UNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD - OMRÅDE/PASSAGE HAREBO OCH LINDHOLMEN

UNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD - OMRÅDE/PASSAGE HAREBO OCH LINDHOLMEN AUGUSTI 2016 DNR 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Harebo och Lindholmen, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

2 FÖRORD Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare en alternativ sträckning för ledningsdragningen vid passagen av Harebo, ytterligare ett alternativ vid passagen förbi Lindholmen samt på nytt aktualiserat det tidigare avförda alternativet att följa den befintliga 400 kv-ledningen förbi Harebo. Det kompletterande samrådet gäller nya mindre justeringar av den tidigare preliminära sträckningen i ny ledningsgata (alt 2 Harebo och alt 2 Lindholmen) samt att alternativet att följa befintlig ledning utreds och bedöms i detalj (alt 3 Harebo-Lindholmen). De utredda alternativa ledningssträckningarna redovisas i Figur 1. PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Organisationsnummer 202100-4284 Tel 010 475 80 00 Fax 010 475 89 50 www.svk.se Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D 903 27 Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

3 BAKGRUND Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget (samrådsunderlag 2, daterat januari 2015) en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I samrådsunderlag 2 föreslogs den planerade ledningen avvika från den befintliga 400 kv-ledningen i höjd med Brunamåla och sedan gå i en ny ledningsgata söder om byarna Norra och Södra Harebo och Harebosjön för att sedan åter löpa parallellt med befintlig ledning söder om Lindholmen. Längs samma landskapsutsnitt passerar den befintliga 400 kv-ledningen byarna Norra Harebo och Sibbahult och nära byn Skallebo. Från en linje mellan Norra och Södra Harebo och söderut berör även den planerade ledningen det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj (av riksintresse för försvarsmakten). Tidigare i processen med att hitta en lämplig sträckning för ledningen utreddes alternativet att placera den planerade ledningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen längs den aktuella sträckan mellan Brunamåla och Lindholmen (se samrådsunderlag 1, daterat maj 2014). I det första samrådet inkom ett flertal yttranden som motsatte sig en placering av den planerade ledningen parallellt med den befintliga längs denna sträcka, liksom några yttranden som motsatte sig en placering söder om Harebo. Alternativet att placera ledningen parallellt med den befintliga bedömdes innebära en betydligt större påverkan på boendemiljöer och avfördes av den anledningen från vidare utredning efter det första samrådet. I samband med det andra samrådet (se samrådsunderlag 2 och samrådsredogörelse 2) har ett flertal synpunkter inkommit om justeringar av den preliminära sträckning som presenterades i samrådsunderlag 2. Utifrån dessa synpunkter har Svenska kraftnät utrett ett ytterligare alternativ vid passagen söder om Södra Harebo liksom ett ytterligare alternativ vid passagen vid Lindholmen. I det andra samrådet inkom även flera förslag på hur ledningen skulle kunna placeras parallellt med den befintliga ledningen förbi Harebo. Efter det andra samrådet har Svenska kraftnät även fortsatt föra diskussioner med Försvarsmakten angående byggande av den planerade ledningen inom det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj och ett flertal tekniska utredningar har genomförts med anledning av detta. Utifrån ovanstående har Svenska kraftnät beslutat att på nytt aktualisera det tidigare avförda alternativet att följa den befintliga 400 kv-ledningen förbi Harebo. Svenska kraftnät tillåter dock inte sambyggnad av två 400 kv luftledningar sträckan Ekhyddan - Nybro - Hemsjö eftersom de båda ledningarna ska ombesörja att stamnätet förblir driftsäkert när transporten av el genom sydöstra Sverige ökar. En stolpe kan då inte bära båda ledningarna eftersom det skulle innebära att båda ledningarna slås ut vid ett stolpbrott med omfattande strömavbrott som följd. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de olika korsningsalternativen har miljöna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Eftersom de olika alternativen berör olika delar av sträckan och är olika långa görs bedömningen stegvis. Inledningsvis görs en jämförande beskrivning och bedömning av de två alternativen söder om Harebo (Alternativen 1 och 2 Harebo) liksom av de två alternativen som passerar Lindholmen i ny ledningsgata (Alternativen 1 och 2 Lindholmen). Därefter jämförs alternativ 3, att placera ledningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen, med hela den föreslagna sträckan i ny ledningsgata (enligt de av alternativen förbi Harebo och Lindholmen som bedöms ge minst påverkan). Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom en avgränsad del av den totala ledningens längd, se markerat område i figur 1. I de inledande delarna, där alternativen söder om Harebo jämförs med varandra liksom där alternativen vid Lindholmen jämförs, har bedömningen ytterligare begränsats till just den sträcka som dessa alternativ berör.

