Miljörapport 2016 Kilafors Reningsverk

Transkript

1 Miljörapport 2016 Kilafors Reningsverk

2 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/18 Innehåll 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning... 8 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten...8 Bräddat avloppsvatten... 9 Bräddat på reningsverket...9 Bräddning på pumpstationer...9 Bräddning på ledningsnät Gällande villkor i tillstånd SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse..12 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,...12 Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar Månadsmedelvärde för fosfor har uppfyllt riktvärdet samtliga månader Gränsvärde - Årsmedelvärde...13 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten...14 Recipientkontroll Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden...15 Egenkontroll...15 Underhåll av ledningsnätet...15 Underhåll av pumpstationer Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet...16 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket...16 Åtgärder för att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Transporter Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Slam Annat icke farligt avfall Miljöfarligt avfall Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 18

3 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 2/18 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Anslutning och flöden Bil. 2 Inkommande och utgående mängder av näringsämnen Bil. 3 Inkommande och utgående mängder av tungmetaller Bil. 4 Resultat från Slamanalyser Bil. 5 Ledningslängd och utförda åtgärder på ledningsnätet Bil. 6 Bräddningsuppgifter på pumpstationer och reningsverk ( ) Bil. A Processbeskrivning med processchema Bil. B Riskanalys reningsverk Bil. Y Lista över analysresultat från utsläppskontroll

4 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 3/18 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: Anläggningens namn: Kilafors Av 10 Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Kilarne 3:51 Besöksadress: Björnnäsvägen 11, Kilafors SWEREF , Postnummer, ort: Kommun: , Kilafors Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, tel Kontaktperson på plats Patrik Wikman, tel E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch MFP: SFS 2013:251 Avloppsreningsanläggning dimensionerad för mer än 2000 pe: (B) Ev övriga branscher och koder: Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: - Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

5 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 4/18 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från Kilafors tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 2500 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (galler), luftat sandfång, biologisk rening enligt aktivslammetoden och kemisk rening med efterfällning. Som fällningskemikalie används PAX XL215. Slam från processen förtjockas innan transport sker till Häggesta ARV. Det renade avloppsvattnet avleds till sjön Bergviken. Utförlig beskrivning av reningsprocessen framgår i bilaga enligt bilageförteckning. Utsläppsvärdena både i avseendet koncentration till recipient och totalmängd under året för BOD7 och P-tot var låg med god marginal under gällande riktvärden och gränsvärden. Den huvudsakliga påverkan på miljön sker genom utsläpp av renat avloppsvatten från tätorten Kilafors till sjön Bergviken. I övrigt kan förekomma smärre luktstörningar samt bullerstörningar dagtid genom transporter till och från anläggningen. Ledningsskarta med verksamhetsomården markerade. Vatten+Avlopp=orange, Vatten=blått, Avlopp=rött Reningsanläggningens dimensioneringsdata Dim. anslutning 2500 pe BOD 7 -belastning 175 kg/d Maxflöde genom renssilar 226 m 3 /h Maxflöde genom övriga reningssteg 113 m 3 /h Qdim=56,5 m 3 /h

6 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 5/18 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorten Kilafors med omgivning till sjön Bergviken. I gällande tillståndsbeslut baseras de maximalt tillåtna utsläppsmängderna på en anslutning av 2500 personekvivalenter. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Lst Länsstyrelsen Beslutsnummer , utsläppsmängder baserat på en anslutning av 2500 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Minnesanteckningar från tillsynsmöte angående egenkontroll. Miljörapport 2012 Periodisk besiktning 2012 Underrättelse: Kartläggning av pumpstationer Föreläggande om komplettering av anmälan om bräddning Beslut angående anmälan av bräddning Föreläggande om komplettering av 2013 års miljörapport Beslut angående 2013 års miljörapport Förslag till klassning av miljöfarlig verksamhet

7 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 6/ Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet Beslut, angående föreläggande om komplettering med saneringsplan för Kilafors reningsverk. Ersätter beslut från Beslut om klassning av miljöfarlig verksamhet enl. nya miljöprövningsförordningen Beslut, Kilafors RV om miljörapport Kilafors RV Länsstyrelsen / Länsstyrelsen / Beslut, Kilafors RV angående rapport om bräddning Beslut Kilafors RV, Miljörapport för år 2015

8 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 7/18 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Reningsverket är dimensionerat för och tillstånd är givet för en anslutning av 2500 pe. Med en BOD-produktion på 70 gram per person och dag skulle detta ge en maximal BOD-belastning på 175 kg/dygn. Parameter Ink.BOD I kg/dygn Pe (BOD7) Pe (deb. avloppsvatten) I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Befolkningsmängden i området för Bollnäs ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget Området är en väldigt grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca st,

9 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 8/18 6. Ledningsnät och flödesbelastning Pumpstationer Kilafors spillvattennät omfattar drygt 34 km ledningar, varav 5 km trycksatt. Totalt finns 10 st objekt upptagna på GIS-kartan som avloppspumpstationer. Av dem finns 9 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Det tionde objektet är en pumpstation av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från Herrgården. Pumpstationen är en LTA-pumpstation men drivs i kommunal regi. Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Se nedanstående tabell för en jämförelse över en längre tidsperiod. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat och ovidkommande vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ink. avloppsvatten (m 3 ) Deb. avloppsvatten (m 3 ) Längd huvudledning (m) * Inläckage (m 3 ) Inläckage (%) 61% 56% 53% 60% 57% 52% 54% 51% Inläckage (m 3 /km*dygn) 13,1 10,5 10,4 12,4 11,1 9,0 9,9 11,3* Ledningslängden är justerad på så vis att längden på tryckavlopp tagits bort, det leder till ett ökat inläckage i kbm/km*år Diagrammet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Slutsatsen man kan dra är att trots att inläckaget i procent räknat är högt, så är inläckaget per km ledning långt under riksgenomsnittet och även under genomsnittet för kommunen som helhet. Ledningsnätet har i förhållande till sin längd och i jämförelse med riket en relativt god kvalitet.

