Miljörapport 2013 Häggesta RV. Innehållsförteckning 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten...

Transkript

1 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 1/22 Innehållsförteckning 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 Huvudman... 3 Anläggning... 3 Tillsynsuppgifter Textdel Huvuddelen av miljörapporten Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Tillståndsgiven och faktisk belastning Ledningsnät och flödesbelastning... 8 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten... 8 Bräddat avloppsvatten... 9 Bräddning på ledningsnät... 9 Underhåll av ledningsnätet Gällande villkor i tillstånd Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Sammanfattning av mätningar, beräkningar och andra undersökningar Utvärdering av analysdata Utvärdering av slamanalyser Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Egenkontroll Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Åtgärder som för minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning Råvaror Användning och ersättning av kemiska produkter mm Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa... 22

2 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 2/22 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. C Bil. Y Processbeskrivning med processchema Bräddat vatten på ledningsnätet. Inventering av energiförbrukning på verket Lista över analysresultat från utsläppskontroll

3 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 3/22 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: Anläggning Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Anläggningsnummer: Fastighetsbeteckning: Häggesta 24:1 Besöksadress: Häggesta Drängnäs 9205 Postnummer, ort: , Bollnäs Kommun: Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, tel: Kontaktperson på plats Jan Elversson, tel E-post: info@helsingevatten.se Tillsynsuppgifter Huvudbransch och tillhörande kod: (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel Fr o m utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.

4 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 4/22 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Bollnäs tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (fingaller, luftat sandfång och försedimentering), kemisk rening med förfällning samt biologisk rening i två steg (biobädd och aktivslamanläggning). Fr o m maj 2010 är biobädden avstängd på grund av att mängden biologiskt nedbrytbara ämnen minskat efter att mejeriet stängde. Det spar också energi och lämnar mer mat till aktivslamsteget. PAX XL 215 används som fällningskemikalie. Slam från processen förtjockas, rötas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till sjön Varpen i Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till sjön Varpen. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, bl. a utomhus, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat med beslutsnummer , lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Bollnäs tätort till sjön Varpen. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av personekvivalenter. Datum Beslutande myndighet Länsstyrelsen Beslutsnummer gäller en anslutning av personekvivalenter.

5 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 5/22 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende - - Under år 2013 lämnades anmälning om ombyggnation/upprustning av Häggesta reningsverk in 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Länsstyrelsen , Länsstyrelsen , Länsstyrelsen, , Länsstyrelsen , Länsstyrelsen , Länsstyrelsen , Länsstyrelse , Länsstyrelsen , Länstyrelsen , Länstyrelsen , Länstyrelsen , Länstyrelsen , Länstyrelsen , Föreläggande om redovisning angående uppflytande slam i Varpen sam ändrad utsläppspunkt. Avslag Utloppsledning. Beslut från länsstyrelsen Dispens att överskrida riktvärden undertiden som reningsverket genomgår renoveringar. Periodisk besiktning 2009 Beslut från Länsstyrelsen Miljörapport Häggesta 2012 Beslut från länsstyrelsen Anmälan av planerad bräddning från Bollnäs ledningnät, Beslut från länsstyrelsen Anmälan om överskridet riktvärde i juli 2012 Beslut från länsstyrelsen Driftstörning Häggesta Reningsverk pga trasig hydraulkolv Beslut från länsstyrelsen Energikartläggning, Bollnäs avloppsreningsverk. Inlämning av energibesparande åtgärder. Beslut från länstyrelsen Anmälan om driftdstörning- bräddning, Bollnäs avloppsreningsverk. Beslut från länstyrelsen Anmälan om driftstörning- renovering av slamskrapor, bollnäs avloppsreningsverk. Beslut från länstyrelsen Miljörapport 2012 Beslut från länstyrelsen Energikartläggning- Bollnäs avloppsreningsverk. Beslut från länstyrelsen

6 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 6/ Länstyrelsen , Länstyrelsen , Länstyrelsen , Beslut om ej betydande miljöpåverkan. Planerad ombyggnation. Beslut från länstyrelsen Kartläggning av pumpstationer Beslut från länstyrelsen Periodisk besiktning 2012 Beslut från länstyrelsen

