Flyinge avloppsreningsverk

Transkript

1 Flyinge avloppsreningsverk Årsrapport 2014

2 2

3 Grunddel Anläggningsnummer: Årsrapport för år: 2014 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Flyinge ARV Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: Kommun: Ort där anläggningen finns: Eslöv Gårdstångavägen Flyinge Fastighetsbeteckning: Gårdstånga Östra 10:11 Huvudbransch: Utsläppspunktens koordinater X= Y= Tillsynsmyndighet: Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: Gatuadress: Box 191 Postnummer: Ort: MALMÖ Telefonnummer växel: Faktureringsadress: 733 VASYD, Box 233, Malmö + referens nr 3

4 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 4 INLEDNING... 6 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 7 ORGANISATION... 7 TILLSYNSMYNDIGHET... 8 VERKSAMHETSOMRÅDE... 8 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 8 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 9 Lokalisering... 9 Reningsprocessen... 9 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad REVAQ ISO ISO och ISO Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD Central krisledning Egenkontrollprogram Periodisk undersökning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Kontroll av utloppsledningar Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET ÖVRIGA BESLUT UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP. MILJÖBALKEN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET UTSLÄPPSVÄRDEN UNDERSÖKNING AV RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN HANTERING AV AVVATTNAT SLAM LUKT ENERGI

5 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER HANTERING AV AVFALL HANTERING AV FARLIGT AVFALL ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET UNDERHÅLLSARBETE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV AVVIKELSER KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING UNDERSKRIFT FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

6 Inledning Denna rapport utgör Årsrapport för Flyinge avloppsreningsverk avseende Avloppsreningsverket ligger i Flyinge och är ett av nio kommunala avloppsreningsverk i Eslövs kommun. 6

7 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation 7

8 VA SYD genomförde en organisationsöversyn den 1 december Det huvudsakliga syftet med förändringarna är att stärka det strategiska arbetet och få ett större fokus på ekonomistyrning. I samband med detta har även inrättats en vice förbundsdirektör. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i Eslövs kommun. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet innefattar Flyinge, Hammarlunda, Holmby och Gårdstånga och framgår av figur 2. Figur 2. Verksamhetsområde för Flyinge avloppsreningsverk. Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem. På nätet finns 7 pumpstationer och information om dessa sammanfattas i tabell 1. 8

9 Tabell 1. Pumpstationer i Flyingeområdet Namn Bered-skap Reserv-kraft Övervakningssystem Larmanordning Utjämningsvolym Recipient till nödavlopp Hammarlunda pst Larm hög nivå Ja Robofon RBS 06 Nej Nej Nödavlopp saknas Holmby pst Larm hög nivå Ja Lampa Nej Nej Nödavlopp saknas Näckrosvägen Larm hög nivå Ja Bonab Nej Nej Nödavlopp saknas Gårdstånga Bro Larm hög nivå Ja Robofon RBS06 Förberett med intag Nej Nödavlopp saknas Ljungbacken Larm hög nivå Ja Lampa Förberett med intag Nej Nödavlopp saknas Stuterivägen Larm hög nivå Ja Lampa Nej Nej Nödavlopp till dagvatten* Gårdala Larm hög nivå Ja Robofon RBS06 Nej Nej Nödavlopp pluggat *En vippa för registrering av nödbräddning har installerats v Anläggningsbeskrivning Lokalisering Flyinge avloppsreningsverk är beläget på fastigheten i den västra utkanten av samhället. Recipienten för avloppsreningsverket är Kävlingeån. Reningsprocessen Inkommande avloppsvatten rinner med självfall in till anläggningen genom två ledningar. Maximalt kan anläggningen ta emot 50 m 3 /h. Om flödet skulle överskrida denna mängd utjämnas avloppsvatten från inkommande ledning för Hammarlunda, Holmby och Flyinge till en uppsamlingsdamm. Inkommande ledning från Gårdstånga och Getinge kan inte brädda vid inloppet till reningsverket. Reningsprocessen består av mekanisk avskiljning, biologisk rening samt kemisk fällning av fosfor. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller med spaltvidd på 3 mm. Renset transporteras och komprimeras i en press. Rejektvattnet från pressen rinner tillbaka till sandfånget. I sandfånget avskiljs sand och andra tyngre partiklar. Avloppsvattnet från sandfånget rinner med självfall ner till pumpgropen för vidare transport till aktiv slam och mellansedimentering. Slutligen leds vattnet till kemfällningen där kemikalierna tillsätts och flockning sker innan slutsedimentering. Kemikaliehantering AVR och PAX XL60 används som fällningskemikalie i reningsprocessen. AVR är i granulerad form och lagras i en silo med maximal lagringskapacitet på 30 m 3. PAX XL60 är i flytande form och lagras i cipaxbehållare. 9

