Miljörapport 2015 Alfta Reningsverk

Transkript

1 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/20 Innehåll Bilageförteckning Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning... 6 Flödesmätningar...7 Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring...7 Bräddat avloppsvatten Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse...11 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten...12 Månadsmedelvärden för BOD och fosfor har uppfyllt riktvärdet samtliga månader Gränsvärde - Årsmedelvärde...12 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten...13 Resultat från Slamanalyser...14 Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll...14 Egenkontroll...14 Drift och underhåll Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet...15 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi Energianvändning...16 Energiinventering i verket...17 Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Avvattnat slam...19 Annat icke miljöfarligt avfall...19 Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 20

2 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 2/20 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Anslutning och flöden Bil. 2 Inkommande och utgående mängder av näringsämnen Bil. 3 Inkommande och utgående mängder av tungmetaller Bil. 4 Resultat från Slamanalyser ( ) Bil. 5 Ledningslängd och utförda åtgärder på ledningsnätet Bil. 6 Bräddningsuppgifter på pumpstationer och reningsverk ( ) Bil. 7 Inventering av energiförbrukande utrustning på reningsverket ( ) Bil. A Bil. Y Processbeskrivning Lista över analysresultat från utsläppskontroll

3 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 3/20 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Ovanåkers kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Postnummer, ort: Kontaktperson: Tekniska kontoret Edsbyn Johan Olanders Telefonnummer: E-post: Johan.olanders@ovanaker.se Anläggningens namn: Alfta avloppsreningsverk Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Alfta Kyrkby 94:1 Besöksadress: Runemovägen 41 Postnummer, ort: , Alfta Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet ; Kommun: Ovanåker Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg Telefonnummer: E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: (beslutsnr ) Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun Handläggare: Carina von Knorring Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Johan Olanders, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

4 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 4/20 1. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Alftas avloppsreningsverk renar vatten från samhällena Alfta och Runemo och är dimensionerad för ca 5000 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (rensgaller och sandfång), biologisk rening enligt aktivslammetoden samt kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används AVR. Slam från processen förtjockas och avvattnas genom centrifugering. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från samhällena Alfta och Runemo till Norrsjön i Voxnan. I ansökan nämns att extern slam från mindre reningsverk inom kommunen och privata slamavskiljare behandlas i Alfta reningsverk. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 3000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.

5 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 5/20 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Verket är dimensionerat för en anslutning av 5000 pe, motsvarande en organisk belastning av 375 kg BOD7 per dygn. Detta motsvarar en belastning på 75 g BOD/person och dygn, normalt brukar 70 gram BOD per person och dygn användas. I samtliga efterföljande beräkningar kommer därför 70 gram/pe att användas. I tillståndsbeslutet anser Länsstyrelsen att de maximalt tillåtna utsläppsmängderna bör vara baserade på 3000 anslutna personer. Vilket skulle motsvara en inkommande belastning på 210 kg (70 g BOD/pe) Under 2015 renades m³ avloppsvatten med BOD-innehåll motsvarande 1522 pe (107 kg BOD/dygn). Provtagningspunkten för inkommande avloppsvatten är placerad så att provet blir påverkat av interna returströmmar. Detta medför att provresultaten visar ett högre värde än vad som faktiskt kommer in till verket. Ett mer tillförlitligt sätt att beräkna antalet pe är att använda debiterad mängd avloppsvatten, vilket var kubikmeter. Här används ett schablonvärde på 175 liter per person och dygn. Detta ger en anslutning på 2514 pe anslutningen överskrider inte verkets kapacitet, vilket även visas av att verket klarat av att hålla mycket låga utsläppsnivåer under året. Reningsverket har tidigare belastats av slam från trekammarbrunnar och små reningsverk. All mottagning av externslam är nu flyttad till Edsbyns reningsverk. Parameter Ink. BOD7 kg/d Pe (BOD7) Pe renvatten I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Mängden avloppsvatten mäts med 175 l/person och dygn. Befolkningsmängden i området för Alfta ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget Området till vänster är en grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller med stor sannolikhet flera fastigheter som inte är anslutna till avloppsnätet. Antalet personer inom området är ca till ca 2500 st.

