Miljörapport Avloppsreningsverket Kiruna EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Transkript

1 Miljörapport 2013 Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

2 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Kiruna Avloppsreningsverk Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Avloppsvattenrening, Reningsmetod I verket behandlas avloppsvattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Inkommande vatten leds genom följande steg: Två maskinrensande galler - Sandfång Försedimentering - Biobädd - Slutsedimentering. I bilaga 5 redovisas ett översiktligt processchema med de olika behandlingsstegen. Avloppsvattnet leds genom rensgaller, sandfång och försedimentering. Därefter pumpas vattnet upp till biobäddens spridaranordning, varvid det rinner igenom bäddmaterialet innan det samlas upp och leds till flockning där fällningskemikalier tillsätts. Slutligen leds vattnet till slutsedimenteringen. Det finns även möjlighet för dosering av polymer och förfällning vid inloppet till sandfånget. Bräddning Vid verket kan bräddning ske på tre ställen, innan rensgaller, innan sandfång samt innan flockning och slutsedimentering. Kapacitet för de olika behandlingsstegen samt bräddning redovisas i tabell 1. Tabell 1. Kapacitet för olika behandlingssteg samt bräddning. Behandlingssteg Kapacitet (m3/h) Bräddning (om flödet överskrider kapaciteten) Rensgaller Bräddning genom fast galler med 60 mm spaltvidd. Sandfång Bräddning ut genom bräddlucka. Flockning och slutsedimentering Bräddning efter biobädd. 1 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

3 Ledningsnät och pumpstationer Kiruna avloppsreningsverk tar emot spillvatten från ett verksamhetsområde som inkluderar större delen av Kiruna stad. Ledningsnätet är försett med ett antal pumpstationer inklusive bräddningsmöjligheter, vilka redovisas i tabell 2. Övervakning av pumpstationer sker via överordnat styrsystem. Tabell 2. Pumpstationer samt bräddning. Pumpstation Bräddning till Kontrollmetod* Vattenverket Luossajärvi Frekvens+tid Tuolluvaara Dagvattenledning till myr Frekvens+tid Malmbanegården Luossajärvi Frekvens+tid Lokstallet Luossajärvi Frekvens+tid Industriområdet Luossajoki Frekvens+tid IRF Luossajoki Frekvens+tid Brandstation Yli Lombolo Frekvens+tid Porfyren Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Petterson Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Lingonstigen Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Järnvägen Huvudledning inom rasriskområde Frekvens+tid Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Påverkan utgörs av utsläpp till vatten samt avfall. Lukt kan uppstå vid slamhantering. Förändringar under året Inga förändringar av verksamheten har skett under året. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Omprövning av villkor samt fortsatt tillstånd för utsläpp av avloppsvatten från avloppsanläggning på fastigheten Kiruna 1:126, Kiruna kommun 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

4 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Delegationsbeslut Miljökontoret Kontrollprogram för Kiruna avloppsreningsverk, upprättat upphävs och ersättas av nytt Egenkontrollprogram 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Miljö- och byggnämnden, Kiruna kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tvättat organiskt material(rens):50 m3 Avloppsslam 3300 m3 Sandrens : 140 m3 Kommentar 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Avloppsvattnet ska behandlas i en reningsanläggning för mekanisk- biologiskkemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av de undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen inte medför en ökning av föroreningsbelastningen på omgivningen eller annan störning. 2. Den utbyggda avloppsanläggningen ska tas i drift senast den 1 april 1997, varvid anmälan skall göras till tillsynsmyndighet för förstagångsbesiktning. 3. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser. Kommentar Inga ändringar har gjorts under året som medfört ökning av föroreningsbelastning. Villkor ej längre aktuellt. Villkoret anses uppfyllt. 3 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

