VA SYD MILJÖRAPPORT SÖDRA SANDBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015

Transkript

1 Bilaga 1

2 2

3 MILJÖRAPPORT Grunddel För S. Sandby Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: VA SYD Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: S. Sandby Avloppsreningsverk Postnummer: Ort: SÖDRA SANDBY Besöksadress för anl.: Flyingevägen Fastighetsbeteckningar: FLYINGE 2:11,2:2 Kommun: Lund Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Rening av avloppsvatten) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Produktionsenheter: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: REVAQ certrifikat Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :09:33 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 1 / 2

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För S. Sandby Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Michael Efternamn: Kjellberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: michael.kjellberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Ulf Efternamn: Nyberg Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: ulf.nyberg@vasyd.se c/o: Gatu-/boxadress: Box 191 Postnummer: Postort: Malmö Inlämnad: :09:33 Version:2 Observera att detta är en uppdaterad miljörapport som ersätter tidigare versioner. 2 / 2

5 Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Lokalisering Reningsprocessen VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET EGENKONTROLL Verksamhetsledningssystem REVAQ Systematiskt brandskyddsarbete Central krisledning Utsläppskontroll och driftkontroll Funktion hos mätutrustning Drift- och underhållsystem Riskvärdering GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSBESLUT ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK BELASTNING UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN ÅTGÄRDSPLAN/SANERINGSPLAN RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR REGN BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL DIMENSIONERANDE BELASTNING UTSLÄPP TILL VATTEN FÖRBILEDNING OCH BRÄDDNING PÅ VERKET KONTROLL AV FLÖDESMÄTNING OCH PROVTAGNING HANTERING AV AVVATTNAT SLAM FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER ENERGIANVÄNDNING HANTERING AV AVFALL

6 LUKT BULLERMÄTNING KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR PERIODISK UNDERSÖKNING RECIPIENTKONTROLL ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR ELLER OLYCKOR Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Ledningsnät Avloppsreningsverk ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN ÅTGÄRDER FÖR ATT ERSÄTTA KEMIKALIER ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN AVFALL UPPSTRÖMSARBETE FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

7 Inledning Denna rapport utgör textdelen i Miljörapporten för Södra Sandby avloppsreningsverk avseende Avloppsreningsverket ligger i Södra Sandby och är ett av sex kommunala avloppsreningsverk i Lunds kommun. 7

8 Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten och Att ta hand om hushållsavfall och visas i figur 1 nedan. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen. Avdelningen är indelad i två driftområden. I driftområde Mitt ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr ingår Ellinge och Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en enhet för Miljö och Kvalitet samt en enhet för Planering och Uppdrag. Miljö och Kvalitet arbetar exempelvis med kvalitetssäkring av avloppsslam enligt REVAQ, tillståndsprövning enligt Miljöbalken samt framtagande av miljö- och årsrapporter. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. Figur 1. VA SYDs organisation 8

9 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för Södra Sandby avloppsreningsverk är Miljönämnden, Lunds kommun. Verksamhetsområde Upptagningsområdet för Södra Sandby avloppsreningsverk innefattar Södra Sandbys tätort, Flyingeby och Skrylle, se figur 2. Figur 2. Upptagningsområde för Södra Sandby avloppsreningsverk Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet finns dokumenterat i en digital kartdatabas. På nätet, som är ett duplikatsystem, finns inga bräddpunkter. Det finns fyra spillvattenpumpstationer och en dagvattenpumpstation enligt tabell 1. 9

10 Tabell 1. Sammanställning över spillvattenpumpstationer inom Södra Sandbys verksamhetsområde Pumpstation Namn Larm hög nivå Beredskap Reservpump Reservkraft Recipient nödavlopp KYS Kyrkovången Ja Ja Ja Nej Spillnätet utan pumpning FLS Flyingeby Ja Ja Ja Nej Sularpsbäcken, Kävlingeån VIS Vinkelhaken Ja Ja Ja Nej Öppet dike-sandby mossedike-kävlingeån MAS Mataki Ja Ja Ja Nej Röglebäcken-Sularpsbäcken RVSd Dagvatten Ja Ja Ja Nej Inget nödavlopp Anläggningsbeskrivning Lokalisering Södra Sandby reningsverk ligger drygt en kilometer norr om närmaste bebyggelse i Södra Sandby och cirka meter söder om bebyggelsen i Flyingeby. Recipient för det renade vattnet är Sularpsbäcken, som ca 1,5 km nedströms utsläppspunkten för avloppsreningsverket mynnar i Kävlingeån. Omgivande mark är jordbruksmark. Fastigheterna där verket är beläget benämns Flyinge 2:11 och 2:2 (del av). Ett flygfoto över anläggningen visas i figur 3. Figur 3. Flygfoto över anläggningen och dess närmaste bebyggelse i nordostlig riktning 10