6 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 6/20 6. Ledningsnät och flödesbelastning De anmälningar om störningar och avbrott som kommer registreras i Geosecma. De störningar som registreras knyts till en adress och ger därmed en tydlig visuell återkoppling i GIS-kartan. Antalet avloppstopp inom Alfta ledningsnät redovisas i bilaga 5. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje större pumpstation samt i avloppsreningsverket. Bräddmätningen utförs i form av bräddad tid. Med utgångspunkt från att längden på ledningsnätet är ca 30% av den totala längden på avloppsvattennätet så uppskattas att ca 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system för dagvatten och spillvatten. Sedan 2002 finns i en plan för förnyelse- och åtgärd av ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Denna uppdateras årligen i samband med den årliga budgetplanering för den kommande 5-årsperioden. I denna budgetplanering ingår även förnyelse och åtgärd av pumpstationer och reningsverk. I ordinarie underhåll och utbyggnad av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Underhåll på pumpstationer Normalt underhåll med byte av backventiler, målning, byte av dörrar mm, i övrigt inget speciellt att lyfta fram Bilaga 5 och 6 presenterar bräddning samt åtgärder som utförts på ledningsnätet och pumpstationer under året.

7 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 7/20 Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd och vattenföring Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enighet med fastställt provtagningsprogram. Nederbörden har inverkan på andelen ovidkommande vatten vilket man kan se om man jämför behandlad mängd avloppsvatten och mm nederbörd per år (se diagram till höger). Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Renat vatten (m3) Debiterat vatten (m3) Inläckage (m3) Inläckage (%) 42% 52% 53% 53% 62% 57% 60% 54% Inläckage (m3/km*dygn) 7,9 10,8 12,0 10,8 15,6 12,9 14,9 12,7 Bräddat avloppsvatten Vid reningsverket sker ingen bräddning eftersom pumpstationerna vid Östlings (SPU2058), Alfta industricenter (SPU2060) och Runemo (SPU2064) tillsammans har lägre kapacitet än reningsverket. Den bräddning som sker inträffar istället på ledningsnätet Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Tabellen nedan presenterar bräddat tid. Årets bräddningar orsakades av extremt höga flöden i samband med snösmältningen. Pumpstationen i Runemo stod för totalt ca 59 timmar. Därefter kom Östlings på 23 timmar och sedan FMG på 25 timmar, se bilaga 6 med bräddningsuppgifter. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Bräddningar vid Alftas avloppsreningsverk Typ av bräddning Bräddat vid RV Bräddat nätet, timmar h 7,6 h 202 h 667 h 173 h 282 h 68 h 114

8 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 8/20 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden de av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar Ibland sker testkörning med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet. Kommentar Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15 mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 0,9 kg/d resp 27 kg/dygn beräknat som medelvärde över 12 månader. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten. Kommentar Riktvärden uppfylls och redovisas på bilaga 2. Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en utredning och man försöker komma fram till orsaken. Kommentar Gränsvärden uppfylls och redovisas på bilaga 2. Villkor 7. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Kommentar Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under året.

9 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 9/20 Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar Desinfektion utförs vid behov. Under året har inget behov av desinfektion funnits. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Kommentar Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit. Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Vid bräddning får tillsynsmyndigheten föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Kommentar Underhåll av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. Reningsverket kan inte brädda då kapaciteten är högre än pumpstationernas förmåga att pumpa in avloppsvatten. Bräddat vatten i ledningsnät mäts och registreras. Villkor 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast Kommentar Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd. Villkor 12. Kommentar Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant tillföras anläggningen. avloppsvatten. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 15. Kommentar En påringning från en nyinflyttad granne som tyckte det luktade illa från reningsverket. Kommentar Inga klagomål på buller har förekommit. Kommentar

10 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 10/20 Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Kontrollprogram med datum har upprättats i samråd med tillsynsmyndighet. Kommentar Reningsverket klarar av att rena vattnet och för närvarande finns ingen orsak att åter pröva tillståndsfrågan.

11 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 11/20 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en X installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Av ovanstående är två föreskrifter riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l För att beräkna kg BOD och fosfor som släpps ut per dygn multipliceras ovanstående medelhalter med totalt årsflöde och delas sedan med 365. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket levererar idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Borab eller Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni och Zn Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys, analysresultat redovisas i bilaga 4 enligt bilageförteckning.

12 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 12/20 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Utvärdering av analysresultat på utgående avloppsvatten Riktvärde för månadsmedelvärden Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Månadsmedelvärden för BOD och fosfor har uppfyllt riktvärdet samtliga månader. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 27 kg BOD 7 /dygn och max 0,9 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att Alfta reningsverk har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 9,5 kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,2 kg/dygn.