5 4. Val och byte av fällningskemikalie ska ske i samråd med respektive godkännas av tillsynsmyndighet. 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 15 mg BOD och 0,5 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalenderkvartal. 6. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 15 mg BOD och 0,5 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalendermånad. 7. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten, jämte journalföring ska ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd rörande kommunala avloppsanläggningar. Förslag till program för anläggningskontroll ska upprättas av kommunen och senast den 1 januari 1996 inges till tillsynsmyndigheten för fastställande. 8. Förslag till program för recipientkontroll ska upprättas av kommunen och senast den 1 januari 1996 inges till länsstyrelsen för fastställande. 9. Bräddning vid avloppsanläggningen av obehandlat eller otillräckligt behandlat ska mätas och registreras. 10. Överskrids de riktvärden som angivits i villkor 5 och 6 mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. I rapport till tillsynsmyndigheten enligt kontrollprogram ska kommunen redovisa de åtgärder som vidtagits. 11. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift, får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga motåtgärder ska vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. 12. Reningsverket ska vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erfoderligt. Har ej bytt fällningskemikalie. Resthalterna som gränsvärde har ej överstigits. Resthalterna redovisas i bilaga 1). Resthalterna som riktvärde har ej överstigits. Resthalterna redovisas i bilaga 1). Tidigare framtaget Kontrollprogram för Kiruna Avloppsreningsverk upprättat har upphävts genom delegationsbeslut från MK. Ersätts av egenkontrollprogram för Kiruna ARV. Journalföring sker i överensstämmelse med naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd. Recipientkontroll utförs inom Torne- och Kalixälvars Vattenvårdförbund och sammanställs i en årlig rapport. Samordnad recipientprovtagning utförs och Sammanställs inom Torne-och Kalixälvars Vattenvårdförbund. En sammanställning avseende Kiruna avloppsreningsverk Redovisas i bilaga 8. Bräddning innan rensgaller registreras i antal samt tid och för övriga bräddpunkter mäts även mängd (m3). Villkoret anses uppfyllt. Riktvärden har inte överskridits. Villkoret anses uppfyllt. Har ej varit aktuellt under året. Klorkontaktbassänger finns. 4 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

6 13. Slamhantering vid reningsverket ska ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd för hantering av slam från avloppsreningsverk. 14. Avloppsledningsnätet ska fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. 15. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. 16. Buller från anläggningen ska begränsas så att verksamheten ej ger upphov till ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmare bostäder än 55 db(a) dagtid (kl 07-18), 50 db(a) kvällstid (kl 18-22) och 45 db(a) nattetid (kl 22-07). 17. Uppstår olägenheter av buller ska mätning utföras, varefter nödvändiga åtgärder utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. 18. Uppstår besvärande lukt i omgivningen ska erfoderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna. 19. Senast den 1 januari 1996 ska kommunen redovisa en åtgärdsplan med tidplan till tillsynsmyndigheten. Av planen ska framgå de åtgärder som kommunen ska utföra så att villkorspunkterna 5 och 6 kan innehållas under hela kalenderåret från den 1 januari Slamhantering har skett i överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd. Underhåll, läcksökning och reparation på ledningsnät utförs kontinuerligt. Se avsnitt 11 samt bilaga 7 Villkoret uppfyllt. Inget buller förekommer i verksamheten. Inga klagomål har framkommit under året. Tidsbegränsade villkor ej längre aktuella. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 5 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013 Aktuell X Ej aktuell X X

7 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från X förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Kontroller och provtagning har utförts utifrån SNFS 1990:14. Utgående flöde som årsmedelvärde uppgick till m 3 /dygn och totalt årsflöde uppgick till (inkl bräddat) m 3. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av bräddning inkl. utsläppsmängder under året. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av årets totala utsläppsmängder till vatten. Kommentarer till resultaten sammanfattas under punkt 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar. Värden redovisas även i Emissionsdelen. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Det totala inkommande årsflödet uppgick till m3. Av detta flöde utgjorde ovidkommande vatten 58%. Belastningen på reningsverket, beräknat utifrån inkommande BOD var pe. Reduktionen av P- tot uppgick till 91,5 % medan reduktionen av BOD uppgick till 90 %. Reningsverket har producerat3 200 m3 slam med Ts-halt 22,38 %. Energiförbrukningen har uppgått till 897 MWh el och 6,6 m3 olja. Till fosforfällning har 333 ton Ekomix 1091 förbrukats och till slamavvattningen har 1,9 ton polymer, Sedifloc 405C använts. Utsläppsmängder (utgående vatten och innehåll i slam) Utsläppsmängderna av ämnena BOD, COD, P-tot, N-tot och NH4-N i utgående vatten är alla lägre än föregående år. Förra årets trend med ökade metallhalter i såväl utgående avloppsvatten som i slammet har brutits under Slammet har för 2013 återgått till mer normala värden för Kiruna utom för ämnet Toluen som ökat ännu mer. Figur 1 exemplifierar minskningen för några av ämnen där den ökande trenden 2012 var tydligast. Slammet är bästa indikatorn för att undersöka metaller eftersom nästan alla metaller fastnar i slammet och alltid är möjliga att mäta. 6 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

