Miljörapport 2012 Alfta Reningsverk

Transkript

1

2 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/21 Innehållsförteckning Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning... 6 Flödesmätningar... 7 Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring... 7 Bräddat avloppsvatten Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten Månadsmedelvärden Gränsvärde - Årsmedelvärde Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten Utvärdering av trender i slamanalyser Resultat från Slamanalyser Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll Kalibrering och loggning av processvärden Egenkontroll Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi18 Energianvändning Energiinventering i verket Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Avvattnat slam Annat icke miljöfarligt avfall Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 21

3 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 2/21 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. C Bil. Y Processbeskrivning med processchema Bräddat vatten på pumpstationer i Alfta ledningsnät Energiinventering av utrustning i reningsverket Lista över analysresultat från utsläppskontroll

4 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 3/21 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Ovanåkers kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer, ort: Kontaktperson: Tekniska kontoret Edsbyn Christer Engström Telefonnummer: Telefaxnummer: Anläggningens namn: Alfta avloppsreningsverk Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Alfta Kyrkby 94:1 Besöksadress: Runemovägen 41 Postnummer, ort: , Alfta Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet ; Kommun: Ovanåker Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg Telefonnummer: E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: (beslutsnr ) Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun Handläggare: Åsa Törngren Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

5 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 4/21 1. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Alftas avloppsreningsverk renar vatten från samhällena Alfta och Runemo och är dimensionerad för ca 5000 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (rensgaller och sandfång), biologisk rening enligt aktivslammetoden samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används AVR. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från samhällena Alfta och Runemo till Norrsjön i Voxnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.

6 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 5/21 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för en anslutning av 5000 pe, motsvarande en organisk belastning av 375 kg BOD7 per dygn. Detta motsvarar en belastning på 75 g BOD/person och dygn, normalt brukar 70 gram BOD per person och dygn användas. I samtliga efterföljande beräkningar kommer därför 70 gram/pe att användas. I tillståndsbeslutet anser länsstyrelsen att de maximalt tillåtna utsläppsmängderna bör vara baserade på 3000 anslutna personer. Vilket skulle motsvara en inkommande belastning på 210 kg (70 g BOD/pe) Under 2011 renades m³ avloppsvatten med BOD-innehåll motsvarande 2670 pe (187 kg BOD/dygn). Detta är är dock något missvisande eftersom mätpunkten är placerad så att provet blir påverkat av interna returströmmar. Ett mer rättvisande värde är att beräkna antalet pe baserat på debiterad mängd avloppsvatten. Här används ett schablonvärde på 175 liter per person och dygn. Detta ger en anslutning på 2213 pe anslutningen överskrider inte verkets kapacitet, vilket även visas av att verket klarat av att hålla mkt låga utsläppsnivåer under året. Parameter Ink. BOD7 kg/d Pe (BOD7) Pe renvatten I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Befolkningsmängden i området för Alfta ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller med stor sannolik flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 2500 st,

7 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 6/21 6. Ledningsnät och flödesbelastning Alftas spillvattennät omfattar drygt 41 km ledningar. Totalt finns 15 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Av dem finns 12 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 3 stationer är av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter till huvudledningen, 1 av LTApumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande två drivs privat. Pumpstationerna har hållits i drift på normalt sätt, inga extra ombyggnationer eller investeringar har utförts. De anmälningar om störningar och avbrott som kommer registrerats i GIS-systemet Geosecma. De störningar som registreras knyts till en adress och ger därmed en tydlig visuell återkoppling i GIS-kartan. Under året har 48 mindre avloppsstopp åtgärdats inom hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Sedan 2002 finns i en plan för förnyelse- och åtgärd av ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Denna sammanfaller med budgettplanering för den kommande 5-årsperioden och uppdateras således årligen. I ordinarie underhåll och utbyggnad av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Vid arbetet med ledningsnätet används GIS-systemet Geosecma. Under 2012 har förnyelsen av Ledninsnät Väst huvudsakligen satsats på Edsbyns ledningsnät. Under året har 30 meter ledning lagts om. UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Sträcka/Pumpstation Åtgärd Kod* Längd Ledn.nät (Meter) Pellpers väg Omläggning S 30 Alfta Huvudl.. *Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram D = Dagvatten A = Akutåtgärd R = Renvatten LB = Ledningsbrott K = Kombinerad OG = Ombyggnad gata N = yanläggningar Ö = Övrigt