13 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 13/20 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Metallhalt har kontrollerats vid två tillfällen, prov togs på inkommande och utgående vid samma tidpunkt. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vid de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande provtagningspunkt är påverkad av intern belastning vilket leder till att inkommande mängder överskattas. Inkommande flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,45 4,83 0,22 82,5 3,25 0,03 3, ,04 9,25 0,41 213,8 5,72 0,14 5, ,79 7,10 0,15 34,5 5,9 0,1 5, ,4 0,95 0,05 12,35 2,01 0,1 1,41 65,4 Utgående flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,12 0,14 0,11 2,71 0,36 0,07 0,95 22, ,20 0,27 0,02 2,39 1,06 0,10 0,88 22, ,24 0,76 0,07 4,8 1,8 0,10 2,3 263* ,209 0,26 0,02 1,1 0,96 0,10 1,46 49,5 * Se kommentar i rapport för år 2014 Reningsgrad (inkommande jämfört med utgående) ÅR Fofor (kg) Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn % 97% 50% 97% 89% 37% 73% 88% % 97% 95% 99% 82% 30% 83% 94% % 89% 54% 86% 80% 19% 56% -113% % 73% 61% 91% 52% 0% -3% 24%

14 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 14/20 Resultat från Slamanalyser Alfta reningsverk har skickat 535 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 22 % torrhalt och vikten är ca 116 ton per räknat som torrsubstans (TS). Provuttag sker på kvartalssamlingsprov och analyseras fyra gånger per år hos Alcontrol. Resultatet redovisas på bilaga 4. Kadmium i slammet Kvoten kadmium i förhållande till mängden fosfor i slammet är ca 25,4 mg kadmium/kg fosfor, vilket gör att verket med avseende på kadmiuminnehåll skulle klara en Revaq-certifiering. Omräknat till jämförelse per ansluten person (2500 st, baserat på fakturerat avloppsvatten) ger det ett utsläppsvärde på ca 19 mg/pe och år eller 53 μg per person och dygn. För icke-rökare är födan den största källan för kadmiumexponering och vi intar i genomsnitt μg kadmium per person och dygn 1. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund publicerar varje år en sammanställning över recipientkontrollen. Denna skickas till verksamhetsutövaren per post samt går att ladda hem via deras hemsida. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Driftkontroll Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Årligen kommer en servicetekniker från Hach Lange och går igenom utrustningarna. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Alfta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Drift och underhåll Under året har följande drift och underhållsåtgärder genomförts på verket oljebyte kompressor oljebyte blåsmaskin 1 %20milj%C3%B6%20och%20h%C3%A4lsoaspekter%20vid%20slamspridning.pdf

15 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 15/ Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm (Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm) Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm hos arbetsledare för ledningsnätet. Eftersom det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder utförts för att avhjälpa deras orsaker. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar på ledningsnätet i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Alfta reningsverk.

16 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 16/ Åtgärder som genomförts för att minska förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Användning av energi mäts och noteras månadsvis i journalen på reningsverket. Reningsverket i Alfta förbrukade 235 MWh under år Reningsverket har sedan mitten av 90-talet värmts med värmepump. Fönster och portar byttes Sedan november 2013 är en ny värmepump med effekt på 43 kw installerad. Under år 2015 utfördes inga speciella åtgärder för att minska verkets energianvändning. Månadsförbrukningen i reningsverket brukar ha en fördelning som klart och tydligt visar högre förbrukning vintertid. Detta utseende är inte lika tydligt i elförbrukningen år Det finns två tänkbara bidragande orsaker. 1. Mildare väder som kräver mindre värme. 2. De åtgärder med portar och fönster som utfördes 2013 har gett effekt. Förbrukning värmepump, kwh/år Förbrukning % av total elförbrukning ca 14% 13% 12% 12% Uppvärmd yta Kwh/m2 31, ,7 29,3 Alfta reningsverk har självfall in i och reningsverket och förbrukar minimalt med energi till pumpning av vatten. Det syns tydligt på att verket inte uppvisar någon tydligt ökad energiförbrukning i samband med t ex vårflod eller häftiga regnväder.