11 Reningsprocessen Vattenbehandling Reningsverket består av mekanisk, biologisk och kemisk rening samt efterföljande polering. Den mekaniska reningen omfattar galler, sandfång och försedimentering. Förfällning kan tillämpas men används normalt inte. Den biologiska reningen består av en aktivslamprocess indelad i fyra zoner. Varje zon kan drivas luftad och oluftad, vilket medger både flexibilitet och säkerhet vid ökad belastning. Reningssteget är utrustat med onlinemätning av syre, temperatur, slamhalt och ammonium vilket möjliggör processoptimering med låga ammoniumhalter och energieffektiv drift. Beroende på vald processkonfiguration kan även viss denitrifikation uppnås under delar av året. Aktivslam avskiljs i en mellansedimentering och cirkuleras tillbaka till inloppet av den biologiska processen. En del av de bioslammet tas ut som överskottsslam, leds tillbaka till försedimenteringen och tas ut ur processen tillsammans med primär- och kemslam. Efter mellansedimentering pumpas vattnet till den kemiska reningen. I denna praktiseras efterfällning genom dosering av järnklorid. Kemslam avskiljs i eftersedimenteringen och tas sedan, tillsammans med bioslammet och primärslammet ut som ett blandslam i försedimenteringen. Efter slutsedimentering leds vattnet vidare till polering i tre seriekopplade dammar med mellanliggande luftningstrappor. Förbiledning och bräddning På reningsverket finns ett bräddavlopp vid inloppspumpstationen med avledning till Sularpsbäcken och ett bräddavlopp efter mekanisk rening vid höga inkommande flöde med avledning till Sularpsbäcken. På det bräddade vattnet finns flödesmätning och flödesproportionell provtagning. Slambehandling Det uttagna blandslammet förtjockas först i en gravitationsförtjockare och sedan i en dekanteringstank. Slam stabiliseras i rötkammare. Det rötade slammet avvattnas genom centrifugering. Vatten från förtjockare, rötkammare och centrifug återförs till verkets inlopp. Ett delat slamlager för rötat och orötat slam finns vid verket. Mottagning externslam Externslam tas inte emot på anläggningen. Kemikaliehantering Järnklorid användes som fällningskemikalie. Polymer används för slamavvattning. Energi- och gasanvändning Energibehovet vid Södra Sandby avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av rötningsprocessen och lokaler. För uppvärmning utnyttjas producerad biogas som förbränns i en kombipanna, alternativt olja. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framförallt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till recipienten Sularpsbäcken, som ca 1,5 km nedströms utsläppspunkten för avloppsreningsverket mynnar i 11

12 Kävlingeån. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av råvaror och slam kan också förekomma. Verksamheten bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa. Verksamhetsförändringar under året Under året erhöll Södra Sandby avloppsreningsverk ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken för sin verksamhet, se avsnitt Gällande beslut. Egenkontroll Verksamhetsledningssystem VA SYDs verksamhetsledningssystem är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av miljö, kvalitet, systematiskt arbetsmiljö AFS 2001:1 samt systematiskt brandskyddsarbete. Verksamhetsledningssystemet utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. VA SYD är miljöcertifierade enligt 14001:2004 sedan 2013 och kvalitetscertifierade enligt 9001:2008 sedan Nya kvalitets- och miljöstandarder utkom hösten 2015 och under våren 2016 påbörjas arbetet med att införa de ändringar som krävs för uppgradera miljö- och kvalitetsledningssystemet till 14001:2015 och 9001:2015. Verksamhetsledningssystemets dokumentstruktur består av rutiner, styrande och redovisande dokument som finns tillgängliga på VA SYDs intranät. I verksamhetsledningssystemet finns en rutin för Avloppsvattenavdelningens egenkontroll, enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Här dokumenteras det organisatoriska ansvaret, rutiner för utsläppskontroll och journalföring, genomförda riskbedömningar och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar. Lagar och föreskrifter följs upp årligen. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på Avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Södra Sandby avloppsreningsverk är REVAQ-certifierat sedan Certifieringen påvisar att VA SYDs hantering av inkommande vatten och avloppsslam lever upp till specificerade krav för att uppnå en hög kvalitet och ständig förbättring. Detta möjliggör att näringsämnen kan återföras från stad till land för att sluta kretsloppet av näringsämnen. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett långsiktigt och strukturerat arbete för att uppnå en god slamkvalitet. Uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna och målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverket. En bättre kvalitet på avloppsvattnet som ska behandlas i reningsverket leder i sin tur till förbättrad kvalitet på både producerat slam och utgående vatten. 12

13 VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQs regelverk. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, kontrollerar att kraven uppfylls genom granskning av arbetet med anslutna verksamheters utsläpp, provtagning, analys och slamhantering. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i november Systematiskt brandskyddsarbete En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning utför kvartalsvis brandsyn enligt ett givet protokoll och ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Det finns en SBA-samordnare, som bl.a. stödjer brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett brand- och gasråd som har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. Central krisledning VA SYDs verksamheter är kritiska samhällsfunktioner som måste hållas igång även då det inträffat allvarliga och/eller extraordinära händelser som orsakat eller riskerar att orsaka störningar. Detta kräver att VA SYD har en god krishanteringsförmåga och att VA SYD dessutom kan bistå ägarkommunernas krishanteringsfunktioner på det sätt som efterfrågas vid en allvarlig händelse i respektive kommun. Vidare är det av vikt att VA SYD i en kris kan hantera informationsflödet på ett bra sätt. VA SYD har en central krishanteringsplan och krishanteringsorganisation. Den centrala krishanteringsorganisationen ska klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba verksamheten, däribland större miljöincidenter. VA SYDs krisplan måste därför ge organisationen förutsättningar att: Hantera kriser av olika karaktär (ej enbart VA-relaterade kriser) Hantera kriser som omfattar hela eller enbart en del av VA SYDs geografiska område Vid kris fungera tillsammans med krisorganisationen i respektive ägarkommun Hantera kriskommunikation och informationsflöden Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version antogs i början av En krisövning i samarbete med Livsmedelsverket och Lunds kommun genomfördes under hösten 2015 som en nödvattenövning för att öva en stor störning på dricksvattenförsörjningen i Lunds stad med omnejd. Övningen genomfördes en hel dag den 19 oktober med uppföljning och utvärdering en halv dag den 20 oktober. Övningen var lärande, inte kontrollerande och genomfördes till stor del som en praktisk seminarieövning med motspel som simulerade delar av omvärlden, t.ex. media, Livsmedelsverket och allmänheten. 13