8 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 7/21 Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt provtagningsprogram. Under år 2012 behandlades totalt m 3 avloppsvatten vid Alftas avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 62%.Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten och bildar i det närmaste linjärt samband med mängden ovidkommande vatten. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Inkommande vatten (m 3 ) Debiterat vatten (m 3 ) Ovidkommande vatten (%) 41% 42% 52% 53% 53% 62% Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten. Detta syns relativt väl om man plottar andelen ovidkommande vatten mot årsnederbörden (se diagram till höger). Bräddat avloppsvatten Vid reningsverket sker ingen bräddning eftersom pumpstationerna vid Östlings (SPU2058), Alfta industricenter (SPU2060) och Runemo (SPU2064) tillsammans har lägre kapacitet än reningsverket. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Den totala bräddningstiden vid på ledningsnätet var ca 173 timmar. De orsakades av extremt höga flöden i samband med stor nederbörd samt driftstörningar. Pumpstationerna Ungmans och Östlings stod 78 respektive 87 timmar. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Nedanstående tabell visar en sammanställning över bräddningar vid Alfta reningsverk och dess ledningsnät under åren Bräddningar vid Alftas avloppsreningsverk Typ av bräddning Bräddat vid avloppsreningsverket Bräddat på ledningsnätet 203 h h 7,6 h 202 h 667 h 173 h

9 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 8/21 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden de av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet. Under året har inga testkörningar gjorts. Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15 mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet Gränsvärden uppfylls. får som gränsvärde ej överstiga 0,9 kg/d resp 27 kg/dygn P-tot: 0,17 kg/dygn beräknat som medelvärde över 12 månader. BOD7: 7,7 kg/dygn Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten. Riktvärden uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,24 mg/l BOD7= 16 mg/l Beräknat på två provtagningsdygn per månad. Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en utredning och man försöker komma fram till orsaken. Villkor 7. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under året.

10 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 9/21 får överskridas. Tillsyns myndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Desinfektion utförs vid behov. Under året har inget behov av desinfektion funnits. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Vid bräddning får tillsynsmyndigheten föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen Underhåll av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Reningsverket kan inte brädda då kapaciteten är högre än pumpstationernas förmåga att pumpa in avloppsvatten. Bräddat vatten i ledningsnät mäts och registreras. Villkor 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd. Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant tillföras anläggningen. avloppsvatten. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att Anslutna industrier redovisas i processbeskrivningen (se bilaga). Inga klagomål på lukt har förekommit Inga klagomål på buller har förekommit

11 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 10/21 verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Kontrollprogram med datum har upprättats i samråd med tillsynsmyndighet. För närvarande finns ingen orsak att åter pröva tillståndsfrågan.

12 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 11/21 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en X installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Av ovanstående är två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket levererar idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Borab eller Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning

13 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 12/21 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten Månadsmedelvärden Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Samtliga månadmedelvärden för fosfor ligger under riktvärderna. För BOD-värdena finns ett avvikande månadsmedelvärde. Det beror på ett pvouttag från den 11e oktober, halten i provet var 27 mg/l mot normalt ca 5 mg/l. Även COD-halt var förhöjd och låg vid samma tllfälle på ca 70 mot normalt ca 36. Flödet var 868 m3 per dygn, vilket är normalt. Någon motsvarande ökning kunde inte ses på kväve, fosfor och suspenderade substanser. Provuttaget sammanfaller med en driftstörning där drivningen av slamskraporna gick sönder. Verkets biosteg var avstängt och reningsförmåga var inte optimal under renoveringstiden. Driftstörningen har utretts och redovisats i vår utredning HVAB Rapportering av driftstörning Alfta Reningsverk BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Januari 8,5 0,105 Februari 10 0,155 Mars 12 0,246 April 10 0,190 Maj 7 0,113 Juni 5,5 0,240 Juli 3,5 0,221 Augusti 7 0,220 September 5 0,105 Oktober 16 0,140 November 4 0,102 December 6,5 0,090 Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 27 kg BOD 7 /dygn och max 0,9 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att Alfta reningsverk har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 7,7 kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,2 kg/dygn..