17 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 17/20 Elförbrukning per m³ avloppsvatten Parameter Avloppsvattenflöde m³ Elförbrukning (MWh) Elanvändning kwh/m 3 1 0,75 0,8 0,91 0,75 0,86 0,64 0,67 Energiinventering i verket 2009 skedde en inventering för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. Inventeringen gav en uppskattad årsförbrukning på ca 258 MWh. Processel (el exklusive värmepump) kwh/år Transporter. Avvattnat slam transporteras till Borab i Bollnäs för att omvandlas till anläggningsjord. Grovrens transporteras till Säversta värmeverk och energiåtervinns i form av fjärrvärme. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning.

18 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 18/ Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier (AVR) och polymer för avvattning (Superflock C-1596). Vid en serie av fällningsförsök under åren visade sig fällningskemikalien (AVR) fungera bra vid Alfta reningsverk. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvalitén på både det renade avloppsvattnet och på slammet tagits i beaktande. Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Inga nya kemiska produkter har tagits in till verket. Ny upphandling av kemikalier har skett under 2015, både fällningskemikalie och polymer köps av Kemira. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Kemiska produkter Produkt Anv.område Mängd AVR Fällningkemikalie Zetag 7565 Polymer för avvattning 955 Skf fett smörjning Smörjning centrifug 5 kg Kraft grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 50 liter Ratema alu clean rengöring Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner 50 liter Allfleet plus motorolja Används i pumpar, maskiner, bilar 20 liter Ultraplan 46 hydraulolja Används i inloppspumpar, skrapspel 0 liter High perf växelolja Används i maskiner,växlar 10 liter

19 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 19/ Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Avvattnat slam Reningsverket producerade 535 ton avvattnat slam år Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Borab för tillverkning av anläggningsjord. Annat icke miljöfarligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 4800 liter pressat grovrens, vilket transporterades till Säversta avfallsanläggning i Bollnäs för energiåtervinning i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Edsbyns avloppsreningsverk och mellanlagras där på särskild avsedd plats. Avfallet transporteras sedan vid behov till BORAB. MILJÖFARLIGT AVFALL Mottagare Mängd Färg och lack BORAB 0 kg Biologisk hydralolja BORAB 0 liter Mineralbaserade oljor BORAB 25 liter Lysrör, uv lampor och vippor BORAB 5 st

20 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 20/ Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. För Alfta Reningsverk finns en riskstudie gjord som utgör en del av egenkontroll programmet. De huvudsakliga riskerna i verksamheten, utöver de som nämns i riskstudien är följande: 1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. 2. Utsläpp av fällningskemikalie. 3. Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningsnätet. 4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 6. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.

21 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 1 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Koordinater i rikets nät X Y SWEREF 99TM ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER Dimensionerad maximal belastning 5000 Maximal genomsnittlig veckobelastning 5553 pe Tillåten maximal anslutning 3000 AVLOPPSANL, antal anslutna personer: pe Anslutna person.ekv.(pe)* m.a.p. BOD Anslutna person.ekv.(pe)** m.a.p. vattenförbrukn2 514 Månad Mängd avlo Mängd bräddat Nederbörd vatten, m³ avloppsvatten m³ Antal mm I Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa * Anslutna pe beräknas utifrån total inkommande BOD7-belastning och 70 g BOD7/pe och dygn ** Anslutna pe beräknas utifrån vattenförbrukning hos avloppsabonnenter och 175 liter/pe och dygn 0 Jan Mars Maj Juli Sept Nov Mängd avloppsvatten, m³ UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER * Näringslivets förbrukning pe * Privata bostäder, fritidshus, flerbostadshus mm pe * Allmänna, kommunala och statliga inrättningar mm pe Debiterad mängd avloppsvatten, m³ Ovidkommande mängd vatten, m³ Ovidkommande mängdvatten, % av tillrinning 54% Bräddat reningsverk uppskattat m³ 0 Bräddat nät, uppskattat m³ 0 Siffror i Näringslivets, bostäder och allmänna lokaler baserar sig på beräknad årsförbrukning. Beräknad årsförbrukning är en beräknad uppgift och förändras när nya avläsningar görs Beräknad årsförbrukning stämmer inte 100 % med dibiterad/faktuerad mängd.

