ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND INSATSPLAN FÖR SAMVERKANSTEAM SÄTER

Relevanta dokument
ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND PLAN FÖR INSATS: SAMORDNINGSTEAMET SALA

ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND PLAN FÖR INSATS: SAMORDNINGSTEAMET HALLSTA/SURA

ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN NORRA VÄSTMANLANDS SAMORDNINGSFÖRBUND PLAN FÖR INSATS: REHABTEAM - OLIVLUNDEN

INSATSBESKRIVNING SAMORDNINGSTEAM NORRA VÄSTMANLAND

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Halvårsrapport inför styrelsemötet Samverkansteam Säter Period Säter Styrgruppen genom Gudrun Sjöberg

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

SOFINT Mari Grönlund STYRELSEN VERKSAMHETSPLAN 2014

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Har insatsen genomförts enligt den ansökan som skickades in? Om det skett förändringar så beskriv dem.

Våga se framåt, där har du framtiden!

Mottganingsteamets uppdrag

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Socialförvaltningen i Fagersta 1 april 2011 ANSLAG/BEVIS. Norra Västmanlands Samordningsförbund. Socialförvaltningen i Fagersta....

Helårsrapport inför styrelsemötet Samverkansteamet Säter Period Säter Styrgruppen genom Gudrun Sjöberg

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Samordningsförbundet Umeå

Projekt/insats Syfte Behovsgrupp Mål

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Projektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg

Verksamhetsplan 2009

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Verksamhetsplan 2011

Regionstyrelsens arbetsutskott

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Västerbergslagens Samordningsförbund Finsam

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Förslag till samordningsförbundet RAR avseende genomförande av projekt TUNA-Strängnäs

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Verksamhet/insatser

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Ansökan om bidrag för 2016

VERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund

Verksamhetsplan 2015

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET ÅR 2018 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING

Laila Andersson & Helena Esbjörnsson

Handlingsplan Trisam 2017

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Konsten att vara koordinator i samverkan

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Deltagare i samverkan

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD

Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inom rehabiliteringsområdet. Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Datum BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Budget Karin Martinsson Styrelsemöte

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST. Detaljbudget Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Uppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning

TRIS. En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014.

Handlingsplan Trisam 2016

Verksamhetsplan 2017

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

Verksamhetsplan och budget 2012

Sida Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Svar på motion Samordningsförbundet Dnr: 9015/55

Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län

KVINNOCOACHER VID HÄLSOCENTRET

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Datum. Ersättare Margareta Karlsson (M), Kungsörs kommun Karin Olovsson, Arbetsmedlingen

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhetsplan Budget 2013 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA

Verksamhetsplan Budget 2011

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Resultat av ESF-finansierad förstudie om Finsams roll i framtidens välfärd. Stellan Berglund Skellefteå

Handlingsplan 2018 Trisam

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

Verksamhetsplan och budget 2013

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2015 OCH LÅNGSIKTIG INRIKTNING FÖR SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND

Sammanställning remissvar

MÅL- OCH INRIKTNINGSPLAN

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Transkript:

ANSÖKAN OM MEDEL FRÅN SÖDRA DALARNAS SAMORDNINGSFÖRBUND Datum: 2018-02-05 INSATSPLAN FÖR SAMVERKANSTEAM SÄTER Insatsbenämning Insatsens namn är Samverkansteam Säter. Detta är inte ett projekt i den meningen att det är en tidsbegränsad insats i syfte att studera en metod eller nytt arbetssätt. Detta är istället en verksamhet/insats som bygger på att delar av metod och arbetssätt har redan prövats i Säter och i andra delar av Dalarna och det är nu är dags att vidareutveckla en myndighetsgemensam verksamhet som kan pågå under längre tid. Detta är en verksamhet/insats i den mening att, individers skiftande resurser och styrkor som denna insats syftar att möta och bygga vidare på, kan kräva en långsiktighet, kontinuitet och en lärande ansats från myndigheternas sida för att vara effektiv. Verksamhetens ägare Myndigheterna Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Säters kommun och Landstinget Dalarna är gemensamt ägare till insatsen, tillika ansvarig för verksamhetens drift och styrning. Ansvarig myndighet för verksamhetens bokföring och konto är Säters kommun. Denna plan för insats är skriven av representanter ur Lokala Samverkansgruppen Säter (LSG): Tomas Åkesson (Försäkringskassan), Eva Jondelius och Helena Axelsson Fisk (Säters kommun), Pernilla Stengård (Arbetsförmedlingen) samt Lena Karlsson, Anna Lassbo och Susanna Berglund (Landstinget Dalarna). Ett stöd i framtagandet har även levererats av Jonas Wells (Södra Dalarnas Samordningsförbund) Bakgrund Denna insats grundas i erfarenheterna av två insatser som har mött individer med samordnade rehabiliteringsbehov under de senaste åren i Säter: Samverkansteamet Kraften Hedemora/Säter och Beredningsgruppen i Säter. Möjligheter för Sätersbor att vara en del av Samverkansteamet Kraften Hedemora/Säter har funnits sedan 2015. I stort sett har detta fungerat väl även om det tidvis har varit svårt att få upp volymen av Sätersbor till teamets basverksamhet som är förlagd i Hedemora. Detta trots kvotering under första året. Enligt senaste helårsrapport från teamet 170831 är 33 % av deltagarna (av totalt 55 st) skrivna i Säter vilket är något under den befolkningsmässiga fördelningen. Personalmässigt ingår en coach i teamet

anställd av Säters kommuns individ- och familjeomsorg vilket underlättar den löpande kontakten med kommunen. Till viss del har verksamhet också förlagts i Säter, särskilt för nya deltagare. Försvårande för Sätersborna har dock varit att teamet har att förhålla sig till två psykiatrienheter och två arbetsförmedlingskontor förutom just det geografiska avståndet till Hedemora. Resultatmässigt och metodmässigt har verksamheten dock levererat under lång tid relativt mycket bra resultat i termer av individer som når arbete eller studier (55 % av samtliga avslut). Genomströmningstiden har sett över en längre tid sjunkit till nuvarande 19 månader och insatser pågår för att få ned det ytterligare. Beredningsgruppen i Säter har funnits en längre tid. Den består av en representant från vardera myndighet Landstinget Dalarna, Säters kommun (socialtjänsten), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Även representant från Kraften är med på beredningsgruppens möten. Gruppen leds av en styrgrupp i form av Lokala Samverkansgruppen (LSG). Det senaste året har det även tryckts på att individen ska vara med på mötena. Syftet med beredningsgruppen är att stärka och utveckla stödet från vardera part men också att säkerställa att varje individ får rätt stöd från varje aktör. Ett problem i arbetet meed gruppen har varit just att säkerställa rätt aktivitet för individen. Ofta krävs utökad coachning och gruppaktiviteter som helt enkelt har varit svårt att leverera varvid många individer hamnar i en onödigt lång rehabiliteringsprocess. Under hösten har LSG diskuterat möjligheterna att utveckla ett mer nära stöd förlagd i Säter som kombinerar Kraftens coachande och samordnade styrkor med beredningsgruppens myndighetslokala närvaro. Möjligheterna har förstärkts av den ökade politiska viljan från samtliga huvudmän att uppbåda en utökad ram för finansiell samordning just i syfte att finansiera och stödja utvecklingen av samordnad arbetsrehabiliterande verksamhet. Två redovisningar om volym finns från Försäkringskassan och från Säters kommun. Nedan tabell visar antalet individer med aktivitetsersättning, en ersättning för 19-29 åringar med nedsatt arbetsförmåga på längre tid än ett år. I denna grupp finns till stor del en psykisk ohälsa och generellt sett ett tydligt behov av en samordnad rehabilitering i kombination med individuell coachning. Gruppen pekas särskilt ut i Försäkringskassans regleringsbrev som prioriterad för samordnade insatser med stöd av finansiell samordning med kommun, landsting och arbetsförmedling. Kommun 2082 Säter 2082 Säter 2082 Säter Kön Kvinna Man Totalt Förmån Månad Åldersklass Aktivitetsersättning 201710 19 år 2 1 3 Aktivitetsersättning 201710 20-24 år 6 7 13 Aktivitetsersättning 201710 25-29 år 10 11 21 Aktivitetsersättning 201710 SUMMA 18 19 37 Säters kommun (se bilaga Lite statistik: Ögonblicksbild oktober 2017 ) gjorde en kartläggning som visade 85 personer aktiva inom individ- och familjeomsorgen, LSS, Unga till arbete (UTA) och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). 58 % har en funktionsnedsättning, 23 % är utrikesfödda, 66 % är under 40 år. En tredjedel har grundskola eller lägre. 2

En liten övervikt på män. Utöver den tydliga tendensen att flertalet har en diagnosticerad funktionsnedsättning har flera även behov av en diagnos. Ohälsan är således större än det som är känt. Av kartläggningen framgår att många i denna grupp skulle ha nytta av ett arbetsrehabiliterande och coachande stöd i nära samarbete med Landsting, Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen samt de kommunala verksamheterna: IFO, UTA och KAA men också Kraften. Erfarenhet från insatser inom andra samordningsförbund har visat att arbetsmetoder som regelbundet och tätt möter individer med samordnade behov är främjande för att bygga förtroende och att kunna anpassa aktiviteter runt individens behov. Förutom den dagliga sysselsättningen (en rad olika aktiviteter har erbjudits), har det lösningsfokuserade arbetssättet och även närheten till ordinarie handläggare och professionella hos myndigheterna en avgörande betydelse. Nära dialog mellan insats och de professionella i arbetet med och runt individen är av största vikt för samtal och planering kring initiering, uppföljning och avslut av deltagare. Andra erfarenheter är att arbete i team mellan myndigheter främjar målgruppens behov. Att ge samlade budskap, stödja gemensamma handlingsplaner och ha ett öppet informationsutbyte är viktigt för att individen ska känna trygghet och tillförsikt. Förutom den styrka som teamarbete, en gemensam lokal och ett gemensamt arbetssätt kan ge, har en engagerad styrgrupp med ett tydligt mandat spelat stor roll för framgång i samverkan. En viss del av Sätersborna har relativt stora behov av samordnad rehabilitering och detta behov bedöms finnas under överskådlig tid. Behov av koordinerad social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering är en förutsättning för flera individer att kunna ta sig till ett fungerande arbetsliv. En bedömning av en arbetsgrupp under LSG har under hösten inför denna denna ansökan uppskattar gruppen som kontinuerligt behöver ett samlat stöd vara cirka 30 personer, personer med diagnoser ur gruppen med långvarig försörjningsstöd, LSS, KAA och aktivitetsersättning. Även grupper utan diagnoser men med misstänkt medicinsk problematik kan tillhöra denna grupp. Ytterligare potentiella deltagare återfinns hos Arbetsförmedlingen samt hos individer som återfinns idag endast hos Landstinget. Diagnosgruppen neuropsykiatrisk funktionshinder är särskilt framträdande i gruppen som har samordnade rehabiliteringsbehov. Volymbehovet för denna insats är förmodligen större än vad denna insats kan svara an på. Ingångsmässigt bedöms insatsen kunna hantera runt 30 inskrivna vid ett givet tillfälle och att insatsen möjligtvis kan omsätta runt 50 individer eller mer på ett år. En större insats som denna som är stadigvarande och förankrad lokalt bör, med tiden, kunna hantera större volymer både antalet inskrivna vid ett givet tillfälle och omsättningen under ett år. Volymbehovet och bemötandet av den är dock oklart och detta bör följas upp kontinuerligt exempelvis av den lokala samverkansgruppen (LSG) tillsammans med insatsens styrgrupp. Inledningsvis gäller att individer är inskrivna under maximalt ett år, men ett särskilt beslut i teamet efter ett ansökansförfarande kan ge möjlighet för undantag som går över denna gräns. Dessa hanteras av insatsens styrgrupp som ombesörjer arbetet med särskilda förlängingsbeslut. 3

