Beslut för Simrishamns kommun

Transkript

1 Skolinspektionen Simrishamns kommun barnutbildninggsintrishamn.se Beslut för Simrishamns kommun efter tillsyn av utbildningen i Simrishamns kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 Tillsyn av utbildningen i Simrishamns kommun Beslut 2(16) Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Simrishamns kommun under perioden februari 2016 till april Detta beslut avser kommunens samlade ansvarstagande för utbildningen inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. (Se mer i bilaga 1 om hur tillsynen gått till och om de olika beslut som fattas vid Skolinspektionens tillsyn.) Måluppfyllelse och resultat Förskola Huvudmannen beskriver att det finns identifierade behov av språkutvecklande arbete, IKT, naturvetenskap, teknik och pedagogisk dokumentation inom förskolorna i kommunen. Skolinspektionens skolenkät för vårdnadshavare i förskolan år 2015 visar att Simrisharru-ts kommun har lika högt eller högre indexvärde på samtliga frågeområden jämfört med samtliga förskolor i enkätomgången. (se förklaring om enkäten under Trygghet och studiero) Fritidshem Huvudmannen beskriver att det finns ett identifierat behov av att utveckla kopplingen mellan det arbete som bedrivs inom fritidshemmen och läroplanen. Förskoleklass och grundskola Årskurs 6 Andelen elever i årskurs 6 som har uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har legat relativt konstant på 78 procent läsåret 2013/2014 och läsåret 2014/2015. Andelen flickor som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen steg från 79 procent läsåret 2013/2014 till 84 procent läsåret 2014/2015. Motsvarande siffror för pojkarna visar att andelen pojkar som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen är sjönk från 77,2 procent läsåret 2013/2014 till 71,4 procent läsåret 2014/2015. Den genomsnittliga betygspoängen för årskurs 6 läsåret 2013/2014 var som högst 13,8 poäng (bild) och som lägst 11,5 poäng (kemi). Motsvarande siffror läsåret 2014/2015 är att den genomsnittliga betygspoängen var som högst 14 poäng (idrott och hälsa) och som lägst 11,9 poäng (religionskunskap). Högst genomsnittlig betygspoäng för gruppen flickor var 14,7 poäng (bild) läsåret 2013/2014, jämfört med 14,4 poäng (slöjd) läsåret 2014/2015. Lägst genomsnittlig betygspoäng för gruppen flickor var 11,6 poäng (kemi) läsåret 2013/2014 jämfört med 12,3 poäng (religionskunskap och historia) läsåret 2014/2015. Högst genomsnittlig betygspoäng för gruppen pojkar är 13,7 poäng (idrott och hälsa) och som lägst 11,3 poäng (svenska).

3 3(16) Läsåret 2013/2014 hade gruppen flickor lika eller högre genomsnittligt betygspoäng i samtliga ämnen, förutom i ämnet idrott och hälsa, jämfört med gruppen pojkar. Läsåret 2014/2015 hade gruppen flickor högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen jämfört med gruppen pojkar. Årskurs 9 Andelen elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen under perioden läsåren 2012/2013 till 2014/2015 varierar mellan som högst 85 procent (2012/2013) och som lägst 75 procent (2014/2015). Det indikerar en fallande trend. Det genomsnittliga meritvärdet under perioden läsåren 2012/2013 till 2014/2015 varierar mellan som högst 221,3 poäng (2014/2015) och som lägst 202,7 poäng (2012/2013). Från och med läsåret 2014/2015 beräknas det genomsnittliga meritvärdet på 17 ämnen mot tidigare 16 ämnen. Det innebär att en fullständig jämförelse med värden från föregående år inte är möjlig. Det genomsnittliga meritvärdet läsåret 2013/2014 för gruppen flickor är 219,7 poäng och för gruppen pojkar 205,7 poäng (16 ämne). Det finns en skillnad mellan pojkars och flickors resultat över tid, men skillnaden varierar mycket mellan olika läsår. Störst skillnad mellan gruppen pojkar och gruppen flickor när det gäller genomsnittligt meritvärde kan man se läsår 2014/2015, då skillnaden är 58,1 poäng. Läsåret 2014/2015 är det genomsnittliga meritvärdet för gruppen flickor 250,8 poäng och för gruppen pojkar 192,7 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet sett efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå för läsåret 2013/2014 är för gruppen elever med föräldrar med gymnasial utbildning är 203 poäng och för gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är det genomsnittliga meritvärdet 234,3 poäng. Denna skillnad ökar läsåret 2014/2015 med den nya beräkningsmodellen med 17 ämnen. För gruppen elever med föräldrar med gymnasial utbildning läsåret 2014/2015 är det genomsnittliga meritvärdet 194,2 poäng och för gruppen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är det 259 poäng. Andelen elever behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) under perioden läsåren 2013/2014 till 2014/2015 är som högst 89 procent (2013/2014) och som lägst 87 procent (2014/2015). Samtliga ffickor läsåret 2014/2015 är behöriga till gymnasieskolan och andelen behöriga pojkar är 78,1 procent. Andelen elever med föräldrar med gynrmasial utbildning som är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015 är 82 procent. Samtliga elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning är behöriga till gymnasieskolan läsåret 2014/2015. Grunds ärskola Av intervjuer med rektorer och huvudman för verksamheterna framgår att alla elever når målen för utbildningen.