7 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 7/22 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsansökan från 1989 och beslutet från 1990 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av omkring pe och en organisk belastning av 2100 kg BOD7 per dygn, motsvarande 70 gram per person och dygn. I tabellen nedan visas BOD-belastningen för den senaste 7 åren. Belastningen har beräknats på två olika sätt. Dels baserad på BOD-halt i inkommande vatten och dels fakturerad mängd avloppsvatten. De två redovisningssätten har olika fördelar. När beräkningen baseras på mängden fakturerat avloppsvatten får man en relativt säker uppskattning av antalet anslutna användare och förväntat BOD-innehåll i vattnet. Detta sätt att räkna är dock behäftat med osäkerheter om det finns flera storförbrukare av vatten. Det ger heller inga besked om BOD-belastningen i de fall det finns en eller flera BOD-intensiva industrier inkopplade, t ex mejerier. Metoden är lämplig att använda när anslutna abonnenter till största delen består av vanligt boende. Med det andra sättet när beräkningen baseras på BOD-halten får man en säkrare uppfattning om den faktiska mängden BOD i avloppsvattnet. Detta sätt att mäta belastningen har andra osäkerheter, bland annat att den är beroende av att avloppsvattnets sammansättning alltid är ungefär likadan. Provtagning sker med 24 dygnsprover per år, om BOD-halten är ovanligt hög eller ovanligt låg under ett eller flera av provtagningsdygnen kan det resultera i missvisande resultat. Befolkningsmängden i området för Bollnäs ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget Området till vänster är en väldigt grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller sannolikt flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca st, BOD-belastning 2013 BOD-belastning i inkommande flöde motsvarar ca pe, både räknat mot BOD-halt och mängd fakturerat vatten. Parameter Ink. BOD7 kg/d Pe (BOD7) Pe. (deb. avloppsvatten) I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn.

8 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 8/22 Utöver inkommande avloppsvatten tar verket mot och avvattnar externslam från Kilafors, Segersta och Hällbo reningsverk samt enskilda avloppsanläggningar, främst trekammarbrunnar. Under 2013 mottogs 3236 m³ externslam, varav 2152 m³ från kilafors, 390 m³ från Segerstsa och 689 från Hällbo. Resterande mängd m³ kom från enskilda avloppsanläggningar. Detta slam belastar dock inte reningsprocessen utan går direkt till avvattning. 6. Ledningsnät och flödesbelastning Bollnäs spillvattennät omfattar drygt 132 km ledningar. Totalt finns 25 st objekt upptagna på GIS-kartan som avloppspumpstationer. Av dem finns 19 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 6 objekt består av 5 st stationer är av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp). Dessa pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter, samtliga drivs i privat regi. Det sista objektet är SPU104 vilket är en kasun med dykarledning som går in till Bollnäs reningsverk. Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2012 behandlades totalt m 3 avloppsvatten vid Häggesta avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 59.8%. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat och ovidkommande vatten Parameter Årsnederbörd (mm) Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ink. vatten (m 3 ) Deb.avloppsvatten (m 3 ) Inläckage (m 3 ) Inläckage (%) 45% 52% 63% 66% 60% 60% 60% Inläckage (m 3 /km*dygn) 20,0 26,6 39,4 40,5 31,7 32,5 31,2 Diagramet till vänster visar det sammanlagda inläckaget i kubikmeter per km huvudledning för hela Bollnäs kommun i jämförelse med resten av landets kommuner. Slutsatsen man kan dra är att med hänsyn tagen till ledningslängden så är inläckaget i Häggestas ledningsnät ungefär i nivå med riksmedlet.

