NATUR-MILJÖ-SAMHÄLLE Examensarbete i fördjupningsämnet Matematik och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Lärplattans användning i matematikundervisningen på lågstadiet The Use of Tablets in Primary School in Mathematics Education Emma Månsson Erika Sundström Examen och poäng: Grundlärarexamen, 240 hp Datum för slutseminarium 2018-03-19 Examinator: Anna Wernberg Handledare: Jan Olsson
Förord Detta arbete har utformats och skrivits i samband med kursen Examensarbete i fördjupningsämne på avancerad nivå, 15 hp. Arbetet har gjorts i par av Emma Månsson och Erika Sundström som båda läser termin åtta på Grundlärarprogrammet F-3 på Malmö universitet. Båda parterna har varit lika inkluderade och drivande. Hela arbetet har genomförts tillsammans. Allt från sökning av tidigare forskning, insamlandet av data utifrån intervjuer till skrivande av arbetet. Därför anser vi att arbetet är likvärdigt för båda parter. Vi vill både tacka Jan Olsson för givande handledning genom hela arbetets process och de fyra lärarna som tacksamt ställde upp på intervju.
Sammanfattning Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring. Nyckelord: Digitalisering, lågstadiet, lärplatta, matematikundervisning, SAMRmodellen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 3 2.1 Syfte 3 2.2 Frågeställningar 3 3. LITTERATURBAKGRUND 4 3.1 Begreppsförklaringar 4 3.1.1 Digitalt verktyg 4 3.1.2 Lärplatta 4 3.1.3 Lågstadiet 4 3.1.4 Applikationer 4 3.1.5 1:1 undervisning/satsning/lösning 4 3.1.6 Inkludering 5 3.2 Teoretisk genomgång 5 3.2.1 SAMR-modellen 5 3.2.2 SAMR-modellens användning i denna studie 7 3.3 Tidigare forskning 7 3.3.1 Den digitala utvecklingen i läroplanen och skolan 8 3.3.2 Lärarens roll och digital kompetens 8 3.3.3 Lärplattan som digitalt verktyg 9 3.3.4 Forskning om användandet av lärplattor som digitalt verktyg i undervisningen 9 4. METOD 14 4.1 Val av metod 14 4.1.1 Intervju 14 4.2 Urval 14 4.3 Genomförande 15 4.3.1 Intervju 15 4.3.2 Metodanalys 16 4.4 Reliabilitet och validitet i studien 16 4.5 Forskningsetiska överväganden 17
5. RESULTAT 18 5.1 Lärarnas förutsättningar 18 5.2 Olika sätt att använda lärplattan i matematikundervisningen 19 5.2.1 Färdighetsträning med hjälp av applikationer och hemsidor skapar en förbättring 19 5.2.2 Applikationer som skapar en förändring 19 5.2.3 Kommunikation via lärplattan skapar både förbättring och förändring 20 5.2.4 Den digitaliserade matematikboken skapar en förbättring 21 5.2.5 Kamerans funktion skapar en förbättring 21 5.2.6 Lärplattans samspel med andra digitala verktyg skapar förbättring 22 5.2.7 Sammanfattning av användandet av lärplattan 22 5.3 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i matematikundervisningen 23 5.3.1 Fördelar 23 5.3.2 Nackdelar 25 6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 27 6.1 Olika sätt att använda lärplattan i matematikundervisningen 27 6.2 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i matematikundervisningen 28 6.3 Slutsatser och pedagogiska konsekvenser 30 6.4 Metoddiskussion 30 6.5 Fortsatt forskning 31 REFERENSER 32
1. Inledning Ett digitaliserat samhälle en digitaliserad skola (Skolforskningsinstitutet, 2017, s. 2). Eleverna lever i ett allt mer digitaliserat samhälle idag där eleverna måste utveckla förståelse för hur digitalisering påverkar individen och samhället (Skolverket, 2017a). Den reviderade läroplanen som träder i kraft första juli 2018 nämner att utbildningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens (Skolverket, 2017a). Forskning visar att läraren har en avgörande roll i användandet av digitala verktyg i undervisningen (NCM, 2016). Statistik visar på att försäljningen av surfplattor, annat namn lärplattor, är högre än för bärbara och stationära datorer (Pålsson, 2013). Pålsson menar vidare att i stora delar av världen blir det vanligare att dessa surfplattor används i skolans undervisning. Detta är något vi själva har stött på under vår verksamhetsförlagda utbildning då båda våra skolor flitigt använder surfplattan i undervisningen. Benämningen på detta digitala verktyg är många och likt Karin Jönsson (2012) anser vi att surfplattan erbjuder så mycket mer än bara att surfa och läsa. Med detta digitala verktyg kan eleverna filma, fotografera, skriva och räkna för att nämna några exempel. Därför väljer vi i denna studie att benämna det som lärplatta då vi anser att detta begrepp är mer kopplat till elevernas lärande. De digitala verktygen i matematikundervisningen erbjuder obegränsad tillgång till information, nya sätt för eleverna att uppleva och interagera med matematiskt innehåll samt nya sätt för läraren att interagera med eleverna (Skolforskningsinstitutet, 2017). Runt om i landet visar lärare sig generellt positiva till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Trots detta har inte användningen av den digitala tekniken motsvarat de höga förväntningar forskare och lärare haft. Det har framkommit att digitala verktyg används sparsamt i matematikundervisningen (Skolverket, 2016a). Det lyfts även fram att utan en medveten ansträngning från lärare så kommer troligen inte matematikundervisningen att utvecklas mot en mer digital undervisning. Det kommer att krävas mycket ansträngning för att inkludera digitala 1
verktyg i matematikundervisningen på ett meningsfullt sätt då teknik inte är en naturlig del i den kulturen som styr undervisningen idag (Skolverket, 2016a). Utifrån detta blir det intressant för oss som två blivande matematiklärare att undersöka lärplattans funktion och potential i matematikundervisningen. Detta leder oss in på vårt syfte och frågeställningar i nästkommande kapitel. 2
2. Syfte och frågeställningar 2.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. 2.2 Frågeställningar Utifrån syftet ovan undersöks följande frågeställningar: På vilka olika sätt använder lärare lärplattan i sin matematikundervisning på lågstadiet? Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna på lågstadiet att det finns med att använda lärplattan i matematikundervisningen? 3