14 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 13/21 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Metallhalt ha kontrollerats vid tre tillfällen, prov togs på inkommande och utgående vid samma tidpunkt. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande provtagningspunkt är påverkad av intern belastning vilket leder till att inkommande mängder överskattas. Inkommande flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,45 4,83 0,22 82,52 3,25 0,03 3,45 183,04 Beräknad vikt i inkommande flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg ,74 1,81 0,08 30,96 1,22 0,01 1,29 68,68 Utgående flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,12 0,14 0,11 2,71 0,36 0,07 0,95 22,90 Beräknad utsläpp till recipient, via utgående flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg ,21 0,05 0,04 1,02 0,13 0,03 0,36 8,59 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn ,05% 97,04% 49,58% 96,71% 89,00% -118,63% 72,54% 87,49% Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet ÅR Fofor (kg) Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn kg kg kg kg kg kg kg kg ,54 1,76 0,04 29,94 1,09-0,01 0,94 60,09

15 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 14/21 Utvärdering av trender i slamanalyser Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början Varje år har 4 slamprover tagits. Fosforinnehållet samt tungmetallerna kadmium, bly, kvicksilver och koppar har en mycket svagt sjunkande trend. Krominnehållet i slammet är anmärkningsvärt på så vis att det under lång tid haft relativt höga värden, men under det senaste året sjunkit till ca c 13 mg/kg TS. Förmodligen har det att göra med att Kemira haft problem med att leverera AVR och att man istället blivit tvungna att använda ALG. ALG är en fällningskemikalie tillverkad för bruk i vattenverk. fosfor Pb 30000, , , , , ,00 0,00 35,000 30,000 25,000 20,000 15,000 10,000 5,000 0,000 Cd Cu 0,900 0,800 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0, , , , , ,000 50,000 0,000 Cr Hg 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0,000 0,900 0,800 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 Ni Zn 25,000 20,000 15,000 10,000 5,000 0, , , , , , ,000 0,000

16 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 15/21 Resultat från Slamanalyser Alfta reningsverk har skickat 570 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 19,9% torrhalt och vikten är strax under 113 ton räknat som torrsubstans (TS). Provuttag sker på kvartalssamlingsprov och analyseras fyra gånger per år hos alcontrol. Med utgångspunkt medelvärdet av de fyra slamproverna beräknas utsläpet av tunga metaller via slammet till följande: Kvoten kadmium i förhållande till mängden fosfor i slammet är ca 34 mg kadmium/kg fosfor, vilket om verket vore Revaq-certifierat ligger på gränsen till godkänt. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 26 mg/pe och år. Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd Varav från värde % större än gränsvärde mg/kg Kg/år Fällningskemikale SFS 1985:840 kg Torrsubstans vikts-% 19,90% 2,1% Glödgn.förlust % av TS 74,40% 5,2% Totalforsfor % av TS 1,53% 6,3% N-tot % av TS 4,78% 12,0% NH4-N % av TS 1,18% 35,3% Kalium % av TS 2,53% 15,0% Kalkverkan(CaO) ph 6,75 5,5% Järn mg/kg TS Aluminium mg/kg TS Silver mg/kg TS 0,9 8,7% 0,103 Bly mg/kg TS 11,2 18,7% 0 st > 100 1,270 0, % Kadmium mg/kg TS 0,52 12,8% 0 st > 2 34,1 0,059 0, % Koppar mg/kg TS 192,50 17,2% 0 st > ,8 0,023 0,1 % Krom mg/kg TS 14,25 10,5% 0 st > 100 1,616 0,126 7,8 % Kvicksilver mg/kg TS 0,23 8,9% 0 st > 2,5 0,026 0, % Nickel mg/kg TS 8,65 9,1% 0 st > 50 0,981 0,084 8,5 % Zink mg/kg TS 392,50 13,4% 0 st > ,52 0,047 0,1 % Kobolt mg/kg TS Cyanid mg/kg TS Nonylfenol mg/kg TS 4,0 58,2% 0,454 PAH mg/kg TS 0,0 Na 0,003 PCB mg/kg TS 0,0 NA 0,003 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS

17 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 16/21 Jämförelse beräknad ansamling av metaller i slam och analyserad mängd i slam Beräknad ansamling i slam (gram) Analyserat innehåll i slam (gram) Fosfor Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilveer Nickel Zink Kvod Cd/P 8,6 34,7 Som nämnts tidigare så påverkas vatten i inkommande provtagningspunkt av intern belastning, vilket gör att halter av fosfor, BOD etc blir för höga. Kvoten för Cd/P är 8,6 ovan, vilket är nära hälften av vad som beräknas vara lägsta möjliga nivå i kommunalt avloppsvatten.