10 Mottagning externslam Externslam tas inte emot på anläggningen. Tillståndsgiven belastning Avloppsreningsverket är dimensionerat för personekvivalenter. Energi och gasanvändning Energianvändningen på avloppsreningsverket består av elenergianvändning för att driva processen samt värme för att värma upp lokalerna. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD är miljöcertifierat enligt SS-EN ISO 14001:2004. Lagar har inventerats och följts upp, rutiner har gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter har prioriterats och miljömål samt handlingsplaner för åtgärder har tagits fram för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgör framförallt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Kävlingeån. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av råvaror och slam kan också förekomma. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Verksamhetsförändringar under året Inga verksamhetsförändringar har skett under året. Egenkontroll Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001: 2008, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO serien. Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt och finns tillgängliga på VA SYDs intranät. Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, Kommunikation, Diarie & arkiv samt Juridik. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret 10

11 beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ-certifierade sedan 2008/2009. REVAQ-arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2014 har utgåva gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ-certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en högre kvalitet och ständig förbättring. Näringsämnen återförs från stad till land för att sluta kretsloppen av näringsämnen. Det är SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som kontrollerar att kraven uppfylls. De tittar på rutinerna kring analyser, provtagning, arbetet mot anslutna verksamheters utsläpp och hantering av produkten. De kontrollerar också att det finns ett pågående arbete för ständiga förbättringar, innan de utfärdar certifikatet. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i juni ISO Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla laboratorierna inom VA SYD. ISO och ISO 9001 VA SYD är sedan 2013 miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 och 2014 genomgick vi även en kvalitetscertifiering enligt ISO 9001:2008. Ett led i miljö- och kvalitetsledningsarbetet är att förbättra verksamheten på alla plan och detta görs genom årlig kontroll av instruktioner, rutiner, mål och policys. De 11

12 nya kvalitets- och miljöstandarderna utkommer till sommaren 2015 och under hösten påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvalitetsledningssystemet till ISO 14001:2015 och ISO 9001:2015. Ett nytt intranät har implementerats och hjälper oss att säkerställa dokumenthantering samt uppföljning av mål och handlingsplaner. Vi har också påbörjat arbetet med att införa ett nytt ärendehanteringssystem som ska behandla och styra upp avvikelser från verksamheten, interna revisioner, skyddsronder, felanmälan i våra byggnader, förbättringsförslag samt reklamationer. I varje avvikelse görs en mindre riskbedömning också. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har tre större krisövningar genomförts samt fem kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av Egenkontrollprogram Beslut om upphävande fattades av tillsynsmyndigheten From och tillsvidare skall verksamheten kontrollera enligt följande: 12

13 COD CR BOD 7 Tot-P Tot-N O 2 4 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år 8 dp/år Periodisk undersökning Någon periodisk undersökning har inte genomförts under Utsläppskontroll och driftkontroll För verkets driftskontroll används VA SYDs laboratorium. Laboratoriet tillhör organisatoriskt Dricksvattenavdelningen och är ackrediterat för de rapporterade analyserna. Driftpersonal som tar ut proverna har gått föreskriven kurs i provtagning. Sammanställning av analyser på inkommande vatten samt totala årsutsläpp och övriga resultat av utsläppskontrollen sammanfattas i tabell 2 och 4. Funktion hos mätutrustning Mätutrustningen är viktig för egenkontrollen. I denna ingår provtagare för inkommande och utgående avloppsvatten, susp- och syremätare i aktiv slam samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande åtgärd. Kontroll av utloppsledningar Utloppsledningarna har inte kontrollerats under Drift- och underhållsystem För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. Riskvärdering Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En kartläggning över vilka riskbedömningsmetoder VA SYD använder sig av har genomförts under året. Syftet med kartläggningen var att se vilka bedömningar som skulle kunna genomföras med en gemensam 13

14 mall. Resultatet slutade i ny rutin och ny mall som innefattar även en handlingsplan kopplad till riskbedömningen. Denna metod utgår från de krav arbetsmiljöverket ställer på oss och analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) där man i kombination med händelsernas sannolikhet och konsekvenser vägs mot varandra. Samtliga riskers relevans och aktualitet värderas och resultatet sammanställs i riskmatriser. De risker som efter utvärderingen visar sig vara mest allvarliga utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. 14