Syfte Syftet med insatsen är att erbjuda kvalificerat och professionellt stöd i samordnad rehabilitering för individer med samordnade rehabiliteringsbehov så att en arbetsförmåga kan realiseras och att individen kan öka förutsättningarna för egen försörjning. Detta innefattar arbete, studier och/eller ordinarie arbetslivsinriktad rehabilitering. Insatsen har ett individinriktat fokus. Insatsen släpper individen då en säker och varaktig lösning har uppnåtts där ett samordnat stöd inte längre behövs från teamet. Mål Insatsens styrgrupp, med förankring hos insatsens personal, sätter upp mål för insatsen. Det övergripande målet är att så många som möjligt ska realisera en arbetsförmåga samt finna en stabil lösning för individen. Detta utgår från det uppdrag de har fått från alla huvudmännen i styrelsen och den inriktning som vägleder Södra Dalarnas Samordningsförbunds arbete (se förbundsordning, inledande paragrafer). Insatsen sätter upp mål som garanterar att erbjudna välfärdstjänster är av hög kvalité och att deltagarna värderar insatsen högt. Målen ska syfta till att stödja framväxten av en arbetsförmåga. Exempelvis kan personalen sätta upp mål att var tredje månad genomföra en avstämning och gemensamt sätta och följa upp en handlingsplan (SIP). Att göra detta i team syftar till att handlingsplanen också genomförs. Alla ingående parter har ett ansvar att tillsammans leverera välfärdstjänster koordinerat och utifrån individens behov och möjligheter. Detta behöver följas upp noggrant. Styrgruppen åläggs att, tillsammans med personalen, sätta upp relevanta mål för detta. Målgrupp: Det finns två inkluderande kriterium. 1. Det måste finnas en bedömning hos remitterande myndighet att det föreligger behov av samordnad rehabilitering. Detta kan definieras på två sätt. Antingen att personen redan är föremål för rehabiliteringsinsatser hos minst två myndigheter. Eller att det finns en bedömning från remitterande myndighet att det föreligger ett samordnat behov av social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabiliterering. 2. Handläggare/professionell ska utreda och dokumentera vad individen vill. Inskrivning är ytterst ett resultat av ett samarbete mellan individ och myndighetens personal. Det ska finnas en bedömning från remitterande handläggare/professionell att individen är motiverad för en första kontakt med insatsen och kan klara aktiviteter, inledningsvis, i låg takt. Insatsen är öppen för alla medlemmar i samordningsförbundet. Insatsens personal tillsammans med remitterande handläggare avgör vilka som tas in i insatsen. Vid särskilt otydliga fall kan insatsen styrgrupp avgöra ifall individen tas in i insatsen. Exkluderande är pågående missbruk, kända hotfulla personer, förestående frihetsberövande och personer som inte bedöms ha resurser att klara ett deltagande. 4

