Beslut Dnr 43-2017:5955 Vetlanda kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Vetlanda kommun Skolinspektionen Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress Gasverksgatan 1
Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2017:5955 2 (5) Skolinspektionens beslut Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Vetlanda kommun att senast den 14 september 2018 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Nedan redovisas förslag på åtgärder. I de fall det är möjligt får bristen avhjälpas på annat sätt. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionen konstaterar att Vetlanda kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder - Säkerställa att det på grundskolorna finns tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. - Säkerställa att samtliga elever som behöver det får studiehandledning på modersmålet. Bedömning Tillsynen visar att Vetlanda kommun måste se till att det på grundskolorna finns tillgång till skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Vetlanda kommun behöver också se till att studiehandledning på modersmålet ges till de elever som har behov av det. Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Skolinspektionens bedömning avseende tillgång till skolbibliotek Skolinspektionen bedömer att det inte på alla grundskoleenheter finns tillgång till ett skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling.
Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2017:5955 3 (5) Skolinspektionens utredning visar att det inte finns tillgång till skolbibliotek på alla grundskolor. Rättslig reglering Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till ett skolbibliotek. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, till exempel bibliotek. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165) framgår att skolbiblioteket vanligtvis är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Enligt Skolinspektionens praxis ska eleverna ha tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan och detta ska kontinuerligt användas som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket ska omfatta böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier och vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Alla grundskoleenheter har inte tillgång till ett skolbibliotek Intervjuade rektorer uppger att det finns några grundskolor som saknar tillgång till skolbibliotek. Intervjuade representanter för huvudmannen bekräftar att det finns grundskolor som saknar tillgång till skolbibliotek. Vidare så uppger representanterna att det ska starta en satsning på skolbiblioteken i syfte att utveckla dessa. Huvudmannen har inkommit till Skolinspektionen med en biblioteksplan. Skolinspektionen kan konstatera att det i detta dokument Biblioteksplan 2015-2019 framgår att det helt saknas skolbibliotek på de bägge grundskolorna Brunnsgårdsskolan och Myresjö skola. Skolinspektionens bedömning avseende studiehandledning på modersmål Skolinspektionen bedömer att inte alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet får det utifrån det behov de har. Skolinspektionens utredning visar att det saknas studiehandledning i flera språk som eleverna har behov av. Rättslig reglering Enligt skolförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Alla elever får inte studiehandledning på modersmålet utifrån sina behov Intervjuade grundskolerektorer uppger att de inte kan erbjuda studiehandledning i alla språk som det finns behov av.
Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2017:5955 4 (5) Vidare så uppger rektorerna att de elever som ges studiehandledning på modersmålet sällan får det i rätt omfattning och att det skulle behövas mer. Rektorn på mottagningsenheten Navet som ansvarar för studiehandledarna bekräftar vid intervjutillfället att det saknas studiehandledning på modersmålet i vissa språk. På fråga från Skolinspektionen vilka ansträngningar som gjorts för att säkerställa att alla elever i behov av studiehandledning får det, säger rektorn att man söker via arbetsförmedlingen och att det finns ett samverkansavtal mellan kommunerna i regionen som ska möjliggöra fjärrundervisning, men att detta samarbete inte har kommit igång ännu. Avslutningsvis uppger rektorn på mottagningsenheten att alla elever inte får studiehandledning utifrån sina behov, och uppger att den studiehandledning som ges är schablonmässig och därmed inte tillräckligt flexibel. Representanter för huvudmannen säger i intervjun att det finns ett mycket stort behov av studiehandledning på modersmål och att det är en utmaning. I inkommen komplettering till Skolinspektionen anger huvudmannen att de inom grundskolan inte kan erbjuda studiehandledning på modersmål till elever som behöver det i språken tigrinja, kurdiska, sorani och urdu. Motivering till föreläggande som ingripande Då Vetlanda kommun inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Vetlanda kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Områden där Skolinspektionen inte har funnit brister Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att Vetlanda kommun uppfyller författningarnas krav inom utveckling av utbildningen vid skolenheterna.