10 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 9/18 Bräddat avloppsvatten Bräddat på reningsverket Reningsverket har bräddat totalt 123 kubikmeter under året. Vid bräddningen togs prov på bräddat vatten. Halterna näringsämnen var lägre än årsmedelvärdet för inkommande avloppsvatten. Mängden bräddade näringsämnen beräknas och redovisas på bilaga 2. Vid beräkningarna används för enkelhets skull årsmedelvärdet på analysresultatet för inkommande avloppsvatten. Detta ger visserligen en lite högre beräknad mängd utsläppt näringsämne, men påverkan är liten (ca +2% för BOD och ca +3% fosfor) med tanke på den förhållandevis lilla volym som bräddat. Typ av bräddning Bräddat vid avloppsreningsverket (m 3 ) Bräddning på pumpstationer Bräddning på pumpstationer har tidigare registrerats löpande i vårt datasystem under året. I samband med uppdatering till ett nytt och mer avancerat styrsystem (ABB800) föll dock övervakning av när bräddning upphör bort. Informationen finns i styrdatorn på pumpstationerna, men skickas inte vidare till det centrala övervakningssystemet. Detta upptäcktes i samband med att vi skulle rapportera antalet bräddningar för Fram till att problemet är åtgärdat kommer driftteknikerna att åka ut till pumpstationen för att på plats läsa av och skriva ned hur långt varje bräddningstillfälle varit när larm om bräddning inträffar. Typ av bräddning Bräddat på pumpst/lednnät (timmar) Uppg.saknas Bräddat på pumpst/lednnät (m3) , Uppg.saknas Bräddning på ledningsnät (med anledning av driftstörningar, samt akut eller planerat underhåll) Eftersom denna typ av bräddning utgör en avvikelse från normal drift så anmäls de vanligen till Länsstyrelsen i form av någon sorts rapport/utredning. Inga registrerade bräddningar.

11 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 10/18 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. De planerade saneringsåtgärderna i ledningsnätet skall utföras i huvudsak enligt vad kommunen åtagit sig i ansökan. Mindre ändringar får dock vidtas och alternativa driftsätt av verket användas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Villkor 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Villkor 3. Byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa prover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Provtagningspunkt för bräddat vatten och nödutsläpp skall finnas. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för tot-p 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden tot-p och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 0,5 kg/d respektive 15 kg/d beräknat som årsmedelvärdet. Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Kommentar Vi försöker alltid att driva reningsverket optimalt. Kommentar Byte av fällningskemikalie sker inom de ramar som har godkänts av tillsynsmyndigheten. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten samt för bräddat vatten. Bräddad volym mäts och registreras dagligen. Kommentar Riktvärdena har ej överskridits under någon månad under året. Kommentar Gränsvärdena har hållits med god marginal under året Villkor 7. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Kommentar Inga ombyggnads- eller underhållsarbeten har ägt rum som har medfört att delar av anläggningen måste tas ur drift.

12 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 11/18 Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig. Kommentar Utrustning för desinfektion finns Villkor 9. Om besvärande lukt eller andra olägenheter uppstår i omgivningarna pga. slamhantering eller annat skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Kommentar Inga klagomål har inkommit Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning från verket skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Kommentar Plan och budget finns. Bräddningen mäts och registreras. Villkor 11. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår, får ej tillföras anläggningen. Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Villkor 12. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten som riktvärde ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A) dagtid (kl 07:00 18:00), 45 db (A) kvällstid (kl 18:00 22:00) samt sön- och helgdagar (kl 22:00 07:00) utomhus vid bostäder. Nattetid får den momentana ljudnivån ej överstiga 55dB (A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer, skall den tillåtna ekvivalenta ljudnivån sänkas med 5 db(a). Villkor 13. Förslag till reviderat kontrollprogram skall lämnas in till tillsynsmyndigheten senast 31 mars Förslaget skall vara anpassat till gällande villkor och i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt Naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Kommentar Inga klagomål har inkommit, anläggningen är väl avgränsad från bebyggelse. Kommentar Ett kontrollprogram finns som är fastställt av Länsstyrelsen Villkor 14. Villkoret är inte aktuellt efter Kommentar Villkoret är inte aktuellt efter

13 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 12/18 Av Naturvårdsverkets föreskrifter är två föreskrifter riktade speciellt till kommunala reningsverk. 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. 2. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket. 1. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Följande analyser ska minst utföras. 1. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades Eurofins som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l För att beräkna kg BOD och fosfor som släpps ut per dygn multipliceras ovanstående medelhalter med totalt årsflöde och delas sedan med 365. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Kilaforsslammet transporteras till Häggesta för avvattning. Avvattnat slam i Häggesta provtas minst 6 ggr per år. Resultat av slamanalyser redovisas i miljörapport för Häggesta reningsverk.

14 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 13/18 Sammanfattning av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Utvärdering av analysdata Riktvärde för månadsmedelvärden Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD får vara max 15 mg/l Månadsmedelvärdet för BOD har inte överskridits någon gång under året. Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för fosfor får vara max 0,5 mg/l. Månadsmedelvärde för fosfor har uppfyllt riktvärdet samtliga månader. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BODutsläpp på max 15 kg BOD 7 /dygn och max 0,5 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att Kilafors reningsverk har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 2,2kg/dygn och fosforutsläppet ligger på 0,05 kg/dygn. Årsmedelvärden har beräknats med ett flödesvägt medelvärde. Rapporteringsgränsen <3 mg BOD/l och <0,05 mg fosfor/l har använts numeriskt värde om resultatet rapporterats som <rapporteringsgräns.

15 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 14/18 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten Metallhalt har kontrollerats på inkommande och utgående flöde. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vid de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,9 1,1 0, ,8 0,12 1,7 54, ,2 2,6 0, ,2 0,10 3,6 98, ,1 2,9 0,14 26,2 3,1 0,10 3,8 153, ,8 1,6 0,12 23,6 1,8 0,10 2,5 112, ,5 2,2 0,18 39,9 3,1 <0,1 3,3 170,7 Utgående flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,15 0,2 0,02 4,5 1,1 0,12 7,6 7, ,05 0,39 0,02 7,0 1,1 0, , ,09 0,20 0,02 11,5 0,7 0,10 8,9 15, ,08 0,20 0,02 6,4 0,6 0,10 9,5 19, ,084 <0,50 <0,10 3,4 <1,0 <0,1 9,7 14,0 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn % 81 % 84 % 65 % -48% 0 % -348% 86 % % 85 % 80 % 61 % 67% 0 % -204% 83 % % 93 % 84 % 56 % 77 % 0 % -136% 90 % % 87 % 82 % 73 % 68 % 0 % -285% 83 % 98 % 77 % 45 % 90 % 68 % 0 % -194% 79 % Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund publicerar varje år en sammanställning över recipientkontrollen. Denna skickas till verksamhetsutövaren per post samt går att ladda hem via deras hemsida.