18 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 17/21 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Årligen kommer en servicetekniker från Hach Lange och går igenom utrustningarna. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Alfta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm hos arbetsledare för ledningsnätet på Edsbyns reningsverk. Eftersom det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder har utförts för att avhjälpa deras orsaker. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Alfta reningsverk. Under 2012 har ett allvarligare driftavbrott inträffat. Detta skedde i oktober när driften till slamskraporna havererade. Händelsen är dokumenterad i HVAB Rapportering av driftstörning Alfta Reningsverk Inga klagomål på lukt eller buller har förekommit under året 2012.

19 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 18/ Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Användning av energi mäts och noteras månadsvis under året. Reningsverket i Alfta förbrukade 280 MWh under år Reningsverket har sedan mitten av 90-talet värmts med värmepump. I början av 2010 byttes den gamla mot en ny cellpoxluftare kombinerat med värmepump. Detta har ytterligare förbättrat verkets energieffektivitet. Månadsförbrukningen i Edsbyns reningsverk har en fördelning som klart och tydligt visar att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Att det förhåller sig på det viset är nästan oundvikligt så länge man inte isolerar verket med nästan överdrivet mycket isolering. Uppskattningsvis skulle det gå att spara ca kwh om man kunde undvika värmespillet helt och hållet. Beräknad potentiell värmebesparing, kwh Ovanstående beräkning är ett idealvärde som i verkligheten är mycket svårt att uppnå. Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi för uppvärmning. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Parameter Avloppsvattenflöde m³ Elförbrukning (MWh) Elanvändning per m 3 0,75 1,01 1 0,75 0,8 0,91 0,75 Energiinventering i verket skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. Inventeringen ger en uppskattad årsförbrukning på ca 258 MWh års elförbrukning var ca 280 MWh. En kopia av inventeringen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Transporter. Avvattnat slam transporteras till Borab i Bollnäs och Forsbacka utanför Gävle för att omvandlas till anläggningsjord. Grovrens transporteras till Sävstaås värmeverk och energiåtervinns i form av fjärrvärme. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning.

20 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 19/21 Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier (AVR) och polymer för avvattning (Superflock C-1596). Vid en serie av fällningsförsök under åren visade sig fällningskemikalien (AVR) fungera bra vid Alfta reningsverk. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvalitén på både det renade avloppsvattnet och på slammet tagits i beaktande. Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Inga nya kemiska produkter har tagits in till verket. Ny upphandling av kemikalier har skett under 2011, både fällningskemikalie och polymer köps av Kemira. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Kemiska produkter Produkt Anv.område Mängd AVR Fällningkemikalie kg Zetag 7565 Polymer för avvattning 1079 kg Skf fett smörjning Smörjning centrifug 5 kg Kraft grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 40 liter Ratema alu clean rengöring Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner 50 liter Allfleet plus motorolja Används i pumpar, maskiner, bilar 20 liter Ultraplan 46 hydralolja Används i inloppspumpar, skrapspel 0 liter High perf växelolja Används i maskiner,växlar 10 liter

21 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 20/ Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Reningsverket producerade 570 ton avvattnat slam år Slammet analyseras och resultat från analyserna redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Borab eller Gästrike Återvinnares anläggning i Forsbacka utanför Gävle för tillverkning av anläggningsjord. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 880 liter pressad grovrens, vilket transporterades till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk och mellanlagras där på särskild avsedd plats. Avfallet transporteras sedan vid behov till BORAB. MILJÖFARLIGT AVFALL Transportör Mottagare Mängd Färg och lack Härjelast BORAB 5 Kg Biologisk hydralolja Härjelast BORAB 0 Kg Mineralbaserade oljor Härjelast BORAB 25 liter Lysrör, uv lampor och vippor Härjelast BORAB 0 st

22 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 21/ Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. 2. Utsläpp av fällningskemikalie. 3. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningsnätet 4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 6. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 7. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.