3. Litteraturbakgrund Detta kapitel är uppdelat i tre avsnitt; begreppsförklaringar, teoretisk genomgång och tidigare forskning. 3.1 Begreppsförklaringar 3.1.1 Digitalt verktyg Digitalt verktyg är ett tekniskt verktyg så som datorer, mobiltelefoner, smartboard och miniräknare. 3.1.2 Lärplatta Lärplatta är ett digitalt verktyg i skolan som är densamma som surfplatta, padda, platta och Ipad. Vi valde att använda oss av begreppet lärplatta då eleverna kan göra mycket mer än att bara surfa eller läsa på lärplattan samt att detta begrepp är mer passande till undervisningen där eleverna lär sig. 3.1.3 Lågstadiet Lågstadiet är årskurserna förskoleklass till och med årskurs tre. Traditionellt är det årskurserna ett till tre då förskoleklass inte var obligatorisk men från och med hösten 2018 strider den nya lagen in som säger att ett barn som fyllt sex år ska erbjudas en plats i förskoleklass (Skolverket, 2018). 3.1.4 Applikationer En applikation är ett nedladdningsbart program, även kallad app, som är avsett för specifik användning på en lärplatta eller mobiltelefon. 3.1.5 1:1 undervisning/satsning/lösning 1:1 (en till en) som undervisningsform är där elever har en egen lärplatta att arbeta med. 4
3.1.6 Inkludering Inkludering i skolan innebär att skolan ser till att elever med särskilda behov, till exempel elever med funktionsnedsättning, får vara delaktiga och närvara i samma miljö som de andra eleverna, med så få begränsningar som möjligt (Habilitering & hälsa, 2014). 3.2 Teoretisk genomgång I denna studie används SAMR-modellen som en teoretisk ram och används för att analysera den data som framkommer av intervjuerna. 3.2.1 SAMR-modellen SAMR-modellen är skapad av Dr. Ruben Puentedura som idag driver konsultföretaget Hipposus där de arbetar med att implementera digitala verktyg i den traditionella undervisningen (SAMR-modellen. 2018, 19 januari). Puenteduras SAMR-modell är dock ingen pedagogisk metod, modellen är ett verktyg för reflektion och en guide för hur lärare kan designa uppgifter och lärprocesser när lärarna använder digitala verktyg i undervisningen (Pedagog Malmö, 2013). SAMR-modellen förekommer bland annat i forskning där Aibhín Bray och Brendan Tangney (2017) använder denna modell för att kunna undersöka hur digital teknik kan ha potential att utveckla matematikundervisningen. SAMR- modellen består av två nivåer (Puentedura, 2016). Den första nivån är Enhancement level, förbättringsnivån och den andra nivån är Transformation level, omvandlingsnivån. Puentedura nämner att undervisningen måste komma upp på omvandlingsnivån för att se dramatiska förändringar i elevernas resultat (Pedagog Malmö, 2013). Det två nivåerna är sedan indelade i fyra steg, se bild. 5
Ruben R. Puentedura, As We May Tech: Education Technology, From Theory Into Practice (2009). SAMR-modellens fyra steg Steg 1: S - Substitution/ ersättning - Det digitala verktyget ersätter det tidigare verktyg utan en funktionell förbättring (Puentedura, 2016). Exempel på detta är att eleverna svarar på räkneuppgifter via ett Worddokument i lärplattan istället för att göra detta i en matematikbok. I detta steg nämner Puentedura i Pedagog Malmö (2013) att elevernas resultat inte förändras. Steg 2: A - Augmentation/ förbättring - Det digitala verktyget ersätter det tidigare verktyget med en funktionell förbättring (Puentedura, 2016). Ett exempel på detta är att eleverna använder en applikation på lärplattan som ger eleverna direkt feedback på uppgiften. Puentedura nämner i Pedagog Malmö (2013) att i detta steg kan eleverna få små mätbara förändringar i sitt resultat. Steg 3: M - Modification/ förändring - Det digitala verktyget förändrar arbetsuppgiften (Puentedura, 2016). Exempel på detta är att eleverna delar med sig av sina matematiska lösningar genom att dela dem på sin lärplatta vilket göra att deras klasskamrater kan ta del av dem på sin lärplatta. Här skapar det digitala verktyget ett samarbete mellan eleverna. Puentedura förklarar i Pedagog Malmö (2013) att i detta steg sker stora förändringar i elevernas resultat. 6
Steg 4: R - Redefinition/ omdefiniering - Det digitala verktyget skapar nya möjligheter och arbetsuppgifter som tidigare inte var möjligt (Puentedura, 2016). Ett exempel på detta är att eleverna redovisar sina matematiska kunskaper genom att spela in en film med lärplattan istället för att redovisa sina kunskaper med papper och penna. Lärplattan ger här även en möjlighet till att dela dessa filmer internationellt och klassrummet blir världen genom att dess väggar försvinner (Pedagog Malmö, 2013b). I sista steget nämner Puentedura att här förbättras elevernas resultat över förväntan (Pedagog Malmö, 2013). 3.2.2 SAMR-modellens användning i denna studie Bray och Tangney (2017) beskriver att SAMR-modellen är lämplig att använda för att beskriva stegen för en teknisk adaptivitet i samband med en specifik uppgift eller aktivitet i klassrummet. Därför är SAMR- modellens funktion i denna studie att analysera datan som framkommer i intervjuerna av fyra lärare. Lärarnas data kommer analyseras utifrån dessa fyra olika steg inom SAMR-modellen genom att se på vilket av dessa steg lärarnas användning av lärplattor i matematikundervisningen faller in. Därav kommer frågeställning ett i denna studie att besvaras: På vilka olika sätt använder lärare lärplattan i sin matematikundervisning på lågstadiet? Vidare kan även den andra frågeställningen: Vilka fördelar och nackdelar anser lärarna på lågstadiet att det finns när eleverna arbetar med lärplattor i matematikundervisningen? besvaras genom att använda SAMR-modellen för att analysera lärarnas svar och se om någon fördel de nämner gör att de hamnar på ett högre steg i modellen eller om någon nackdel gör att det inte är möjligt att uppnå ett högre steg. 3.3 Tidigare forskning I detta avsnitt presenteras tidigare forskning kring lärplattans påverkan på undervisningen i skolan samt den digitala utvecklingen i läroplan och skola, lärarnas roll och digital kompetens samt lärplattan som digitalt verktyg. 7