22 Miljörapport för år: ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Inkommande vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ Ink.flöde (m3/d): 964 Bräddflöde nät+verk, m³ 0 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Inkommande mängder Provtagningspunkt, prov-in I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-in Bräddat vatten Totalt och provtyp COD-Cr 12 dp 259,5 91,3-91,3 ton/år BOD-7 12 dp 110,5 38,9-38,9 ton/år P-tot 12 dp 4,4 1,6-1,56 ton/år N-tot 12 dp 30,6 10,8-10,8 ton/år NH4-N 0-0,0-0,00 ton/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-ut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-ut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket COD-Cr 24 dp 44,65 15,7-15,7 ton/år BOD-7 24 dp 9,86 3,5-3,5 ton/år P-tot 24 dp 0,209 0,1-0,1 ton/år N-tot 24 dp 23,86 8,4-8,4 ton/år NH4-N 0,00 0,0-0,0 ton/år Susp.substans 24 dp 11,74 4,1-4,1 ton/år Månadsmedelvärden BOD Fosfor BOD Fosfor mg/l mg/l mg/l mg/l 1 Januari 10,328 0,230 7 Juli 10,180 0,214 2 Februari 8,000 0,120 8 Augusti 6,585 0,276 3 Mars 7,693 0,105 9 September 5,000 0,300 4 April 10,000 0, Oktober 10,305 0,311 5 Maj 12,166 0, November 5,142 0,169 6 Juni 10,000 0, December 9,796 0,225 Årsgränsvärde, utsläpp per dygn BOD Fosfor BOD Fosfor kg/dygn mg/l kg/dygn mg/l ,504 0,201 Gränsvärde 27,000 0,900 Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort.

23 Miljörapport för år: 2014 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Utgående vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ Utg.flöde (m3/d): 964 Bräddflöde nät+verk, m³ 0 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Inkommande mängder I II I+II Enhet Metaller prov-in Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 0,95 0,33-0,33 kg/år Kadmium 0,05 0,02-0,02 kg/år Krom 2,01 0,71-0,71 kg/år Koppar 12,35 4,35-4,35 kg/år Nickel 1,41 0,50-0,50 kg/år Kvicksilver 0,100 0,04-0,04 kg/år Zink 65,40 23,00-23,00 kg/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Utgående mängder I II I+II Enhet Metaller prov-ut Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 2 dp 0,26 0,09-0,09 kg/år Kadmium 2 dp 0,02 0,01-0,01 kg/år Krom 2 dp 0,96 0,34-0,34 kg/år Koppar 2 dp 1,10 0,39-0,39 kg/år Nickel 2 dp 1,46 0,51-0,51 kg/år Kvicksilver 2 dp 0,100 0,04-0,04 kg/år Zink 2 dp 49,54 17,43-17,43 kg/år Aluminium 24 dp 0,68 0,24-0,24 ton/år Beräknad utfällning till slammet, kg Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 0,24 0,01 0,37 3,96-0,02 0,00 5,58 Avskiljningsgrad, andel som hamnar i slammet Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink 73% 61% 52% 91% -3% 0% 24% Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort.

24 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 2.1 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över BOD-utsläpp i mg/l 25 BOD7 (ATU) UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över Fosforutsläpp i mg/l 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Fosfor tot, P