16 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 15/ Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Den senaste periodiska besiktningen utfördes av Vattenbyrån. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Underhåll av ledningsnätet Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Den 9 september 2013 förelade Länsstyrelsen Bollnäs kommun att lämna in en åtgärdsplan där vi beskriver åtgärder för att komma till rätta med en del av inläckaget i Kilafors. En sådan saneringsplan upprättades och redovisades för Länsstyrelsen i oktober I saneringsplanen ingick åtgärder på Guckbacken och Sibo allé i Kilafors. Åtgärderna genomfördes under 2015 och resulterade i omläggning/infodring och nyläggning av 800 meter ledning. Detta motsvarar ca 4,5% av Kilafors avloppsledningsnät och kostade kr. Åtgärderna av avloppsledningarna kunde kombineras med byte av ca 450 meter vattenledning. Kostnaden för åtgärd av ledningar kan därmed beräknas till ett medelpris på ca 688 kr/meter. Om enbart avloppet åtgärdats så skulle meterpriset hamna på ca 1076 kr/meter. I arbetet ingick även åtgärd av ett antal nedstigningsbrunnar med inläckage. Uppföljning i miljörapport för 2016 Nedanstående diagram visar elförbrukningen för pumpstationerna APU405 och 409. Det är de pumpstationer som förmedlar vatten från Guckbacken och Sibo Allé. Den uteblivna toppen i elförbrukning indikerar att det är mindre mängd inläckage. En annan möjlig orsak till den lägre elförbrukningen skulle kunna vara lite snö och utdragen smältperiod. Bilaga 5 redovisar årets förnyelse av ledningsnätet tillhörande Kilafors reningsverk. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i pumpstationer och ledningar mm. Underhåll av pumpstationer Bilaga 5 redovisar åtgärder på pumpstationer under året

17 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 16/ Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Kilafors reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppsstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Bilaga 5 redovisar antalet avloppsstopp. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Kilafors reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Buller och lukt Inga klagomål under året. Övriga klagomål Inga övriga klagomål Åtgärder för att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Reningsverket värms med el. Under året gjordes inga åtgärder för att minska verksamhetens förbrukning av energi Avloppsvattenflöde m 3 /år Elanvändning totalt kwh/år Elanvändning kwh/m 3 1,18 1,19 0,99 0,92 0,95 1,03 1,08

18 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 17/18 Transporter Slam transporteras till Häggesta reningsverk för avvattning. Grovrens transporteras till Säversta värmeverk och förbränns. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning. Användning och ersättning av kemiska produkter Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av råvaror sker i form av fällningskemikalie. Fällningsprocessen bedrivs så optimalt det går. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till verket. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Kemiska produkter Produkt Anv.område Mängd PAX XL 215 Fällningskemikalie (beräknad mängd) Smörjfett Smörjning centrifug etc 0 kg * Grovrengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 0 kg * Rengöring Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner 0 kg * Motorolja Används i pumpar, maskiner, bilar 0 kg * Hydraulolja Används i inloppspumpar,skrapspel 0 kg * Växelolja, Omega 690 Används i maskiner,växlar 2-3 liter per år *tas från Häggesta vid behov Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Slam Slammet förtjockas och körs till Häggesta där det avvattnas. De analyser som gjorts tidigare har visat att Kilaforsslammet inte är miljöfarligt. Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljs grovrens som pressas och tvättas, renset ryms i vanlig 260-liters sopkärl. Renset levereras till Borab för energiåtervinning i Säversta fjärrvärmeverk. ICKE MILJÖFARLIGT AVFALL Mottagare Mängd Pressat grovrens BORAB 4400 liter Sand BORAB Sandfånget ej tömt Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB. Detta avfall redovisas inte i Kilafors miljörapport utan hamnar som en samlingspost i miljörapport för Häggesta reningsverk.

19 Miljörapport 2016 Kilafors RV. Arkiveras: Memopärm 2017 Datum Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2017 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 18/18 Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa I samband med senaste tillståndsprövningen togs en miljöeffektbeskrivning fram. Den är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: Översvämning av källarvåningar pga stopp i avloppsledningar. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan år 2001 finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdaterad 2017 och uppdelad i två delar. 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Riskanalysen bifogas som bilaga B Under året har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.

20 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 1.1 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Koordinater i rikets nät X Y SWEREF 99TM ANSLUTNING OCH LEDNINGSNÄTUPPGIFTER Dimensionerad maximal belastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Tillåten maximal anslutning AVLOPPSANL, antal anslutna personer***: Belastning i m.a.p. BOD7 kg/dygn 90 Anslutna person.ekv.(pe)* m.a.p. BOD Anslutna person.ekv.(pe)** m.a.p. vattenförbrukning ***uppskattat via pe 2500 pe 2500 pe pe Månad Mängd avlopps- Mängd bräddat Nederbörd vatten, m³ avloppsvatten m³ Antal mm I Jan ,3 Febr ,9 Mars ,9 April ,7 Maj Juni ,7 Juli ,1 Aug ,2 Sept ,1 Okt Nov ,9 Dec ,2 Summa Källa för nedernbörd är SMHIs väderstation i Norrby, Kilafors. UPPMÄTTA/UPPSKATTADE VATTENMÄNGDER * Näringslivets förbrukning pe * Privata bostäder, fritidshus, flerbostadshus mm pe * Allmänna, kommunala och statliga inrättningar mm pe Debiterad mängd avloppsvatten, m³ Ovidkommande mängd vatten, m³ Ovidkommande mängdvatten, % av tillrinning 51% Bräddat på reningsverk 123 Bräddat nät, uppskattat m³ 0 * Uppskattade vattenmängder baseras på beräknad förbrukningsstatistik. Dessa baseras på beräknad årsförbrukning per anläggning föregående år. Mängderna förändras om inte alla mätaravläsningar blev utförda förra året och det kommer in ny avläsning innevarande år.

21 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 1.2 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK INKOMMANDE DYGNSFLÖDEN OCH DYGNSNEDERBÖRD 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Ej digitalt tillgängligt Dygnsflöde (m3) Mängd avlopps- vatten, m³ Dygnsnederbörd (mm), Kilafors, Norrbyn Nederbörd Antal mm Dygnsnederbörd Källa för nedernbörd är SMHIs väderstation i Norrby, Kilafors.