14 Syftet med övningen var att lära och utveckla förmågan att nödvattenförsörja och samverka med olika aktörer som berörs i samband med en nödvattenförsörjningssituation i Lunds kommun. Utsläppskontroll och driftkontroll Analyser för utsläppskontroll och driftkontroll utförs av våra egna ackrediterade laboratorier. Samtliga laboratorier ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt 17025: Provtagning utförs endast av drifttekniker som har gått kurs för provtagare. Funktion hos mätutrustning Mätutrustning viktig för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. On-line mätare för syre-, ammonium- och slamhalt rengörs regelbundet vid drifttillsyn och mätarna servas en gång per år enligt servicekontrakt med leverantören. Drift- och underhållsystem För att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll på anläggningen används programmet IDUS IS. I programmet är avloppsreningsverkets och pumpstationernas objekt är upplagda i en databas med driftteknisk information. Riskvärdering Arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. VA SYD har en rutin och en mall för riskbedömning De risker som visar sig vara allvarligast utvärderas och sammanställs i en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten och följs sedan upp kontinuerligt. 14

15 Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Skåne Tillstånd enligt miljöskyddslagen att släppa ut avloppsvatten från avloppsreningsverket på fastigheterna Flyinge 2:11 och 2:2 i Södra Sandby. Ett nytt tillstånd enligt Miljöbalken erhölls för befintlig och utökad verksamhet vid Södra Sandby avloppsreningsverk. Detta tillstånd har ännu inte vunnit laga kraft eller tagits i anspråk av VA SYD. Tillsvidare gäller därför tillståndet från Anmälningsärenden beslutade under året Datum VA SYDs dnr Beslutsmyndighet Beslutet avser /01856 Miljöförvaltningen, Lund Anmälan om installation av dekantertank på Södra Sandby ARV. Åtgärden bedöms medföra en bättre drift av anläggningen ur ett miljömässigt perspektiv med små eller inga risker för miljön. Miljöförvaltningen har ingenting att erinra mot föreslagen åtgärd. Andra gällande beslut - Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsbeslutet från år 2000 finns inte tydligt angivet någon tillståndsgiven belastning. Däremot anges dimensionerande data för reningsverket. Anslutning på pe, 815 kg BOD 7/d och 46 kg P/d. Kommentar: Dimensionerande belastning innehålls. Under året uppgick belastningen till 353 kg BOD 7/d och 9,3 kg P- tot/d. Ytterligare information om beräkning av antal anslutna och faktisk belastning återfinns under avsnitt Resultat av mätningar och undersökningar. Uppfyllande av gällande villkor Villkor 1 Om inte annat följer av övriga villkor eller föreskrifter ska den nuvarande och framtida verksamheten vid reningsverket bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har redovisat eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, under förutsättning att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av utsläpp eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: 15

16 Villkoret är uppfyllt. Inga oanmälda ändringar har gjorts under året. Villkor 2 Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås för utsläppet till recipienten. Vidare skall verket drivas så att högsta möjliga nitrifikation och kvävereduktion uppnås i det biologiska reningssteget samt förbrukningen av energi och externa kemikalier så långt möjligt minskas. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 3 Från och med den 1 januari 2001 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som avleds till Sularpsbäcken som riktvärde och månadsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 10 mg BOD 7/l resp 0,3 mg P/l. Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde uppgå till högst 3 mg NH4-N/l som medelvärde under perioden maj till oktober och till högst 5 mg NH4-N som årsmedelvärde. Syremättnadsgraden skall under perioden maj till oktober som riktvärde överstiga 60 %. Fram till och med den 31 december 2000 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som riktvärde och månadsmedelvärde ej överstiga 15 mg BOD7 och 0,5 mg fosfor per liter vatten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Årsmedelvärdena för BOD 7 respektive fosfor uppgick till 2,0 respektive 0,07 mg/l under Även för NH 4 innehålls villkoret med god marginal. Syremättnaden har vid alla mätningar legat över riktvärdet. Se vidare i diagram och tabeller under rubriken Utsläpp till vatten. Villkor 4 Val av fällningskemikalier och andra kemikalier som används i reningsprocessen ska redovisas till tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier ska förvaras inom avloppslöst invallat område på sådant sätt att avledning till spill- eller dagvattennätet eller spridning till omgivningen i övrigt förhindras. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Fällningskemikalie som används i driften förvaras i invallat område. Dagvattenbrunnarna som finns vid påfyllningsplatsen är försedda med tättingar som skydd mot utsläpp. Påkörningsskydd finns vid påfyllningsröret för fällningskemikalie. Villkor 5 Reningsverket ska vara försett med anordningar för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion ska ske i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Mobil kloreringsutrustning finns på Ellingeverket och kommer om behov uppstår att transporteras ut till Södra Sandby avloppsreningsverk. Natriumhypoklorit kommer omgående att hämtas hos leverantören och erforderlig dosering påbörjas. Villkor 6 Hanteringen av slam vid reningsverket och omhändertagandet av slam och avfall som uppkommer i verksamheten skall ske på sådant sätt att olägenheter ej uppkommer i omgivningen. 16

17 Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga olägenheter har noterats. Mer om hanteringen finns under rubriken Hantering av avvattnat slam. Villkor 7 Buller från avloppsreningsverket ska begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A) dagtid (kl ), 45 db (A) kvällstid (kl ) samt sön- och helgdagar, och 40 db (A) nattetid (kl ) vid bostäder. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db (A). Om impulsljud och/eller hörbara tonkomponenter förekommer ska ovanstående ekvivalentvärden sänkas med 5 db (A). Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Villkor 8 Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om en del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Vid driftstörningar eller underhållsarbete som kräver att delar av anläggningen tas ur drift så anmäls detta snarast till tillsynsmyndigheten. Villkor 9 Om luktolägenheter uppstår i omgivningen till följd av verksamheten vid avloppsreningsverket ska kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga klagomål har framförts under året. Villkor 10 Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan användas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Se vidare under rubriken Uppströmsarbete. Villkor 11 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Kommentar: 17

18 Redovisning av de förbättringar av avloppsledningsnätet som har utförts redovisas under rubriken Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner i kapitlet om Åtgärder som genomförts under året. Villkor 12 Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 1 april Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte aktuellt. Villkor 13 Kommunen ska senast den 31 december 2000 till tillsynsmyndigheten redovisa förslag till utformning av nöd/bräddavlopp från pumpstationerna och säkerhetssystem för dessa för att så långt möjligt hindra orenat avloppsvatten till Sularpsbäcken. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte aktuellt. Villkor 14 Förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverkets drift skall senast den 31 december 2000 redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Kommentar: Villkoret är uppfyllt men inte aktuellt. Tillsynsmyndigheten fattade beslut om upphävande av kontrollprogrammet Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter Kontroll av utsläpp sker enligt SNFS 1990:14. Rutiner i verksamheten säkrar att föreskriften följs, vilka beskrivits till viss del under rubriken Egenkontroll. Provtagningsfrekvensen är för de flesta parametrar högre än vad som krävs i föreskriften. Analyserna utförs i huvudsak av eget eller andra ackrediterade laboratorium. I tabell 6 redovisas antal uttagna prov med godkända analyser under året. När det gäller SNFS 1994:2 är det framför allt inom ramen för arbetet med REVAQ som VA SYD säkerställer att föreskriften följs. Uppgifter finns främst under rubrikerna Hantering av avvattnat slam respektive i emissionsdeklarationen. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap Miljöbalken Kunskapskravet Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan och målsättning att delta i utbildning minst 5 dagar/år. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Utöver detta informeras VA SYD genom branschtidningar och omvärldsbevakning genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. 18

19 Försiktighetsprincipen VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och förebyggande underhåll sköts i ett drift- och underhållssystem. Genom egenkontroll och att utöva regelbunden tillsyn anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status sker fortlöpande och på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och kan anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar och övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. Produktvalsprincipen Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras i ett verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. Riskbedömningar kan också göras i verktyget. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna VA SYD arbetar ständigt för att minska energiförbrukningen. Detta sker exempelvis att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn för att minska energiförbrukningen och vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Där det finns möjlighet används egenproducerad energi för t.ex. uppvärmning samt att biogas används för framställning av fordonsgas. Slammet är certifierat enligt certifieringssystemet REVAQ, vilket medför att slammets kvalitet säkerställs. Slammet sprids i möjligaste mån på åkermark. Härigenom nyttiggörs dess näringsinnehåll. Se även avsnittet om REVAQ under kapitlet om Egenkontroll och kapitlet om uppströmsarbete. Avfall källsorteras och omhändertas för återvinning, se vidare avsnittet om avfallshantering. Åtgärdsplan/saneringsplan Åtgärdsplan för Lund kommuns avloppsnät färdigställdes under 2012, vilken utgör beslutsunderlag för investeringsbehovet avseende förbättringar på det befintliga avloppsnätet inom Södra Sandby reningsverks upptagningsområde. Åtgärdsplanen har till syfte att inventera och allsidigt belysa avloppsförhållandena inom verksamhetsområdet för den allmänna avloppsanläggningen. Utifrån detta syfte har tydliga mål för förbättringsarbetet lagts fast. Därutöver fungerar åtgärdsplanen även som hjälpmedel inför exploateringar. 19

20 Resultat av mätningar och undersökningar Regn VA SYD har 7 mätare i Lunds kommun som kontinuerligt mäter nederbörd, en av dessa är placerad i Södra Sandby. I nedanstående tabell 2 visas uppmätt nederbörd vid SMHIs och VA SYDs mätare i Lund respektive Södra Sandby under året samt referensvärdet för Lund perioden Den uppmätta årsnederbörden vid SMHIs station i Lund uppgick till 724 mm, vilket är 58 mm mer än normalvärdet. VA SYDs regnmätare i Södra Sandby registrerade 783 mm. Tabell 2. Uppmätt nederbörd i Lund och Södra Sandby Månad SMHI, Lund (mm) SMHI, Lund (mm) VA SYD, Södra Sandby (mm) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa Bräddningar på ledningsnätet Det förekommer inga bräddningar på ledningsnätet. Bräddningsmöjlighet finns i pumpstationer, se tabell 1. 20

21 Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 3. Mängden renvatten per person är ganska hög, 320 l/pers och dygn. Till verket var ca personer anslutna Som framgår är andelen tillskottsvatten ca 15 % av det totala inkommande flödet. Det är en ökning med 6 % jämfört med Tabell 3. Vattenbalans för Södra Sandby avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 /år) Spillvatten Tillskottsvatten Total mängd inkommande vatten Spillvatten antas motsvara renvattenförbrukningen Inkommande flöde och belastning på verket avseende BOD 7, N-tot och P-tot visas i tabell 4. Anläggningen har varit i drift hela året. Tabell 4. Inkommande flöde och belastning Parameter Antal prov och provtyp Årsmedelvärde Summa 2015 BOD 7 50 dp 155 mg/l 129 ton P-tot 49 dp 4,1 mg/l 3,4 ton N-tot 49 dp 34 mg/l 28 ton TOC 49 dp 85 mg/l 71 ton Inkommande flöde Kont. mätn m 3 /d m 3 Faktisk belastning i förhållande till dimensionerande belastning Inkommande belastning till Södra Sandby avloppsreningsverk och dimensionerande belastning enligt tillståndsbeslutet från år 2000 avseende BOD 7, P-tot samt N-tot finns angivna i tabell 5 nedan. Tabell 5. Dimensionerande och faktisk belastning BOD 7 P-tot N-tot Dimensionerande belastning (kg/d) Ingen Faktisk belastning 2015 (kg/d) 353 9,3 77 Antalet anslutna personer var ca Faktisk belastning var pe beräknat som 70 g BOD 7/p,d. 21

22 GVB (pe) VA SYD MILJÖRAPPORT SÖDRA SANDBY AVLOPPSRENINGSVERK 2015 Maximal veckobelastning MAX GVB har beräknats till personekvivalenter. Veckor med onormalt höga flöden och BOD 7 värden har uteslutits och den maximala veckobelastningen inträffade då under vecka 10, se figur Vecka Figur 4. Genomsnittliga veckobelastningar beräknade som personekvivalenter. Utsläpp till vatten Analyser för utsläppskontroll och driftkontroll utförs av våra egna ackrediterade laboratorier. Samtliga laboratorier ingår organisatoriskt i Dricksvattenavdelningen på VA SYD och är ackrediterade enligt 17025: Totala årsutsläpp avseende BOD 7, COD-Cr, P-tot, N-tot, NH 4-N samt TOC visas i tabell 6. Utgående halter avseende de parametrar som har rikt- och gränsvärden, visas månadsvis i figur 4-6. Syremättnadsgraden anges i figur 7. Tabell 6. Utgående halter och mängder samt reningsgrad Parameter Antal prov och provtyp Utgående halt årsmedelvärde (mg/l) Utgående mängd (ton/år) Reningsgrad (%) BOD 7 51 dp 3,0 2,5 98 COD-Cr 50 dp TOC 49 dp 8,0 6,6 91 P-tot 51 dp 0,07 0,06 98 N-tot 50 dp NH 4-N 51 dp 1,0 0,3-22

23 Totalfosfor (mg/l) BOD 7 (mg/l) VA SYD MILJÖRAPPORT SÖDRA SANDBY AVLOPPSRENINGSVERK Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 5. Månads- och årsmedelvärden för BOD 7, utgående vatten 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som månadsmedelvärde och gränsvärde som årsmedelvärde Figur 6. Månads- och årsmedelvärden för totalfosfor, utgående vatten 23

24 Syremättnadsgrad (%) Ammoniumkväve (mg/l) VA SYD MILJÖRAPPORT SÖDRA SANDBY AVLOPPSRENINGSVERK Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månadsmedelvärde Årsmedelvärde Riktvärde som årsmedelvärde Riktmedelvärde maj-okt Figur 7. Månads- och årsmedelvärden för ammoniumkväve, utgående vatten Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månadsmedelvärde Riktmedelvärde maj-okt Figur 8. Syremättnadsgrad i utgående vatten 24