9 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 9/22 Bräddat avloppsvatten Reningsverket bräddar inte, allt vatten passerar genom verket. Bräddning på ledningsnät Bräddningar vid Bollnäs avloppsreningsverk och ledningsnät Typ av bräddning Bräddat vid avloppsreningsverket Bräddat på pumpst/lednnät (timmar) Bräddat på pumpst/lednnät (m3) Eventuella övriga bräddningar redovisas närmare på bilaga Underhåll av ledningsnätet Kod* Längd Info Åtgärd Ledningstyp S 420 Sävstaås Oml/Infodr Huvudl. S 170 Freluga vid gaml,reningsverket Oml/Infodr Huvudl. S 50 Edelbergsvägen omlägg. servis R 50 Edelbergsvägen omlägg. servis S 30 Vintervägen Oml/Infodr servis S 150 Vänortsvägen Oml/Infodr Huvudl. R 20 Vänortsvägen omlägg. servis S 180 Torsbergsgatan/Nyhedsgatan Oml/Infodr Huvudl. R 20 Torsbergsgatan/Nyhedsgatan omlägg. servis S 20 Torsbergsgatan/Nyhedsgatan omlägg. servis RN 70 NY avs Norrborns ind område Ny avs. servis S 250 Lasarettsvägen Oml/Infodr Huvudl. DN 50 Lasarettsvägen Ny ledning Huvudl. R 50 Lasarettsvägen omlägg. servis S 30 Lasarettsvägen omlägg. servis S 130 Alirgatan Oml/Infodr Huvudl. D 20 Alirgatan omlägg. servis S 60 Växbovägen omlägg. servis R 60 Växbovägen omlägg. servis ND 60 Växbovägen Ny ledning servis S 150 Scandic Struminfodr Huvudl. S 330 Aseavägen Struminfodr Huvudl. Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelseoch åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under 2013 nyanlades eller förnyades 6140 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 829 km (vattenledning: 38 mil, spillvattenledning: 31 mil, dagvattenledning: 13 mil), så förnyelsen 2013 motsvarar ca 0,74% av ledningsnätet. I den del av ledningsnätet som är anslutet till Häggestaverket förnyades totalt 2370 meter under Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i stopp i pumpstationer och ledningar mm.

10 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 10/22 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Kommentar Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Kommentar Ibland sker testkörning med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Inget sådant test gjordes under året. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall anordnas Kommentar Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Kommentar Angivna provtagningsplatser finns. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 5,3 kg/d resp 158 kg/d beräknat som medelvärde över 12 månader. Kommentar Riktvärdet för fosfor har överskridits vid ett tillfällen, Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,52 mg/l BOD7= 14 mg/l Kommentar Gränsvärden uppfylls. P-tot: 1,975 kg/dag BOD7: 61,90 kg/dag Villkor 7. Kommentar

11 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 11/22 Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Är länsstyrelsen tillsynsmyndighet skall även miljö- och hälsoskyddskontoret underrättas. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Under året har det inte förekommit några behov att söka tillstånda att överskrida utsläppsvillkoren Kommentar Utrustning för desinfektion finns. Kommentar Luften från slamavvattningsrummet behandlas i ett kolfilter innan den släpps ut. Olägenheter från slamlagret förebyggs genom att undvika att slammet lagras under längre tid än en månad. Villkor 10. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med vad som föreläggs i kontrollprogrammet. Villkor 11. Villkoret ej aktuellt efter Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 Kommentar Underhåll och förnyelse av ledningsnätet utförs varje år. Bräddat vatten i reningsverk och ledningsnät mäts och registreras. Ev bräddning redovisas i bilaga enligt bilageförteckning Kommentar Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Kommentar Åtgärder för att begränsa luktstörningar har vidtagits (se kommentar till villkor 9). Kommentar Åtgärder för att begränsa buller har vidtagits. Inga klagomål avseende buller har förekommit.

12 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 12/22 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningens funktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan reningsverket tas i drift. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i 2 miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Villkor 17. Villkoret ej aktuellt efter Kommentar Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Egenkontrollen följer det kontrollprogram som förelades av Länsstyrelsen , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Kommentar Varken avloppsvattenmängden eller belastningen av föroreningar har under rapporteringsåret överskridit vad verket är dimensionerat för.

13 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 13/22 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell X X X X X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas dygnsprov och veckoprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas dygnsprov samt veckoprov ut en gång i veckan. Följande analyser utförs. 1. COD, BOD7, P-tot, N-tot 2. Ammoniumkväve 3. Bly, kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver ovanstående analyser utförs även analys av Aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Analysresultat redovisas i bilaga Y enligt bilageförteckning. Vid rapportering har årsmedelvärde för inkommande och utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde massa / år = = mg / l provdygnsflöden flöde / år Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla utsläpp i kg/dygn har årsmedelhalt multiplicerats med avläst total årsvolym och sedan delats med 365. SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket leverera idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 6 slamprover tagits ut och skickats på analys. Slammet körs för närvarand inte till jordbruksmark

14 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 14/22 9. Sammanfattning av mätningar, beräkningar och andra undersökningar (Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa) Utvärdering av analysdata BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Månadsmedelvärden Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. I april överskreds månadsmedelvärdet till 0,52 mg/l, även BOD värdet var högre då men överskred ej gränsvärdet. Detta kan bero på att det var problem med slamskaporna som också åtgärdades i aprilefter det var värderna med god marginal under gränsvärderna. Januari 9,00 0,31 Februari 11,75 0,35 Mars 9,00 0,35 April 14,00 0,52 Maj 9,40 0,41 Juni 6,75 0,15 Juli 9,00 0,19 Augusti 6,00 0,19 September 7,25 0,12 Oktober 5,4 0,10 November 7,25 0,17 December 11,7 0,22 Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter fosfor och BOD-utsläpp på max 158 kg BOD 7 /dag och max 5,3 kg fosfor per dag. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BODutsläppet ligger på 61,9 kg/dag och fosforutsläppet ligger på 1,975 kg/dag.

