogas en bilaga över Tillstånd och villkor samt kommentarer till dessa. Bilaga I.1 - Villkor enl. tillstånd + kommentarer, Glössbo Bilaga I.2 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Flästa Bilaga I.3- Villkor enl. anmälan + kommentarer, Rengsjö Bilaga I.4 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Segersta Bilaga I.5 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Växbo Bilaga I.6 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Hällbo Bilaga I.7 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Simeå

9 Sida 9 (14) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. Föreskriften beskriver provtagningsfrekvens och vilka analyser som minst ska tas ut. Antalet prover och vilka analyser som utförs är beroende på reningsverkets storlek. För reningsverken i denna miljörapport (som är mindre än 2000 pe) behöver endast COD, BOD7, P-tot och N-tot analyseras. Tabellen nedan redovisar provtagningsfrekvens som använts under året. Parameter Inkommande avloppsvatten antal prover Utgående avloppsvatten antal prover Flästa 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Glössbo 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Hällbo 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Rengsjö 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Segersta 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Simeå 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Växbo 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) COD, BOD7, P-tot och N-tot har analyserats på samtliga provuttag. Utöver dessa har även Aluminium, suspenderad substans och ph på utgående vattenflöde analyserats. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde provdygnsflöden = massa /år =mg /l flöde /år Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Recipientkontroll Recipienterna kontrolleras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund.

10 Sida 10 (14) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Riktvärden och gränsvärden för BOD Nedanstående tabell listar gränsvärden och riktvärden för BOD som satts i tillståndsbeslutet för respektive verk. Reningsverken uppfyller både riktvärden och gränsvärden för BOD. Parameter BOD riktvärde, månads-mv (mg/l) BOD utfall högsta månads-mv (mg/l) BOD, gränsvärde årsmedel BOD utfall kg/dygn Flästa ,0 Inget krav 0,57 30,5 Glössbo Inget krav 52,0 11 kg/dygn 1,2 21,8 Hällbo -- 74,0 7 kg/dygn 1,22 37 BOD Års-mv mg/l Rengsjö 60 mg/l 39,0 17 kg/dygn 5,22 12 Segersta 60 mg/l 39,0 7,2 kg/dygn 1,84 15,3 Simeå -- 78,0 -- 1,27* 34,5 Växbo 60 mg/l 12,0 Inget krav 0,65 12 *Baserat på en uppskattad avloppsvolym på m³ Samtliga månadsmedelvärden ligger under riktvärdet, gränsvärden för utsläpp per dag ligger också under gränser. Diagrammet nedanför visar respektive reningsverks BOD-halt i mg/l. BOD-halt mg/l utgående vatten Flästa RV Glössbo RV Hällbo RV Rengsjö RV Segersta RV Simeå RV Växbo RV

11 Sida 11 (14) Riktvärden och gränsvärden för Fosfor Nedanstående tabell listar gränsvärden och riktvärden för totalfosfor som satts i tillståndsbeslutet för respektive verk. Reningsverken uppfyller både riktvärden och gränsvärden för totalfosfor. Parameter Fosfor riktvärde, månads-mv (mg/l) Fosfor utfall högsta månads-mv (mg/l) Fosfor, gränsvärde års-mv Fosfor utfall kg/dygn Fosfor Års-mv mg/l Flästa 1.0 mg/l 0,47 Inget krav 0,006 0,304 Glössbo 0,8 mg/l 0,57 0,1 kg/dygn 0,01 0,25 Hällbo 0,5 mg/l 0,18 0,08 kg/dygn 0,003 0,095 Rengsjö 0,5 mg/l 0,49 0,2 kg/dygn 0,079 0,240 Segersta 0,5 mg/l 0,21 0,1 kg/dygn 0,011 0,095 Simeå -- 3, ,028* 0,75 Växbo 0,5 mg/l 0,58 Inget krav 0,024 0,32 *Baserat på en uppskattad avloppsvolym på m³ Växbo ligger vanligtvis på låga utsläppsnivåer (0,1 till 0,2 mg/l). Men under april och maj, (typiska månader med höga flöden pga snösmältning) så överskrids riktvärdet, värdena var 0,53 mg/l (April) och 0,58 mg/l (Maj). Provuttag sker en gång i månaden. Rengsjö ligger vanligt vis på låga utsläppsnivåer med storleksordningen ca 0,2 mg fosfor/l. Samtliga prover har varit under riktvärdet, endast en gång har ett prov tangerat gränsen. Reningsverket i Simeå har under Januari och Februari höga fosforutsläpp (ca 3 mg/l). Men detta är under vintermånader då den provisoriska fällningen inte gått att utföra. Resten av året har fosforhalten varierat mellan 0,65 och 0,25 mg/l. Diagrammet nedanför visar respektive reningsverks månadsmedelvärden för fosforhalt. Skalan har med avsikt satt på max 1 pga höga värden i Simeå (värdena är 3 och 2.9 mg/l). Fosforhalt mg/l utgående vatten 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Flästa RV Glössbo RV Hällbo RV Rengsjö RV Segersta RV Simeå RV Växbo RV 0,2 0,