3.3.1 Den digitala utvecklingen i läroplanen och skolan Den 9 mars 2017 beslutade Sveriges regering att det skulle ske ett förtydligande och förstärkningar i de svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan för att tydliggöra skolan uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens (Regeringskansliet, 2017). Anledningen till att det krävs en revidering i läroplanen och en mer digitaliserad utbildning är att eleverna lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och behöver denna kunskap för att verka som demokratiska medborgare i det svenska samhället (Skolverket 2017a). Vidare menar Skolverket att de nya skrivningarna i läroplanen strävar mot att eleverna ska stärka sin förmåga att förstå och använda digitala system och tjänster som i sin tur ska leda till att eleverna kan lösa problem och omsätta idéer på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Antalet lärplattor och datorer i skolan har ökat kraftigt de senaste åren. Enligt en rapport från Skolverket (2016b) gick det omkring 1,8 elever per lärplatta eller dator i grundskolan år 2015 vilket är en stor förändring från år 2012 då det var 3,0 elever per lärplatta eller dator. Allt fler kommuner och skolor satsar på att ge eller låna eleverna en egen personlig lärplatta eller dator, det som kallas 1:1 satsningen. Användningen av digitala verktyg har ökat i skolan, både för eleverna och lärarna men inom matematikämnet är det fortfarande relativ ovanligt att eleverna använder sig av lärplatta eller dator (Skolverket, 2016b). 3.3.2 Lärarens roll och digital kompetens För att digitala verktyg ska ge möjlighet till högre resultat hos eleverna är lärarens roll avgörande genom hur läraren väljer att göra med de digitala verktygen tillsammans med sina elever (Skolforskningsinstitutet, 2017). Skolforskningsinstitutets menar att lärarens insatser därmed blir centrala och det krävs mer av läraren. Utbildningsförvaltningen (2013) belyser att lärare måste kunna finna och vidareutveckla nya pedagogiska användningsformer för att kunna utnyttja den fulla tekniska potentialen hos digitala verktyg. Vidare nämner de att kompetensutveckling bör erbjudas till lärare i olika kommuner och städer och att den bör vara inriktad på elevåldrar och ämnen som lärarna undervisar i. Ytterligare tips på kompetensutveckling som Utbildningsförvaltningen ger är Facebookgrupper som innehåller väsentligt område då i detta fall digitala verktyg och 8
ytterligare en hjälp kan också vara genom det kollegiala lärandet och dessa exempel drivs av engagerade lärare. 3.3.3 Lärplattan som digitalt verktyg Lärplattan som ett digitalt verktyg i undervisningen har fått ett genombrott i både förskola och grundskola (Skolverket, 2016b). En trend som skolverkets undersökning visar är att grundskolan väljer lärplattor framför datorer. Detta kan bero på att batteritiden är längre, lärplattan väger mindre och uppkopplingstiden är kortare och det går fort för eleverna att logga in (Utbildningsförvaltningen, 2013). Utbildningsförvaltningen visar att lärplattan även kombinerar möjligheten till att ha tillgång till internet, ta fotografi, spela in ljud och filma. Lärplattan är även enkel för yngre elever att lära sig hur den används. Exempel på detta är att eleverna styr lärplattan med hjälp av fingrarna och skärmen fungerar som en pekskärm. Då kräver inte eleverna färdigheter som att skriva på ett tangentbord eller använda en datormus för att använda lärplattans fulla potential. 3.3.4 Forskning om användandet av lärplattor som digitalt verktyg i undervisningen Påverkar elevernas attityder I Janet M. Ferguson (2016) studie framkom det att eleverna tyckte att de lärde sig mer i skolan när det arbetade med lärplatta för att de blev mer produktiva och undervisningen blev roligare och intressantare. Detta underbygger följande fyra studier av Marie Genevieve Johnson (2013), Ibtesam Fares Al- Mashageh (2016), Melissa Ingrahams (2013) och Daljit Kaur, Ashley Koval och Hannah Chaney (2017) genom att nämna i sina studier att användningen av lärplattan skapade engagemang hos eleverna vilket ökade deras motivation till att lära sig och det bidrog även till att lärandet blev roligt för dessa elever. Tre av dessa studier inriktas på ämnet matematik dock inte Johnsons studie. Johnson (2013) nämner också i sin studie att elever med koncentrationssvårigheter kan behålla fokus under en längre period om lärplattan används som ett verktyg i undervisningen. I Fergusons (2016) studie lyftes även några nackdelar fram från eleverna som arbetar med lärplattan. Det huvudsakliga klagomålet på lärplattan var att den kunde sluta att 9
fungera, att internet inte fungerade eller att lärplattorna inte alltid var laddade. Detta menar Fergusons gör att mycket undervisningstid går åt att se till att lärplattorna fungerar. Liknande klagomål finns i Skolverkets (2016b) rapport där förskolechefer och rektorer tar upp att det ökande antalet av lärplattor, datorer och IT-utrustning i verksamheten gör att internetuppkopplingens kapacitet inte längre är tillräcklig. Sammanfattningsvis kan lärplattans användning i undervisningen få fram elevernas positiva attityder till undervisningen och lärande dock även negativa när lärplattan inte fungerade som den ska. Positiva påverkan på det matematiska innehållet Utifrån det matematiska innehållet visar Al-Mashaqbeh (2016) att genom användningen av lärplattan kan eleverna lära sig matematiska begrepp, problemlösning och matematiska färdigheter. Kaur, Koval & Chaney (2017) underbygger detta i sin studie att användning av lärplattan i matematikundervisningen kan hjälpa elevernas begreppsförmåga, förstå tal och dess ordning samt att uttrycka sig matematiskt. Exempel på detta är att eleverna kan via olika matematiska applikationer och hemsidor träna på addition, subtraktion, olika uppställningar och lösa olika matematiska problem. Lärplattan är generellt användbar för undervisning i matematik (Johnson, 2013). Al-Mashaqbeh (2016) poängterar att lärplattan är ett ypperligt verktyg att använda i elevernas inlärningsprocess i matematik då det finns många välutvecklade applikationer som kan förbättra elevernas matematiska färdigheter. Dock visar Fergusons (2016) studie där eleverna arbetar mycket med lärplattan att de saknar att göra vissa uppgifter med papper och penna främst i matematikämnet. Sammanfattningsvis är lärplattan ett verktyg som ger positiva effekter till matematikämnet och dess innehåll genom att eleverna på olika sätt kan utveckla sina kunskaper inom matematiska begrepp, problemlösning, förståelse av tal och olika matematiska färdigheter. Möjlighet till att individanpassa Al-Mashaqbeh (2016) beskriver att lärplattan ger möjlighet att anpassa lärandet till en lämplig metod för en viss elev då varje elev lär sig på olika sätt inom matematik. Kaur, 10
Koval & Chaney (2017) underbygger detta genom att i sin studie nämna att lärarkandidaterna kunde med hjälp av lärplattan individualisera matematiska instruktioner som var baserade på elevernas förmågor och därmed kunde de anpassa inlärningsmetoden för att möta elevers olika behov och förmågor. Utbildningsförvaltningen (2013) visar också på att när varje elev har varsin lärplatta att arbeta med leder det till att det blir enklare att individanpassa undervisningen och genom detta kan eleverna arbeta med olika applikationer utan att någon elev blir utpekad i klassen. Detta leder till inkludering i klassrummet (Skolverket, 2017c). Samt uppnås kraven som står i läroplanen att undervisningen i klassrummet ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar (Skolverket, 2017b). Utifrån ämnet matematik nämner Skolforskningsinstitutet (2017) att om lärplattan erbjuder individanpassad vägledning kan verktyget ge goda förutsättningar till elevernas kunskapsutveckling inom matematik. Genom lärplattan som digitalt verktyg kan undervisningen anpassas till varje elev så att eleven blir utmanad och stimulerad på elevens nivå. Snabb återkoppling till eleverna Lärplattan som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen gör att eleverna får snabb feedback eller återkoppling på deras uppgift (Kaur, Koval & Chaney, 2017). Följande studie visar att den snabba återkopplingen gav eleverna möjlighet till att förstå och behålla innehållet bättre. Liknande resultat hittas i Ferguson (2016) enkätstudie där eleverna tar upp att det blir lättare att kommunicera med lärarna och få återkoppling samt att eleverna alltid har möjlighet att ta del av sina betyg för att se vart de befinner sig i de olika ämnena. Lärplattan kan ses som ett digitalt verktyg som ger direkt återkoppling på en uppgift jämfört med när elever utför uppgifter på papper där dessa sedan ska lämnas in till läraren och rättas vilket tar längre tid. Stort utbud av aktiviteter Tre olika studier underbygger samma slutsats vilket är att lärplattan som digitalt verktyg i matematikundervisningen ger möjlighet till ett stort utbud av aktiviteter vilket gör att lärplattan öppnar för nya vägar i lärandet (Kaur, Koval & Chaney, 2017; Ingraham, 11
2013; Al-Mashagbeh; 2016). Dock är detta något som problematiseras i Johnsons (2013) studie där hon nämner att det finns många applikationer till lärplattan vilket gör det svårt för läraren att finna lämpliga applikationer till klassen då tiden är begränsad. Även det faktum att lärplattan ger eleverna stor tillgång till mycket som inte är skolrelaterat kan bli ett problem. Elever tar själva upp att det blir en distraktion när deras klasskamrater inte följer arbetsuppgifter på lärplattan utan istället spelar spel på sin lärplatta (Ferguson 2016). I en rapport från Skolverket (2016b) tar de upp att digitala verktyg i skolundervisningen är en utmaning för både lärare och elever då det skapar en distraktion. Både lärare och elever nämner att eleverna blir störda av sin egen användning av sms och sociala medier under skolundervisningen. Utbildningsförvaltningen (2013) nämner att lärplattan då kan ses av eleverna mer som ett lekredskap än ett mer seriöst redskap till skolarbete. Dock står det skrivet i läroplanen att skolan ska ge leken en väsentlig del i det aktiva lärandet (Skolverket, 2017b). Sammanfattningsvis är lärplattan ett digitalt verktyg som har ett stort utbud av aktiviteter för eleverna men detta ger också lärarna ett ansvar att finna lämpliga applikationer till sina elever men tiden kan begränsa detta. Det blir även viktigt för läraren att vara uppmärksam så att eleverna är inne på applikationer som är relevanta för undervisningen då även spel kan vara en väsentlig del. Påverkar elevernas välmående i skolan Även om lärplattan på många sätt underlättar elevernas vardag i skolan på så sätt att de inte behöver bärar runt på en massa böcker, att mycket av skolmaterialet är samlat på ett ställe och att det blir lättare för eleverna att använda sina anteckningar så lyfter eleverna fram nackdelar (Ferguson, 2016). Elever nämner i Fergusons studie att lärplattan ger dem huvudvärk och brännande och trötta ögon när de arbetar en längre tid med lärplattan. Utbildningsförvaltningen (2013) bygger vidare på detta genom att nämna att när eleverna arbetar med sin lärplatta finns risken att eleverna sitter mer hopsjunkna med böjd nacke och rygg. För att förhindra detta menar Utbildningsförvaltningen att lärare bör skapa ergonomiskt riktiga arbetsställningar. 12
Elevernas ansvarstagande Det faktum att lärplattan är en ekonomisk fråga kan inte bortses. Det blir ett ansvar för eleverna att bibehålla sin lärplatta hel. Eleverna i Fergusons (2016) studie tar upp det faktum att en arbetsbok inte kan gå i sönder och även elever som tycker att det är slöseri med pengar observerades. När eleverna börjar skolan är de endast sex år gamla och deras förmåga att ta ansvar för detta dyra verktyg som lärplattan är, är oftast inte helt utvecklad vilket kan göra att lärplattan lätt går i sönder. Att skolorna ska betala för de skador eleverna har åstadkommit på det digitala verktyget kan vara ekonomiskt krävande för verksamheten men att eleverna ska betala för det är inte heller en möjlighet i den svenska skolan. I Grundskoleförordningen 1994:1194 i andra kapitlet under 24 står det att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för eleverna och att de utan kostnad ska ha tillgång till läromedel, verktyg och andra hjälpmedel (SFS 1994:1194). Här uppkommer ett problem med att arbeta med lärplattan i skolan och främst i de tidiga åldrarna. För att förhindra detta i den mån som går nämner Utbildningsförvaltningen (2013) att många skolor i Stockholm har införskaffat bättre skydd till lärplattan just till yngre elever. 13
4. Metod Följande metodkapitel är avgränsat i fem olika avsnitt; val av metod, urval, genomförande, reliabilitet och validitet och forskningsetiska överväganden. 4.1 Val av metod Eftersom att frågeställningarna i denna studie riktar sig till lärarnas åsikter ansågs en kvalitativ forskningsmetod lämplig. En kvalitativ forskningsmetod utgår från deltagarnas åsikter istället för en forskares åsikter (Bryman, 2013). Det skapar en mer rik och fyllig data istället för den hårddragna och reliabla data som framkommer i den kvantitativa forskningsmetoden (Bryman, 2013). Då det är lärarnas användning av lärplattan och ansedda fördelar och nackdelar som är fokus i studien är intervju av lärare en lämplig metod för att få fram den data som söks. 4.1.1 Intervju Intervju är den mest använda metoden i kvalitativa studier (Bryman, 2013) då den ger tillgång till andra människors sätt att se på saker och ting (Alvehus, 2013). Det är viktigt att tänka på att bara för att intervjuer används som en metod betyder inte det att det är en kvalitativ studie då en intervju kan vara strukturerad på olika sätt. Alvehus (2013) menar att allt för strukturerad intervju liknar mer en enkät vilket gör att poängen med intervjuer försvinner. För att förhindrar detta används en semistrukturerad intervju. Detta innebär att intervjuaren utgår från ett formulär med ett fåtal öppna frågor som samtalet utgår från (Alvehus, 2013). Då får respondenten större möjlighet att påverka innehållet vilket gör att intervjuaren aktivt måste lyssna för att kunna ställa följdfrågor. Fyra verksamma lärare blev intervjuade utifrån frågorna i bilaga 1 där öppna frågor användes och deltagarna hade då möjlighet att påverka innehållet. 4.2 Urval Studien är baserad på intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Strategiska urval har genomförts genom att dessa lärare har valts ut eftersom det är lärare vi tidigare haft kontakt med och som vi vet arbetar med lärplattor i sin matematikundervisning. Enligt Alvehus (2013) är strategiskt urval ett sätt att välja vem som ska intervjuas 14
genom att personerna som intervjuar känner till miljön och väljer då verksamma personer att intervjua i denna miljö. Ytterligare urval har gjorts genom att medvetet välja lärare som arbetar på fyra olika skolor i tre olika kommuner med olika förutsättningar. Ett krav var att de skulle vara legitimerade lärare. Lärarna kontaktades genom att ett mail skickades ut, se bilaga 2, där fyra lärare såg positivt på detta och ville delta i en intervju. Därefter bokades intervjuer in. Samtliga deltagare har tilldelats fiktiva namn Sara, Marie, Kim och Lisa. Tabell 1: Information av respondenterna Fiktiva namn Antal år som lärare Antal år med lärplattor (tillgång till lärplattor) Sara 16 år 7 år (1:1 undervisning) Marie 22 år 3 år (1:1 undervisning) Kim 24 år 5 år (1:1 undervisning) Lisa 8 år 5 år (15 st på 66 elever) 4.3 Genomförande 4.3.1 Intervju Som ovan nämnt så har strategiska val av respondenter valts ut och när fyra lärare ville delta i intervjuerna bestämdes datum då intervjuerna skulle äga rum. Alla fyra intervjuer genomfördes under en veckas tid och alla intervjuer genomfördes på respondenternas arbetsplats. Innan intervjun med en respondent började fick respondenten skriva under en blankett, se bilaga 3, där accepterade de att intervjun spelades in via mobiltelefon, att intervjun skulle transkriberas och användas i ett examensarbete. Intervjuerna varade i 20 till 60 minuter. Efter intervjuernas genomförande transkriberades dessa. 15
4.3.2 Metodanalys Alvehus (2013) nämner att analysprocessen beskrivs utifrån tre termer; sortera, reducera och argumentera. Under transkriberingen av de olika intervjuerna färgkodades data i olika färger. En färg för fördelar, en för nackdelar och en för varje steg i SAMRmodellen som är kopplade till frågeställningarna. Här började redan sorteringen och reduceringen av den insamlade data. Sortering menar Alvehus (2013) är att läsa igenom den insamlade data och sortera den i olika teman och reducering menas med att data sorteras ut och att denna del av analysen är starkt driven av syftet och frågeställningarna i studien och påverkar då urvalet. Efter detta fortsatte ytterligare en reducering av data då utifrån alla fyra transkriberingar försökte finna gemensamma teman som kunde användas. När dessa gemensamma teman var funna användes dessa som underrubriker i resultatkapitlet och argumenterades. Alvehus (2013) menar att argumentera handlar om att utifrån hur problemet i studien är formulerat måste analysen tydligt underbygga slutsatserna. Den första frågeställningen där användningen av lärplattan var i fokus analyserades de olika matematiska aktiviteterna som då blev de olika underrubrikerna och dessa placerades in på en av SAMR-modellens fyra steg. Därefter argumenterades varför aktiviteten når just det steget. I den andra frågeställningen analyserades varför fördelarna och nackdelarna med lärplattan gör att matematikundervisningen når ett högre eller ett lägre steg i SAMR-modellen. 4.4 Reliabilitet och validitet i studien Reliabilitet är ett annat begrepp är tillförlitlighet och detta handlar om att se om resultaten från en undersökning blir densamma om undersökningen genomförs igen eller kanske undersökningen påverkas av slumpmässiga händelser (Bryman, 2013). Då denna studie utgår från intervjuer av fyra olika lärare blir det svårt att uppnå en hög reliabilitet dock kan detta förhindras i den mån som går genom att de intervjuade lärarna arbetar i tre olika kommuner där förutsättningarna är olika. Validitet är huruvida det som ska undersökas verkligen undersöks (Alvehus, 2013). För att kunna uppnå syftet och besvara frågeställningarna i denna studie är det viktigt att intervjufrågorna som ställs till lärarna är väl konkretiserade utifrån studiens frågeställningar. Då en semistrukturerad intervju användes förbereddes följdfrågor 16
innan intervjuerna för att förhindra så att vi inte får svar som inte var relevanta till studiens frågeställningar och därmed uppnå en så hög validitet som möjligt. 4.5 Forskningsetiska överväganden Det finns forskningsetiska principer som innebär olika normer för förhållandet mellan forskare och uppgiftslämnare, respondenterna i detta fall, när arbeten av detta slag utformas (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet är ett huvudkrav som Vetenskapsrådet nämner och innebär att forskaren ska informera respondenten om deras uppgift i studien och vilka villkor som gäller. Detta gjordes genom att både skriva ett informationsmail till lärarna som frågades om de ville delta i intervjuerna, se bilaga 1, och även låta lärarna underteckna en blankett, se bilaga 3, med vilka villkor som gällde. Samtyckeskravet innebär enligt Vetenskapsrådet att deltagaren, i detta fall lärarna, har rätt till att bestämma över sin egen medverkan. Frågan ställdes till ett antal lärare som själva fick bestämma om de ville medverka på en intervju eller inte. Vidare nämner Vetenskapsrådet att Nyttjandekravet innebär att uppgifter från en enskild person endast får användas i forskningsändamål vilket också gjordes tydligt för lärarna genom att i blankett, se bilaga 3, nämnde att intervjun kommer användas i ett examensarbete. Det fjärde och sista huvudkravet enligt Vetenskapsrådet är Konfidentialitetskravet vilket innebär att uppgifter som insamlas vid då i detta fall intervjuer skall förvaras på ett sätt så att inga obehöriga kan ta del av den. All data förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga har åtkomst till den. Efter att arbetet är klart kommer inspelningarna av intervjuerna att raderas. 17
5. Resultat I följande kapitel kommer studiens resultat presenteras utifrån de fyra intervjuerna. En kort presentation av de intervjuade lärarnas förutsättningar inleder kapitlet följt av de två avsnitt som är kopplade till frågeställningarna. I första avsnittet delas data från de genomförda intervjuerna upp i sex teman där lärarnas användning av lärplattan i matematikundervisningen presenteras. Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell används för att analysera innehållet. Dessa sex teman uppstod när data analyserades och det framkom då vilket steg de olika matematiska aktiviteterna kategoriseras under utifrån SAMR-modellens fyra olika steg. I andra avsnittet delades data upp i fördelar och nackdelar för att besvaras studiens andra frågeställning. Där delades fördelar och nackdelar upp i olika teman för att analysera hur de påverkar matematikundervisningen och om den når ett högre eller ett lägre steg i SAMR-modellen på grund av den nämnda för- eller nackdelen. 5.1 Lärarnas förutsättningar Marie och Kim har arbetat som verksamma lärare i över två decennier medan Sara och Lisa har arbetat i sexton respektive åtta år. Sara, Marie och Kim har stor tillgång till lärplattor då de har 1:1 lösningen, alla elever har varsin lärplatta. Dock har Lisa inte samma tillgång, på hennes skola har de 15 lärplattor till 66 elever. Marie nämner i sin intervju att de har fått fortbildning på sin arbetsplats inom lärplattans användning medan resterande intervjuade lärarna berättar att de inte fått någon fortbildning utan eget intresse är det som har drivit användningen av lärplattan i matematikundervisningen framåt. 18
5.2 Olika sätt att använda lärplattan i matematikundervisningen 5.2.1 Färdighetsträning med hjälp av applikationer och hemsidor skapar en förbättring Alla lärare som blev intervjuade berättade att deras elever använder matematiska applikationer och hemsidor på deras lärplattor för att färdighetsträna så som multiplikationstabellen, algoritmer och huvudräkning. Dessa applikationer och hemsidor ger direkt återkoppling till eleverna ifall de har svarat rätt eller fel på en uppgift. Dessa applikationer använder de olika lärarna på olika sätt. För vissa är det huvudaktiviteten under en matematiklektion medan andra lärare använder det sällan och som belöning i slutet på lektionen. Enligt SAMR-modellen hamnar just denna matematikaktivitet på steg två. På steg två i SAMR-modellen ska det digitala verktyget, lärplattan, skapa en funktionell förbättring. Hade färdighetsträningen skett med papper och penna hade eleven behövt att läraren rättar uppgiften först innan eleven blir medveten om hur resultatet blir. Detta hade tagit tid och elevens fokus på uppgiften kan försvinna. Den direkta återkopplingen gör att användningen av applikationer skapar en funktionell förbättring i matematikundervisningen då elever inte behöver vänta på sitt resultat utan får ta del av resultatet direkt. 5.2.2 Applikationer som skapar en förändring I intervjun med Kim berättade hon om hur hon använde applikationer som inte är direkt kopplade till matematikämnet i sin matematikundervisning med goda resultat. Kims elever använder applikationer såsom Explain Everything, Book creator och Keynote där eleverna själva får förklara hur de löser en matematikuppgift med hjälp av ord, bilder, tecken och inspelning via mikrofon och kamera. De skapar då en presentation som de sedan delar med sig till sin lärare och/eller andra klasskamrater. Med hjälp av dessa applikationer på lärplattan uppnås steg tre i SAMR-modellen då det digitala verktyget, lärplattan, förändrar arbetsuppgiften. Dock uppnås inte steg fyra då det inte används i ett syfte att dela dessa presentationer med omvärlden utan den delas mellan eleverna och lärare i klassrummet. I dessa presentationer kan Kim tydligt se om eleven har en djup 19
