Plan mot kränkande behandling och diskriminering läsåret 2017/2018 Grundskolan Äventyret Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: 3:e kap 16 i diskrimineringslagen (2008:567) och 6:e kap. 8 i skollagen (2010:800) Regelverken ersätter den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Centrala begrepp i lagen är: Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webb-communities). Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
Huvudmans ansvar Stiftelsens styrelse är ansvarig för att det upprättas en plan för de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever och att dessa genomförs. Stiftelsens styrelse är ansvarig för att personalen fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheter kring anmäld kränkning. Förskolechef/Rektors ansvar I verksamheten är förskolechef/rektor ansvarig för att en plan upprättas och åtgärder/aktiviteter genomförs. En förskolechef/rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Se till att alla personal, barn/elever och vårdnadshavare känner till planen mot kränkande behandling och diskriminering. Årligen upprätta, utvärdera och utveckla en plan i samverkan med personal, barn/elever och informera vårdnadshavare. Dokumentera misstänkt kränkning och vidtagna åtgärder Personalens ansvar Att följa planen Att vid kännedom om kränkande behandling anmäla detta till förskolechefen/rektorn. Att dokumentera misstänkt kränkning och vidtagna åtgärder Barn och elevers informella ansvar Berätta för vuxen om misstänkt kränkande behandling Följa ordningsreglerna och bemöta andra elever på ett respektfullt sätt. Vår vision På vår skola utgår allt arbete ifrån att alla människor ska ha möjlighet att i en trygg miljö kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar såväl intressen, talang som olika behov. Vi ser att alla människor behöver olika typer av inspiration, arbetsmiljöer, stöd och uppmuntran för att våga vara nyfikna och utvecklas som människor både personligt, socialt och kunskapsmässigt utifrån läroplanens mål. Vi tar kraftigt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling i både handling och språk. Varje vuxen som får kännedom om diskriminering eller kränkning agerar utifrån vår plan. Det förebyggande arbetet ska leda till att sådant inte händer. När det ändå gör det agerar vi omgående när vi får kännedom därom.
Främjande och förebyggande arbete Dagligen pågår arbetet mot kränkande behandling i hela vårt förhållningssätt. När det gäller att möta olika behov så definierar vi olikheter som dyslexi, ADHD, autism, hörselnedsättning, talsvårigheter, synnedsättning, koncentrationssvårigheter, sexuell läggning, manligt, kvinnligt, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, matkultur, intressen, talang osv, just som olika individers förutsättningar. Vi ser det som viktigt att oavsett vilken tillhörighet eller vilket behov ett barn har så är det vårt ansvar att barnet ska mötas med respekt av alla för den den är och få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Barnet ska också få den hjälp som det behöver utifrån sin olikhet! När det gäller språkbruk och förebyggande arbete så kommer det in som en naturlig del i vårt sätt att kommunicera. Vi reflekterar regelbundet tillsammans kring hur vi använder språket för att inte någon ska ta illa upp. Vi använder också olika fysiska miljöer för att tillgodose bästa möjliga arbetsmiljö utifrån olika behov och olika arbeten. Elevers närvaro i skolan dokumenteras varje morgon i vårt IT-baserade rapporteringssystem. Här kan föräldrar också själva komma in och snabbt se om det förekommer frånvaro. Vid frånvaro ringer mentor vårdnadshavare så fort som det är möjligt på morgonen eller under dagen. På så sätt kan vi snabbt se mönster i frånvaro och följa upp dess orsaker. Mål: Varje barn och vuxen ska känna sig trygg på vår skola i alla delar av skoldagen. Åtgärdande arbete Ett fungerande Elevråd där demokrati tränas och tas på allvar i vardagen Ordningsregler, våra trivselregler ska vara kända och förankrade hos alla barn, pedagoger och föräldrar ska informeras. Mentorsråd, (klassråd), varje månad. Lyssnargrupp i mentorsgruppen varje vecka, (reflekterande samtal med möjlighet att tänka tillsammans kring hur vi vill ha det med varandra). Incheckning varje morgon Rastverksamhet där det alltid finns flera vuxna ute på rasten. Åldersblandad skoldag Elevvårdskonferens tillsammans med berörda föräldrar. Hela arbetslaget har uppföljning av elevers situation i skolan varje vecka. Tillbud ska dokumenteras och rapporteras