15 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Malmöhus Länsstyrelse Utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse Miljö och hälsoskyddsnämnden i Eslöv Tillsyn av reningsanläggning Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut 14/ VA SYD Årsrapporter VA SYD svarar på anteckningar förda vid genomgången av miljörapporter 2013 för Eslövs Kommun Anteckningar angående genomgång av miljörapporter för verksamhetsåret / Anmälan om fällningsförsök på Flyinge ARV. VA SYD kompletterar. VA SYD skickar analysresultat på tagna prover i Flyinge MoS begär kompletteringar. MoS svarar. 14/ Månadsrapport Ellinge yttre verk/utsläppsrapport 14/ Tillsynsbesök VA SYD svarar. VA SYD kompletterrar. VA SYD svarar. VA SYD kompletterar svaret. VA SYD svarar på minnesanteckningar förda vid tillsynsbesök den 23 september 2014 på Yttre verk Minnesanteckningar från tillsynsbesök MoS skickar förtydligande till minnesanteckningar. MoS ber kompletteringar. Övriga beslut Inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen som varit specifika för denna anläggning har fattats under året. Uppfyllande av gällande villkor Enligt Miljö och Samhällsbyggnadsnämndens beslut från är Eslövs kommun förelagda följande villkor : 15

16 Följande krav ska gälla på utgående vatten: En års- och medelhaltsreduktion för BOD7 och tot-p med respektive resthalter på högst 10 och 0,3 mg/l skall uppnås. Vidare skall utgående vatten hålla en syrgasmättnad som överstiger 60 %. Kommentar: Villkoren för BOD 7 och fosfor är uppfyllt. Halterna BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten underskrider med god marginal värdena i beslutet. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 6,3 respektive 0,10 mg/l. De högsta halterna som uppmättes under året var 16 mg/l för BOD 7 och 0,24 mg/l för fosfor. Se vidare under rubriken Utsläppsvärden. Syrgasmättnaden klarade inte uppsatta krav. Årsmedelvärdet var 38 %. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning är att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Ellinge avloppsreningsverk är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. På dagtid finns personal alltid tillgänglig. För de mindre verken sker tillsyn tre gånger i veckan. Dock skickas larm ut ifall det händer något. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda 16

17 och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalier har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna All elkraft som köpts in under året är Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Lokaliseringsprincipen Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det togs i bruk Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 17

18 Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Ingen bräddning på ledningsnätet kan redovisas. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Inkommande vattenmängd och dess kvalitet framgår av tabell 2. Tabell 2. Inkommande flöde samt inkommande belastning på anläggningen Inkommande flöde: m 3 avloppsvatten/år, 572 m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medelvärde BOD 7 30 dp ,6 P-tot 30 dp 6,2 1,30 En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 3. Renvattenproduktionen bedöms som rimlig, ca 175 l/pers*dygn. Som framgår av tabellen är andelen tillskottsvatten ca 54 %. Tabell 3. Vattenbalans för Flyinge avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Renvattenproduktion Dagvatten 0 Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Verkets kapacitet uppgår till motsvarande pe. Baserat på 70 g BOD/pe*d uppgår belastningen till motsvarande personer för Det var personer anslutna Bräddning och förbiledning på verket Bräddning av orenat vatten till recipienten har inte skett under

19 Utsläppsvärden För verkets drift- och utsläppskontroll avseende näringsämnen har VA SYDs ackrediterade laboratorium använts. Provtagning utförs endast av personal som har gått kurs för provtagare. Uppmätta halter samt beräknade mängder framgår av tabell 4. Tabell 4. Utgående halter och mängder från anläggningen Parameter Utgående halter, prov-ut (mg/l) Utgående mängder Antal prov och provtyp Medelvärde Totalt Enhet Flöde m 3 /år BOD 7 30 dp 6,3 1,3 ton/år COD-Cr 29 dp 41 8,6 ton/år P-tot 30 dp 0,10 0,021 ton/år N-tot 26 dp 29 6,1 ton/år TOC Beräknat med faktorn COD/3,4 14 2,9 ton/år 19

20 För BOD 7 gäller 10 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 3 visar årsmedelvärden för BOD 7. Figur 3. Årsmedelvärden BOD 7 i utgående vatten från anläggningen. Figur 4. Månadsmedelvärden BOD 7 i utgående vatten från anläggningen. 20