4 SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR INOM HINDER- FRITT OMRÅDE KRING RONNEBY FLYGFLOT- TILJ Inom det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj tillåts inga nya byggnationer över 20 meter enligt Försvarsmakten. Normal topphöjd för 400 kv-stolpar är ca 30-35 meter, beroende på lokal topografi och stolptyp, och det genomsnittliga spannet mellan stolparna är ca 330 meter. Svenska kraftnät har utrett möjligheten att bygga med en maximal ledningshöjd på 20 meter inom det hinderfria området. Utredningarna visar att det skulle innebära att stolparna behöver placeras tätare, med ca 100-140 meters spann, och den lokala topografin får större betydelse för placeringen av stolparna och ledningen. Utredningarna har även visat att det inte är genomförbart att följa råden avseende elsäkerhet och samtidigt hålla en maximal ledningshöjd på 20 meter. Elsäkerhetsråden kan dock uppfyllas med en högsta ledningshöjd på 25 meter. Svenska kraftnät avser därför, efter samråd med Försvarsmakten, att bygga ledningen med en maxhöjd av 25 meter längs de sträckor som ledningen går i ny ledningsgata inom det hinderfria området. Parallellt med befintliga ledningar avser Svenska kraftnät att bygga den planerade ledningen i samma höjd som den befintliga ledningen. Detta innebär att för de nedan beskrivna alternativen, där ledningen föreslås placeras i ny ledningsgata (alternativ Harebo 1 & 2 samt Lindholmen 1 & 2), kommer stolparna att bli lägre med en maxhöjd av 25 meter och placeras tätare inom det hinderfria området än stolparna längs den befintliga 400 kv-ledningen. För alternativet där ledningen föreslås placeras parallellt med den befintliga ledningen kommer den planerade ledningen byggas med ungefär samma stolphöjder och spannlängder som den befintliga ledningen. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (avgränsas av svart linje) samt de utredda alterantiven (blå linjer). Rosa linje visar den tidigare preliminära sträckningen och ljusblått område visar det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj.

5 ALTERNATIVA LEDNINGSSTRÄCK- NINGAR HAREBO I Figur 1 redovisas utredningskorridor med ursprungligt alternativ samt två nya alternativ utmed det ursprungliga alternativet som framkommit i samrådsprocessen. I figuren redovisas även alternativet att placera den planerade ledningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen. Alternativ 1 Harebo: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari 2015. Den nya ledningen föreslås i detta alternativ placeras ca 350 meter söder om närmaste bebyggelse i Södra Harebo och ca 280 meter från närmaste bebyggelse i Holmsberg/Björkholmen. Alternativ 2 Harebo: Den nya ledningen föreslås i detta alternativ placeras ca 130 meter längre söderut än i alternativ 1 Harebo för att ytterligare minska påverkan på bebyggelsen i byn. Alternativet innebär även att ledningen placeras inom ca 280 meter från närmaste bebyggelse i Holmsberg/ Björkholmen. Alternativ 1 Lindholmen: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari 2015. I detta alternativ föreslås den nya ledningen fortsätta i en ny ledningsgata tills byn Lindholmen passerats. Alternativet innebär att ett hus i Lindholmen blir omringat av ledningar. Alternativ 2 Lindholmen: Alternativet innebär att den nya ledningen ansluter till befintlig ledning någonstans mellan Sibbahult och Lindholmen och passerar Lindholmen parallellt med befintlig ledning, på dess sydöstra sida. Alternativet undviker att huset i Lindholmen blir omringade av ledningar. Alternativ 3 Parallellgång: I detta alternativ föreslås ledningen korsa befintlig ledning nordost om Brunamåla och därefter placeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess nordvästra sida förbi Brunamåla och Norra Harebo. Därefter föreslås ledningen återigen korsa den befintliga 400 kv-ledningen för att fortsätta på sydöstra sidan om densamma.

6 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖR- VÄNTADE KONSEKVENSER Se även karta, bilaga 3 GENERELLA MILJÖASPEKTER Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält, påverkan på landskapsbilden samt utsiktsförsämring från fastigheten. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses rimligt utifrån nyttan med skyddsåtgärder i förhållande till kostnaden för desamma. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och na i övrigt är rimliga. För de bostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdeterbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Vilka närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar eller öppna myrar. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning som bedöms som mest lämplig för den planerade ledningen och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att bland annat produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom ökningen av vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Vid bedömningarna av påverkan på naturresurser har ytan ianspråktagen mark beräknats utifrån att en ledningsgata för en ny ledning behöver vara ca 50 meter bred. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver den befintliga ledningsgatan breddas med ca 40 meter.