Organisation Insatsen leds av styrgrupp bestående av representanter från de ingående myndigheterna. Andra organisationer kan vara med som adjungerade eller tillfälligtvis. Rollerna som styrande eller adjungerade, och vad som ingår i dem, ska dock vara tydlig för alla. Varje organisation utser minst en representant. Styrgruppen träffas mellan fyra till sex gånger per år. I början av perioden kan det behövas en tätare kontakt. Det första styrgruppsmötet sker under vintern 2018 i god tid för nödvändiga förberedelser inför start, helst innan den sista mars. Verksamhetsledaren är föredragande i styrgruppen. Adjungerad i styrgruppen är tjänsteman från samordningsförbundet. Södra Dalarnas Samordningsförbunds tjänsteman fungerar även som metod- och processtödjare samt är ansvarig för utvärderingsmodellen. Styrgruppen är ansvarig för genomförande av insatsen och är beställare för en viss del av utvärderingen av insatsen. Teamet kombinerar de resurser som idag läggs på beredningsgruppen (20 % från vardera myndighet) med en förstärkning med medel för 2,3 årsarbetare via samordningsförbundet. Teamet kan med fördel utvidgas med ett nära samarbete med andra delar av kommunens, landstingets och statens verksamheter exempelvis rehabkoordinatorer, KAA och UTA samt andra arbetsrehabiliterande insatser. Teamet består av följande: Arbetsförmedlingen... arbetsförmedlare 20 % Försäkringskassan... personlig handläggare 20 % Landstinget Dalarna... psykiatri- och vårdkontakt 20 % Kommun... socialsekreterare 20 % Kommun... verksamhetsledare/samordnare/coach 100 % Kommun... coach 100 % Verksamhetsledare/samordnare ansvarar för administration, kontakterna med styrgruppen, föredragning och samordning av rapporter samt insatsens arbete mot externa aktörer (ex utvärderare och samordningsförbundet). Försäkringskassans roll är att möta upp teamet och vara ett stöd i social försäkringsfrågor. Kommunens coach ansvarar tillsammans med verksamhetssamordnaren för den dagliga verksamheten på individnivå. Utgångspunkten att flera dagar/veckan hålls för diverse gruppaktiviteter, parallellt efter behov hålls tid för individuella tidsbokade samtal samt annan samverkan och uppföljning. Arbetsförmedlaren har viktig roll att samordna, inititiera och följa upp praktik samt förbereda beslut om åtgärder för teamets deltagare. Teamet stöds från de professionella hos varje myndighet genom arbetet med regelbundna flerpartsmöten (senast var tredje månad) och med samordnade individuella planer (SIP). Arbetet med SIP ska klargöra vilka lämpliga steg är närmast för individen och myndigheterna. En möjlighet kan vara att pröva arbetet genom samverkansteamet varvid kontakt kan tas med teamet för studiebesök och information samt ett gemensamt beslut om eventuell inskrivning. Två gånger per år inbjuds alla berörda handläggare/professionella för att diskutera på vilka grunder beslut och principer för inskrivning kan ske samt hur rutiner kring inskrivning, uppföljning och avslut kan förbättras vidare. 5

Det är viktigt att inflöde till insatsen grundar sig i en bedömning att individen har samordnade rehabiliteringsbehov samt att insatsen är ändamålsenlig att möta det identifierade behovet. Likaså att det är förenligt med individens egna mål. Viktigt vid utflöde är att remitterande myndighet får en skriftlig redovisning av aktiviterna genomförda i insatsen samt en bedömning om framtida möjligheter. Denna plan ska vara remitterande myndighet tillhanda senast tre veckor efter utskrivning. Varje myndighetsrepresentant fungerar som samordnande för kontakter med sin egen myndighet/part. Tid & aktivitetsplan Insatsen är en tills vidare insats med ett års uppsägningstid med start från den 1 april 2018. Korrigering av insatsens design kan ske efter ett år, och därefter varje år. Löpande behovsanalyser görs av framtida behov via styrgrupp, och av Lokala Samverkansgruppen i Säter. Dessa behovsanalyser kan ligga till grund för förändring av insatsens arbetsorganisation. Under 2018 prioriteras arbetet med styrgruppens formerande samt att skapa förutsättningarna för start av insats för deltagarna fullt ut efter sommaren 2018. Överföring av coach från Säters kommun som idag arbetar i Kraften sker under vår/sommar. Beredningsgruppen ingår från våren som en integrerad del i teamets verksamhet. I förberedelsearbetet inför start finns frågan om ledning, lokal, och tjänstebesättning av teamet samt rutiner för inskrivning i insatsen. Rekrytering av verksamhetsledare/samordnare bedöms vara klar till april 2018. Planerad budget Detta är budgeten för tiden 2018-04 t.o.m. 2018-12 i kronor. Planen har utgått från att verksamheten kommer igång under april och därmed börjar personalkostnaderna från denna månad (coach från Kraften ansluter eventuellt från maj med paralellt arbete med Kraften till när teamet kan erbjuda verksamhet för individer i Säter). Budget för 2019 tas fram för beslut i samordningsförbundet under hösten 2018. Kostnader och intäkter är i tusentals kronor. Intäkter 2018 Finansiering från samordningsförbundet... 600 Finansiering från Kraften... 300 Totalt intäkter... 900 Kostnader 2018 Personal totalt... 620 Varav arbetsförmedlare (20 %)... 0 Varav personlig handläggare (20 %)... 0 Varav psykiatri och vårdkontakt (20 %)... 0 Varav socialsekreterare (20 %)... 0 Varav coach (100 %)... 300 Varav verksamhetsledare/samordnare (100 %)... 320 6

