Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Relevanta dokument
Markens mineralisering medel jämfört med

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Årets kvävemätningar har startat

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget ökar ordentligt

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kväveupptaget har tagit fart

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Sista mätningen för den här säsongen

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder har gett ökat upptag

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Oväntat högt kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Utnyttja restkvävet i marken

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Fortsatt varierande kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Högt kväveupptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Nu är höstvetet i axgång

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Liten mineralisering denna vecka

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Lägre upptag i nollrutorna igen

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kväve i höstvete 2013

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Optimal N-giva på våren till höstraps

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kvävestrategi i höstvete

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den 14 maj. Vid mätningarna var höstvetet i DC 21-32. Så variationen i utvecklingsstadie är stor och mätperioden har varit utsträckt. I ett par fält norr om Kalmar har vi inte kunnat mäta på grund av tekniska problem och ett fält i Östergötland utgår. Bra fart på kväveupptaget, särskilt i de gödslade fälten Det genomsnittliga kväveupptaget den 9-14 maj var uppe i 28 kg per ha i nollrutorna (+3 kg jämfört med förra mätningen) och 54 kg per hektar i de gödslade fälten (+19 kg) totalt sett i hela området. Men variationerna är som vanligt stora. I de ogödslade rutorna varierar upptaget mellan 11 och 59 kg och i de gödslade fälten mellan 17 och 94 kg per ha. Hittills kan vi se att kväveupptaget är lite högre i ogödslade rutor på gårdar med stallgödsel och i gödslat höstvete efter raps. Värmen och i vissa fall nederbörden kommer göra gott för grödorna som just nu växer så det knakar. Nästa mätning blir för hoppningsvis 18-21 maj om vädret tillåter. Kalmar län mätning den 11 maj Kväveupptaget var i medeltal 52 kg/ha i nollrutorna (+2 kg) och 75 kg/ha i de gödslade fälten (+16 kg), vilket visar att det är bra fart på både kväveupptag och mineralisering vid mätningen den 11 maj. Tyvärr kunde Lisbeth Hansson på Yara inte mäta fälten norr om Kalmar eftersom hon hade lite tekniska problem. Till nästa mätning hoppas vi att det är åtgärdat. Diagram 1. Kväveupptaget på Öland den 11 maj. När mätningarna gjordes var vetet i DC 30-31. På alla fälten används stallgödsel eller biogödsel regelbundet. Bilden rättad med utökad skala. Kontakt: Alnarp 040-41 52 89, Linköping 036-15 85 11, Skara 036-15 81 16, Uppsala 036-15 89 30

Östergötland mätning den 9 maj I Östergötland var de flesta fält fortfarande i utvecklingsstadie 21-23 och något fält hade nått DC 30 (begynnande stråskjutning) när mätningarna gjordes den 9 maj (förra onsdagen). Kväveupptaget var i medeltal 20 kg/ha i nollrutorna (+5 kg) och 43 kg/ha i de gödslade fälten (+21 kg). Vi håller ett par fält under observation, i ett av dem kan det ha kommit lite gödselspill i en ruta och i det andra ligger nollrutan i ett misstänkt surhål. Än så länge kan vi inte se att det har påverkat mätningarna nämnvärt. Fält E7 utgår från mätningarna. Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefält i Östergötland den 9 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 21-30. Södermanlands och Örebro län mätning den 13 och 14 maj I Södermanlands och Örebro län gjordes mätningarna fem dagar senare. I snitt var kväveupptaget i dessa län 31 kg/ha i nollrutorna (+9 kg) och 64 kg/ha i de gödslade fälten (+26 kg). Höstvetet på Stora Lövhulta har nu nått DC32 (2 noder) och det har kommit längst av alla fält. Det totala kväveupptaget är också högst i dessa två fält med ca 93 resp. 82 kg kväve. Beståndet på Klahammar är lite svagare än på övriga fält, eventuellt beroende på en del halmrester och att det är direktsått. Sida 2

Diagram 3. Kväveupptag i Södermanlands och Örebro län den 13-14 maj. När mätningen gjordes var vetet i DC 30-32. Rättad bild, nu är alla fälten i Södermanland med plus att skalan är utökad. Gödslingar och sorter i tabellen på nästa sida På sista sidan finns bakgrundsinformationen till fälten, tabell 1. Sorterna i fälten är: Linus (4 fält), Torp (3), Julius (3), Brons (2), Reform (2), Hereford (2), Norin (1), Mariboss (1) och Elixer (1). Vi har 9 fält utan och 10 fält med organisk gödsel (stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som till exempel biogödsel). Nyheter i CropSAT Greppa Näringen medverkar i arbetet med CropSAT genom att vi bekostar inköp och bearbetning av satellitbilder. Du kommer åt kartorna från Greppa Näringens hemsida www.greppa.nu, gå till Räkna själv, eller via webbplatsen www.cropsat.se. Genom att lägga in din egen adress kan du få fram dina fält. Markera de block eller skiften du vill ha med för att få fram en karta över vegetationsindex och för att skapa en tilldelningsfil för gödslingen. Inför 2018 har samarbetsprojektet CropSAT vidareutvecklats framförallt av DataVäxt. Programmet används nu i flera länder och utbudet av satellitbilder ökar. Redan nu finns flera bilder än tidigare publicerade. Med tätare intervall mellan bilderna, bör det i år dessutom vara Sida 3

lättare att hitta bilder utan moln. Du kan läsa mera om andra nyheter i årets CropSAT på webbplatsen www.cropsat.se. Sida 4

Tabell 1. Förutsättningar (sort, jordart, förfrukt m.m.) och gödsling på respektive mätplats. Fält Plats Sort Jordart Förfrukt Höst Kvävegödsling, kg N/ha Vår totalt E1 Bökestad/Vimarka Brons mmh ML höstvete 0 120 Nej E2 Bökestad/Vimarka Brons mmh SL höstraps 0 120 Nej E3 Helleberga/Tororp Norin mmh ML höstvete 14 63 Nej Stallgödsel regelbundet E4 Helleberga Torp mmh ML höstraps 0 57 00 januari E5 Ullekalv Hereford E6 Ullekalv Hereford sandjord (nmh l Sa?) korn 0 118 Nej sandjord (nmh l Mo?) ärter 0 118 Nej E8 Broby Torp ML (mmh ML?) höstvete 0 144 E9 Broby Reform ML (mmh ML?) lin 0 153 E10 Mörby Mariboss ML höstvete 0 149 Nej D11 St Lövhulta Linus SL höstvete 12 133 D12 St Lövhulta Julius SL höstraps 13 113 D13 Klahammar Julius ML korn 12 0 Nej T14 Hidinge Linus mr ML korn 0 160 T15 Hidinge Linus mmh mj LL ärter 0 70 T16 Hidinge Linus mh mj LL oljelin 0 70 H17 Ryssbylund Julius mmh sa Mo? höstvete 0 68 H18 Ryssbylund Reform mmh l Mo? rödklöverfrövall 0 68 H19 St Frö Elixer mmh sv l Mo höstkorn 0 148 H20 St Frö/Vickleby Torp mmh sv l Mo/Mj höstraps 0 148 Hönsflytg. 15 ton/ha vart 3:e år Hönsflytg. 15 ton/ha vart 3:e år Ja, kycklinggödsel vart 5:e år Ja, kycklinggödsel vart 5:e år Biogödsel, 25 ton/ha 2014, 2015 och 2017 Biogödsel, 25 ton/ha 2013 och 2014 Svinflytgödsel, ca 17 ton/ha och år Svinflytgödsel, ca 17 ton/ha och år Pernilla Kvarmo och Johan Malgeryd, Linköping Sida 5