7 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, dvs att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten till måttlig förändring. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras med avseende på kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

8 ALTERNATIV 1 OCH 2 HAREBO Nedanstående beskrivningar och bedömningar för alternativ 1 och 2 Harebo har gjorts mellan den punkt där alternativ 1 och 2 går isär, vid Harebosjön, samt punkten där de går ihop igen, mellan Marieberg och Holmsberg. Samlad bedömning: Inga boendemiljöer kommer att utsättas för magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts policyvärde. Inget av alternativen ger någon visuell påverkan på någon bebyggelse eller boendemiljö. Påverkan för boendemiljö och bebyggelse bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Landskapsbild Båda alternativen går igenom ett slutet skogslandskap och kommer därför inte att utgöra ett framträdande elemement i landskapet. Landskapet är heller inte välbesökt av allmänheten. Inget av alternativen kommer bli synligt från någon samlad bebyggelse och ledningen kommer att döljas av skog under förutsättning att skogen inte avverkas mellan bebyggelsen och ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett landskapsavsnitt med litet värde för landskapsbilden och båda alternativen bedöms ge en liten påverkan på landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Figur 2. Alternativ 1 och 2 Harebo Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 Harebo innebär att den planerade ledningen placeras som närmast ca 370 meter från bebyggelsen i Södra Harebo, ca 370 meter söder om närmaste bebyggelse i Marieberg samt ca 270 meter nordväst om närmaste bostad i Holmsberg. Alternativ 2 Harebo har förskjutits något söderut jämfört med alternativ 1 och innebär att ledningen placeras ca 30 respektive 140 meter längre bort från bebyggelsen i Södra Harebo och Marieberg. Alternativ 2 innebär även att den planerade ledningen längs en längre sträcka kommer att placeras ca 270 meter från närmaste bostad i Holmsberg Inget av de utredda alternativen innebär att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts policyvärde. Ledningen kommer även döljas av skog och inte bli synlig från några av bostäderna, bortsett från eventuella perioder då områdena mellan bostäderna och ledningen till följd av skogsbruk helt har avverkats och utgörs av hygge. Naturmiljö Inget av alternativen berör några sedan tidigare kända naturvärden. Inga naturvärdesinventeringar har ännu genomförts längs sträckorna men baserat på flygbildsinformation och översiktligtliga fältbesök i närliggande områden bedöms det som mindre troligt att områden med höga naturvärden berörs av endera av alternativen. Värdet av den naturmiljö som berörs av de två alternativen bedöms därför preliminärt vara litet. Påverkan på de områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning genom anpassningar av stolpplaceringen och tidpunkter för byggskedet. Påverkan på naturmiljön bedöms därför bli liten för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms preliminärt beröra naturmiljö med litet naturvärde och påverkan bedöms bli liten från båda alternativen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms därför preliminärt bli obetydlig för båda alternativen. Kulturmiljö Inget av alternativen berör något fornminne eller annat kulturhistoriskt objekt som finns noterat i Riksantikvarieämbetets databas. Däremot berör båda alternativen den södra spetsen av ett område

9 kring byarna Norra och Södra Harebo som finns utpekat i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram. Byarna är även utpekade i länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram. Inget av alternativen går dock inom avgränsningen för detta område. Det kommunala kulturområdet kring Harebo har klass 2, vilket innebär att miljön bedöms ha höga kulturhistoriska värden ur ett kommunalt perspektiv. Just den del av kulturmiljöområdet som berörs av alternativ 1 och 2 Harebo är beskrivet som en del av huvudområdet men tillhör inte områdets kärnområde. Kärnområdet utgörs av själva gårdsbebyggelsen i byn, vilken är utsträckt i nord-sydlig riktning, samt de närmsta inägorna. Den sydligaste gården utgör ännu en väl sammanhållen gårdsmiljö, där såväl mangårdsbyggnad som ekonomibyggnader har en bevarad karaktär och med flera äldre byggnadsdelar. Skogen i de mer eller mindre öppna inägorna kring bebyggelsen i byn utgörs av skog i alla skogsbruksfaser, från hygge till äldre skog. Från den sydligaste gården är det ca 380 meter rakt åt söder till alternativ 1 och ca 520 meter till alternativ 2. Mätt åt öster är avståndet till de två alternativen något kortare och ungefär lika långt för båda alternativen, ca 470 meter. Den sydligaste spetsen av kulturmiljöområdet, vilken berörs av de två alternativen, utgörs av äldre till medelålders granskog samt en ängsmark som för några år sedan planterats igen med gran. I utkanten av denna ängsmark står en ängslada som finns markerad i kulturmiljöbeskrivningen. Området som berörs av de två alternativen bedöms ha måttligt värde för kulturmiljön utifrån att det är utpekat i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Inget av alternativen kommer att påverka någon kulturhistorisk lämning. Grunden för det utpekade kulturmiljöområdet bedöms inte påverkas av endera av alternativen. Alternativ 2 föreslås placeras relativt nära den mest sydliga ängsladan, men denna bedöms kunna undvikas i samband med detaljprojekteringen av ledningen. Utifrån detta bedöms påverkan på kulturmiljövärdet bli litet för båda alternativen. Figur 3. Alternativ 1 och 2 Harebo berör den södra spetsen av ett område utpekat i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram (genomskinligt gult område). Blå linjer: alternativen, Bruna stjärnor och områden: kulturhistoriska lämningar registrerade i riksantikvarieämbetets databas FMIS.