4 Gymnasieskola Beslut 4(16) Det finns ingen nationell statistik för respektive yrkesprogram eftersom elevantalet för respektive program understiger 10 elever. Av den nationella statistiken för 2013/2014 framgår att andelen elever med examen vid yrkesprogrammen är 90,9 procent. Genomsnittligt betygspoäng för elever med examen vid yrkesprograrnmen är 12,6 poäng. Läsåret 2014/2015 är andelen elever med examen från yrkesprogrammen 100 procent och den genomsnittliga betygspoängen för elever med examen var 13,6 poäng. Det finns ingen nationell statistik för de högskoleförberedande programmen i Simrishamns kommun läsåret 2014/2015. Av nationell statistik läsåret 2013/2014 framgår att andelen elever med examen vid de högskoleförberedande programmen är 91,8 procent. Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen från naturvetenskapsprogrammet är 14,8 poäng och för elever med examen från samhällsvetenskapsprogrammet 14,6 poäng samma läsår. Gymnasiesärskola Av intervjuer med rektorer och huvudman för verksamheterna framgår att alla elever når målen för utbildningen. Av intervjuer med representanter för huvudmannen framkommer att det inte finns någon sammanställning av elevernas resultat på huvudmannanivå. Vuxenutbildning Kommunal vuxenutbildning bedrivs i egen regi vad gäller särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå. Av intervjuer med rektor och huvudman för verksamheten framgår att alla elever når målen för utbildningen. Av intervjuer med representanter för huvudmannen framkommer att det inte finns någon sammanställning av elevernas resultat inom särskild utbildning för vuxna på huvudmannanivå. Trygghet och studiero Skolinspektionen genomförde en enkät för vårdnadshavare förskoleklass, för elever i årskurs 5, för vårdnadshavare grundskola och en enkät för elever i årskurs 2 inom gymnasieskolan hösten Resultaten av enkäterna redovisas för varje frågeområde och i form av ett index där 0 är lägst resultat och 10 är högst resultat. Indexet kan jämföras med resultatet för övriga skolor i kommunen samt med resultatet för samtliga skolor som deltog i samma enkätomgång. Ett högt indexvärde indikerar en positiv uppfattning och ett lågt index indikerar en negativ uppfattning. Förskoleklass och grundskola Skolinspektionens skolenkät för vårdnadshavare i förskoleklass visar att Simrishamns kommun har högre indexvärde när det gäller Trygghet och Studiero, jämfört med det för samtliga skolor i enkätomgången.