25 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Resultat från slammanalyser Laboratorium Alcontrol AB Förbrukad mängd fällningskemikalie kg 4 slamprover per år Producerad mängd slam 535 ton Förbrukad mängd polymer Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd i slam Innehåll Varav från Varav från värde % större än gränsvärde mg/kg kg TS/år Fällningskem fällningskem fällningskem SFS 1985:840 mg/kg TS kg/år % Torrsubstans vikts-% 22,9 21, ,4 21,68% 4,8% Glödgn.förlust % av TS 75,8 73,6 72,3 76,8 74,625 2,7% Glödrest % av TS 24,2 26,4 27,7 23,2 25,375 8,1% Totalforsfor % av TS ,2% N-tot % av TS ,0% NH4-N % av TS ,6% Kalium % av TS ,6% 226 Kalkverkan(CaO) ph 5,9 6,8 6,4 6,8 6,475 6,6% Järn mg/kg TS 0, ,220 Aluminium mg/kg TS ,2% 4522, ,820 93,1% Silver mg/kg TS 0, ,94 12,8% 0,109 Arsenik mg/kg TS 3,6 Bly mg/kg TS ,25 4,1% 0 st >100 1,421 4,0 0,219 15,4% Kadmium mg/kg TS 0,36 0,44 0,47 0,43 0,425 11,0% 0 st > 2 25,4 0,049 0,1 0,005 11,1% Koppar mg/kg TS ,5 8,1% 0 st > ,625 3,0 0,164 1,2% Krom mg/kg TS ,4% 0 st > 100 4,522 70,0 3,826 84,6% Kvicksilver mg/kg TS 0,17 0,27 0,45 0,3 0, ,9% 0 st > 2,5 0,034 0,1 0,003 7,9% Nickel mg/kg TS 6,5 8,3 7,2 6,4 7,1 12,3% 0 st > 50 0,823 4,0 0,219 26,6% Zink mg/kg TS ,5 9,6% 0 st > ,717 3,0 0,164 0,4% Kobolt mg/kg TS 2,0 0,109 Toluen mg/kg TS NA 1,971 Nonylfenol mg/kg TS 3,3 3,3 NA 0,383 PAH, summa 6 st mg/kg TS <0.3 0,3 NA 0,035 PCB, summa 7 st mg/kg TS 0,023 0,023 NA 0,003 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS Fluoranten mg/kg TS 0,13 0,13 0, kg FeO ,0 1311,840 Al2O ,0 7980,360 Klorid (Cl) 100,0 5,466 Sulfat 47000,0 2569, ,4 31%

26 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Fällningsekonomi Massbalans Analyserat Fosfor (mg/kg TS) Aluminium (mg/kg TS) Inkommande Inkommande via Utgående Mängd i slam Kvot Al/P (g/g) 2,19 2,67 2,76 1,79 Utgående dygnsprov vatten fällningskemikalie vatten kg/år kg/år kg/år kg/år Analysresultat stämmer mycket väl med teoretiskt optimal fällning Totalforsfor 1 563,47-73, ,35 129% Bly 0,33 0,22 0,09 1,42 274% Förbrukning fällningskemikalie Kadmium 0,02 0,01 0,01 0,05 240% Fällningskemikelie kg Koppar 4,35 0,16 0,39 13,63 311% Aluminiumhalt 7,7% 0,077 kg/kg Krom 0,71 3,83 0,34 4,52 107% kg alulminium 4208,82 kg aluminium Kvicksilver 0,04 0,00 0,04 0,03 184% Fosfor i slam kg Nickel 0,50 0,22 0,51 0,82 187% Kvot Al/P (kg/kg) 2,17 kg aluminium/kg fosfor Zink 23,00 0,16 17,43 39,72 247% Slutsats: Även tillsatt mängd fällningskemikalie stämmer väl med teoretisk optimal fällning Kadmium/fosforkvot ( 11,5 25,4 Slambalans Slam till deponitäckning Jordbruk Anläggningsjord Till annan anläggning Summa borttransporterat slam 535 ton 0 ton 0 ton 0 ton 535 ton Lagrat slam året slut (till nästa år) 0 ton Lagrat slam vid årets start (från föregå0 ton Producerat slam under året 535 ton Levererat slam under året 535 ton Lagrat slam årets slut 0 ton

27 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Ledningstyp Dagvattenledning Avloppsledning Trycksatt (m) Självfall (m) Trycksatt (m) Självfall (m) summa Meter huvdledning för avloppsvatte 0% 34% 11% 55% Inläckage 12,7 m³/km huvudledning och dygn Inläckage 15,4 m³/km självfallsledning och dygn (exklusive tryckledning) Rörnätsjobb 1,01% av ledningsnätet tillhörande Alfta RV har förnyats. UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT Sträcka/gata/område Knaggavägen Knaggavägen Knaggavägen Knaggavägen Åkroken Runemo Timotejvägen Västra Ösavägen Östlings Väg Nordanåvägen Åtgärd Kod* Längd (m) Ledn.nät Ledningstyp Omläggn. R Alfta Huvudl. Omläggn. R Alfta Servisl. Omläggn. S 160 Alfta Huvudl. Omläggn. S 50 Alfta Servisl. Nyläggn. R Alfta Huvudl. Omläggn. S 95 Alfta Servisl. Omläggn. S 35 Alfta Servisl. Omläggn. S 22 Alfta Servisl. Omläggn. S 55 Alfta Servisl. *Koder **Orsak S = Spillvatten K = Kombinerad ÅP = Enl.Åtgärdsprogram OG = Ombyggnad gata D = Dagvatten N = yanläggningar A = Akutåtgärd Ö = Övrigt R = Renvatten LB = Ledningsbrott UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ PUMPSTATIONER Pumpstation Åtgärd Antal avloppsstopp, huvudledning: 4 Antal avloppstopp, servisledning: 3 Antal läckor tryckavloppsledning: 0 Anmärkningar