10 Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett område med måttligt kulturmiljövärde och påverkan bedöms bli liten från de bägge alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli små för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Det landskapsavsnitt som berörs av denna del av den planerade ledningen är generellt ett slutet skogslandskap med endast tillfälliga öppna ytor i form av hyggen eller yngre skog. Det berörda landskapsavsnittet har inga sedan tidigare utpekade värden för friluftsliv och bedöms inte användas i någon större omfattning för friluftsliv. Värdet för friluftsliv och rekreation bedöms utifrån dessa aspekter som litet. Den planerade ledningen bedöms inte påverka nyttjandet av området för friluftsliv och påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms preliminärt beröra ett område med litet värde för friluftsliv och rekreation och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för friluftslivet och rekreationen i området bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. i området bedöms därför bli små-måttliga för båda alternativen. Infrastruktur och planförhållanden Båda alternativen berör det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj. Längs båda alternativen planeras ledningen byggas i ny ledningsgata med ca 25 meter höga stolpar, vilket Försvarsmakten inte har något att erinra mot. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på och därmed na för infrastruktur bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. SAMLAD BEDÖMNING ALTERNATIV 1 OCH 2 HAREBO De två alternativen söder om Södra Harebo är mycket lika när det gäller påverkan och för de bedömda intresseområdena och alternativen kan inte särskiljas baserat på den gjorda bedömningen. Inget av alternativen kommer att bli synligt för någon av de omkringliggande bebyggelsemiljöerna och na för boendemiljö, rekreation ALT 1 HAREBO ALT 2 HAREBO Naturresurser I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark och båda alternativen beräknas ta lika mycket skogsmark i anspråk (50 meter x 2,2 km). Skogsmark i detta område har i genomsnittligt bonitet C enligt Skatteverkets bonitetsklassning och enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. Inget av alternativen berör ett område som av myndighet är utpekat som lämpligt för andra naturresurser, exempelvis vindkraft. I bägge alternativen föreslås ledningen placeras i ny ledningsgata. Bägge alternativen skär tvärs över flera mindre fastigheter vilket innebär att skogsbestånd splittras. Sammantaget bedöms detta medföra en måttlig påverkan på naturresurserna längs den bedömda sträckan. BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV NATURRESURSER Obetydlig påverkan Konsekvenser Konsekvenser Små Konsekvenser Små-måttliga Obetydlig Påverkan Konsekvenser Konsekvenser Små Konsekvenser Små-måttliga Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett område med måttligt naturresursvärde och påverkan på värdet bedöms bli måttligt. Konsekvenserna för hushållningen med naturresurser INFRASTRUKTUR & PLANER

11 och friluftsliv och infrastruktur och planer bedöms bli obetydliga. Båda alteranativen innebär att produktiv skogsmark kommer att behöva tas i anspråk och en ny ledningsgata kommer anläggas tvärs över flera fastigheter, vilket motiverar att na för naturresurserna bedöms bli små-måttliga för naturresurshushållningen. ALTERNATIV 1 OCH 2 LINDHOLMEN Nedanstående beskrivningar och bedömningar för alternativ 1 och 2 Lindholmen har gjorts mellan den punkt där alternativ 1 och 2 går isär, just söder om Aspelund-Lövsta, samt punkten där de går ihop igen, öster om Gustavsberg-Nybygget. Figur 4. Alternativ 1 och 2 Lindholmen Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 Lindholmen innebär att den planerade ledningen placeras som närmast ca 200 meter från närmaste boendemiljö i Lövsta. Det innebär även att en fritidsbostad i Lindholmen hamnar mellan den befintliga 400 kv-ledningen och den nya planerade ledningen med ca 180 meter till vardera ledning. I alternativ 2 Lindholmen viker den planerade ledningen av tidigare ut mot den befintliga 400 kvledningen, någonstans mellan Lövsta och Lindholmen, för att sedan följa densamma parallellt på sydöstra sidan. Detta innebär att fritidsbostaden i Lindholmen undgår att få den planerade ledningen söder om huset. Däremot kommer avståndet från huset till närmaste 400 kv-ledning att minska från ca 180 meter till ca 140 meter eftersom den planerade ledningen placeras på sydöstra sidan om den befintliga ledningen. Inget av alternativen innebär att någon bostad, varken permanent- eller fritidsbostad kommer påverkas av något förhöjt magnetfält från den planerade ledningen. Alternativ 1 går helt i skogsmark förbi bebyggelsen och kommer att döljas av träd, utom de perioder då skogen mellan ledningen och bostäderna är avverkad till följd av skogsbruk. Alternativ 2 kan komma att synas något från fritidshuset i Lindholmen, över de öppna markerna norr om huset. Längs denna sträcka föreslås ledningen placeras parallellt med och på den sydöstra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. Samlad bedömning: Inga boendemiljöer kommer att utsättas för magnetfält över Svenska krafnäts policyvärde. Inget av alternativen ger någon påtaglig visuell påverkan på någon bebyggelse eller boendemiljö. Alternativ 2 kan komma att synas något mer än alternativ 1 vid fritidshuset i Lindholmen. Påverkan bedöms dock bli något högre för alternativ 1 eftersom det innebär att fritidshuset i Lindholmen får stamnätsledningar både norr och söder om huset, inom ett relativt kort avstånd. Påverkan för boendemiljö och bebyggelse bedöms sammantaget utifrån bedömningsgrunderna bli obetydlig för båda alternativen. Landskapsbild Båda alternativen går i huvudsak genom ett slutet skogslandskap uppbrutet av enstaka mindre öppna område så som igenväxande odlingsmark, våtmarker eller betesmark. Området är inte välbesökt av allmänheten. Värdet av det landskap som påverkas av ledningen längs de båda alternativen bedöms vara litet. Ledningen kommer inte att bli synlig från någon samlad bebyggelse i något av alternativen och ledningen kommer att döljas av skog under förutsättning att skogen inte avverkas mellan bebyggelsen och ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett landskapsavsnitt med litet värde för landskapsbilden och båda alternativen bedöms ge en liten påverkan på landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen.