15 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 15/22 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Metallhalt ha kontrollerats på inkommande och utgående flöde. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,36 1,21 0,07 14,97 8,69 0,11 5,79 60,55 Beräknad vikt i inkommande flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg ,35 3,05 0,16 37,68 21,87 0,27 14,56 152,46 Utgående flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l ,33 0,42 0,02 6,37 1,04 0,10 6,14 24,08 Beräknad vikt i utgående flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg ,27 1,07 0,06 16,05 2,62 0,25 15,45 60,63 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn ,3% 65,1% 63,1% 57,4% 88% 7,8% -6% 60,2% Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet ÅR Fofor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn kg kg kg kg kg kg kg kg ,08 1,99 0,11 21,64 19,25 0,02-0,88 91,84

16 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 16/22 Utvärdering av slamanalyser Under året togs sex slamprover ut. Samtliga prover, utom ett, klarar de gränser som satts för tungmetallinnehåll vid jordbruksanvändning. De prov som överskreds var gränsvärdet för krom i början av året. Osäkert vad det beror på. En utvärdering enligt det sätt som tillämpas på slam som produceras med REVAQs certifieringsregler visar att årsmedelvärde för tungmetaller är så pass högt att alla metaller utom kvicksilver klassas som prioriterade riskminskningsämnen. Baserat på innehållsförteckningen för fällningskemikalien så kommer en hel del av tungmetallerna från fällningskemikalien. Om man önskar minska mängden metaller i slammet bör den första åtgärden vara att byta fällningskemikalie. Ett möjligt alternativ skulle vara t ex PAX XL100 som har en mycket låg halt av tungmetaller. Medelvärden från Slamanalyser Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd Varav från värde % större än gränsvärde mg/kg kg/år Fällningskemikalie SFS 1985:840 Kg/år % Torrsubstans vikts-% 23,1% 8,39% Glödgn.förlust % av TS 65.71% 6,12% Totalforsfor mg/kg TS ,8% 9005 N-tot mg/kg TS ,61% NH4-N mg/kg TS ,52% 5069 Kalium mg/kg TS ,61% 744 Kalkverkan(CaO) ph 7,85 2,52% Järn mg/kg TS Aluminium mg/kg TS Silver mg/kg TS 1,8 42,29% 0,720 Arsenik mg/kg TS 0,1 Bly mg/kg TS 13,63 28,45% 0 > 100 5,455 0,068 1,24% Kadmium mg/kg TS 0,69 13,00% 0 > 2 30,7 0,276 0,009 3,27% Koppar mg/kg TS 235 4,46% 0 > ,047 15,578 16,56% Krom mg/kg TS 64,83 38,92% 1 > ,945 10,385 40,03% Kvicksilver mg/kg TS 0,91 27,56% 0 > 2,5 0,364 0,001 0,19% Nickel mg/kg TS 21,33 36,87% 0 > 50 8,536 10, ,31% Zink mg/kg TS 576,66 7,96% 0 > ,779 1,806 0,78% Kobolt mg/kg TS 2,032 Cyanid mg/kg TS Nonylfenol mg/kg TS 6,56 41,59% 2,625 PAH mg/kg TS 0,68 65,38% 0,272 PCB mg/kg TS 0,021 6,4% 0,008 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS

17 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 17/22 Jämförelse beräknad ansamling av metaller i slam och analyserad mängd i slam Beräknad ansamling till slam (gram) Beräknat tillskott via fällningskemikalie (gram) Analyserat innehåll i slam (gram) Fosfor kg kg Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilveer Nickel Zink Kvot Cd/P 14,37 30,7 Granskning av långtidstrender för metaller i slam Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början Högra kolumnen är samma anlysresultat plottat mot provtagningsmånad. Tanken med detta är att undersöka om det finns någon årstidsberoende trend ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 1 1 Avsatt mot provtagningsdatum Pb Cd Avsatt mot månadsnummer ,500 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 Pb Cd Möjligen minskande trend. Möjligen lite högre värden på sommaren. Enligt beräkning kommer endast ca 1% av metallen via fällningskemikalien. Oförändrad trend Möjligen lite högre värden på sommaren. Enligt beräkning kommer ca 3% av metallen via fällningskemikalien. 0 0, ,