12 Sida 12 (14) Kommentar Gällande resultaten från prov på ingående vatten. Som schablonvärde på BOD-halt i vatten kan man räkna en person producerar 70 g/bod och förbrukar ca 200 liter renvatten på ett dygn. Detta ger teoretiskt en maxhalt på ca 350 mg BOD/liter. I realiteten bör det vara lägre pga utspädning med ovidkommande vatten. Onormalt höga flöden kan dock medföra högre halter om slam som lagrats i ledningar spolas med vattnet. Granskning av analysresultaten under året visar sju prover med osannolika BOD halter. Två av proverna finns i Regnsjö (540 och 520 mg/l), 1 prov i Segersta (370 mg/l) och resten i Simeå (700, 760, 4600, 1080 mg/l). De höga resultaten beror förmodligen på svåra provtagningsförhållanden där slam rörs upp och följer med i provet. Analysresultat Slam från Flästa och Växbo Slamanalyser har utförts på reningsverken Flästa och Växbo. Ett slamprov från varje verk har analyserats. Tabell över slamanalyser, enheten är mg/kg TS år Period P-tot Cd Cu Cr Hg Ni Ag Zn TS Växbo 2010 jan-jun , ,14 15 <0, ,88 Flästa 2010 jan-jun , ,12 80 <0, ,22 Slammet i Arbrå är Revaq-certifierat med krav att kvoten mellan innehållet av kadmium och fosfor ska vara lägre än 37. De båda reningsverken uppfyller kravet med råge. Växbo: 1330 m³ Cd/P-kvot: 20,5 Flästa: 94 m³ Cd/P-kvot: 14,5 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Loggning av processvärden Varje reningsverk besöks en gång i veckan. Utrustning spolas av och man kontrollerar att instrument fungerar som de ska. Flöden, elförbrukning, eventuell bräddning m m noteras i loggbok. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Då det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder utförts för att avhjälpa deras orsaker. Vid författande av denna miljörapport har några händelser som indikerar en process som inte fungerar optimalt identifierats. Förbättringar bör vara möjliga att genomföra. Växbo har höga mängder ovidkommande vatten i ledningsnätet, bräddning inträffar ibland vilket kan vara en effekt av hög mängd ovidkommande vatten.

13 Sida 13 (14) 12. Resursförbrukning Rening och energianvändning Nedanstående tabell visar elförbrukningen hos verken. Några av verken har en högre elförbrukning än de andra. Det är även dessa som visar en tendens att ha högre halter av BOD och fosfor i utloppsvattnet. Elförbrukning Avloppvattenmängd Elutnyttjande (kwh/m3) Flästa ,32 Glössbo ,84 Hällbo ,37 Rengsjö ,55 Segersta ,19 Simeå * 0,05 Växbo ,69 *Uppskattad mängd 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verkets huvudsakliga användning av kemiska produkter är fällningskemikalier. Under året har verken förbrukat fällningskemikalie PAX XL100 enligt nedanstående tabell. Verken har ingen större egen verksamhet. Kemikalier m m som köps in köps via Arbrå, Häggesta eller Kilafors. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till de verken. Ny upphandling av kemikalier kommer att ske under Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Några försök att minska kemikalieförbrukningen har inte skett. Avloppvatten m³ Slam m³ PAX XL100 kg Flästa * Glössbo* nej Hällbo Rengsjö Segersta Simeå 13400*** Ca 676** Endast när det är frostfritt Växbo * * Gällande reningsverket i Glössbo. Rening sker genom att kalk tillförs i slambassäng, slammet samlas under en flerårsperiod innan bassängen töms. Därav är slamvolymen 0 m³. **Glällande reningsverket i Simeå så hämtas ca 13 m³ slam en gång i veckan fram till att det fryser. Vilket under 2010 inträffade strax före jul, slamkörning efter djupfrysning 2009 återupptogs 16e april. Förutsatt att ungefär samma mängd slam produceras under fryst förhållande som när det är upptinat så blir det ca 676 m³ per år. ***Uppskattad mängd, baserat på momentanavläsning vid provtagning. Kalk kg

14 Sida 14 (14) 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Slam Slam skickas till Häggesta eller Arbrå reningsverk för vidare omhändertagning. Slammet avvattnas, blandas med slam från verket där det tas emot och hamnar sedan som täckningsmaterial på avfallsdeponi. Annat icke farligt avfall Komprimerat rens och hushållsavfall transporteras vidare via vanlig sophantering. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Arbrå eller Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB.