Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Multiresistenta bakterier

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

MRSA. Information till patienter och närstående

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Basala hygienrutiner

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

MRSA. Information till patienter och närstående

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

MRB Multiresistenta bakterier

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienrutiner i förskolan

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Lokal anvisning

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Innehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Viktigt med handhygien

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Innehåll: Inledning sid 1

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Antibiotikaresistens

ESBL. Information till patienter och närstående

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Välkommen till Hygien i förskolan

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

VRE - hygienrekommendationer

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Transkript:

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06

QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika. X Att den är resistent mot vissa antibiotika. 2 Att den orsakar fler infektioner

Multiresistenta bakterier (MRB) Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar.

MRB Kraftig global ökning av MRB Hög förskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling. Ökat resande ökar risken för och exponering och bärarskap MRB har en ökad motståndskraft mot flera antibiotika och därför svårare att behandla. Resistens är en naturlig anpassning av bakterier för att klara sin överlevnad i en ny miljö

MRB (multiresistenta bakterier) MRSA hud- och sår bakterie meticillinresistenta staphylococcus aureus ESBL tarmbakterie, oftast e-coli extended spectrum betalactamas ESBL CARBA extended spectrum betalactamas, resistent mot carbapenemer VRE tarmbakterier vancomycinresistenta enterokocker

MRSA Staphylococcus aureus finns normalt på hud- och slemhinnor utan att ge besvär Orsakar ibland infektioner bl.a. bölder, sårinfektioner, sepsis Resistent mot vissa antibiotika Orsakar inte fler infektioner men kan vara svårare att behandla

Hur smittar MRSA? En person som bara är bärare smittar sällan andra Smittrisk ökar om man har riskfaktorer. Infektioner i huden, svårläkta sår, vätskande sår, eksem, kroniska hudsjukdomar. En samhällssmitta.kan smitta tex inom familj, på förskola, vid kontakt med djur, vid kroppskontakt inom sport, träningslokaler och gym. Smittspridning kan också ske på sjukhus och andra vårdmiljöer. Det här fotot av

MRSA hos personal med riskyrke Riskyrke sjukvård, äldreomsorg, förskola, livsmedelshantering, djurskötsel Riskfaktorer avstängning från vårdnära arbete. Vid näs- och svalgbärarskap oftast fortsatt arbete. Läka sår, eksem Behandling kan övervägas

Detta bör MRSA-bärare tänka på God handhygien, flytande tvål, egen handduk Riskfaktorer ökar risken att smitta andra. God hygien extra viktigt. Duscha istället för badkar, inte bada i bassäng. Sår täcks med förband och byt om det vätskar igenom. Tvätta händerna! Vid hudinfektion, svårläkta eller vätskande sår eller eksem bör du inte delta i sport och idrott med mycket kroppskontakt eller använda gemensamma träningslokaler. Har du riskfaktorer är det viktigt med god handhygien vid djurkontakt eftersom djur kan bli bärare av MRSA.

Förhållningsregler för MRSB-bärare enligt smittskyddlagen Du måste komma på återbesök och lämna de prover din läkare anser nödvändiga Du måste medverka vid smittspårning Du måste berätta om din MRSA-smitta när du får sjukvård, tandvård eller medicinsk fotvård bärarkort för MRSA Har du riskfaktorer för smittspridning måste du berätta vid piercing, tatuering, massage, fotvård och liknande behandling av hud eller slemhinnor.

Vistelse i förskolan Barn som är MRSA-bärare som inte har några riskfaktorer kan vistas i förskola och delta i alla aktiviteter. Barn får inte vara på förskolan vid pågående hudinfektioner, svårläkta eller vätskande sår, bölder, eksem, svinkoppor och nagelbandsinfektioner oavsett om MRSA påvisats i aktuell hudskada eller ej.

Information till förskolan om MRSA-bärarskap Behandlande läkare och Smittskydd kan i samråd med barnets föräldrar avgöra om det är lämpligt att informera förskolechef. Övrig personal behöver inte ha kännedom om barnets bärarskap Förskolans generella hygienrutiner ska vara tillräckliga för att förebygga smittspridning och barnet ska inte vistas i förskola om ökad risk för smittspridning finns.

Smittspårning MRSA-team på infektionsmottagningen familj och nära anhöriga Smittskydd om riskfaktorer finns för smittspridning utanför familjen Förskolechef informeras om smittspårning ska ske. Sedan info till personal och föräldrar till barnen på förskolan. Identitet på indexbarnet avslöjas inte! MRSA-odlingar på barn och personal som har någon riskfaktor för att smittas Efter provsvar tas beslut om ytterligare smittspårning behöver göras ovanligt! D e t h ä r f o t o t

Vad kan vi göra? Grundläggande hygienrutiner! På samma sätt som MRSA smittar också andra hud-, sår- och tarmbakterier. Man kan vara bärare av MRSA och ESBL fast vi aldrig får veta det. Var alltid noga med hygien!

Handhygien personal Inga smycken på händer och underarmar. Inte nagellack eller lösnaglar. Inga eksem eller större sår. Handkräm för att förebygga torra händer. Tvätta händerna med flytande tvål. Pappershanddukar. Handsprit efter och mellan blöjbyten/toahjälp och under epidemier, gärna oftare. Obs! Vid magsjuka tvätt med tvål och vatten, därefter handsprit då händerna torkat ordentligt.

Handhygien barn Barnen tvättar alltid händerna: Efter toabesök Före och efter maten Efter utevistelse Efter att de snutit sig När händerna är smutsiga

Effekt av personalens handtvätt Effektivt tvättat av alla Effektivt tvättat av 84% Effektivt tvättat av 32% Effektivt tvättat av 44 %

Vinst med god handhygien Noggrann handtvätt tar bort mer än 90 procent av smittämnena. Om man dessutom använder handsprit tar man bort ytterligare några procent. Kan bidra till att minska mag- tarminfektioner med ca 40-50 procent Kan bidra till att minska luftvägsinfektionerner med ca 10-15 procent

Handskar, när? Handskar bör användas då risken för smitta är större, t.ex. Vid risk för kontakt med kroppsvätskor, t.ex. blöjbyte, blodkontakt. Vid blöjbyte eller hjälp vid toalettbesök, byte av handskar mellan varje barn. Rengör händerna mellan varje barn, oavsett om handskar används eller ej. Inte för säkerhets skull.

Vad kan vi förvänta oss i framtiden? Allt fler bakterier blir resistenta mot fler antibiotika. Utveckling av nya antibiotika går långsamt. Ökande antal infektioner kommer inte att kunna antibiotikabehandlas Viktigt att förebygga med NOGGRANNA HYGIENRUTINER 20

Elisabeth Skalare Levein elisabeth.skalare.levein@liv.se