8 Figur 1.Medelvärdet av kvicksilver (Hg), Kadmium (Cd), bly (Pb) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i slammet från Kiruna ARV för åren Värdena i figur 1 kan jämföras med medelvärdet av tungmetaller i slammet hos kommunala reningsverk (2008 som för kvicksilver var 0,6 mg/kgts, Kadmium 0,8 mg/kgts, bly 22 mg/kgts samt 0,98 mg/kgts för PAH. Då ser vi att endast kadmium är högre för Kiruna 2013 än medelvärdet för Sveriges reningsverk Även metallhalten i utgående avloppsvatten har minskat för de flesta metaller 2013 jämfört med Kadmium uppvisar dock en ökning som medelvärde jämfört med Analyserna på utgående vatten är för metaller oftast låga (under detektionsgräns) vilket medför att osäkerheterna är mycket större. Exempelvis har kadmium varit under detektionsgränsen 9 av 12 analystillfällen. Samtliga uppmätta värden ligger dock långt under gränsvärdet på 0,3 mg/l. Orsakerna till de höga metallhalterna i utgående avloppsvatten samt i slammet under 2012 är mycket svårt att i efterhand utreda då det beror på inkommande vattnets kvalitet. För att minska metaller i slammet och avloppsvattnet måste arbetet ske uppströms. Under 2013 har Kiruna kommunpartner AB påbörjat ett mer systematiskt uppströmsarbete för att minska oönskade ämnen i avloppsvattnet (ex. metaller). Dialog med de största verksamhetsutövare som kan tänkas tillföra metaller till avloppsvattnet har inletts. Ytterligare arbete kvarstår med bättre kartläggning av verksamhetsutövare, ev. riktlinjer till olika verksamheter samt information. Recipientprovtagning Recipientprovtagning har liksom tidigare år samordnats i Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund samt utökats med provtagning i Luossajoki. Ett gemensamt kontrollprogram har tagits fram för Luossajoki tillsammans med TVAB (Värmeverket) och LKAB. Kiruna kommunpartner AB ansvarar för provtagning uppströms och nedströms utsläppspunkten för Kiruna avloppsreningsverk. Inom ramen för LKABs prövotidsutredning för Luossajoki har biologiska undersökningar genomförts i Luossajoki i samverkan mellan KKP och LKAB. Sammanställning av recipientprovtagningen redovisas i Bilaga 6. 7 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

9 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Dagligen har processen besiktats okulärt och avläsningsresultat etc. har dokumenterats i en driftjournal. Flödesmätare har kalibrerats 2 ggr/år mot känt flöde med funktion 100 %. Provtagare har rengjorts och temperatur kontrolleras i enlighet med ett veckoschema. Funktionen har uppgått till 99,3 %. Problem med postleverans och provflaskor från det nya laboratoriet som vi anlitat från årsskiftet leder till att vi har missat 21 st analyser av totalt ca 270 st Nivågivare för bräddning av obehandlat vatten har kontrolleras 2 ggr/år med funktion 100 %. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Kvartal 1: Från årsskiftet anlitas nytt laboratorium och analyserna görs i Umeå istället för tidigare i Stockholm. Det betyder snabbare tid innan analys och riktigare svar på färskproverna. Miss i kommunikationen vecka 1 och 2 pga av att proverna kom in försent för att analysera BOD och ammoniumkväve. I februari fryser utgående ledning för pumpstationen vid järnvägen. Slamtank tömmer pumpstationen med jämna mellanrum. Kvartal 2: Hög kopparanalys för majmånad på utgående vatten, 8,9 mg/l. En analys av koppar i slammet från samma period visar på normala nivåer (210 mg/kg TS). Provtagning från andra veckan i juni försvann i posthanteringen. All bräddning vid hydraulisk överbelastning, m 3 samt 18 tim, 26 min obehandlat. Kvartal 3: Två veckor i juli var provtagaren för renat avloppsvatten ur funktion. V 28 hade posten återigen problem med leveransen av prover. 23 september upptäcktes att våra försedimenteringbassänger (845 m 2 ) var täckta med någon form av petroleumprodukter. Mängden kan ej bestämmas, men eftersom det täckte en stor yta borde det var en ansenlig mängd. Biologiska reningen upphörde att fungera med återhämtade sig efter ett dygn. En kraftig lukt av både petroleum-och avfettningsmedel förekom i hela anläggningen. Prov skickade för analys (se bilaga 7) och bedömningen från laboratoriets personal var att detta var en ansenlig koncentration. All bräddning ( m 3 samt 6 tim, 15 min obehandlat) vid hydraulisk överbelastning. 8 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