18 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 18/ Cu Cu Ökande trend Eventuellt finns ett årstidsberoende med högre värden under sommar och höst Cr Hg Ni Cr Hg Ni Ökande trend Enligt beräkning kommer nära hälften av kromet från fällningskemikalien. Årstidsberoende syns ej, men kan döljas av det stora bildraget från fällningskemikalien. Alternativt av ökande trend. Oförändrad trend Något högre värden på sommaren. Tydlig avklingning av kvicksilverförorening som inträffade i slammet i mars/april 1996 Ökande trend Utförda mätningar tyder på att det mesta av nicklet (124%) kommer via fällningskemikalien.

19 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 19/ Zn Zn Ökande trend Fällningskemikalien bidrar i mycket liten grad (ca 1%) till zinkinnehållet. Kanske kan man se lite högre metallinnehåll under sommar och höst. Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund publicerar varje år en sammanställning över recipient kontrollen. Denna skickas till verksamhetsutövaren per post samt går att ladda hem via deras hemsida. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning kalibreras, servas och underhålls i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat utan anmärkning. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Den senast utförda periodiska besiktningen genomfördes av Vattenbyrån. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Häggesta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen följer kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län , dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Avloppstopp, driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras i GEOSECMA vilket gör att störningarna kan knytas till en geografisk punkt på ledningsnätet. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Allvarliga tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras i driftjournal som förvaras i pärm på Bollnäs reningsverk. Inga allvarliga tillbud eller störningar har inträffat under året. Buller och lukt Inga klagomål under året

20 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 20/ Åtgärder som för minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning Elförbrukning Totalt inköp av el under året till reningsverket var kwh. Total elanvändning i reningsverket var kwh. El används till drift och uppvärmning. Uppvärmning på verket sker helt och hållet med elektricitet. Verket producerar elektricitet med hjälp av biogasturbin som får biogas från rötkammaren, detta har sänkt behovet att köpa elektricitet med ca kwh. Det motsvarar ca 1,3% av verkets totala energibehov. 200,00 180,00 160,00 140,00 120,00 AV001 - Reningsverk Häggesta Månadsförbrukningen i Bollnäs reningsverk har en fördelning som klart och tydligt visar att mycket av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. En stor källa till värmebehovet är rötningskammaren som idag inte är ordentligt isolerad. Vid en grov uppskattning ser det ut som att det skulle det gå att spara ca kwh per år om man kunde undvika värmespillet helt och hållet. 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 januari mars maj juli september november Beräknad potentiell värmebesparing Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi för uppvärmning. Verkligheten är naturligtvis mycket mer komplicerad än så och uppskattningen är ett idealvärde som i verkligheten är mycket svårt att uppnå. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Avloppsvattenflöde m 3 /år Egen elproduktion MWh/år ,6 Elanvändning totalt MWh/år Elanvändning per m 3 kwh/m 3 0,87 0,68 0,65 0,61 0,61 0,61 0,73

21 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 21/22 Energiinventering i verket skedde en inventering av verkets utrustning för att kartlägga verkets förbrukning av elenergi. I inventering har endast maskinell utrustning tagits upp. Energibehovet för att värma och driva rötningskammaren är ej invägd. Inventeringen ger en uppskattad årsförbrukning på ca 857 MWh. Beräknat på behandlad avloppsmängd så blir det ca 0,3 till 0,4 kwh per renad kubikmeter. Man bör dock hålla i minnet att inventeringen är ett grovt verktyg för att identifiera energiintensiv utrustning i jakt på energibesparingar. Den verkliga förbrukningen styrs av flera andra parametrar, bland annat inkommande avloppsflöden, utetemperatur mm En kopia av inventeringen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Transporter Avvattnat rötat slam blandas med avvattnat externslam och transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på Sävstaås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till BORAB för att blandas med sopor. Materialet transporteras sedan till Sävstaås värmeverk där energin återvinns genom fjärrvärmeproduktion. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning (se nedan). 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Kemiska produkter Produkt Anv.område Mängd PAX XL 215 Fällningkemikalie kg Superflock C442 Avvattningspolymer 750 kg Superflock C492 Avvattningspolymer 1470 kg Smörjfett Smörjning centrifug 5 kg Grovrengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 20 liter Rengöring Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner 0 liter Motorolja Används i pumpar, maskiner, bilar 20 liter Hydralolja Används i inloppspumpar,skrapspel 20 liter Växelolja Används i maskiner,växlar 0 liter