25 Förbiledning och bräddning på verket Utrustning för att provta och mäta bräddat vatten finns installerad. Bräddade mängder av BOD, COD, P-tot och N-tot ingår i utgående utsläppsvärden. Tabell 7. Bräddade halter och beräknade mängder Parameter Antal prov och provtyp Årsmedelvärde bräddat vatten Summa 2015 BOD 7 1 dp 13 mg/l 1,0 kg P-tot 1 dp 0,96 mg/l 0,07 Kg N-tot 1 dp 16 mg/l 1,2 Kg COD 1 dp 73 mg/l 5,5 kg Bräddat flöde - 75 m Kontroll av flödesmätning och provtagning Provtagningsutrustningen har fungerat tillfredsställande under året. Hantering av avvattnat slam Totalt producerades 400 ton rötat slam med en genomsnittlig TS-halt av 25,0 % och GF-halt 59,7% på Södra Sandby avloppsreningsverk under året. En massbalans över hanterade mängder framgår av tabell ton slam har spridits på åkermark under året. Ett krav för att certifierat slam ska kunna användas på åkermark är att slammet hygieniseras innan det används. Hygieniseringen innebär på VA SYDs anläggningar långtidslagring i minst 6 månader. Slammet långtidslagras i första hand på slamplattan i Södra Sandby och vid behov även på Värpinge slamdepå. När slammet lagrats ska det analyseras med avseende på Salmonella. Analyssvaret ska konstatera att ingen salmonella finns i slammet. Eftersom spridningssäsongen till stor del är i samband med vår- och höstsådd kan slam som producerats både under 2014 och 2015 spridas under året. Under året har endast slam som producerats under 2014 spridits. Som framgår av tabellen stämmer inte massbalansen. Förklaringen är att avdunstning sker under långtidslagringen. Tabell 8. Massbalans över produktion och avsättning av avvattnat slam Lager, avsättning och produktion Mängd (ton) Ingående lager Slamproduktion rötat slam Slamproduktion orötat slam ,4 Spridning på åkermark 2014 års produktion 245 Deponitäckning 59,4 Jordtillverkning 0 Utgående lager

26 Slamspridningen på åkermark har skett på fodergrödor, energigröda samt olika spannmålssorter. Spridningen har skett i andra kommuner än Lunds kommun. I en databas redovisas all information kring användningen av aktuella slampartier. Slammets sammansättning av näringsämnen och metaller har bestämts genom proportionella månadsprov. Resultatet av bestämningen har sammanfattats i tabell 9. Gränsvärdet för åkermarksanvändning överskreds inte under året. Tabell 9. Årsmedelvärde avvattnat slam och gränsvärden för åkermarksanvändning Parameter Medelvärde mg/kg TS Gränsvärde enligt SFS 1998:9441 mg/kg TS Bly Kadmium 1,1 2 Kvicksilver 0,34 2,5 Krom Nickel Koppar Zink Förbrukning av kemiska produkter Fällningskemikalier För fosforfällning har använts kg Plusjärn S 314 från Feralco. Halterna av oönskade metaller i den använda järnkloriden är låga. För avvattning har kg polymer använts. Skumdämpare För att motverka skumning i rejektvatten efter slamavvattningen har skumdämpare Foamaster ENA 389 från IMCD doserats under ett flertal tillfällen. Sammanlagt har ca 720 l använts under året. Energianvändning Elförbrukningen har under året uppgått till kwh (se tabell 10). Oljeförbrukningen var ca 8,0 m 3. Under året har Nm 3 rötgas producerats. Av dem har Nm 3 använts för uppvärmning inom verket och Nm 3 har facklats. 26

27 Tabell 10. Energianvändning och energiproduktion Energislag Mängd El (kwh) Energianvändning Olja (kwh) Biogas (kwh) Totalt (kwh) Energiproduktion Biogas (m 3 ) Totalt (kwh) Tabell 11. Fördelning av energi i producerad biogas Metanhalt 60 %* Nm 3 rågas kwh Total produktion (gaspanna) Förluster (fackling) *Uppskattat värde, inga metan analyser är tagna på biogas Hantering av avfall Inget farligt avfall har uppkommit i Södra Sandby under året. Mängden tvättat rens uppgick till ca 8 m 3 och sand till ca 5 m 3. Sand tvättas i sandtvätt på reningsverket för att därefter återanvändas, exempelvis vid tillverkning av anläggningsjord. Lukt Inga klagomål på lukt har inkommit under året. Bullermätning Senaste bullermätning genomfördes 2011 och visade då att bullervillkoret uppfylls. Kontroll av utloppsledningar Utloppsledningarna har inte kontrollerats under året. Periodisk undersökning Besiktning med oberoende besiktningsman hölls på anläggningen Någon periodisk undersökning har inte utförts under

28 Recipientkontroll Recipient till Södra Sandby avloppsreningsverk är Sularpsbäcken som mynnar ut i Klingavälsån som i sin tur mynnar ut i Kävlingeån. Kävlingeån och Klingavälsån omfattas inte av EU:s fisk- och mussel-vattendirektiv, men vattnet är intressant ur fiskesynpunkt på grund av förekomst av bl.a. öring. Klingavälsån hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 och målet är god ekologisk status Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god Även Kävlingeån hade en otillfredsställande ekologisk status 2009 medan den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) var god. Den otillfredsställande ekologiska statusen orsakas främst av övergödning samt fysiska förändringar. VA SYD är aktiva i Kävlingeåns vattenråd. En samordnad recipientkontroll sker i både Klingavälsån och Kävlingeån inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Under året har Alcontrol ansvarat för kontrollen som består av både fysikaliska och kemiska parametrar samt bottenfauna. I kontrollprogrammet finns 14 provpunkter i Kävlingeån och dess biflöden, varav en i Klingavälsån nedströms reningsverket. Det ingår däremot ingen provpunkt direkt uppströms reningsverket. Årsrapport för recipientkontrollen 2015 färdigställs under våren