förståelse och inte bara en intränad metod, en ytlig matematisk förståelse. Hade inte lärplattan erbjudit denna förändring av arbetsuppgift hade läraren behövt samtala enskilt med varje elev på lektionstid för att få samma inblick i elevers matematikkunskaper. Detta hade både varit tidskrävande och kanske omöjligt att genomföra i vissa fall beroende på exempelvis stora elevgrupper. När eleverna får genomföra denna matematikaktivitet blir det även tydligare för eleverna ifall de besitter de testade matematiska kunskaperna då de verbalt måste beskriva sitt tillvägagångssätt. 5.2.3 Kommunikation via lärplattan skapar både förbättring och förändring Både Sara och Kim använder sig av en applikation som heter Google classroom. Denna applikation ger möjlighet till kommunikation mellan lärare och elever. Lärarna publicerar via denna applikation olika matematiska uppgifter och instruktionsfilmer till olika matematiska områden. Eleverna får då möjlighet att själva gå in och ta del av detta innehåll. Enligt SAMR-modellen uppnås steg tre då detta sätt skapar en förändring i matematikundervisningen för att eleverna kan ta del av exempelvis introduktionsfilmerna hur många gånger de vill. Denna möjlighet finns inte om eleverna tillsammans får se filmen eller om läraren har en genomgång av samma matematiska innehåll. Marie gör på liknande sätt genom att hon visar eleverna filmer från Youtube kopplade till olika matematiska områden och sedan skickar hon ut dessa filmer till eleverna som de kan ta del av hemma. Utifrån SAMR-modellen uppnås då steg två och en förbättring då eleverna inte själva kan avgöra ifall de behöver se filmerna fler gånger direkt utan måste då se dessa hemma efter skoltid. Vissa elever kanske inte har förstått uppgiften efter en gång de sett filmen utan behöver fler gånger till att se den. Förbättringen här blir att eleverna ändå kan ta del av filmen i efterhand. En ersättning hade skett och steg ett hade uppnåtts om eleverna bara fått se filmen på matematiklektionen och inte fått tillgång att se den hemma i efterhand. 20
5.2.4 Den digitaliserade matematikboken skapar en förbättring Alla lärarna i studien arbetar med samma matematikbok, Favorit matematik. Denna matematikbok har till viss grad blivit digitaliserad. Elever kan göra uppgifter på lärplattan som är kopplade till deras matematikbok. Den digitaliserade matematikboken gör det möjligt för eleverna att få texten uppläst och även kunna följa med i den markerade texten. Lärarna kan även ge läxor till eleverna i den digitaliserade matematikboken och kan sedan följa elevernas arbetsgång. Enligt SAMR-modellen uppnår den digitaliserade matematikboken steg två för att det sker en funktionell förbättring i jämförelse med den vanliga matematikboken. Ifall eleverna bara hade kunnat utföra uppgifterna i den digitaliserade matematikboken på samma sätt som i sin vanliga fysiska matematikbok hade det inte skett någon funktionell förbättring. Då hade det bara varit en ersättning och hamnat på steg ett i SAMR-modellen. Då eleverna kan få möjlighet till att få texten uppläst och att de kan läsa med i den markerade texten skapar då en förbättring. 5.2.5 Kamerans funktion skapar en förbättring Sara och Kim använder kamerans funktion i lärplattan i sin matematikundervisning. Sara använder kameran bland annat till att låta eleverna fotografera olika föremål i klassrummet som kan delas in i exempelvis fjärdedelar. Kim nämner hur eleverna använder kameran för att fotografera mönster, fotografera saker eleverna byggt eller lösningar på ett matematiskt problem. Kim säger till och med att kameran nästan är det som är viktigast i lärplattan och att man kan använda den mycket i matematikundervisningen. Dessa matematiska aktiviteter som Kim och Sara gör i sina klassrum uppnår steg två i SAMR-modellen då det sker en förbättring, eleverna tar bilder istället för att exempelvis ritar av. Det blir tidsparande och även enklare för eleverna att dela med sig av sina matematiska kunskaper eller upptäckter. Att ta ett fotografi är inte möjligt utan ett digitalt verktyg, men detta innebär inte att steg fyra i SAMR-modellen uppnås. För att nå ett högre steg behöver uppgiften vara mer komplex i förhållande till det digitala verktyget. 21
5.2.6 Lärplattans samspel med andra digitala verktyg skapar förbättring Lisa poängterar i sin intervju att hon själv använder sin lärplatta mycket för att göra hennes genomgångar tydligare för eleverna. Detta gör hon genom att visa matematikuppgifter via sin lärplatta kopplat till projektorn i klassrummet. Projektorn gör det möjligt för eleverna att se och ta del av matematikuppgifter som de sedan ska utföra. Kim använder sin smartboard på liknade sätt som Lisa men hon berättar även i sin intervju hur hon brukar visa upp elevernas lösningar och ibland jämför dem med varandra för att skapa en djupare förståelse hos eleverna. Dessa matematiska aktiviteter gör att steg två i SAMR-modellen uppnås genom att detta skapar en funktionell förbättring då genomgången blir tydligare för eleverna eftersom eleverna både får använda fler sinnen så som se och höra det matematiska innehållet från genomgången. 5.2.7 Sammanfattning av användandet av lärplattan Lärarna som deltog i studien använder lärplattan i sin matematikundervisning på olika sätt genom olika applikationer som är kopplade till matematikinnehåll samt applikationer som kan användas i alla skolämnen. Applikationer såsom Google classroom används för att lärarna ska kunna kommunicera ut uppgifter och annat matematiskt innehåll till sina elever. Kameran i lärplattan kan skapa nya möjligheter till användning av lärplattan i matematikundervisningen beroende på den matematiska aktiviteten. Exempel är att eleverna kan dokumentera sina uppgifter och även att eleverna kan fotografera olika föremål som kan delas in i fjärdedelar. Lärplattans samspel med projektorn skapar en förbättring då uppgifterna blir tydligare för eleverna. Efter att alla fyra intervjuerna var genomförda var det tydligt att lärarnas syn på användningen av lärplattan skilde sig stort. Detta framkom av hur mycket lärarna använder lärplattan i sin matematikundervisning. För några av lärarna är lärplattan en självklarhet i matematikundervisningen och matematikboken ses mest som en hög med papper fullt med prestige och stress som lärplattan lätt kan ersätta och förbättra. Andra lärare använder den sparsamt och ser många nackdelar med att använda lärplattan i stor utsträckning i matematikundervisning. 22