Skolinspektionen Beslut Dnr 43-2017:5955 5 (5) På Skolinspektionens vägnar X Lotta Kårlind Enhetschef Signerat av: Lotta Kårlind X Johan Johansson Föredragande/Utredare Signerat av: Johan Johansson Allmänt om tillsynen: Mer om Skolinspektionens tillsyn hittar du på www.skolinspektionen.se Bilagor Bilaga 1: Fakta om Vetlanda kommun
Skolinspektionen Bilaga 1 Dnr 43-2017:5955 Fakta om Vetlanda kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Vetlanda kommun under höstterminen 2017. Detta beslut avser huvudmannens samlade ansvarstagande för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola Vetlanda kommun är en kommun i Jönköpings län. Vetlanda kommun gränsar till kommunerna Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Växjö, Hultsfred samt Uppvidinge. Folkmängden i kommunen är enligt statistiska centralbyrån 27 351 (30 juni 2017). Största tätorten i kommunen är Vetlanda, följt av Ekenässjön och Landsbro. Vetlanda kommun driver 27 förskolor samt pedagogisk omsorg i form av 6 familjedaghem. Totalt är 1213 barn inskrivna i förskolan. I kommunen finns också 3 förskolor som drivs av enskild huvudman. Vetlanda kommun driver fritidshem på de grundskolor som har förskoleklass till årskurs 6. I kommunen finns två enskilda fritidshem. Vetlanda kommun har 17 Grundskolor som leds av sammanlagt 13 rektorer. Vetlanda kommun har fyra grundsärskolor. Tre grundsärskolor leds av en rektor som även är biträdande rektor på Withalaskolan. Den fjärde grundsärskolan leds av en rektor som även är rektor för gymnasiesärskolan. Kommunen har en gymnasieskola som är uppdelad i 5 skolenheter, varje skolenhet leds av en rektor. De nationella program som erbjuds är Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Industritekniska programmet, Restaurang och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, samt de fem introduktionsprogrammen. Vetlanda kommun har en gymnasiesärskola som tillhör samma rektorsenhet som introduktionsprogrammen. Vuxenutbildningen i Vetlanda kommun erbjuder kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna samt SFI. Yrkesprogram erbjuds främst genom samverkan med kommunens gymnasieskola. Studier på heldistans erbjuds via extern utbildningsanordnare. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen. Förvaltningen leds av en skolchef och styrs politiskt av barnoch utbildningsnämnden. 1 (3)
Skolinspektionen Bilaga 1 Dnr 43-2017:5955 Måluppfyllelse Årskurs 3 I nationella ämnesprovet i matematik - läsåret 2015/2016 - varierar andelen elever som når kravnivån mellan som lägst 78,3 procent (skriftliga räknemetoder) att jämföra med resultatet för riket på 80,3 procent, och som högst 95,2 procent (muntlig kommunikation) att jämföra med riket på 94,1 procent. I nationella ämnesprovet i svenska - läsåret 2015/2016 - varierar andelen elever som når kravnivån mellan som lägst 85,7 procent (Läsa: berättande text) att jämföra med resultatet för riket på 92,5 procent, och som högst 99,6 procent (Tala: muntlig uppgift) att jämföra med riket på 98,9 procent. I nationella ämnesprovet i svenska som andraspråk - läsåret 2015/2016 - varierar andelen elever som når kravnivån mellan som lägst 82,5 procent (Läsa: berättande text, Läsa: faktatext, Skriva: stavning och interpunktion) att jämföra med resultatet för riket på 72,2, 78,1 respektive 78,0 procent, och som högst 100,0 (Tala: muntlig uppgift) att jämföra med riket på 93,6 procent. Årskurs 6 Andelen elever i årskurs 6 läsåret 2016/2017 som har uppnått kunskapskraven (A-E) i samtliga ämnen är 71,3 procent. För gruppen flickor är andelen som uppnått betygen A-E 74,3 procent och för gruppen pojkar är det 68,6 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 läsåret 2016/2017 är som högst i modersmål (15,5 poäng) och som lägst i svenska som andraspråk (8,8 poäng). Gruppen flickor har högre genomsnittlig betygspoäng jämfört med gruppen pojkar i samtliga ämnen förutom engelska, matematik och modersmål. Årskurs 9 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen under perioden läsåren 2012/2013 till 2015/2016 varierar mellan som högst 74,1 procent (2013/2014) och som lägst 67,9 procent (2015/2016). För läsåret 2016/2017 är andelen elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen 69,4 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 9 läsåret 2016/2017 är som högst i modersmål (15,9 poäng) och som lägst i svenska som andraspråk (5,1 poäng). Gruppen flickor har högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen jämfört med gruppen pojkar i samtliga ämnen. 2 (3) Det genomsnittliga meritvärdet (för 16 ämnen) under perioden läsåren 2011/2012 till 2014/2015 varierar mellan som högst 204,8 poäng (2011/2012) och som lägst 195,7 poäng (2012/2013). Från och med läsåret 2014/2015 beräknas det genomsnittliga meritvärdet på 17 ämnen mot tidigare 16 ämnen. Det innebär att en jämförelse med värden från föregående år inte är möjlig. Det genomsnittliga meritvärdet (17 ämnen) för läsåret 2016/2017 är 205,9 poäng.
Skolinspektionen Bilaga 1 Dnr 43-2017:5955 Det genomsnittliga meritvärdet läsåret 2016/2017 för gruppen flickor är 227,4 poäng (17 ämnen) och för gruppen pojkar 176 poäng. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) under perioden läsåren 2012/2013 till 2015/2016 varierar mellan som högst 86,7 procent (2013/2014) och som lägst 77,4 procent (2014/2015). För läsåret 2016/2017 är andelen behöriga elever (yrkesprogram) 77,4 procent. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde Skolenkäten för elever i årskurs 5 och årskurs 9, pedagogisk personal samt för vårdnadshavarna i både förskoleklass och grundskola våren 2017. Resultaten av enkäterna, förutom för elever i årskurs 5, redovisas på skolenhetsnivå för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. För elever i årskurs 5 redovisas istället ett medelvärde på varje fråga som följer samma skala. Indexet och medelvärdet kan jämföras med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt index- eller medelvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt index- eller medelvärde indikerar en negativ uppfattning. Elevernas uppfattning i årskurs 5 rörande studiero var 6,6 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som var 6,3. I årskurs 9 var värdet 5,8, samtliga skolenheters värde var 5,2. Motsvarande värden för den pedagogiska personalen var 7,0 vilket kan jämföras med 7,0 för samtliga medverkande skolenheter. Elevernas uppfattning rörande trygghet i årskurs 5 var 8,7 vilket kan jämföras med samtliga medverkande skolenheters värde som var 8,3. I årskurs 9 var värdet 8,4 vilket kan jämföras med samtliga skolenheters värde som var 7,9. Den pedagogiska personalens uppfattning om trygghet resulterade i ett indexvärde på 8,5 som kan jämföras med värdet 8,2 för samtliga skolenheter. 3 (3)