22 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Inkommande vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ Ink.flöde (m3/d): 611 Bräddflöde nät+verk, m³ 123 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Inkommande mängder Provtagningspunkt, prov-in I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-in Bräddat vatten Totalt och provtyp COD-Cr 12 dp 399,0 88,9 88,9 ton/år BOD-7 12 dp 147,6 32,9 32,9 ton/år P-tot 12 dp 4,5 1,0 1,01 ton/år N-tot 12 dp 33,0 7,4 7,4 ton/år NH4-N 0-0,0 0,00 ton/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Parameter Halt i mg/l Utgående mängder Provtagningspunkt, prov-ut I II I+II Enhet Antal prov Medelvärde* Maxvärde prov-ut Bräddat vatten Totalt och provtyp vid verket COD-Cr 24 dp 31,41 7,0 0,049 7,1 ton/år BOD-7 24 dp 3,50 0,8 0,018 0,8 ton/år P-tot 24 dp 0,084 0,0 0,001 0,0 ton/år N-tot 24 dp 21,62 4,8 0,004 4,8 ton/år NH4-N 0,00 0,0-0,0 ton/år Susp.substans 24 dp 3,23 0,7-0,7 ton/år Månadsmedelvärden BOD Fosfor BOD Fosfor mg/l mg/l mg/l mg/l 1 Januari 3,000 0,063 7 Juli 3,000 0,034 2 Februari 3,000 0,077 8 Augusti 3,716 0,124 3 Mars 4,473 0,081 9 September 3,519 0,072 4 April 6,937 0, Oktober 3,000 0,065 5 Maj 4,059 0, November 3,000 0,048 6 Juni 3,000 0, December 3,000 0,203 Riktvärde för månadsmedelvärde (mg/l) 15,00 0,50 Årsgränsvärde, utsläpp kg per dygn Gränsvärde Gränsvärde BOD BOD Fosfor Fosfor Årsmedelvärde kg/dygn kg/dygn Årsmedelvärde kg/dygn kg/dygn ,19 15, ,05 0,50 Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. Vid beräkning av bräddad mängd näringsämen används årsmedelvärde för inkommande prover.

23 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 2.1 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över BOD-utsläpp i mg/l Kilafors reningsverk 2016 Diagram över BOD-utsläpp, mg/l 20,00 15,00 10,00 5,00-15,00 BOD 2,19 BOD, årsmedelvärde, Gränsvärde Årsmedelvärde 2016 UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN Diagram över Fosforutsläpp i mg/l 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kilafors reningsverk 2016 Diagram över fosfor-utsläpp, mg/l 0,60 0,40 0,50 Fosfor,årsmedelvärde, kg/dygn 0,20 - Fosfor 0,05 Gränsvärde Årsmedelvärde 2016

24 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 3 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Utgående vattenmängd under året exklusive bräddad mängd vid verket, m³ Utg.flöde (m3/d): 611 Bräddflöde nät+verk, m³ 123 INKOMMANDE BELASTNING FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Inkommande mängder I II I+II Enhet Metaller prov-ut Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 4 dp 2,16 0,48 0,48 kg/år Kadmium 4 dp 0,18 0,04 0,04 kg/år Krom 4 dp 3,12 0,70 0,70 kg/år Koppar 4 dp 39,90 8,89 8,89 kg/år Nickel 4 dp 3,29 0,73 0,73 kg/år Kvicksilver 4 dp 0,100 0,02 0,02 kg/år Zink 4 dp 170,74 38,06 38,06 kg/år Aluminium 4 dp 2646,67 589,91 589,91 kg/år UTGÅENDE BEHANDLAT VATTEN FÖRORENINGSHALTER OCH -MÄNGDER Utgående mängder I II I+II Enhet Metaller prov-ut Bräddat vatten Totalt Metaller halt i µg/l Bly 4 dp 0,50 0,11 0,0 0,112 kg/år Kadmium 4 dp 0,10 0,02 0,0 0,022 kg/år Krom 4 dp 1,00 0,22 0,0 0,223 kg/år Koppar 4 dp 3,93 0,88 0,0 0,882 kg/år Nickel 4 dp 9,66 2,15 0,0 2,154 kg/år Kvicksilver 4 dp 0,100 0,02 0,0 0,022 kg/år Zink 4 dp 13,97 3,11 0,0 3,135 kg/år Aluminium 24 dp 544,19 121,29-121,294 ton/år Beräknad utfällning till slammet, kg Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink Aluminium 0,37 0,02 0,47 8,01-1,42 0,00 34,92 468,61 Avskiljningsgrad, andel som hamnar i slammet Bly Kadmium Krom Koppar Nickel Kvicksilver Zink Aluminmium 77% 45% 68% 90% -194% 0% 92% 79% Anmärkningar När analysresultatet har understigit rapporteringsgränsen, (tex <3 mg/l för BOD7 och <5 mg/l susp), så används det numeriska värdet av rapporteringsgränsen, dvs < tecknet tas bort. En effekt av detta beräkningsätt är ämnen som rapporterats som <x får ett högre värde än det borde vara

25 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 4.1 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Resultat från slamanalyser Laboratorium Dosering fällningskemikalie, medel kg/m3 0,15 kg/m3 Förbrukad mängd fällningskemikalie (rapporterad mängd) kg Behandlad mängd avloppsvatten m3 ton Förbrukad mängd fällningskemikalie (beräknad mängd) kg Producerad mängd slam ton Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd i slam Innehåll Varav från Varav från värde % större än gränsvärde mg/kg kg/år Fällningskem fällningskem fällningskem SFS 1985:840 mg/kg TS kg/år % Torrsubstans vikts-% 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,00% 0,0% Glödgn.förlust % av TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! Glödrest % av TS 100% 100% 100% 100% 100% 100% 0,0% Total forsfor % av TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! N-tot % av TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! NH4-N % av TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Kalium % av TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Kalkverkan(CaO) ph #DIVISION/0! #DIVISION/0! Järn mg/kg TS 0, ,000 Aluminium mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! ,000 #DIVISION/0! Silver mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0,000 #DIVISION/0! Arsenik mg/kg TS 0,300 0,000 Bly mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st >100 #DIVISION/0! 0,300 0,000 #DIVISION/0! Kadmium mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st > 2 #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0,040 0,000 #DIVISION/0! Koppar mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st > 600 #DIVISION/0! #DIVISION/0! 69,000 0,000 #DIVISION/0! Krom mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st > 100 #DIVISION/0! 46,000 0,000 #DIVISION/0! Kvicksilver mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st > 2,5 #DIVISION/0! 0,003 0,000 #DIVISION/0! Nickel mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st > 50 #DIVISION/0! 47,000 0,000 #DIVISION/0! Zink mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0 st > 800 #DIVISION/0! 5,000 0,000 #DIVISION/0! Kobolt mg/kg TS 0,000 9,000 0,000 Antimon mg/kg TS 0,000 0,030 0,000 BOR mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Vismut mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Molybden mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Tenn mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Calcium mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Magnesium mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Selen mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! 0,030 0,000 Tellur mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! Guld mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! Platina mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! Flouranten mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! Toluen mg/kg TS 0,000 Nonylfenol mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! PAH mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! PCB mg/kg TS #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS Sulfat 0,000 Al2O ,0 0,000 Klorid (Cl) ,0 0,000 Sulfat