5 5(16) Skolinspektionens skolenkät för elever i årskurs 5 visar att Simrishamns kommun har lika högt eller högre indexvärde när det gäller Trygghet och studiero, jämfört med samtliga medverkande skolenheter. Skolinspektionens skolenkät för elever i årskurs 9 visar att Simrishamns kommun har lägre indexvärden jämfört med samtliga medverkande skolenheter inom områdena; Grundläggande värden i undervisningen/lärandet, Studiero och betydligt lägre värden jämfört med samtliga medverkande skolenheter inom områdena; Grundläggande värden på skolan, Trygghet och Förhindra kränkningar. Skolinspektionens skolenkät för vårdnadshavare till elever i grundskolan visar att Simrishamns kommun har lägre indexvärden jämfört med samtliga medverkande skolenheter inom områdena; Grundläggande värden på skolan, Trygghet, Studiero och Förhindra kränkningar. Gymnasieskola Skolinspektionens skolenkät för elever i årskurs 2 i gymnasiet visar att Simrishamns kommun har högre indexvärden jämfört med det för samtliga medverkande skolenheter inom områdena; Grundläggande värden i undervisningen/lärandet, Ordningsregler, Trygghet, Studiero och Förhindra kränkningar. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Skolinspektionens ingripanden Område Förutsättningar för utbildningen vid Förskola, Förskoleklass och Grundskola och Vuxenutbildning. Förutsättningar för utbildningen vid Fritidshem, Grundsärskola, Gymnasieskola och Gymnasiesärskola. Utveckling av utbildningen vid Förskola, Fritidshem, Förskoleklass och Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola och Vuxenutbildning Typ av ingripande Senaste datum för redovisning Föreläggande '4) i Ingen brist Föreläggande Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut.

6 6(16) Sammanfattande bedömning Inom bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen visar tillsynen att kommunen behöver säkerställa att barngrupperna har en lämplig storlek inom förskolorna, samt att det finns tillgång till skolbibliotek på samtliga grundskoleenheter. Vidare visar tillsynen att kommunen behöver se till att utbildningen inom särskild utbildning för vuxna bedrivs kontinuerligt under året. Inom bedömningson-ucådet Utveckling av utbildningen visar tillsynen att kommunen behöver säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå inbegriper uppföljning av resultat på övergripande, generell nivå i förhållande till skolförfattningarna, samt att en analys görs utifrån vad sådana resultat visar. Detta så att huvudmannen kan fatta adekvata beslut om och planera för förbättringsåtgärder som tar sitt avstamp i verksamheternas faktiska behov. Kommunen behöver också hitta former för att dokumentera detta arbete. Detta avser förskola, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. I övrigt har det inte framkommit annat än att Simrishamns kommun uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har vid tillsynen kunnat konstatera brister i huvudmannens ansvarstagande inom bedömningsområdet Förutsättningar för utbildningen för skolformerna Förskola, Förskoleklass och Grundskola, Gymnasieskola och Vuxenutbildning samt inom bedömningsområdet Utveckling av utbildningen för skolformerna Förskola, Fritidshem, Förskoleklass och Grundskola, Grundsärskola, Gymnasiesärskola, Gymnasieskola och Vuxenutbildning. Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Simrishamns kommun att senast den 30 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Simrishamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att barngrupperna har en lämplig sammansättning, storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. (8 kap. 8 skollagen)

7 7(16) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att barngrupperna på kommunens förskolor har en lämplig storlek. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att barngruppernas storlek inte är lämplig vid en del av kommunens förskolor, både i förhållande till Skolverkets rekommendationer samt utifrån lokalernas förutsättningar, vilket enligt intervjuade förskollärare medför att det inte är möjligt att bedriva en förskoleverksamhet som fullt ut uppfyller författningarnas krav. Representanterna för huvudmannen uppger visserligen att förvaltningen inte informerats om några konsekvenser för den pedagogiska verksamheten, men på grund av de uppgifter från personal om negativa konsekvenser för den verksamhet som bedrivs gör Skolinspektionen ändå bedömningen att huvudmannen inte uppfyller skollagens krav när det gäller att se till att barngrupperna har en lämplig storlek på samtliga förskolor i kommunen. Skolinspektionens utredning Representanterna för huvudmannen säger att de är medvetna om att barngruppernas storlek inte är bra på en del av kommunens förskolor och att det finns en långsiktig plan på utbyggnad samt på moduler, men att arbetet med dessa anpassningar kommer igång först i augusti Representanterna för huvudmannen säger att de kan förstå att barngruppernas storlek får konsekvenser för den pedagogiska kvaliteten, men säger samtidigt att förvaltningen inte informerats om några pedagogiska konsekvenser av förskolecheferna. Intervjuade förskollärare säger att förskolorna fått ta emot många barn under våren 2016, vilket fått till konsekvens att personalen vid några av kommunens förskolor fått göra avkall på den pedagogiska kvaliteten. Intervjuade förskollärare säger att det beror på att lokalerna inte är anpassade för så stora barngrupper. Rättslig reglering Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning, storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Motivering till föreläggande som ingripande Simrishamns kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Simrishamns kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