5.3 Fördelar och nackdelar med att använda lärplattan i matematikundervisningen 5.3.1 Fördelar I vår studie uppkom det att de fyra intervjuade lärarna ansåg att det finns fler fördelar än nackdelar med lärplattan. Detta avsnitt är indelat i olika underrubriker kopplade till de mest förekommande fördelarna med lärplattan utifrån intervjuerna. Färdighetsträning via matematiska applikationer och hemsidor Samtliga intervjuade lärare ansåg att träna olika matematiska färdigheter underlättas med hjälp av olika applikationer och hemsidor i lärplattan. De flesta av de matematiska applikationerna uppnår steg två i SAMR-modellen för att de ger direkt återkoppling på elevernas svar. Detta kan inte ske utan ett digitalt verktyg, lärplattan. Enklare att individanpassa Kim och Lisa berättar i intervjuerna att de nu finner det enklare att individanpassa matematikundervisningens innehåll till elevernas olika förutsättningar med hjälp av färdiga matematiska applikationer och hemsidor. Dessa applikationer och hemsidor är programmerade på så sätt att alla elever blir utmanade på sin nivå. Enligt SAMRmodellen uppnås steg två, en förbättring. Detta är på grund av att i jämförelse med den fysiska matematikboken där upplägget är att alla elever ska räkna alla uppgifter gör det digitala verktyget, lärplattan, det nu möjligt att varje enskild elev arbetar utifrån sin nivå och matematikundervisningen blir då mer individanpassad. Varje elev utmanas och stimuleras utifrån sin nivå. Hjälper elever som har svårt med finmotoriken Marie och Lisa nämner i sina intervjuer att lärplattan hjälper elever som har svårt med finmotoriken då lärplattan inte kräver att eleverna ska kunna hålla i en penna och även kunna skriva tydbart. Från detta perspektiv hamnar lärplattan på steg två i SAMRmodellen. Aktiviteten förbättras och förenklas för de elever som har svårt med finmotoriken och det är bara elevernas matematiska kunskaper som mäts. Alla elever kan visa sina matematiska kunskaper utan att hindras av utomstående faktorer så som i detta fall finmotorik. 23
Skapar positiva attityder hos elever Samtliga intervjuade lärare anser att eleverna tycker det är lustfyllt och roligt att använda lärplattan i sin matematikundervisning. Kim nämner också att hennes elever älskar lärplattan och att dessa elever kan sitta hur länge som helst och arbeta med relevant matematiskt innehåll. Hon nämner vidare att eleverna inte heller ger upp lika lätt när eleverna arbetar på lärplattan då det är lättare att rätta sina misstag på en lärplatta. Eftersom eleverna visar en positiv attityd till att använda lärplattan i matematikundervisningen ger detta en möjlighet till att matematikundervisningen kan klättra på SAMR-modellens olika steg. Detta för att eleverna uppskattar undervisning med digitala verktyg, lärplattan, och då mer mottagliga för den matematiska undervisningen. Underlättar vardagen i skolan för läraren Kim nämner att lärplattan är smidig att bära med sig mellan olika klassrum, hemmet och skolan. Sara poängterar att i lärplattan kan man spara allt material på ett och samma ställe vilket gör att papper sparas och att materialet blir mer organiserat. Till exempel kan lärplattan underlätta för lärarna så att mycket extra arbete försvinner så som att skriva ut, kopiera, sammanställa olika dokument etc. Då skapas en möjlighet för läraren att lägga dessa timmar på att utveckla sin matematikundervisning, med hjälp av digitala verktyg, och kan då klättra högre upp i SAMR-modellens steg. Då det krävs mer planering av läraren ju högre upp på SAMR-modellen som matematikundervisningen befinner sig på. Sammanfattning av lärarnas ansedda fördelar Det uppkom många fördelar med att använda lärplattan i sin matematikundervisning av de intervjuade lärarna. Fördelarna var bland annat att genom lärplattans matematiska applikationer kan eleverna träna matematiska färdigheter såsom multiplikationstabellen, addition och subtraktion. Genom dessa olika matematiska applikationer kan matematikundervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar. Vidare hjälper även lärplattan elever som har svårt med finmotoriken då den inte kräver att eleverna ska kunna skriva förhand. Lärplattan ger också en positiv attityd hos elever då eleverna tycker den är rolig att använda i matematikundervisningen och eleverna kan då sitta under en längre tid med den. Utifrån ett lärarperspektiv så underlättar även lärplattan 24
lärarnas vardag i skolan då den är smidig att bära med sig och lärarna kan samla allt material på lärplattan. Alla dessa fördelar med lärplattan ökar möjligheten att matematikundervisningen når ett högre steg i SAMR-modellen. 5.3.2 Nackdelar I studien uppkom det att nackdelarna inte var så många men däremot var de så pass stora att de hindrar lärarna att använda lärplattan mer i sin matematikundervisning. Detta avsnitt är indelat i olika underrubriker kopplade till de mest förekommande nackdelar med lärplattan utifrån lärarnas åsikter. När tekniken inte fungerar Alla lärarna i studien nämner i sina intervjuer att den största nackdelen är när tekniken inte fungerar. Exempel är när nätverket ligger nere eller det blir en överbelastning av nätverket då många använder det samtidigt. Andra tekniska problem som Marie nämner kan uppkomma är när de ska ladda ner nya matematiska applikationer på lärplattorna, vissa av elevernas lärplatta fungerar att ladda ner applikationer på medans andras inte gör det. Detta är både tidskrävande för läraren och tar upp mycket lektionstid samt att det då skapas skillnader mellan de olika elevernas lärplattor. Att tekniken inte alltid fungerar hindrar det också att matematikundervisningen hamnar på ett högre steg inom SAMR-modellen. Elevernas bristande ansvarstagande Det faktum att de intervjuade lärarna arbetar med lågstadieelever påverkar deras syn på lärplattans nackdelar tydligt i intervjuerna. Kim nämner att eleverna glömmer att ladda sina lärplattor vilket gör att matematikundervisningen inte blir som planerat. Lisa nämner att vissa elever inte gör det som eleverna ska under matematiklektionen på lärplattan utan eleverna är exempelvis inne på Youtube eller spelar andra spel. Att lärplattan är ett dyrt verktyg att använda i undervisningen och att det alltid finns en risk att eleverna ska tappa eller på något sätt ta i sönder lärplattan ses som en nackdel. Kim berättar att på deras skola är lärplattan extra skyddad så det händer sällan att den går i sönder men det har hänt och då är det en stor kostnad för skolan att betala. Om lärplattan inte är laddad, är i sönder eller eleverna inte använder lärplattan på det sätt som läraren tänkt de ska använda den blir det ett hinder för matematikundervisningen att uppnå ett högre steg på SAMR-modellen. 25