26 Miljörapport för år: 2016 Bilaga 5 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Ledningstyp Dagvattenledning Avloppsledning Självfall (m) Trycksatt (m) Självfall (m) Trycksatt (m) Summa meter dag och spillvattenhuvudledning 23% 0% 37% 11% Inläckage 9,6 m³/km huvudledning och dygn Inläckage 11,3 m³/km självfallsledning och dygn Rörnätsjobb 0,28% av dag och spillvattenledningsnätet tillhörande Kilafors RV har förnyats. UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT Sträcka/gata/område Åtgärd Kod* Längd (m) Ledn.nät Ledningstyp Nyponvägen efter vägen Omläggning R Kilafors Huvudledning Nyponvägen på tomten Omläggning R Kilafors Huvudledning Nyponvägen på tomten Infodring S 55 Kilafors Huvudledning Herrgården omr. Omläggning R Kilafors Huvudledning Pumpstation Hälla Omläggning S 20 Kilafors Huvudledning Pumpstation Hälla Omläggning R Kilafors Servisledning Pumpstation Hälla Omläggning D 10 Kilafors Servisledning Tabbersbergsv. Omläggning R Kilafors Servisledning Tabbersbergsv. Omläggning S 35 Kilafors Servisledning 120,00 *Koder **Orsak S = Spillvatten K = Kombinerad ÅP = Enl.Åtgärdsprogram OG = Ombyggnad gata D = Dagvatten N = Nyanläggningar A = Akutåtgärd Ö = Övrigt R = Renvatten LB = Ledningsbrott UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ PUMPSTATIONER Pumpstation Åtgärd Antal avloppsstopp, huvudledning: 3 Antal avloppsstop, servisledning: 1 Antal läckor tryckavloppsledning: Anmärkningar

27 Miljörapport för år: 2016 Bilga 6.1 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK BRÄDDNINGSUPPGIFTER Redovisning av bräddning från enskilda bräddavlopp samt andra utsläpp från ledningsnätet (t.ex. vid ledningsbrott). Om antalet utsläppsplatser är stort kan alternativt den totala bräddningsmängden till olika recipienter redovisas. Bräddning till känsliga recipienter bör dock redovisas separat för varje bräddpunkt. Bräddning vid hydraulisk överbelastning Bräddning vid driftavbrott eller planerat underhåll ID-nr Arbetsnamn Brädd- frekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärk ning Bräddfrekvens dygn/år Bräddad tid timmar/år Bräddad mängd m3/år Anmärkning (t.ex. orsak) Lokalt styrsystem Mätanordning Larmsignal Recipient Koordinat Rehn APU406 Sibo, Tyko Karlsson R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Dike , APU405 Sibo, Tabbersberg R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Å , APU404 Sibo R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Å , APU407 Kilafors, Björnnäsudden R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Sjö (Bergviken) , APU410 Kilafors, Norrbyn R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Å , APU409 Kilafors, Hälla R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Å , APU401 Kilafors, Hällagården R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Dike , APU403 Kilafors, Hallen R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Å , APU402 Kilafors, Bruksåkern R-Op45 Tryckgivare Larm i styrsystem via radiolänk Dike , APU413 Kilafors, Herrgården Vippa - Å , BR6 Brädavlopp Bräddning vid underhåll på ledningsnät Reningsverket Kilafors Kilafors reningsverk reningsverk

28 Miljörapport för år: 2016 Bilga 6.2 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Kilafors spillvattennät omfattar drygt 34 km ledningar. Totalt finns 10 st objekt upptagna på GIS-kartan som avloppspumpstationer. Av dem finns 9 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. 1 objekt (vid Kilafors Herrgård) är av typen LTApumpstation (LågTrycksAvlopp). LTA-stationer pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter, samtliga pumpstationer drivs av Helsingevatten. Utöver detta finns ett bräddavlopp på ledningsnätet. De större pumpstationerna är kopplade med larm till övervakningssystemet på Bollnäs Reningsverk. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. Översiktskarta för Kilafors ledningsnät Pumpstationernas placering i förhållande till varandra. ID-nr Arbetsnamn Byggår Rehn APU406 Sibo, Tyko Karlsson 1971 APU405 Sibo, Tabbersberg 1971 APU404 Sibo 1971 Antal abonnenter uppströms Förmedlat debiterat avlopp m3/år Bräddad Bräddad Bräddad Bräddad tid tid tid tid APU407 Kilafors, Björnnäsudden 1971 APU410 Kilafors, Norrbyn 1977 APU409 Kilafors, Hälla 1977 APU401 Kilafors, Hällagården 1992 APU403 Kilafors, Hallen 1966 APU402 Kilafors, Bruksåkern 1995 APU413 Kilafors, Herrgården 2002 BR6 Brädavlopp - Bräddning vid underhåll på ledningsnät Reningsverket Kilafors RV Kilafors reningsverk - I rutorna visas mängd debiterat avloppsvatten som passerar genom pumpstationen årligen (i detta fall år 2012). Den grönfärgade rutan i centrum symboliserar reningsverket och visar total mängd debiterat avloppsvatten till Reningsverket

29 Miljörapport för år: 2016 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Energiinventering av utrustning i Reningsverket Inloppspumpar klassning Antal effektförbr. Kw drifttid timmar per dygn förbr. Per dygn kwh förbr. Kwh per år 3st x 3,1 kw (Frekvensstyrda) Grovrens - - Galler 0,75kw 11 min/d 1 0,8 0, Rensskruv 2,2 kw 3 min/d 1 2,2 0, Mottrycksskruv 1,1 kw 3 min/d 1 1,1 0, Spolpump 3,0 kw 3 min/d 1 3,0 0, Kembehandling och sedimentering - - Motorventiler 9 st a 0,18kw 9 0,2 24, Slampump 3kw 1h,20min/d 1 3,0 1, st Dekanteringspump 1,1 kw 30 min x 5d (slambehandling 2 1,1 0, Mellansedementering (Biosteget) - - Skrapa 1st 0,55kw framåt 20min/h = 1292,1 kwh 1 0,55 8, Skrapa 1st 0,66 kw bakåt 20min/h = 1292,1 kwh 1 0,66 8, Returslampump 5,5 kw 22h 40 min/dygn 1 5,5 22, Blåsmaskiner 3,5kw frekvensstyrd 2 st 2 3,5 24, Skrapor 1st a 0,25 kw (20min var 3e h = 7ggr/d) 1 0,25 2, Skrapor 1st a 0,37 kw (20min var 3e h = 7ggr/d) 1 0,37 2, Aluminiumdosering - - Doserare 0,10 kw 1 0,10 24, Intensiv omrörare 3kw 1 3,0 24, Flocknings omrörare 4st x 0,12kw 4 0,12 24, Kompressor st (sällan) 5,78 kw 1 4,8 12, Värme och ventilation - Elpanna, 42 kw 1 42,0 24, Varmvatten beredare 1kw/3kw 1 3,0 12, Luftavfuktare (uppe) 1,65-12,75 kwh 1 12,75 24, Luftavfuktare (källare) 0,3 2,1 kwh 1 2,1 24, Luftvärmepump kontrollrum - - Kyla 2,6 kw ca 8hx92d 1 2,4 2, Värme 3,1 kw ca 8hx 273d 1 3,1 6, Sida 1