Lokaler totalt... 80 Varav lokaler... 80 Övriga kostnader totalt... 200 Varav handledning och kompetensutveckling... 30 Varav planeringsdagar... 20 Varav material... 20 Varav dator, telefonkostnader... 40 Varav reskostnader... 10 Varav aktivitetskostnader... 60 Varav inredning och möbler... 20 Totalt kostnader... 900 Uppföljning Uppföljning syftar till att kvalitetssäkra insatsens pågående arbete. Detta görs med en rad olika åtgärder som tillsammans kan ge en tydlig och tillräcklig bild av insatsens arbete och resultat, både kvalitativt och kvantitativt. Nyckeltal för insatsen följs upp exempelvis deltagarvolym och procent av avslut i arbete/utbildning i enlighet med samordningsförundet utvärderingspolicy. Kvartalsrapporter med redovisning av nyckeltalen samt föredragning av insatsledare görs med adress till insatsens styrgrupp. SUS är obligatoriskt. Här följs individers status och bakgrundsvariabler vid ingång till insatsen och grad av samhällsintegrering vid utgång. Enkät som fångar upp deltagarnas bedömning av hur deras behov uppfylls kommer också att tas fram och följas upp. Självvärderingsverktyg används för halvårsvisa avstämningar om insatsens nuläge och vilka utvecklingsområden man gemensamt vill utveckla. Rapport till finansiären skrivs två gånger per år. Utvärdering Extern utvärdering i denna ansökan kan komma igång först när verksamheten har funnit mer stabila former, tidigast under 2020. Därför finns inga avsatta medel i insatsbudgeten för 2018 men styrgruppen initierar när det kan vara klokt att påbörja detta arbete med en särskild ansökan till samordningsförbundet Ytterligare utvärdering/medbedömning välkomnas men hänförs till Södra Dalarnas Samordningsförbund för initiering beroende på vilken frågeställning och upplägg förbundet tillsammans med styrgruppen och eventuellt LSG efterfrågar. Kostnader förenat med ett sådant initiativ ryms inte i liggande ansökan utan tas i ett separat beslut. Avtal kan då ske mellan samordningsförbundet och en eventuell extern utvärderare utifrån en riktad och specificerad frågeställning. Det skulle kunna ske via högskola/universitet och, förslagsvis, skulle kunna utvärdera teamets arbete i form av vilka vinster insatsen uppnår för deltagarna och/eller för de deltagande organisationerna. Ett annat förslag är att studera ledarskapets roll för insatsens effekter. 7

Datum: 2018-02-05 Mats Hedlund Försäkringskassan Mårten Kluck Arbetsförmedlingen Paula Jäverdal Säters kommun Per Söderberg Landstinget Dalarna Ulf Börjesson Landstinget Dalarna Bilaga: Lite statistik, ögonblicksbild oktober 2017, Säters kommun 8