12 Naturmiljö Inget av alternativen berör några sedan tidigare kända naturvärden. Alternativ 1 korsar dock rakt över sjön Bjursjön, vilken enligt den lokala fågelföreningen är en fin fågelsjö där bl.a. den rödlistade svarthakedoppingen brukar häcka. Vid den riktade orrinventering som gjordes av Svenska kraftnät i början av maj 2016 noterades även kungsfågel, vilken även den är rödlistad (VU). Inga orrar sågs eller hördes dock längs något av Lindholmen-alternativen. Ingen naturvärdesinventering har ännu genomförts längs sträckorna. Baserat på den kunskap som finns tillgänglig idag bedöms värdet av den naturmiljö som berörs av de bägge alternativen därför preliminärt vara litet utifrån de använda bedömningsgrunderna. Genom att Bjursjön är en lokalt värdefull fågellokal bedöms dock värdet vara högre för alternativ 1 än alternativ 2. Naturvärdena bedöms därför som måttliga i alternativ 1. De områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning i de båda alternativen genom anpassningar i stolpplaceringen och tidpunkter för byggskedet. För alternativ 1 kan dock ledningen komma att ha en viss negativ påverkan på fågelvärdena genom ökad risk för att framförallt stora fåglar med dålig manövreringsförmåga såsom svanar, gäss, tranor och lommar krockar med ledningen. Inga sådana stora fåglar finns dock rapporterade från Bjursjön de senaste tio åren. Den planerade ledningen innebär inte någon ökad risk för el-död för fåglar eftersom avstånden mellan faslinorna på en 400 kv-ledning är ca 9 m. Det finns därför inte någon risk för att fåglarna vidrör två faslinor samtidigt. Om den planerade ledningen byggs över Bjursjön kommer Svenska kraftnät att placera fågelavvisare (t.ex. i form av bollar) på den planerade ledningen för att uppmärksamma fåglarna på ledningarna och på så sätt minska risken för krockdöd. Påverkan på naturmiljön bedöms därför enligt de använda bedömningsgrunderna bli liten för båda alternativen, dock något högre för alternativ 1 än för alternativ 2. Samlad bedömning: Alternativ 1 bedöms preliminärt beröra en naturmiljö med måttligt naturvärde och alternativ 2 en naturmiljö med litet naturvärde. Påverkan bedöms bli liten från de bägge alternativen. Både värde och påverkan bedöms dock bli högre för alternativ 1 än för alternativ 2. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms därför preliminärt bli små för alternativ 1 och obetydliga för alternativ 2. Kulturmiljö Inget av alternativen berör något fornminne eller annat kulturhistoriskt objekt som finns noterat i Riksantikvarieämbetets databas. Kulturmiljövärdet av det område som påverkas bedöms vara litet och påverkan på kulturmiljön bedöms vara obetydlig för båda alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Det landskapsavsnitt som berörs av denna del av den planerade ledningen är generellt ett slutet skogslandskap med endast enstaka öppna ytor i form av igenväxningsmark, våtmark, hyggen eller hävdad mark. Det berörda landskapsavsnittet har inga sedan tidigare utpekade värden för friluftsliv och bedöms inte användas i någon större omfattning för friluftsliv. Värdet för friluftsliv och rekreation bedöms sammantaget vara litet. Den planerade ledningen bedöms inte påverka nyttjandet av området för friluftsliv och påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms preliminärt beröra ett område med litet värde för friluftsliv och rekreation och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för friluftslivet och rekreationen i området bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Naturresurser Ledningsgatan för alternativ 1 beräknas uppta ca 12 ha ny mark längs den bedömda sträckan, varav en liten del utgörs av Bjursjön och dess omkringliggande våtmark medan resterande del utgörs av skogsmark. Alternativet går uteslutande i ny ledningsgata. Ledningsgatan för alternativ 2 beräknas uppta ca 11,2 ha ny mark, varav ca 85 % bedöms utgöras av