30 Miljörapport för år: 2016 Avloppsanläggning/Kommun KILAFORS RENINGSVERK Beräknat uppvärmningsbehov baserat på korrelation mellan elförbrukning och utomhustemperatur (mätstation i Kilafors) Kurvanpassning, Y=kX+m Förbrukning (kwh) Beräknad y = -14,752x + 617, Dygns medeltemp Dygns förbrukn. Beräknad linje k= - 18, m= 580,72 Brytpunkt* 470, Beräknat uppvärmningsbehov (kwh) Beräknad processel Månads förbrukning (kwh) Beräknat uppvärmningsbe hov (kwh) Andel uppvärmning % Beräknad processel 1 Januari % Februari % Mars % April % Maj % Juni % Juli % Augusti % September % Oktober % November % December % Kurvanpassning Byggnaders energiförbrukning i förhållande till utomhustemperatur är i regel linjär mot temperaturen. Om temperaturen plottas mot energiförbrukningen syns det mönster som visas i det övre vänstra diagrammet. Kurvanpassning sker mot värdena i den lägre delen av diagrammet med minsta kvadratmetoden. Den övre delen av diagrammet antas inkludera drift av utrustning på verket. Beräkningen innehåller en brytpunkt vid 470 kwh/dygn. Vid denna punkt upphör ekvationen att gälla. Mönstret indikerar nämligen att vid denna energiförbrukning så är mängden som går till uppvärmning minimal. Beräknad energiåtgång för uppvärmning hamnar då på ca kwh per år. 30 Dygnsmedeltemperatur Kilafors Kilafors reningsverk 2016 elförbrukning kwh/dygn *Brypunkt är den punkt där vi antar att ingen tillsatt el för värme förekommer. Sida 2

31 Kilafors Reningsverk 2 Processbeskrivning Processbeskrivningen avser normaldrift av anläggningen. Till processbeskrivningen finns ett processchema (se flik 5). Mekanisk rening Inkommande avloppsvatten rinner in till avloppsreningsverket med självfall. Innan den mekaniska reningen finns ett nödutlopp. Avloppsvatten som leds via nödutloppet till recipienten flödesmäts med flödesmätare (FL213) och provtas med vaccumprovtagare (VP221). Avloppsvattnet genomgår mekanisk rening genom rensavskiljning över ett rensgaller (M311). Rensgallrets cykler styrs av nivån innan gallren, nivån mäts med ultraljudsgivare (L300). Vippa som indikerar hög nivå är placerade innan gallret. Avskilt rens avlastas i en tvättpress (M312) som tvättar, pressar och transporterar renset till ett sopkärl med hjälp av en mottrycksskruv (M313). Tvätt- och spolvatten tillförs renstvätten via magnetventiler och styrs av inställbara gångtider efter tvättpressens sekvenser. Efter rensavskiljning leds avloppsvattnet till ett luftat sandfång för avskiljning av sand och sump. Sand från sandfånget slamsugs med slamsugbil vid behov. Luft till sandfånget tillförs från blåsmaskinerna (M510 och M511) via luftspett. Efter sandfånget leds det mekaniskt renade avloppsvattnet till en pumpstation som uppfordrar vattnet till det biologiska reningssteget. I pumpstationen finns ett bräddutlopp. Avloppsvatten som leds via bräddutloppet till recipienten och flödesmäts med flödesmätare (FL213 och FL212). Bräddat avloppsvatten provtas med vaccumprovtagare (VP221). Kilafors avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2014

32 Biologisk rening Avloppsvattnet uppfordras till den biologiska reningen med tre inloppspumpar (P401, P402 och P403). Pumparna styrs av nivågivare (L400) som är placerad i avloppssumpen. Inkommande avloppsvatten flödesmäts med flödesmätare (FL211). Biologisk rening sker genom aktivslammetoden i en luftningsbassäng. Luft tillförs systemet, via bottenluftare, från två varvtalsreglerade blåsmaskiner (M510 och M511). Blåsmaskinernas varvtal styrs av syrehaltsmätare (O500) med det börvärde matas in i styrsystemet. Slamhalt i luftningsbassängen mäts med hjälp av slamhaltsmätare (SS501). Bildade bioflockar avskiljs i efterföljande mellansedimenteringsbassäng. Slam som sedimenterat transporteras med bottenslamskrapa till sedimenteringsbassängens slamficka och återpumpas som returslam eller tas ur processen som överskottsslam. Biologisk rening sker genom aktivslammetoden i luftningsbassäng. Syresättning sker med bottenluftare av membrantyp. Bildade bioflockar avskiljs i efterföljande sedimenteringsbassäng (sedimenteringsbassäng 1). Slam som sedimenterat transporteras med bottenslamskrapa (M521) till sedimenteringsbassängens slamficka och återpumpas som returslam eller tas ur processen som överskottsslam. Slam från slamfickan pumpas ut med excenterskruvpump för returslam (P522) eller överskottsslam (P821) via automatventiler (M523 och M524). Flytslam avdrages och återpumpas till rensgallret manuellt från flytslamgrop med pump (P811). Överskottsslamuttaget sker tidsstyrt med start- och gångtider fördelade över dygnet. Det slam som tas ut som överskottsslam transporteras till slamsilo 1 eller 2 via automatventil (M525). Returslampumpningen sker kontinuerligt då överskottsslam inte tas ut, automatventil (M525) är då i stängt läge. Kilafors avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2014