8 Förutsättningar för utbildningen vid förskoleklass och grundskola Bedömning av brist Beslut 8(16) Skolinspektionen konstaterar att Simrishamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna finns tillgång till skolbibliotek, som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. (2 kap. 36 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Huvudmannen ska se till att det för eleverna vid Simrislundsskolan finns tillgång till skolbibliotek. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det saknas tillgång till skolbibliotek för eleverna på Simrislundsskolan. Skolinspektionen bedömer mot bakgrund av detta att huvudmannen inte ser till att det finns tillgång till ett skolbibliotek som kan användas för att stödja elevernas lärande och utveckling. Skolinspektionens utredning Representanterna för huvudmannen säger att det saknas ett bibliotek på Simrislundsskolan, vilket samtliga representanter anser behöver åtgärdas. Rättslig reglering Av skollagen framgår att eleverna i grundskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/2010:165 s. 284) vanligtvis en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering till föreläggande som ingripande Simrishamns kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällandeföreskrifter. Simrishamns kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Förutsättningar för utbildningen vid vuxenutbildning. Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Simrishamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

9 9(16) Huvudmannen ser till att särskild utbildning för vuxna bedrivs kontinuerligt under Åtgärder hela året. (2 kap. 25 förordningen om vuxenutbildning) Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Huvudmannen ska se till att särskild utbildning för vuxna bedrivs kontinuerligt under hela året. Motivering till bedömning av brist Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att särskild utbildning för vuxna inte bedrivs kontinuerligt under året i Simrishamns kommun. Mot bakgrund av detta bedömer Skolinspektionen att Simrishamns kommun inte lever upp till författningarnas krav om att utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under året. Skolinspektionens utredning Representanterna för huvudmannen säger att rektorns uppgifter stämmer om att särskild utbildning för vuxna inte bedrivs under hela året. Rektorn för verksamheten säger i intervjun att verksamheten, som är förlagd till Österlengymnasiets lokaler, bedrivs utifrån samma läsårstider som övriga utbildningar på Österlengymnasiet. Rättslig reglering Av förordningen om vuxenutbildning framgår att kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och undervisning i svenska för invandrare ska bedrivas kontinuerligt under hela året. Motivering till föreläggande som ingripande Simrishamns kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Simrishamns kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen inom förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning

10 10 (16) Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Simrishamns kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultaten inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar analysen och de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Huvudmannen ska se till att resultat inom utbildningen följs upp och att denna uppföljning dokumenteras när det gäller kommunens fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Huvudmannen ska se till att det utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen fattas beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder och att analysen och de beslutade åtgärderna dokumenteras när det gäller kommunens förskolor, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Huvudmannen ska se till att planera för genomförandet och att genomföra utvecklingsåtgärderna, samt se till att såväl planeringen som åtgärderna dokumenteras när det gäller kommunens förskolor, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Motivering till bedömning av brist Följa upp resultat inom utbildningen i fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna.