23 Miljörapport 2012, Alfta reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (2) Uppdaterad: 2009 Avloppsreningsverket i Alfta har varit i drift sedan 1974 och är konstruerat för mekanisk, biologisk och kemisk rening av avloppsvatten från Alfta och Runemo samhällen. Det renade avloppsvattnet leds till Voxnan. Driftövervakningen vid reningsverken och pumpstationerna datoriserades mellan Avloppsreningsverket är dimensionerat för föroreningsmängder motsvarande 5000 pe. Dimensioneringsdata framgår av tabell 1. Tabell 1, Dimensioneringsdata Anslutna personer Total avloppsvattenmängd Dimensionerad avloppsvattenmängd (Qdim) BOD7 - mängd P-tot 1 - mängd 5000 pe 2500 m 3 /d 140 m 3 /h 375 kg/d 17,5 kg/d Dagens anslutning omfattar cirka 780 abonnenter vilket motsvarar ca 2600 personer samt viss industri. Till avloppsreningsverket anslutna industrier framgår av tabell 2. Tabell 2, Företag med processer anslutna till spillvattennätet Företag Nivå Verksamhet Avlopp AI*: Alfta Component AB B Tillverkning av svetsade konstruktioner i plåt och gjutgods, chassi och ramar till skogs-maskiner. CNC- och NC-styrd bearbetning, fräsning och svarvning Alfta Pall AB Tillverkning av Europapallar bla AI*: Alfta skärteknik AB C 2D vattenskärning i alla material. Försänkning, svarvning, fräsning, bockning och svetsarbeten Lindbloms snickerier AI*: Alfta Kvalitetslego AB C Legotillverkning, mekanisk verkstad. Till-verkning av ventilblock, cylindrar, hydralprod. CNC fleroperationssvarvar och mask iner Alfta Frakt AB C Åkeri, tvätt- och smörjservice tvätt Alfta Industrilack B Målning/lackering av komponenter till verkstads- och annan industri EA Betong AB Tillverkning av betong och betongprodukter Nefab Emballage AB B Tillverkning av emballagelådor, målning, tvätt av traktorer mm Nordanå trä AB B Tillverkning av sågade trävaror Q8 bensin och hyrbil C Drivmedelsförsäljning, uthyrning av fordon tvätt HALI Transport AB C Åkeri, tvätt, återvinning tvätt Knagga Tvätthall tvätt *AI=Alfta industricenter tvätt Olje-avskiljare, golvbrunn 1 P-tot Total fosfor mängd

24 Miljörapport 2012, Alfta reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 2 (2) Avloppsvattenbehandling Reningsanläggningen består av de behandlingssteg som beskrivs i tabell 3. Tabell 3, Behandlingssteg vid Alfta avloppsreningsverk Rens och slambehandling Grovrens avskiljes ur inkommande avloppsvatten i ett trappstegsgaller. Därefter behandlas renset i tvättpress och mottrycksskruv och utlastas till ett sopkärl. Kemslam och biologiskt överskottsslam förtjockas separat. Det förtjockade slammet avvattnas med centrifug. För att förbättra slammets avvattningsegenskaper tillsätts en polymer före avvattningen. Kemikaliehantering Fällningskemikalie förvaras i silo. Polymer köps i tankar med volymen 1 m 3. Ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Cirka 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system. Saneringsplan En uppdatering av saneringsplanen för ledningsnätet gjordes I ordinarie underhåll och nybyggnation av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Energianvändning och köldmedia Uppvärmning av avloppsreningsverket sker med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en olja/elpanna. Sedan en ny värmepump installerats år 2001 har ingen eldningsolja förbrukats vid Alfta reningsverk.