33 Kemisk rening Kemisk rening sker genom efterfällning. Fällningskemikalien förvaras i en tank där nivån mäts med ultraljudsgivare (L600). Det kemiska reningssteget består av en blandningsbassäng med toppmonterad propelleromrörare (M635 används ej) dit fällningskemikalie doseras med membrandoseringspump (P611). Doseringen styrs av börvärde/ mängd inkommande avloppsvatten (ml/m 3 ). Inkommande avloppsvatten mäts med MAG-mätare (FL211), maxbegränsning för dosering finns. Därefter leds avloppsvattnet till ett flockningssteg bestående av fyra kammare med toppmonterade propelleromrörare (M631, M632, M633 och M634). De tre första omrörarna har samma hastighet. Den bortersta omröraren kan regleras med potentiometer och går normalt på ett lägre varvtal för att inte förstöra flockuppbyggnaden. Efter flockningen leds avloppsvattnet in i sedimenteringsbassäng 2. Bildade kemflockar avskiljs och sedimenterat kemslam transporteras till sedimenteringsbassängens slamficka med linslamskrapa (M641). Slam från slamfickan pumpas ut med excenterskruvpump för returslam (P522) eller överskottsslam (P821) via automatventiler (M642 och M643). Flytslam avdrages och återpumpas till rensgallret manuellt från flytslamgrop med pump (P811). Överskottsslamuttaget sker tidsstyrt med start- och gångtider fördelade över dygnet. Det slam som tas ut som överskottsslam transporteras till slamsilo 1 eller 2, automatventil (M525) är då i stängt läge. Returslampumpningen sker kontinuerligt via automatventil (M525) då överskottsslam inte tas ut. Utgående avloppsvatten ph-mäts (L610) och provtas med flödesstyrd vacuumprovtagare (VP222) innan det leds till recipienten via en desinfektionsbassäng. Till desinfektionsbassängen kan klor doseras med hjälp av membrandoseringspump (P612). Kilafors avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2014

34 Slambehandling Överskottsslam från sedimenteringsbassäng 1 och 2 pumpas (P821) till två slammagasin. Fördelningen av slammet mellan de båda slammagasinen sker med hjälp av automatventiler (M832 och M833) som alternerar öppet/stängd 1ggr/dygn. Nivån i slammagasin 1 och 2 mäts med ultraljudsgivare respektive tryckgivare (L830 resp. L831). Som säkerhet finns 2 högnivåvippor monterade i magasinen. Vid högnivåindikering stoppas all inpumpning till magasinen. Klarfasen i slammagasinen dekanteras av manuellt med dekanteringspumpar (M836 och M837) innan slammet hämtas med slamsugbil. Dekantatet leds till inkommande avloppsvatten. Slamsugbil tankar slam från slammagasin 1 och 2 via manuellt manövrerad ventil (M838 resp. M839). Slammet transporteras till Häggesta avloppsreningsverk för behandling. Kilafors avloppsreningsverk Instruktion för drift och skötsel Helsinge Vatten AB 2014

35 Egenkontroll 11. Riskanalys reningsverk Utfärdad av Maria Eklund Version 2 Reviderad av Elin Thor Giltig fr o m: Uppdaterad: Sida 1/3 RISKANALYS FÖR HÄGGESTA, ARBRÅ OCH KILAFORS RENINGSVERK KOMPLEMENT TILL MKB OCH RISKBEDÖMNINGAR SOM FRAMGÅR AV RESPEKTIVE TILLSTÅNDSANSÖKAN Detta dokument är framtaget som ett komplement till de riskbedömningar och beskrivningar av miljöpåverkan som framgår av tillståndsansökan för respektive verk. Risker/konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten Bräddning av orenat avloppsvatten kan ske antingen pga. hög tillrinning eller driftavbrott (t ex strömavbrott, utlöst motorskydd o dyl.). Beredskap finns för att tiden för bräddning pga. driftavbrott skall vara så kort som möjligt och bedöms endast undantagsvis behöva ske längre än ett dygn. Beredskapen omfattar kontinuerlig driftövervakning med larm samt tillgång till reservutrustning. Vid Häggesta reningsverk kan bräddning pga. hög tillrinning inte inträffa i reningsanläggningen, eftersom allt avloppsvatten pumpas till verket och dessa pumpars sammanlagda kapacitet understiger den nivå som behövs för att det skall börja brädda i verket. Bräddning vid hög tillrinning sker istället vid pumpstationerna APU 103 (Strömkarlen), APU 105 (Häggestalund) och APU 106 (Häggesta industriområde). Det saknas rensgaller vid dessa pumpstationer. I Arbrå och Kilafors reningsverk är kapaciteten i rensgallren minst 4*Qdim, vilket innebär att bräddning vid verket pga. hög tillrinning i princip aldrig sker utan att vattnet först åtminstone passerat rensgallren. Olägenheterna för miljön av bräddat orenat vatten är förhöjda utsläpp av föroreningar, dessutom obehagligt synligt skräp om avloppsvattnet inte passerat rensgaller. Halterna av föroreningar (BOD 7, fosfor, tungmetaller) är normalt ca ggr högre i orenat avloppsvatten jämfört med renat, och halten av bakterier (t ex fekala koliformer) ca ggr högre. Bräddning under 1 h med 10 m 3 /h medför att lika mycket bakterier släpps ut som med m 3 utgående renat avloppsvatten. Version 1: Maria Eklund gjorde beräkningar på utsläpp vid bräddning och kemikalieutsläpp. Version 2: Elin Thor uppdaterade dokument med aktuella risker. Kemikalieläckage ut i recipient kunde tas bort eftersom alla tankar är invallade idag.

36 Egenkontroll 11. Riskanalys reningsverk Utfärdad av Maria Eklund Version 2 Reviderad av Elin Thor Giltig fr o m: Uppdaterad: Sida 2/3 I tabellen nedan redovisas genomsnittlig transporterad föroreningsmängd i Ljusnan (vid medelvattenföring) samt betydelsen av bräddning vid tre olika bräddflödesnivåer. Den lägsta bräddflödesnivån motsvarar vad vi brukar mäta varje år vid snösmältningen eller efter mycket regn, medan de båda högre nivåerna motsvarar extremförhållanden/högsta möjliga bräddning. Normal transport i Ljusnan vid Dönje kraftverk (200 m 3 /s) Utgående renat avloppsvatten från Arbrå + Häggesta + Kilafors (9 000 m 3 /dygn) Tillfört via bräddat orenat avloppsvatten, bräddflöde 100 m 3 /d Tillfört via bräddat orenat avloppsvatten, bräddflöde 1000 m 3 /d Tillfört via bräddat orenat avloppsvatten, bräddflöde 9000 m 3 /d Totalfosfor kg/dygn Koliforma bakt 44 antal/100 ml Bidrag till recipienthalt 138,2 10 2,7 3 0,6 12 6, , Konsekvenser av bräddning kan enligt min bedömning sammanfattas enligt följande: Bidraget av totalfosfor från bräddflöden mindre än 1000 m 3 /d är marginell i förhållande till den mängd som transporteras i Ljusnan (tillför < 5%). Halten fekala koliforma bakterier i recipienten förhöjs kraftigt (fördubblas) redan vid bräddflödet 100 m 3 /d, beroende på att bakgrundshalten är låg (10 st/100 ml). Det krävs dock att 1000 m 3 /d bräddar, innan riktvärdet för strandbadvatten överskrids (100 st./100 ml). Först om bräddflödet är lika stort som det normala avloppsflödet genom de tre reningsverken (9000 m 3 /d), så överskrids högsta tillåtna värde för strandbadvatten. Den allvarligaste konsekvensen av bräddning är förhöjt utsläpp av bakterier och därmed risk för smittspridning. Om mer än 1000 m 3 /d bräddar bör information gå ut om att inte använda recipienten som dricksvatten för djur. Version 1: Maria Eklund gjorde beräkningar på utsläpp vid bräddning och kemikalieutsläpp. Version 2: Elin Thor uppdaterade dokument med aktuella risker. Kemikalieläckage ut i recipient kunde tas bort eftersom alla tankar är invallade idag.