11 Skolinspektionens bedömning Beslut 11(16) Skolinspektionens utredning visar att Simrishamrts kommun påbörjat ett gediget arbete med rutinerna kring vad som ska följas upp inom respektive skolform och verksamhet. Eftersom detta arbete påbörjades i augusti 2015 så finns det i dagsläget ingen systematisk uppföljning av kunskapsresultat samt trygghet och studiero. Till följd av avsaknad uppföljning saknas även dokumentation av densamma på huvudmannanivå när det gäller fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Även om representanter för huvudmannen säger att de följer upp samma resultat inom gymnasieskolorna som för grundskolorna, så är utsagorna från gymnasieskolornas rektorer tydliga om att en sådan uppföljning ännu inte är på plats. Mot bakgrund av detta bedömer Skolinspektionen att Simrishamns kommun inte uppfyller skollagens krav när det gäller att följa upp resultat inom utbildningen och att dokumentera denna uppföljning när det gäller kommunens fritidshem, grundsärskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Skolinspektionens utredning Representanterna för huvudmannen säger vid intervjun att de inte följt upp några resultat när det gäller kommunens fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Representanter för huvudmannen säger att de följer upp samma resultat för gymnasieskolorna som för grundskolorna i kommunen. Intervjuade rektorer för gymnasieskolorna säger att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete påbörjades hösten 2015 och att en systematisk uppföljning av gymnasieskolans resultat inte funnits innan dess. Intervjuade rektorer säger att man i kommunens ledningsgrupp, än så länge, börjat fundera på utformningen av årshjulet och vilka resultat som ska följas upp och att det i dagsläget inte finns en systematisk uppföljning av gymnasieskolornas resultat. Analysera resultat och att utifrån analysen besluta om utvecklingsåtgärder Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att det på huvudmannanivå saknas en analys som kan ligga till grund för adekvata beslut om utvecklingsåtgärder, när det gäller kommunens förskolor, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Huvudmannen, som ytterst ansvarig för utbildningens genomförande, ska göra en analys på övergripande nivå för kommunens verksamheter och fatta beslut om utvecklingsåtgärder utifrån en sådan analys för att kunna säkerställa kvalitet och likvärdighet, oavsett om respektive förskolechef och rektor bedriver

12 12 (16) ett systematiskt kvalitetsarbete. Mot bakgrund av detta bedömer Skolinspektionen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inte uppfyller skollagens krav när det gäller att utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen fatta beslut om nödvändiga utvecklingsåtgärder och att dokumentera detta arbete. Skolinspektionens utredning Representanter för huvudmannen säger vid intervjun att de i augusti 2015 påbörjat ett arbete med att skapa strukturer, innehåll och rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet i Simrishamns kommun. Eftersom arbetet nyligen påbörjats finns det ärmu inget underlag för analys inom fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Intervjuade representanter för huvudmannen säger att de följt upp resultat inom förskola samt förskoleklass och grundskola, men att huvudmannen ännu inte gjort en analys av dessa resultat som sedan legat till grund för beslut om utvecklingsåtgärder. Utvecklingsåtgärder har, enligt intervjuade representanter för huvudmannen, initierats och genomförts, men valet av dessa har inte grundats i en sådan analys. Utvecklingsåtgärder som genomförts har istället initierats genom att exempelvis "eldsjälar" inom verksamheterna velat driva något specifikt, enligt representanter för huvudmannen. Samtliga förskolechefer, rektorer och annan personal som Skolinspektionen intervjuat under tillsynsperioden i Simrishamns kommun säger, oberoende av verksamhet, att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen just kommit igång. Intervjuade rektorer och förskolechefer säger att det ännu inte finns någon analys på huvudmarmanivå när det gäller respektive skolform eller verksamhet, eftersom arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå påbörjades först i augusti Samtliga intervjuade rektorer och förskolechefer säger att huvudmannen fram till augusti 2015 litat på att varje rektor och förskolechef bedrivit ett kvalitetsarbete och att de signalerat om det uppstått exempelvis förändrade behov, eller andra svårigheter inom verksamheten. Vid de fall då detta inträffat har, enligt intervjuade rektorer och förskolechefer, den rektor eller förskolechef som signalerat fått föredra nuläget och förankra de planerade åtgärderna för huvudmannen, om de planerade åtgärderna skulle kunna innebära att budgetramen inte kan hållas. Planera för och genomföra utvecklingsåtgärder Skolinspektionens bedömning Skolinspektionens utredning visar att Simrishamns kommun saknar en analys på huvudmannanivå utifrån det som framkommit i uppföljningen av respektive skolform och verksamhet, vilket innebär att det inte heller fattats beslut om eller genomförts utvecklingsåtgärder utifrån en sådan analys när det gäller kommunens förskola, fritidshem,