29 Åtgärder som genomförts under året Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner Ledningsnät VA SYD arbetar med att så effektivt som möjligt lösa vatten- och avloppsfrågorna inom verksamhetsområdena oberoende av kommungränser. Under året har VA SYD investerat i olika förnyelse- och förbättringsåtgärder samt nyläggningar på Lund kommuns ledningsnät. Totalt har det resulterat i meter spillvattenförande ledningar i förnyelse- och förbättringsprojekt. Avloppsreningsverk Under året har ett normalt underhåll utförts avseende utbyte av ventiler, service av centrifug, galler renstvätt och pumpar. En dekanteringstank har satts in för bättre förtjockning av slam till rötkammare. Gassystemet har uppdaterats/kompletterats med nya avstängningsventiler, säkerhetsventiler och förbättrad ventilation. Service av on-line mätare för syrehalt, ammoniumhalt och slamhalt har utförts enligt serviceavtal med Hach Lange. Åtgärder med anledning av driftstörningar eller olyckor Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Under året har utryckningar gjorts till totalt 66 miljöincidenter i samtliga medlemskommuner, varav 7 i Lund. VA SYDs miljöberedskap beskrivs närmare i avsnitt Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö. Avloppsreningsverk Skumningsproblem har uppkommit i rötkammare under flera år. Skumningen beror på förekomsten av en filamentbildande mikroorganism, microtrix parvicella. För att få bättre kontroll på slamflöden och en mer stabil rötningsprocess har en dekanteringstank installerats som dekanterar vatten från blandslammet. Slamförtjockning med hjälp av en mindre polymerdosering har gett högre TS-halt i det förtjockade slammet och mindre SS-halt i rejektet. Det doseras samma polymer som används till avvattningen idag. Med stabilare drift av rötkammare så erhålls även en minskad risk för luktstörningar som tidvis uppkommit vid avvattning av orötat slam. Miljöeffekterna bedöms positiva ur ett processperspektiv där biogasproduktionen kommer att öka och med det så minskar behovet av diesel till pannor för uppvärmning. Anmälan om installation av dekantertank är delgiven Miljöförvaltningen. 29

30 Åtgärder för att minska risker för hälsa och miljö Ledningsnät VA SYD har miljöberedskap för akuta utsläpp och kan bistå med kunskap och en utrustad miljövagn vid utsläpp på ledningsnätet. Samarbete sker med räddningstjänsten och vid större utsläpp kontaktas även pumpstationer och miljöförvaltningen. I miljövagnen finns en pärm med information om farliga verksamheter (enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 4 ), riskanläggningar samt information om avlopps- och dagvattennätet inom VA SYDs verksamhetsområde. Vagnen är utrustad med proppar i olika dimensioner för att stoppa flöde från serviser och tryckavlopp samt huvudledningar. Miljövagnen är även utrustad med bland annat dränkbara pumpar, mät- och provtagningsutrustning, tättingar, länsar och olika sorters absorbent för att omhänderta föroreningar. I vagnen finns också skyddsutrustning, syrgas och utrustning för nedstigning i brunnar. Beredskapspersonalen har under året gått utbildning i avloppsvattenprovtagning och haft en gemensam övning i länsning, proppning, pumpning och fallskyddsutrustning. Beredskapspersonalen har även varit ute och visat upp miljövagnen på arbetsplatsträffar på VA SYD och Miljöförvaltningar samt varit med på industrinatten. Figur 9. VA SYDs miljövagn från utsidan och insidan Avloppsreningsverk För att förhindra avvikelser bedrivs ett kontinuerligt arbete med förebyggande underhåll vid Södra Sandby avloppsreningsverk och rutiner finns för nödlägen. Underhållsarbeten som genomförts under året har beskrivits tidigare under avsnitt Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner. Som nämnts i avsnitten ovan har en dekanteringstank satts in under året för bättre förtjockning av slam till rötkammare. Denna åtgärd medför en minskad risk för luktstörningar som tidvis uppkommit vid avvattning av orötat slam. 30