25 Alfta Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga B till miljörapport 2012 Pär Hisved Sida 1/1 Alftas spillvattennät omfattar drygt 41 km ledningar. Totalt finns 15 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Av dem finns 12 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 3 stationer är av typen LTApumpstation (LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter till huvudledningen, 1 av LTA-pumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande två drivs privat. Pumpstationer Nr 2010 (h) 2011 (h) 2012 (h) er Lomtjärn Forsparken Ungmans ,5 78 Nederbörd 4 Förråd Alfta* Kockens Kyrktjärnsbäcken Östlings Nederbörd 9 SRG_HALI ,5 10 FMG ÖSA skolan Vestmans Sten i pumphjul 13 Sunnanåker Runemo Gäddviksvägen 20** Per-Jans** 2066 * Lågtryckpumpstation i kommunal drift ** Lågtryckpumpstation i privat drift Upprättat: Senast reviderad:

26 Miljörapport för år: 2012 Bilaga C Avloppsanläggning/Kommun Alfta RV Energiinventering av utrustning i Reningsverket drifttid timmar Per dygn effektförbrukning Per dygn effektförbrukning Per år effektföbrukning Grovrens Rensgaller 0,37 0, Renspress 2,5 0, Luftbasäng Celpox 1 7, Cellpox 2 7, Vägverket (ej HVAB, endast tillsyn) slamskrapa 0, Returslampump 1 3, Returslampump 2 3, slampump överskott 3,9 2, slampump förtjockare 3,9 0, flytslampump 2,2 0, Avr Dosering' doserapparat 0, Omrörare 1 0, Omrörare 2 0, Omrörare 3 0, Omrörare 4 0, kembasäng slamskrapa 0, Slampump 1, överskott 3,9 0, Slampump 2, överskott 3,9 0, slampump förtjockare 3,9 0, slamavvattning matarpump 1, centrifug 18, transportband 0, polymerpump 0, polymerdospump 0, övriga pumpar internslampump 3,9 0, externslampump endast vid slamkörning 3,1 0 0 länspump 0,55 0, kompressor 4 0, Blåsmaskin , ,676

27 Tabell1 Miljörapport 2012 Bilaga Y individuella analysresultat Alfta Reningsverk Datum Månad Flöde BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,4 0,96 inkommande dygnsprov ,3 inkommande dygnsprov ,1 inkommande dygnsprov ,6 inkommande dygnsprov ,4 inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,8 inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,5 medelvärde 996, , ,000 32,950 7,305 rapporteringsgräns ,05 5 Månad Flöde Aluminium, Al ph BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Dosering Utgående dygnsprov ,3 9 < ,13 < Utgående dygnsprov ,66 6,6 4 <30 16 <0.050 < Utgående dygnsprov ,62 7, ,054 < Utgående dygnsprov ,1 7, ,15 < Utgående dygnsprov ,1 7, ,17 < Utgående dygnsprov ,54 6, ,11 5,1 186 Utgående dygnsprov ,52 7, ,1 < Utgående dygnsprov ,65 7, ,11 < Utgående dygnsprov ,78 7, ,14 7,3 150 Utgående dygnsprov ,4 7, , Utgående dygnsprov ,9 7, , Utgående dygnsprov ,4 6,6 <3 < ,092 < Utgående dygnsprov ,79 6, ,079 8,7 145 Utgående dygnsprov ,3 7, , Utgående dygnsprov ,69 7, ,14 9,5 165 Utgående dygnsprov ,69 7, ,086 5,9 145 Utgående dygnsprov ,83 6, , Utgående dygnsprov ,63 7, ,18 9,4 128 Utgående dygnsprov ,1 7, , Utgående dygnsprov ,7 6, ,091 < Utgående dygnsprov ,72 6, ,17 9,9 162 Utgående dygnsprov ,61 7, ,14 < Utgående dygnsprov ,52 7, ,11 < Utgående dygnsprov ,44 7, ,1 < Summa 1026,1667 antal under rapporteringsgräns medelvärde 0,862 7,121 7,917 39,583 19,042 0,161 7,700 Metaller, inkommande vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l inkommande dygnsprov , ,2 0,12 6,8 420 inkommande dygnsprov ,5 0, <0.1 2,5 98 inkommande dygnsprov ,2 0, ,4 <0.13 1,7 88 Metaller, Utgående vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l inkommande dygnsprov <0.2 0,14 2,3 <0.5 <0.1 1,2 32 inkommande dygnsprov <0.2 0,16 4,7 <0.5 <0.1 1,4 32 inkommande dygnsprov <0.2 <0.02 1,9 <0.5 <0.13 1,3 20 Sida 1