28 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 6.1 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER BRÄDDNINGSUPPGIFTER Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt. Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll ID-nr Arbetsnamn Brädd- frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning Brädd- frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Kkoordinat, SPU eller utsläppspunkt Recipient spu2051 Alfta, Lomtjärn Ekolod Lampa , Lomtjärn spu2062 Alfta, Vestmans Tryckgivare Lampa , utsläpp i litet skogsparti spu2063 Alfta, Sunnanåker Tryckgivare Lampa , kyrktjärn spu2056 Alfta, Kockens Tryckgivare Lampa , Dike V301/Kyrktjärn spu2052 Alfta, Forsparken Tryckgivare Dator , Voxnan spu2066 LTA Alfta, Per-Jans , LTA-station bräddning saknas spu2053 Alfta, Ungmans tim7min snösmälltning Tryckgivare Dator , Voxnan spu2054 Alfta, Förråd Alfta spu2057 Alfta, Kyrktjärnsbäcken Tryckgivare Lampa , Norrsjön/Voxnan spu2058 Alfta, Östlings tim30min snösmälltning Tryckgivare Dator , Norrsjön/Voxnan spu2059 SRG Hali Tryckgivare Dator , dike spu2061 Alfta, Ösa-skolan Tryckgivare Lampa , dike vid v301 spu2060 Alfta, FMG tim40min snösmälltning Tryckgivare Dator ; Jordbärsmyran spu2065 LTA Alfta, Gäddviksvägen , spu2064 Alfta, Runemo tim59min snösmälltning Tryckgivare Dator , Voxnan tim23min snösmälltning LTA-station bräddning saknas * Pumpstation för lågt trycksatt avlopp i kommunal drift ** Pumpstation för lågt trycksatt avlopp i privat drift Reningsverket ID-nr Arbetsnamn Brädd- frekvens dygn/år Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll Brädd- frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Kkoordinat, SPU eller utsläppspunkt Alfta RV Alfta RV Bräddar inte ABB 800 (HMI?) Recipient

29 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 6.2 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Totalt finns 15 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Av dem finns 12 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 3 stationer är av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter till huvudledningen, 1 av LTA-pumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande två drivs privat. PUMPSTATIONER TILLHÖRANDE LEDNINGSNÄT FÖR EDSBYBNS RENINGSVERK ID-nr Arbetsnamn Byggår Antal Fakturerad Bräddad Bräddad Bräddad Bräddad Bräddad abonnenter Volym tid tid tid tid tid Kommentar uppströms m3/år spu2051 Alfta, Lomtjärn spu2062 Alfta, Vestmans spu2063 Alfta, Sunnanåker spu2056 Alfta, Kockens spu2052 Alfta, Forsparken spu2066 LTA Alfta, Per-Jans 1 - spu2053 Alfta, Ungmans , spu2054 Alfta, Förråd Alfta 1 72 spu2057 Alfta, Kyrktjärnsbäcken spu2058 Alfta, Östlings ,5 spu2059 SRG Hali spu2061 Alfta, Ösa-skolan spu2060 Alfta, FMG ,66 spu2065 LTA Alfta, Gäddviksvägen spu2064 Alfta, Runemo ,5 * Pumpstation för lågt trycksatt avlopp i kommunal drift , ,66 ** Pumpstation för lågt trycksatt avlopp i privat drift

30 Miljörapport för år: 2015 Bilaga 7.1 Avloppsanläggning/Kommun ALFTA RENINGSVERK,OVANÅKER Energiinventering av utrustning i Reningsverket Grovrens 51 Luftbasäng Returslam Avr Dosering' kembasäng 2367 slamavvattning övriga pumpar Alfta reningsverk 2015 Dygnsförbrukning, kwh/dygn Översiktöver användning av processel vid Alfta reningsverk Grovrens Luftbasäng Returslam Avr Dosering' kembasäng slamavvattning övriga pumpar processel, kwh/månad Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December El, värmepump kwh/månad processel, kwh/månad