13 skogsmark. Knappt en tredjedel går i ny ledningsgata, resterande del av sträckan går parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Inget av alternativen berör ett område som av myndighet är utpekat som lämpligt för andra naturresurser, exempelvis vindkraft. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet på de berörda naturresurserna vara måttligt (bonitetsklass C) för båda alternativen. I alternativ 1 bedöms påverkan vara måttlig eftersom ledningen föreslås placeras uteslutande i ny ledningsgata. För alternativ 2 bedöms påverkan på naturresurserna bli liten eftersom sträckningen till största delen går parallellt med befintlig ledning. SAMLAD BEDÖMNING ALTERNATIV 1 OCH 2 LINDHOMEN Utifrån de bedömda intresseområdena framstår alternativ 2 Lindholmen ge mindre än alternativ 1 (den tidigare preliminära sträckningen). Alternativ 2 bedöms innebära något mindre konsekvener för bebyggelse genom att ett fritidshus undgår att få stamnätsledningar på två sidor om huset och alternativ 2 undviker även att korsa fågelsjön Bjursjön. Alternativ 2 går även kortare bit i ny ledningsgata och beräknas ta något mindre mark i anspråk än alternativ 1. Samlad bedömning: Konsekvenserna för naturresurshushållningen av alternativ 1 bedöms bli småmåttliga, baserat på att både värdet och påverkan av naturresurserna bedöms vara måttligt. För alternativ 2 bedöms na bli små, baserat på ett måttligt värde och en liten påverkan. BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE ALT 1 LINDHOLMEN Obetydlig påverkan (Dock större än alt 2) ALT 2 LINDHOLMEN Obetydlig påverkan Infrastruktur och planförhållanden Båda alternativen berör det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj. Alternativ 1 föreslås byggas uteslutande i ny ledningsgata med ca 25 meter höga stolpar. Alternativ 2 föreslås byggas delvis i ny ledningsgata, då med ca 25 meter höga stolpar och dels parallellt med befintlig 400 kv-ledning, då med lika höga stolpar som befintliga stolpar. Försvarsmakten har inte något att något att erinra mot att ledningen byggs med 25 meter höga stolpar i ny ledningsgata. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på, och därmed na för infrastruktur bedöms sammantaget bli obetydliga för båda alternativen. LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV NATURRESURSER Små Konsekvenser Små-måttliga Små Konsekvenser INFRASTRUKTUR & PLANER

14 ALTERNATIV 3 (PARALLELLGÅNG) OCH TOTAL STRÄCKA I NY LED- NINGSGATA Nedan ges en jämförande beskrivning och bedömning mellan alternativ 3, parallellgång med befintlig 400 kv-ledning, och den totala sträckan i ny ledningsgata (inklusive båda de tidigare beskrivna och bedömda alternativen söder om Harebo eftersom de bedömts ge likvärdig påverkan samt alternativ 2 Lindholmen, eftersom detta alternativ bedömts ge minst påverkan). Beskrivningarna och bedömningarna har gjorts mellan den punkt där alternativen går isär, norr om järnvägen vid Brunamåla, samt punkten där de går ihop igen, öster om Gustavsberg-Nybygget. Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 3 - parallellgång med befintlig 400 kvledning: Just väster om Brunamåla passerar ledningen ett fritidshus vilket ligger på södra sidan om och mycket nära den befintliga ledningen. Synintrycket kommer att ändras markant från huset. Fastigheten kan fortsätta användas som fritidsbostad och omfattas inte av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Alternativ 3 passerar även strax utanför bykärnan av Norra Harebo, på den bortre sidan om den befintliga 400 kv-ledningen från byns sida sett. Ingen permanentbostad bedöms komma att beröras av magnetfält överstigande policyvärdet. Närmaste bostadsbebyggelse är den gamla skolbyggnaden i byn som ligger ca 70 meter från den befintliga 400 kv-ledningen och ca 60 meter från en befintlig 130 kv-ledning. Den nya ledningen föreslås dock placeras på bortre sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. Skolbyggnaden nyttjas idag inte som skola utan som fritidshus eller liknande. Ledningen kom- Figur 5. I det sista jämförande steget jämförs alternativ 3, att placera ledningen parallellt med den befintliga 400 kvledningen, med hela den föreslagna sträckan i ny ledningsgata (enligt de av alternativen förbi Harebo och Lindholmen som bedöms ge minst påverkan).