10 Kvartal 4: Vid tömning av bassäng 3 och 4 i slutsedimenteringen upptäckts olja i bassängen. Oljan härrör från oljeinsläppet den 23 september. Oljan har legat fast i en ficka innan bassängerna. Oljan kunde sugas upp med sugbil. Troligen har merparten av den olja som inkom till avloppsreningsverket fastnat i denna ficka och därför ej nått recipienten. Hög halt av koppar i utgående vatten uppmättas i oktober (12 ug/l). Analysen av slam visar dock normala värden. 37 % lägre flöde för perioden jmfört med föregående år. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Fortlöpande sker optimering av energi-, vatten-, olja- och kemikalieförbrukning. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Polymer till slambehandlingen har ersatts under året. I bilaga 4 redovisas produktinformation avseende den fällningskemikalie (Ekomix 1091) samt den polymer (Sedifloc 405C) som används i processen 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Farligt avfall som har uppkommit i verksamheten är följande: 800 liter oljeblandat vatten. 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Mer systematiskt uppströmsarbete har påbörjats. 9 (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

11 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Till Tuolluvaara golfbana har 3300 m 3 (740 kgts) körts för täckning av grönytor. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1: Villkorsuppföljning Bilaga 2: Bräddning Bilaga 3: Totala utsläppsuppgifter till vatten. Bilaga 4a: Produktinformation, Ekomix 1091 Bilaga 4b: Produktinformation, Sedifloc 405c Bilaga 5: Översiktsbild Kiruna reningsverk Bilaga 6: Sammanfattning recipientprovtagning 2013 Bilaga 7: Analysprotokoll oljeförorening (10) Miljörapport Kiruna avloppsreningsverk 2013

12 Bilaga 1 Villkorsuppföljning 2013, Kiruna ARV För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. Villkor enligt tillstånd BOD (mg/l) P-tot (mg/l) Gränsvärde som medelvärde för kalenderkvartal 15 0,5 Riktvärde som medelvärde för kalendermånad 15 0,5 Årsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,20 7,71 Uppfylls villkoren? JA Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,17 10,4 Kvartal 2 0,25 7,7 Kvartal 3 0,23 5,8 Kvartal 4 0,14 8,7 Uppfylls villkoren? JA Månadsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Januari 0,17 10,6 Februari 0,12 10,3 Mars 0,25 10,3 April 0,14 12,19 Maj 0,29 7,02 Juni 0,34 6,22 Juli 0,32 5,24 Augusti 0,21 5,97 September 0,16 6,06 Oktober 0,17 7,59 November 0,13 8,75 December 0,10 10,54 Uppfylls villkoren? JA