31 Åtgärder för att minska energianvändningen VA SYD arbetar aktivt för att minska elförbrukningen för hela verksamheten och att använda el som är producerad på ett miljömässigt bra sätt. Ett avloppsreningsverk innehåller många pumpar och andra rörliga delar som drivs av el. Från och med 2014 har alla anläggningar inom VA SYD el av Bra Miljöval. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Ett av VA SYDs resultatmål är att energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1 % per år trots ökat antal anslutna personer. Energiförbrukning är också ett utvärderingskriterierna vid upphandling av ny utrustning. Under året har en dekanteringstank installerats för förtjockning av slam till rötkammare med målet att minska förbrukningen av eldningsolja och skumdämpare. Åtgärder för att ersätta kemikalier Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Kemikalierna som används har ansetts vara de bästa kemikalierna ur miljösynpunkt i kombination med att de ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Optimering av tillförd mängd kemikalier kontra utsläppsresultatet är ett kontinuerligt pågående arbete. Åtgärder för att minska mängden avfall Att minska mängden avfall är ett ständigt pågående arbete. En stor del av avfallsmängden på avloppsreningsverken utgörs av rens, dvs. skräp som avskiljs i den mekaniska reningen. För att minska mängden rens har olika informationskampanjer genomförts under året. Likaså har ett stort antal studiebesök på reningsverken och utbildningar på Kretseum genomförts. Uppströmsarbete Arbetet med begränsning av utsläpp till reningsverken från anslutna eller nytillkommande verksamheter sker främst genom att VA SYD deltar vid verksamheternas tillstånds- och anmälningsärenden enligt miljöbalken. Under året har inga remissvar avgetts som berör verksamheter som leder sitt vatten till Södra Sandby avloppsreningsverk. Samarbete med miljöförvaltningarna i tillsynsärenden sker ofta och tillsynsbesök på verksamheter kan då göras tillsammans. Under året har inga verksamheter besökts som leder sitt vatten till Södra Sandby avloppsreningsverk. Dialog sker med olika yrkesmässiga verksamheter angående tillåtna/otillåtna utsläpp och bedömningar av kemiska ämnen och avloppsvattenkvalitet. Tilläggsbestämmelser till ABVA beskriver de krav som ställs på avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter. Ett digitalt verktyg, EnvoMap, används för kartläggning av verksamheter med utsläpp av processvatten som kommer in till reningsverken i VA SYDs upptagningsområde. Verksamheterna kontaktas med krav om att lägga in sina kemikalier i EnvoMaps kemikaliesystem. Om verksamheterna har utfasningsämnen eller andra ämnen som VA SYD bedömer som miljöskadliga får de ett brev med krav på utfasning från det kommunala 31

32 avloppet. Under 2015 har 18 prioriterade C- och U-verksamheter kontaktats i Södra Sandbys upptagningsområde och inga PRIO-ämnen har påträffats. Information till allmänheten och särskilda målgrupper är en viktig del av VA SYDs uppströmsarbete. Kommunikationsplanen för uppströmsarbetet för 2015 innehöll bland annat: VA-bladet Hållbart Vatten har delats ut fyra gånger under året VA-bladet För miljön, nära dig kom med två nummer under året VA SYDs uppströmsarbete belyses under rubriken Rent Vatten på Fakturabilagor innehållande aktuell information om uppströms- och avloppsfrågor har skickats ut fyra gånger under året Studiebesök på avloppsreningsverken VA SYD har informerat allmänheten genom annonser i lokala tidningar och webbannonser VA SYD har deltagit i Mitt-Vatten -kampanjer t ex i samband med stora biltvättarhelgen under våren och Internationella Världstoalettdagen under hösten Kretseum, ett kunskapscentra, har invigts under 2015 VA SYD har deltagit på Malmöfestivalen och Borgeby Fältdagar 32

33 Bilaga 1 Förteckning över bilagor Bilaga 1. Emissionsdeklaration

34 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För S. Sandby Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod 0 Vatten BOD7 2500, kg/år M CEN/ CEN/ 1 Vatten BOD7 1, kg/år M CEN/ CEN/ Metodbes krivning : : Vatten COD-Cr 25000, kg/år M CEN/ Hach Lange LCK 114/814 3 Vatten COD-Cr 5,5 kg/år M CEN/ Hach Lange LCK 114/814 4 Vatten NH4-N 300, kg/år M CEN/ : Vatten N-tot 16000, kg/år M CEN/ CEN/ : :2 013 mod Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr BräddAnl Del Ut BräddAnl Del Ut Version: 2 Observera att denna del är uppdaterad och ersätter tidigare insänd version. 1 / 11

35 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För S. Sandby Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Meto d Metodkod 6 Vatten N-tot 1,2 kg/år M CEN/ CEN/ 7 Vatten P-tot 60, kg/år M CEN/ CEN/ Metodbes krivning : :2 013 mod :2 013 mod.ssen Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr BräddAnl Del Ut 8 Vatten P-tot 0,07 kg/år M CEN/ CEN/ 6878: :2 013 mod.ssen BräddAnl Del Ut 6878: Vatten QV 829,8 1000m M PER 3/år 10 Vatten QV 0, m M PER 3/år 11 Vatten TOC 6600, kg/år M CEN/ Hach CEN/ Lange LCK Vatten QVBräddN ät 0, 1000m 3/år M PER BräddAnl Del Ut Version: 2 Observera att denna del är uppdaterad och ersätter tidigare insänd version. 2 / 11

36 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För S. Sandby Avloppsreningsverk( ) år: 2015 version: 2 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. 13 Vatten-Hal t 14 Vatten-Hal t 15 Vatten-Hal t 16 Vatten-Hal t 17 Vatten-Hal t 18 Vatten-Hal t 19 Vatten-Hal t Värde Enhet Meto d Metodkod BOD7 3, mg/l M CEN/ CEN/ BOD7 13, mg/l M CEN/ CEN/ BOD7 3, mg/l M CEN/ CEN/ Metodbes krivning : : :201 4 COD-Cr 30, mg/l M CEN/ Hach Lange LCK 114/814 COD-Cr 73, mg/l M CEN/ Hach Lange LCK 114/814 COD-Cr 30, mg/l M CEN/ Hach Lange LCK 114/814 NH4-N 1, mg/l M CEN/ :2 013 Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnlFskr Uppfyller årsmedelshalt 15 mg/l BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut Uppfyller årsmedelshalt 70 mg/l BräddAnl Del Ut Från ARV Del Ut Version: 2 Observera att denna del är uppdaterad och ersätter tidigare insänd version. 3 / 11