15 mer att ge ett förändrat synintryck i byn, främst där den passerar de öppna markerna. Förändringen mildras något eftersom den planerade ledningen kommer att placeras parallellt, på bortre sidan om den redan befintliga 400 kv-ledningen. Även i Skallebo och Sibbahult föreslås den planerade ledningen placeras relativt nära den samlade bebyggelsen och även här på bortre sidan om den parallella, befintliga ledningen. I Skallebo kommer synintrycket från ett hus öster om den samlade bebyggelsen i byn att förändras tydligt. Det kommer fortsatt att kunna användas som fritidsbostad och omfattas inte av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Magnetfältspolicyn gäller permanetbostäder. För övriga hus i byn kommer den planerade ledningen helt eller delvis döljas bakom skog, bortsett från de eventuella tillfälliga perioder då skogen till följd av skogsbruk har avverkats mellan ledningen och bebyggelsen. Förändringen i synintrycket mildras även av att den planerade ledningen placeras bakom den befintliga ledningen, sett från byn. I Sibbahult ligger en bostad inom sådan närhet till ledningarna att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att gälla. Även synintrycket från byn kommer att förändras eftersom det mellan bykärnan och ledningarna är öppna marker. Den visuella påverkan mindras dock något av att den planerade ledningen placeras parallellt, på bortre sidan om den befintliga ledningen, från byn sett. Ny ledningsgata: Längs den totala bedömda sträckan i ny ledningsgata kommer inget hus, varken permanentbostad eller fritidshus, att beröras av magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Den planerade ledningen kommer inte heller medföra någon påtaglig visuell påverkan på någon boendemiljö. Samlad bedömning: Dels utifrån att minst en permanentbostad i Sibbahult blir berörda av magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, dels utifrån att ett flertal bostadshus påverkas visuellt bedöms påverkan på boendemiljöer och bebyggelse från alternativ 3 bli måttlig. Påverkan bedöms bli obetydlig för den totala sträckan i ny ledningsgata. Landskapsbild Båda alternativen 1 och 2 går i huvudsak genom ett slutet skogslandskap. Alternativ 3 passerar även det småskaliga och ålderdomligt präglade jordbrukslandskapet i anslutning till bykärnan av Norra Harebo liksom de småskaliga jordbruksmarkerna i anslutning till byarna Skallebo och Sibbahult. Landskapet som de båda alternativen passerar bedöms dock inte vara välbesökt av allmänheten. Baserat på ovanstående bedöms det landskapsbildsmässiga värdet som berörs av alternativ 3 vara måttligt medan värdet av landskapsbilden i det landskap som berörs av den bedömda sträckan i ny ledningsgata bedöms vara litet. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli liten för både alternativ 3 och sträckan i ny ledningsgata. Alternativ 3 passerar visserligen flera öppna, småskaliga jordbrukslandskap i anslutning till bymiljöer, men på samtliga av dessa platser föreslås den nya ledningen placeras parallellt, på bortre sidan om den befintliga, lika stor ledningen vilket motiverar att påverkan på landskapsbilden från alternativ 3 bedöms bli liten. Den bedömda sträckan i ny ledningsgata placeras nästan uteslutande genom ett sammanhängande skogslandskap och ledningen kommer nästan helt döljas av skogen, speciellt eftersom ledningen längs stora delar av denna sträcka berör det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj och därför kommer byggas extra låg inom detta område. Samlad bedömning: Alternativ 3 bedöms medföra små för landskapsbilden eftersom det bedöms beröra ett landskapsavsnitt med måttligt landskapsbildsvärde och bedöms ge en liten påverkan på detta värde. Sträckan i ny ledningsgata bedöms ge obetydliga för landskapsbilden baserat på att landskapsbildsvärdet i det landskap som berörs bedöms vara litet och även påverkan bedöms bli liten. Naturmiljö Alternativ 3 - parallellgång med befintlig 400 kvledning: Alternativet berör inte några sedan tidigare kända naturvärden. Ingen naturvärdesinventering har ännu genomförts längs sträckan men baserat på den kunskap som finns tillgänglig idag bedöms värdet av den naturmiljö som berörs av alternativ 3 preliminärt vara litet utifrån de använda bedömningsgrunderna. Påverkan på de berörda