22 Utfärdare Pär Hisved HVAB Sida 22/ Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Totalt producerades sammanlagt 1740 ton avvattnat slam under året med i snitt TS-halt 23 %. Tungmetallhalterna understiger normalt gränsvärden för användning på jordbruksmark. Men i år överskreds gränsvärdet för krom på ett av proverna, i det aktuella fallet var kromhalten 110 mg/kg TS och gränsen är max 100 mg/kg TS. Samtliga slampartier har transporterats till BORABs avfallsanläggning i Bollnäs för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 39 ton pressat grovrens. Renset skickas först till BORAB för att blandas med sopor innan det går Sävstaås värmeverk i Bollnäs, där energin i avfallet återvinns i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Spillolja förvaras i 200 litersfat till fatet är fullt. Övrigt miljöfarligt avfall förvaras i röd låda för miljöfarligt avfall. Avfallet transporteras vid behov till BORAB för vidare omhändertagande. MILJÖFARLIGT AVFALL Transportör Mottagare Mängd Färg och lack Härjelast BORAB 0 kg Biologisk hydralolja Härjelast BORAB 0 liter Mineralbaserade oljor Härjelast BORAB 0 liter Lysrör, uv lampor och vippor Härjelast BORAB 0 st 15. Åtgärder för att minska risken för miljön eller människors hälsa (Åtgärder för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa) Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier. Under 2013 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa.

23 Miljörapport 2013, Häggesta reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (1) Uppdaterad: mars 2011 Beskrivning av verksamhetsområde och avloppsledningssystem Karta med verksamhetsområdets gränser, ledningssystem (huvudledningar), pumpstationer och bräddpunkter bilades miljörapporten för år Beskrivning av reningsanläggningen Reningsanläggningens dimensioneringsdata: Dim. anslutning pe BOD 7 -belastning 2100 kg/d Maxflöde genom rensgaller 2140 m 3 /h Maxflöde genom övriga reningssteg 1070 m 3 /h Qdim=535 m 3 /h Avloppsvattnet pumpas från ett flertal pumpstationer, behandlas och renas från de grövre föroreningarna vid passage av två rensgaller och genom ett sandfång där dosering av fällningskemikalie sker s k förfällning. Avskilt material (rens) avskrapas till en renscontainer. Från sandfånget rinner vattnet till en försedimenteringsbassäng där slam avsätts. Från en intern pumpstation uppfordras avloppsvattnet till en biologisk bädd (första biologiska reningssteget). Avloppsvattnet uppfordras sedan med 2 st snäckpumpar vidare till 2 parallella aktiva slamsteg, vardera omfattande först luftningsbassäng och sedan sedimenteringsbassäng. I luftningsbassängen inblåses luft och ytterligare biologisk rening sker. Klarfasen avdrages i vid ytan placerade rännor i mellansedimenteringsbassängernas slutände och förs vidare till utloppsledning till recipient. Slam från mellansedimenteringen (bioslam) går till en slamförtjockare. Efter förtjockning blandas det med slam från försedimenteringen (primärslam) i en slamkoncentrationskammare, för vidare befordran till rötkammare för rötning och gasbildning. Det rötade slammet förs till ett slamlager och därifrån till en centrifug för avvattning. Intern- och externslam blandas efter avvattning i centrifug respektive Huber, och pumpas ut till en slamlagerplatta. Det transporteras sedan till BORAB. Rötningsprocessen tar ca 12 dygn och biogasen som bildas används för elproduktion i en gasturbin. Elen används i sin tur internt i verket. Eftersom biogasen innehåller växthusgasen metan så förbränns ej nyttiggjord gas i en fackla. Gasen från rötningen bidrog under 2010 med ca 5% av verkets energibehov. Mottagning av externslam Verket tar hand om och avvattnar slam från reningsverken i Kilafors, Segersta och Hällbo samt enskilda avloppsanläggningar (trekammarbrunnar o dyl). Slam från Kilafors och Segersta tas in direkt i slamlagret med rötat slam före centrifugen. Slam från Hällbo (ca 110 pe) blandas med inkommande vatten (eftersom rensgaller saknas i Hällboverket) före sandfånget och går sedan igenom reningsverket. Slam från enskilda slamavskiljare mottas och hanteras i en egen linje. Det passerar en rensutrustning, pumpas till ett slamlager och därifrån till avvattning i en Huber skruvavvattnare. Avvattnat slam från centrifug och skruvavvattnare blandas och pumpas ut på slamlagerplattan.