Elevhälsoteam Idag består vårt elevhälsoteam av specialpedagog, skolläkare, skolsköterska skolpsykolog och kurator och rektor. Hela arbetslaget deltar i elevhälsoarbetet. Varje vecka följer arbetslaget upp olika elevärenden. Varje månad följer elevhälsoteamet upp arbetet med arbetslagen. När behov finns så kopplas elevhälsoteamet in och utredning/kartläggning genomförs som ligger till grund för fortsatta insatser och stöd. Elevvårdskonferens Dokumenterade möten som utgår ifrån att barnet ska lyckas i sitt skolarbete. Här kommer värdegrundsfrågor ofta in utifrån den personliga och sociala utvecklingen. Utredningsresultat presenteras och insatser planeras tillsammans med elev förälder, mentor och specialpedagog. Här dokumenteras utveckling anpassningar i IUP:n och åtgärder i åtgärdsprogram som barn, förälder och mentor är överrens om. Resultat av föregående års plan är: Fortsatt utveckling av fungerande former för elevrådsarbetet pågår, klassråd har genomförts på lågstadiet och ett antal elevrådsmöten på mellan och högstadiet har genomförts. Ordningsregler har utarbetats vid skolstart med samtliga elever. Ordningsreglerna har bidragit till att stärka ett gott klimat i lärmiljön. Information om ordningsregler har inte gått ut till alla föräldrar detta läsår. Lyssnargrupp har genomförts på samtliga stadier. Incheckning varje morgon har genomförts i alla grupper. Rastverksamheten har fungerat mycket bra med högre kvalitet. Samarbetsprojekt för att gynna övergångar och skapa trygghet mellan stadier i skolan och mellan förskola, skola har genomförts under vårterminen med hög kvalitet och lyckat resultat. Vid fem tillfällen har gemensam aktivitet genomförts med hela skolan. Elevvårdskonferenser och uppföljningar har genomförts när elever behöver särskilt stöd och planer för stöd och insatser behövs. Måndagskonferens har genomförts i arbetslagen varje vecka där uppföljning av elevers situation i skolan sker. Antalet tillbud har fortsatt varit på en låg nivå. Alla tillbud som uppmärksammas dokumenteras, följs upp och rapporteras.
Mål för detta läsår, 17/18 Gäller hela skolan Fortsätta att utveckla och höja kvaliteten i lyssnargruppssamtalen fortsätta kompetensutveckla samtalsledare. Stärka mentorsrollen, innehåll, syfte, tydliggöra rollen. Prioritera förutsättningar att skapa ett fungerande elevrådsarbete i ett faktiskt projekt kring skolgård/utemiljö. Planen mot kränkande behandling förankras med personal och elever under första skolveckan då mål för året och hur dessa ska uppnås arbetas fram. Dessa konkreta mål och ordningsregler informeras på infomentor till alla föräldrar. Utvärderas i juni 2018 Handlingsplan vid akut konflikt/kränkande behandling 1. Personal rapporterar kränkande behandling till rektor. 2. Rektor anmäler upplevd kränkning/diskriminering till huvudmannen omgående. 3. Rektor utreder eller delegerar omgående utredningen genom direkta samtal med aktuellt/aktuella barn och lärare. 4. Samtal med samtliga inblandade i lyssnargruppsanda. 5. Komma överrens om hur vi går vidare. 6. Föräldrar informeras samma dag om händelsen. 7. Händelse, utredning, åtgärder och uppföljning dokumenteras i tillbudsrapport 8. Rektor återkopplar till huvudmannen. När överrenskommelse ej kan nås i steg 5 kontaktas förälder på telefon och förälder provar att nå eleven. Om detta inte lyckas behöver förälder hämta sitt barn. Nytt samtal bokas dagen efter tillsammans med elev, förälder och berörd personal. Det är alltid de vuxnas ansvar att sätta gränser! Vi vill hitta hållbara vägar att gå vidare och lära oss samarbeta och respektera varandra, istället för att leta syndabockar och vem som har gjort fel. Vi tror på öppenhet och en ovärderad lösning av konflikter där var och en behöver få hjälp att kunna ta sin del av ansvaret.