13 13 (16) förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Även om huvudmannen, enligt den dokumentation som huvudmannen skickat in till Skolinspektionen inför regelbunden tillsyn, fattat beslut om utvecklingsåtgärder, planerat för genomförandet och genomfört dessa när det gäller förskola, fritidshem samt förskoleklass och grundskola, så tar dessa utvecklingsåtgärder inte sitt avstamp i en övergripande analys. Att beslut om och genomförande av utvecklingsåtgärder tar sitt avstamp i en analys är viktigt för att huvudmannen ska veta vad resultaten beror på och vilka utvecklingsåtgärder som utifrån detta kan vara adekvata och därför bör prioriteras för att säkerställa utbildningens kvalitet, likvärdighet och en effektiv resursanvändning. Mot bakgrund av detta bedömer Skolinspektionen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete i nuläget inte uppfyller skollagens krav. Skolinspektionens utredning Huvudmannen beskriver i den dokumentation som skickats in till Skolinspektionen inför regelbunden tillsyn att huvudmannen planerat och genomfört flera utvecklingsåtgärder inom förskola, fritidshem samt inom förskoleklass och grundskola i syfte att förbättra resultaten. Intervjuade representanter för huvudmannen säger att de utvecklingsåtgärder som angetts i dokumenten inte är beslutade och prioriterade utifrån en analys utifrån vad resultaten visat, utan är beslutade utifrån att man exempelvis inspirerats av goda exempel och skapat former för att få spridning på dessa. Intervjuade representanter för huvudmarinen säger att de inte planerat eller genomfört några utvecklingsåtgärder de senaste två läsåren när det gäller grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för. Därför saknas också dokumentation för ett sådant arbete, enligt intervjuade representanter för huvudmannen. Rättslig reglering Av skollagen framgår att huvudmannen ansvarar för att det bedrivs ett kvalitetsarbete som består i att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utvärdera utbildningen. Uppföljningen ska genomföras i relation till de nationella målen och utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska huvudmannen besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Huvudmannen ska sedan planera för hur dessa utvecklingsåtgärder ska förverkligas och se till att de blir genomförda. Såväl uppföljning av kunskapsresultat, trygghet och studiero, analys och beslut om nödvändiga förbättringsåtgärder som planering och genomförande av utvecklingsåtgärder ska dokumenteras. Motivering till föreläggande som ingripande Simrishamns kommuns verksamhet uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Simrishamns kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.

14 14 (16) I ärendets slutliga handläggning har utredarna Annika Mullaart Ed och Maria Nyman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Michael Erenius Beslutsfattare/ Undervisningsråd 'i Linda Abrahamsson Föredragande/ Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Simrishamns kommun

15 , _ Bilaga 1 15 (16) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också beslut för kommunen som huvudman för de skolformer huvudmannen ansvarar för. Det kan vara ett samlat beslut eller ett eller flera beslut per skolform. Även enskilda huvudmän med ansvar för fler än en skolenhet får ett samlat beslut för sina verksamheter. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

16 Bilaga 2 16 (16) Bilaga 2: Fakta om Simrishamns kommun Simrishamns kommun har omkring invånare och angränsar till Kristianstads, Tomelillas och Ystads kommun. Kommunen består av centralorten Simrishamns samt flera omkringliggande mindre orter som exempelvis Kivik, Borrby, Gärsnäs, St. Olof, Hammenhög och Skillinge. Kommunen har tolv förskolor vilka är organiserade två förskoleområden; förskoleområde Nord och förskoleområde Syd. Kommunens grundskolor är organiserade i fyra grundskoleområden. I Skolområde Korsavad ingår Korsavadsskolan årskurs 7-9 med tillhörande fotbollsakademi. I skolområde Nord finns kommunens skolor med årskurserna F-6, vilka är Gärsnäs skola, Piratenskolan och St. Olofs skola. I skolområde Simrislund ingår Simrislundsskolan årskurs F-3 samt Korsavadsskolan årskurs 4-6 samt Fredsdalsskolan årskurs 1-6 (förberedelseklass). I skolområde Syd ingå Borrby skola årskurs F-6. Kommunen har två grandsärskolor: Grundsärskola 1-6 i Gärsnäs samt grundsärskola 7-9 förlagd till Österlengymnasiet. Alla kommunens fritidshem är kopplade till en grundskola. För gymnasieskolan erbjuder kommunen samtliga introduktionsprogram, Barn- och fritidsprogrammet, Handel och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotelloch turismprograrnmet, Industritekniska programmet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet. Vidare erbjuder kommunen Gymnasiesärskola. Ystads kommun anordnar kommunal vuxenutbildning för Simrishamns kommuns räkning. Särskild utbildning för vuxna på grundläggande- och gymnasial nivå bedrivs dock i egen regi.