24 Bollnäs Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga till miljörapport 2013 Pär Hisved Sida 1/3 Bollnäs spillvattennät omfattar drygt 132 km ledningar. Totalt finns 25 st objekt upptagna på GIS-kartan som avloppspumpstationer. Av dem finns 19 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 6 objekt består av 5 st stationer är av typen LTA-pumpstation (LågTrycksAvlopp). Dessa pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter, samtliga drivs i privat regi. Det sista objektet är SPU104 vilket är en kasun med dykarledning som går in till Bollnäs reningsverk. De större pumpstationerna som övervakas med OP45 är kopplade med larm till dator på Häggesta. När det bräddar registreras hur lång tid det bräddar samt vilket datum bräddningen inträffat. Benämningen APU är ett inarbetat arbetsnamn, i Geosecma används benämningen SPU för samtliga stationer Tabell med objekt registrerade som pumpstationer. Debiterat avlopp Antal bräddningar ID-nr Arbetsnamn Byggår m3 per år Rehn APU101 Norra Rehn 1993 Sammanlagd tid/volym APU102 Varpnäsvägen 1966 Norra och centrala Bollnäs APU115 Storsveden 1974 APU118 Lottefors 1975 APU114 Växsjö 1976 APU116 Galvån h 6 h 5 h orsak övervakn Recipient Koordinat SWEREF99 Regn Snösmältning Snösmältning R-Op45 tryckgivare R-Op45 Tryckgivare - R-Op45 Tryckgivare R-Op45 Tryckgivare R-Op45 Tryckgivare Via bäck till ljusnan , ljusnan , Via dike till Ljusnan , Ljusnan , Ljusnan (växsjön) , Galvån , APU119 Heden 1977 APU103 Strömkarlen 1959 Freluga APU111 Perzons 1973 APU110 Skidfabriken 1973 APU112 Kolsmyrs 1973 APU113 Dahlheims 1973 APU122 Freluga M-Op45 Ekolod Till dike , Ljusnan, varpen , , , R-Op , , Via dike till ,

25 Bollnäs Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga till miljörapport 2013 Pär Hisved Sida 2/3 APU117 Slottet i Dalen 1975 APU105 Häggestalund 1958 Granberg APU107 APU120 Brunnmyra, Granberg 1959 Orsavägen, Granberg 1987 APU106 Industriområdet 1965 Övriga APU109 Långnäsparken tryckgivare - R-Op45 Tryckgivare R-Op45 tryckgivare - R-Op45 tryckgivare R-Op45 tryckgivare Voxnan Ljusnan, varpen , , Voxnan , Via bäck till Ljusnan , , , SPU104 Kasun med dykarledning till Häggesta Övriga privata, så kallade LTA-stationer ej i kommunal drift Övriga, privata SPU1 SPU1 Bollnäs, Rengården SPU2 SPU2 Bollnäs, Klädköp SPU3 SPU3 Bollnäs, Vevlingestrand SPU4 SPU4 Bollnäs, Renshammar SPU8 SPU8 Bollnäs, Församlingshemmet

26 Bollnäs Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga till miljörapport 2013 Pär Hisved Sida 3/3 Översiktskarta för Bolllnäs ledningsnät Pumpstationernas placering i förhållande till varandra. Siffrorna i cellerna avser ungefärlig mängd debiterat vatten per år som förmedlas av pumpstationen. Mängden debiterabart avloppsvatten är ca 40%. Vilket innebär att det verkliga värdet som strömmar genom pumpstationen är närmare 2,5 ggr högre än ovanstående siffror.