37 Egenkontroll 11. Riskanalys reningsverk Utfärdad av Maria Eklund Version 2 Reviderad av Elin Thor Giltig fr o m: Uppdaterad: Sida 3/3 Risker/konsekvenser i kemikaliehanteringen De kemikalier som används i dag på reningsverken listas här nedan och finns också på en kemikalieförteckning som uppdateras årligen. Hantering och risker med aktuella kemikalier värderas i egenkontrollprogrammet för Helsinge Vatten: PAX 215, detta är en fällningskemikalie som används för flockning av avloppsvattnet. Gäller Kilafors och Häggesta. PAX- 100, fällningskemikalie av renare kvalitet, Arbrå reningsverk. Kemira superfloc C-444 tillsätts i centrifugen och avvattnar det interna slammet i Häggesta reningsverk. Kemira superfloc C-491K: Polymer som tillsätts i förtjockaren, som är till för att förhöja avvattningen av det externa slammet som kommer till Häggesta. Det är även denna Polymer som tillförs i Arbrå. Kem FoamX 2500, skumdämpare på Häggesta reningsverk som tillsätts i rötkammaren. FEX-120, skumdämpare på Arbrå reningsverk. Haveri av kemikalietankar: Kemikalietankar på respektive reningsverk för dosering av flockningsmedel är invallade för att vid eventuella läckage kunna samla upp och begränsa spridning av kemikalien. Inget läckage av kemikalier i reningsverket ska nå bassänger eller recipient. Risker/konsekvenser i gashanteringen vid Häggesta ARV Rötgasen innehåller metan, vilket innebär explosionsrisk om den antänds. Särskild gashanteringsplan finns inkl. instruktioner vid gaslarm. Gasansvarig är Jan Elversson och Henric Fors. Version 1: Maria Eklund gjorde beräkningar på utsläpp vid bräddning och kemikalieutsläpp. Version 2: Elin Thor uppdaterade dokument med aktuella risker. Kemikalieläckage ut i recipient kunde tas bort eftersom alla tankar är invallade idag.

38 Bilaga Y, rapportering Miljörapport 2016 Bilaga Y individuella analysresultat KILAFORS RENINGSVERK Biokemisk Kemisk Aluminium Al syreförbrukning syreförbrukning, Kväve N Fosfor P Datum Månad Flöde (mg/l) BOD7 (mg/l) COD-Cr (mg/l) (mg/l) (mg/l) inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,7 inkommande dygnsprov ,5 inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,5 inkommande dygnsprov , ,1 inkommande dygnsprov , ,2 inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov ,2 inkommande dygnsprov , inkommande dygnsprov ,3 inkommande dygnsprov ,2 rapporteringsgräns ,05 5 Biokemisk Kemisk Provtagnings Flöde Aluminium Al syreförbrukning syreförbrukning, Kväve N Fosfor P Suspenderade Kemikaliedose datum Månad (m³/dygn) (µg/l) ph () BOD7 (mg/l) COD-Cr (mg/l) (mg/l) (mg/l) ämnen (mg/l) ring (g/m³) Utgående dygnsprov ,4 < 3, , Utgående dygnsprov ,4 < 3, , Utgående dygnsprov ,2 < 3,0 < ,081 3,8 150 Utgående dygnsprov ,3 < 3,0 < ,073 3,2 150 Utgående dygnsprov , ,11 4,2 150 Utgående dygnsprov ,07 5,3 140 Utgående dygnsprov < ,092 5,1 140 Utgående dygnsprov , ,086 3,8 140 Utgående dygnsprov , , Utgående dygnsprov , ,11 4,4 140 Utgående dygnsprov ,1 < 3,0 < ,06 3,6 140 Utgående dygnsprov ,3 < 3,0 < ,035 1,7 150 Utgående dygnsprov ,4 < 3,0 < ,033 1,4 150 Utgående dygnsprov ,2 < 3,0 < ,036 1,7 150 Utgående dygnsprov , ,15 3,9 150 Utgående dygnsprov ,8 < 3,0 < ,11 3,9 155 Utgående dygnsprov , ,098 3,5 150 Utgående dygnsprov ,9 < 3,0 < ,043 1,2 150 Utgående dygnsprov ,9 < 3, ,06 1,4 150 Utgående dygnsprov ,8 < 3,0 < ,068 1,5 150 Utgående dygnsprov ,9 < 3,0 < ,047 2,7 150 Utgående dygnsprov ,1 < 3,0 < ,049 3,5 140 Utgående dygnsprov , ,25 8,1 140 Utgående dygnsprov ,1 < 3, ,15 5,5 160 Metaller, inkommande vattenflöde Provtagnings Bly Pb Kadmium Cd Koppar Cu Krom Cr Kvicksilver Hg Nickel Ni Zink Zn Aluminium Al datum Volym (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (mg/l) inkommande dygnsprov ,6 < 0, ,4 < 0,10 2,2 160 inkommande dygnsprov < 0,50 < 0,10 23 < 1,0 < 0,10 3, ,4 inkommande dygnsprov ,1 0, ,9 < 0,10 2, ,6 inkommande dygnsprov , ,1 < 0,10 6, ,5 Metaller, Utgående vattenflöde Provtagnings Bly Pb Kadmium Cd Koppar Cu Krom Cr Kvicksilver Hg Nickel Ni Zink Zn Aluminium Al datum Volym (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) (µg/l) Utgående dygnsprov < 0,50 < 0,10 5,1 < 1,0 < 0, Utgående dygnsprov < 0,50 < 0,10 3,3 < 1,0 < 0, Utgående dygnsprov < 0,50 < 0,10 1,5 < 1,0 < 0, ,5 410 Utgående dygnsprov < 0,50 < 0,10 6,5 < 1,0 < 0,10 7, Provtagnings datum Flöde Aluminium, Al ph BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Dosering Bräddprov Kilafors ARV, Br ,6 0,76 Bräddat Kilafors ,1 0,43 Sida 1

39

40