13 Bilaga 2 Bräddning 2013, Kiruna ARV Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal Antal Orsak bräddningar h m 3 Kvartal 1 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 2 Med behandling Hydr. överbelastn Utan behandling 18h, 26min Hydr. överbelastn Kvartal 3 Med behandling Hydr. överbelastn. Med behandling 6h, 15min Hydr. överbelastn Kvartal 4 Med behandling 0 Utan behandling 0 Summa Typ av behandling av bräddat vatten Grovrening. Försedimentering. Total bräddad volym pga. drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga. hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Bräddad volym i % av totala årsflödet Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Parameter Medelvärde (mg/l) Total mängd (ton/år) BOD 7 33,3 1,229 COD Cr 47,3 1,743 P-tot 0,84 0,031 N-tot 5,35 0,197 NH4-N 3,07 0,113 Parameter Medelvärde (mg/l) Total mängd (kg/år) Hg (Kvicksilver) 0, Cd (Kadmium) 0, ,011 Pb (Bly) 0, ,240 Cu (Koppar) 0,0271 1,001 Zn (Zink) 0, ,572 Cr (Krom) 0, ,010 Ni (Nickel) 0, ,072 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja Flödesproportionell provtagning Ja Tidsproportionell provtagning Nej Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Pumpstation Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar

14 Bilaga 3 Totala utsläppsuppgifter till vatten 2013, Kiruna ARV Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket Utgående behandlat avloppsvatten (mg/l) Utsläppsmängd (kg/år) BOD 7 7, COD cr 34, P-tot 0, N-tot 15, NH4-N 10, Hg (Kvicksilver) 0, Cd (Kadmium) 0, ,07 Pb (Bly) 0, ,3 Cu (Koppar) 0, ,4 Zn (Zink) 0, ,3 Cr (Krom) 0, ,0 Ni (Nickel) 0, ,

15 Bilaga 4 a

16

17

18 Bilaga 6 Sammanställning 2013 Recipientprovtagning Delområde 2 Torne älv, övre delen Recipientprovtagning samordnas med Torne- och Kalixälvars vattenvårdsförbund och sammanställs årligen i en rapport Torne- och Kalixälvar, Årsrapport Påverkan från Kiruna avloppsreningsverk kan förväntas i Luossajoki, vilket är den omedelbara recipienten som mottar det renade avloppsvattnet. Luossajoki påverkas även av andra uppströms belägna föroreningskällor såsom den kraftigt förorenade sjön Ala Lombolo, Kiruna Värmeverk och LKAB:s gruvindustri. Provtagning av Luossajoki sker i en station benämnd Lj05, placerad vid Oinakka by. Station Lj05 ingår i det område som i årsrapporten benämns Delområde 2 Torne älv, övre delen. Gemensamt kontrollprogram Luossajoki Från och med 2013 har ett gemensamt kontrollprogram för Luossajoki tagits fram och tre nya provtagningsstationer i jokken har tillkommit. Ny provtagning sker bl.a. i en punkt nedströms (Lj13:2) Kiruna avloppsreningsverk och i en referenspunkt uppströms Kiruna avloppsreningsverk (Lj13:1). Sammanfattning Vädermässigt utmärkte sig 2013 som ett varmt år i Sverige. Men en ovanligt kall mars månad bidrog till att året inte kan mäta sig med de allra varmaste åren historiskt sett. I slutet av maj slogs värmerekord bl.a. i mätstationen i Kiruna. Höga nederbördsmängder uppmättes i juni. Resultaten 2013 visar, liksom tidigare år, på förhöjda halter av kväve, fosfor och konduktivitet i Luossajoki (Lj13:2, Lj 05), vilket kan förklaras av närheten till avloppsreningsverket samt tillflöde från den föroreningspåverkade sjön Ala Lombolo. Fosforhalterna statusklassades som måttlig i Luossajoki nedströms avloppsreningsverket (Lj05). Den slutgiltiga rapporten över recipientprovtagningen i Torne- och Kalixälvar är inte färdig ännu, vilket innebär att resultatet tyvärr inte kan presenteras. När rapporten Torne- och Kalixälvar, Årsrapport 2013 är färdig kommer denna att skickas till Miljökontoret. Förhandskontroll av analysresultaten påvisar inga avvikande resultat jämfört med tidigare år. Biologiska undersökningar Utöver de prover som tas samordnat med vattenvårdsförbundet har biologiska undersökningar samt passiv provtagning utförts i Luossajoki, bl.a. uppströms och nedströms avloppsreningsverket. Dessa undersökningar har utförts i samarbetet med LKAB. Resultaten från undersökningarna är inte fullständiga ännu och kommer även dessa att skickas till Miljökontoret när slutrapporten är färdig /CE

19

20