31 Alfta reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (2) Processbeskrivning Alfta Reningsverk Avloppsreningsverket i Alfta har varit i drift sedan 1974 och är konstruerat för mekanisk, biologisk och kemisk rening av avloppsvatten från Alfta och Runemo samhällen. Det renade avloppsvattnet leds till Voxnan. Driftövervakningen vid reningsverken och pumpstationerna datoriserades mellan Avloppsreningsverket är dimensionerat för föroreningsmängder motsvarande 5000 pe. Dimensioneringsdata framgår av tabell 1. Tabell 1, Dimensioneringsdata Anslutna personer Total avloppsvattenmängd Dimensionerad avloppsvattenmängd (Qdim) BOD7 - mängd P-tot 1 - mängd 5000 pe 2500 m 3 /d 140 m 3 /h 375 kg/d 17,5 kg/d Dagens anslutning omfattar cirka 780 abonnenter vilket motsvarar ca 2600 personer samt viss industri. Till avloppsreningsverket anslutna industrier framgår av tabell 2. Avloppsvattenbehandling Reningsanläggningen består av de behandlingssteg som beskrivs i tabell 3. Tabell 3, Behandlingssteg vid Alfta avloppsreningsverk Rens och slambehandling Grovrens avskiljes ur inkommande avloppsvatten i ett trappstegsgaller. Därefter behandlas renset i tvättpress och mottrycksskruv och utlastas till ett sopkärl. Kemslam och biologiskt överskottsslam förtjockas separat. Det förtjockade slammet avvattnas med centrifug. För att förbättra slammets avvattningsegenskaper tillsätts en polymer före avvattningen. 1 P-tot Total fosfor mängd

32 Alfta reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 2 (2) Kemikaliehantering Fällningskemikalie förvaras i silo. Polymer köps i tankar med volymen 1 m 3. Ledningsnät och pumpstationer Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Cirka 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system. Saneringsplan En uppdatering av saneringsplanen för ledningsnätet gjordes I ordinarie underhåll och nybyggnation av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Energianvändning och köldmedia Uppvärmning av avloppsreningsverket sker med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Spetsuppvärmning av avloppsreningsverket kan ske med en olja/elpanna. Sedan en ny värmepump installerats har ingen eldningsolja förbrukats vid Alfta reningsverk.

33 Bilaga Y, rapportering Miljörapport 2014 Bilaga Y individuella analysresultat Alfta Reningsverk Datum Månad Flöde BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,8 inkommande dygnsprov ,6 inkommande dygnsprov ,7 inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,3 inkommande dygnsprov ,8 inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,6 rapporteringsgräns ,05 5 Månad Flöde Aluminium, Al ph BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Dosering Utgående dygnsprov ,54 6, ,15 < Utgående dygnsprov ,2 6, , Utgående dygnsprov ,87 6, , Utgående dygnsprov ,79 6,9 4 < ,14 < Utgående dygnsprov ,3 6, , Utgående dygnsprov ,7 6, , Utgående dygnsprov ,3 6, , Utgående dygnsprov ,5 6, ,3 9,9 180 Utgående dygnsprov ,4 6, , Utgående dygnsprov , ,13 7,7 240 Utgående dygnsprov ,6 6, , Utgående dygnsprov ,9 6, , Utgående dygnsprov ,5 6, ,16 9,3 184 Utgående dygnsprov ,56 6, , Utgående dygnsprov ,54 6, ,16 8,9 221 Utgående dygnsprov , , Utgående dygnsprov ,69 6, , Utgående dygnsprov ,67 6, ,095 5,2 156 Utgående dygnsprov ,82 6, ,11 9,6 78 Utgående dygnsprov ,52 6, ,12 5,5 122 Utgående dygnsprov ,71 6, ,16 7,8 195 Utgående dygnsprov ,3 6, , Utgående dygnsprov ,71 6, ,17 9,1 176 Metaller, inkommande vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l inkommande dygnsprov ,7 0, ,4 <0.1 1,7 110 inkommande dygnsprov ,4 0,03 6,8 1 <0.1 1,2 33 Metaller, Utgående vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Utgående dygnsprov <0.2 <0.02 1,1 0,9 <0.1 1,4 20 Utgående dygnsprov ,3 <0.02 1,1 1 <0.1 1,5 71 Sida 1