27 Miljörapport för år: 2013 Avloppsanläggning/Kommun Häggesta reningsverk Energiinventering av utrustning i Reningsverket Antal effektförbr. drifttid timmar per dygn effektförbr. Per dygn effektförbr. Kwh per år Blåsmaskin sandfång 1 2, , Rensskruv 1 3 0,5 1,5 548 Galler 2 0,75 0,5 0,4 274 Slampump försed-slamkontr.k ,4 4, Snäckpumpar 1 6, , Celpox , , Blåsmaskin , Överskotsslam 1 5, , Slutsed 2 3, , Zikert slamskrapa 2 3, , Slampump förtjockare - rötk , Slampump in till rötkammare , Multichopper , Slamcirkulationspump , Centrifug ,55 227, Torrslampump ,55 61, Slamtransportskruv 2 2,2 5,55 12, Huber 1 1,5 5,55 8, Paddelomrörare 1 2,2 5,55 12, Slampump till centrifug 2 4,4 5,55 24, Polymerpump 1 0, , Polymerpump Noxon 1 1,5 5,55 8, Polymerpump Huber 1 1,5 5,55 8, Summa

28 tabell1 Miljörapport 2013 Bilaga Y - individuella analysresultat Bollnäs, Häggesta reningsverk Datum Månad Flöde Aluminium ph Ammonium BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.subs Dosering inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov inkommande dygnsprov Medelvärde 7045,00 28,92 159,33 42,67 Flödesvägt medelvärde 85244,0 27,0 150,0 39,9 Månad Flöde Aluminium ph Ammonium BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.subs Dosering Inkommande veckoprov ,2 Inkommande veckoprov ,8 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov ,9 Inkommande veckoprov ,3 Inkommande veckoprov ,4 Inkommande veckoprov ,2 Inkommande veckoprov ,7 Inkommande veckoprov ,6 Inkommande veckoprov ,2 Inkommande veckoprov ,4 Inkommande veckoprov ,6 Medelvärde 49931,5 425,00 4,47 Flödesvägt medelvärde ,0 384,68 4,03 Sida 1

29 tabell1 3 5 Månad Flöde Aluminium ph Ammonium BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.subs Dosering Utgående dygnsprov ,18 7,6 24 <3 31 < Utgående dygnsprov ,67 7, Utgående dygnsprov ,44 7, ,2 65 Utgående dygnsprov ,49 7, ,3 65 Utgående dygnsprov ,56 7, < Utgående dygnsprov ,82 7, Utgående dygnsprov ,74 7, Utgående dygnsprov ,68 7, Utgående dygnsprov ,73 7, Utgående dygnsprov ,57 7, ,5 65 Utgående dygnsprov ,67 7, ,9 65 Utgående dygnsprov ,55 7, < Utgående dygnsprov ,35 7, < Utgående dygnsprov ,81 7, Utgående dygnsprov ,8 7,1 5, Utgående dygnsprov , Utgående dygnsprov , Utgående dygnsprov ,7 7, ,1 65 Utgående dygnsprov ,83 7, Utgående dygnsprov ,59 7, ,4 65 Utgående dygnsprov ,1 7, Utgående dygnsprov ,64 7, Utgående dygnsprov ,43 7, ,3 130 Utgående dygnsprov ,41 7, < Utgående dygnsprov ,58 7, < Utgående dygnsprov ,31 7, <7.7 Utgående dygnsprov ,97 7, < Utgående dygnsprov ,41 7, ,4 130 Utgående dygnsprov ,4 7, Utgående dygnsprov ,59 7, Utgående dygnsprov ,35 7, ,3 136 Utgående dygnsprov ,47 7, ,3 130 Utgående dygnsprov ,24 7,4 16 <3 23 < Utgående dygnsprov ,56 7, Utgående dygnsprov ,33 7, ,1 130 Utgående dygnsprov ,33 7, ,6 130 Utgående dygnsprov ,25 7, ,7 130 Utgående dygnsprov ,4 7, Utgående dygnsprov ,27 7, < Utgående dygnsprov ,24 7, < Utgående dygnsprov ,24 7, < Utgående dygnsprov ,25 7, < Utgående dygnsprov ,2 7, < Utgående dygnsprov ,37 7, Utgående dygnsprov ,36 7, < Utgående dygnsprov ,47 7, Utgående dygnsprov ,38 7, < Utgående dygnsprov ,69 7, ,42 7, ,45 7, antal under rapporteringsgräns medelvärde 7004,88 0,63 7,42 22,94 8,66 30,84 #DIVISION/0! 10,10 Sida 2