21 För Tot-P gäller 0.3 mg/l som riktvärde (årsmedelvärde). Figur 5 visar årsmedelvärden för totalfosfor. Figur 5. Årsmedelvärden totalfosfor i utgående vatten. Figur 6. Månadsmedelvärden totalfosfor i utgående vatten. Medelvärden för totalfosfor har vid varje provtagningsdygn varit lägre än gällande riktvärde, vilket betyder att dessa krav uppfyllts även på årsbasis. 21

22 Undersökning av recipientförhållanden Recipient till Flyinge avloppsreningsverk är Kävlingeån som mynnar ut i Öresund. Kävlingeån hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 medan den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god. Den otillfredsställande ekologiska statusen orsakas främst av övergödning och fysiska förändringar. En samordnad recipientkontroll sker i Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Under 2014 har Alcontrol ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 14 provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, men inga direkt uppströms eller nedströms Flyinge reningsverk. Årsrapport för recipientkontrollen 2014 färdigställs under våren VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. Vi är aktiva i Kävlingeåns vattenråd, Höjeå vattenråd, Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har även organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Slammängderna uppgick till m 3. Enligt rutin transporteras slammet till Ellinge för behandling där det ingår i analyser och hantering med övrigt slam vid verket. Analyser av slammet tas ut i enlighet med SNFS 1998:4 och samlas till ett samlingsprov som representerar det aktuella året. Resultat från analys 2014 redovisas i tabell 5. Tabell 5. Analys av råslam där årsmedelvärde utgörs av ett prov per leverans till Ellinge ARV Parameter Årsmedelvärde 2014 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,31 Koppar 164 Zink 328 Bly 10 Kadmium 0,47 Krom 40 Nickel 9,2 Silver 0,9 4-nonylfenol 9,8 PCB 0,02 PAH 0,4 22

23 Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under Energi Elförbrukningen uppgick till 168 MWh under året. Figur 7 visar årsflöden och elförbrukning. Figur 7. Elförbrukning och flöde 2004 till Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används AVR och XL60. Förbrukningen uppgick under året till sammanlagt 13,6 ton AVR och 16,3 m 3 PAX XL60. För fällningsförsöket används PIX 111 och förbrukades 4,5 ton, se anmälan om fällningsförsök, Figur 8 visar förbrukning av AVR, PAX och PIX per år. 23

24 Figur 8. Förbrukning av AVR och PAX XL till Hantering av avfall Mängden rens uppskattades till 1,0 ton. Renset transporteras till Merabs anläggning Rönneholm i Stehag. Ingen tömning av rens har skett Hantering av farligt avfall Farligt avfall samlas ihop och transporteras till Ellinge i egen regi. Det farliga avfallet ingår i Ellinges avloppsreningsverks miljörapport. 24

25

26 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Processflödesschema Rådata 26

27 Processflödesschema BILAGA 1

28 BILAGA 2 FLYINGE Dimensionerande anslutning 2000 pe. Aktuell belastning 1512 pe 1500 fysiska personer In Ut In Ut In Ut Ut Ut Ut Q BOD7 BOD7 COD COD Total-P Total-P Total-N Susp O2 Månad m3 mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg mg/l kg % jan , , ,06 1, ,6 123,61 33 feb , ,6 97 0,08 1, ,0 86,7 36 mar , , ,06 1, ,2 98,2 48 apr , , ,09 1, ,2 146,4 45 maj , , ,17 2, ,0 32 jun , ,17 2, ,8 32 jul ,4 92 0,13 1, ,9 86,7 43 aug , , ,14 1, ,6 86,5 26 sep , , ,04 0, ,9 48,6 38 okt , , ,1 2, ,5 136,4 43 nov , ,3 74 0,05 0, ,0 98,7 42 dec , , ,03 0, ,0 165,1 41 Summa Viktat *ÅMV 185 6, ,2 0, ,7 38 Halter under 2014 Mängder under 2014 Reduktion Flöde m 3 In Ut In Ut Förbrukningar, bräddning och slam 2014 Viktad BOD ,3 mg/l BOD kg/år 96,6 % Elförbrukning kwh Viktad COD mg/l COD kg/år 90,1 % AVR kg Viktad Total-P 6,2 0,10 mg/l Total-P kg/år 98,4 % PAX XL kg Viktad total-n 29 mg/l total-n 6055 kg/år PIX kg Viktad SUSP 8,7 mg/l Susp 1816 kg/år Slam till Ellinge ARV m 3 *ÅMV=årsmedelvärde Gallerrens till tipp kg

29

30 Foto: Hans Nilsson Bilaga 2