16 naturvärdena bedöms bli liten utifrån att de områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning genom anpassningar i stolpplaceringen och byggtiden. Ny ledningsgata: Den bedömda sträckan i ny ledningsgata korsar över våtmarksområdet mellan den norra och södra klarvattendelen av Harebosjön. Enligt den lokala fågelföreningen är Harebosjön en värdefull fågellokal och sjön är den bästa lokalen för sångsvan i Nybro-Emmabodaområdet. Vid sjön har även sävsparv, småfläckig sumphöna, vattenrall, nattskärra, mindre hackspett, havsörn, fiskgjuse, brun kärrhök och trana noterats de senaste åren enligt Artportalen.se. I övrigt berör den bedömda sträckan i ny ledningsgata inga sedan tidigare kända naturvärden. Baserat på den kunskap som finns tillgänglig idag bedöms värdet av den naturmiljö som berörs vara måttligt. De områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning genom anpassningar i stolpplaceringen och tidpunkter för byggskedet. Ledningen bedöms kunna komma att ha en viss negativ påverkan på fågelvärdena genom ökad risk för att framförallt stora fåglar med dålig manövreringsförmåga såsom svanar, gäss, tranor och lommar krockar med ledningen. Den planerade ledningen innebär inte någon ökad risk för eldöd för fåglar eftersom avstånden mellan faslinorna på en 400 kv-ledning är ca 9 m. Det finns därför inte någon risk för att fåglarna vidrör två faslinor samtidigt. Om den planerade ledningen byggs över Harebosjön kommer Svenska kraftnät att placera fågelavvisare (t.ex. i form av bollar) på den planerade ledningen för att uppmärksamma fåglarna på ledningarna och på så sätt minska risken för krockdöd. Baserat på ovanstående bedöms påverkan av den bedömda sträckan i ny ledningagata bli måttlig. Samlad bedömning: Konsekvenserna på naturmiljön bedöms bli obetydliga för alternativ 3 baserat på att både värdet av naturmiljön och påverkan på värdet bedöms vara liten. Den bedömda sträckan i ny ledningsgata bedöms däremot ge små-måttliga aftersom både värdet på naturmiljön och påverkan på värdet bedöms bli måttligt. Kulturmiljö Inget av alternativen berör något fornminne eller annat kulturhistoriskt objekt som finns noterat i Riksantikvarieämbetets databas. Däremot berör både alternativ 3 och sträckan i ny ledningsgata området kring byarna Norra och Södra Harebo som finns utpekat i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram. Norra och södra Harebo är även utpekat i länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram. Inget av alternativen går dock inom avgränsningen för detta område. Det kommunala kulturområdet kring Harebo har klass 2, vilket innebär att miljön bedöms ha höga kulturhistoriska värden ur ett kommunalt perspektiv. Just den del av kulturmiljöområdet som berörs av alternativ 1 och 2 Harebo är beskrivet som en del av huvudområdet men tillhör inte områdets kärnområde. Kärnområdet utgörs av själva gårdsbebyggelsen i byn, vilken är utsträckt i nord-sydlig riktning, samt de närmsta inägorna. I Norra Harebo uppvisar delar av byn ännu ett oskiftat skick med äldre parstugor och ekonomibyggnader tätt liggande intill varandra samt långsträckta, smala åkertegar. I byn norra del finns även en samlad skolmiljö och en bevarad torpmiljö. I Södra Harebo har 1800-talets skiftesreformer har fått större effekt på bebyggelsen. Den sydligaste gården utgör ännu en väl sammanhållen gårdsmiljö, där såväl mangårdsbyggnad som ekonomibyggnader har en bevarad karaktär och med flera äldre byggnadsdelar. Skogen i de mer eller mindre öppna inägorna kring bebyggelsen i byn utgörs av skog i alla skogsbruksfaser, från hygge till äldre skog. Alternativ 3 tangerar kulturmiljöområdets kärnområde genom att korsa över de öppna jordbruksmarkerna i anslutning till bykärnan. Sträckan i ny ledningsgata berör endast utkanten av huvudområdet men inte själva kärnområdet. Alternativ 3 berör även den sydöstra delen av ett annat kommunalt kulturmiljöområde - Ingemundebo (klass 2). Detta kulturmiljöområde har sitt kärnområde kring den östliga och västliga bykärnan av Ingemindebo. Inom det utpekade kulturmiljöområdet, men utanför kärnområdet, finns även en gammal pestkyrkogård och fynd av stenåldersföremål. Alternativ 3 korsar genom kulturmiljöområdet utanför själva kärnområdet, i en del av kulturmiljöområdet som idag är skogstäckt. Genom skogen löper fortfarande den gamla kyrkvägen

17 söderut mot Harebo och Långasjö. Alternativ 3 korsar denna väg. Värdet av de berörda kulturmiljöerna bedöms vara måttligt för både alternativ 3 och den bedömda sträckan i ny ledningsgata, baserat på att båda sträckorna berör områden utpekade i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Påverkan på de berörda kulturmiljövärdena bedöms bli liten för både alternativ 3 och den bedömda sträckan i ny ledningsgata. Visserligen berör alternativ 3 kärnområdet för det utpekade kommunala kulturmorådet Harebo, men detta görs parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen, på bortre sidan om den befintliga ledningen, sett från bykärnan, vilket bedöms mildra påverkan. Strukturerna och sambanden i kärnområde bedöms kunna uppfattas även fortsättningsvis och kulturmiljöns helhet bedöms inte påverkas. Samlad bedömning: Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms bli små, både för alternativ 3 och den bedömda totalsträckan i ny ledningsgata. Visserligen berör alternativ 3 utpekade kommunala kulturmiljöområden längs en betydligt längre sträcka än alternativet i ny ledningsgata, men na på kulturmiljön bedöms trots det inte bli högre för alternativ 3 eftersom den planerade ledningen längs den berörda sträckan föreslås placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen. Rekreation och friluftsliv Varken alternativ 3 eller sträckan i ny ledningsgata berör några områden med utpekade värden för friluftsliv. Båda alternativen korsar dock Utvandrarleden, vilket är en ca 120 km lång led som går genom tre kommuner; Emmaboda, Lessebo och Tingsryd. Leden går både på stigar och mindre vägar och beroende på sträcka kan man vandra, cykla eller köra bil eller motorcykel. Just längs de sträckor som korsas av alternativ 3 och sträckan i ny ledningsgata går leden på en mindre väg. Värdet av det område som berörs av de två alternativen bedöms utifrån detta vara måttligt, eftersom området inte är utpekat som värdefullt för friluftsliv men att en led korsas. Alternativ 3 korsar Utvandrarleden i anslutning till bymiljön i Norra Harebo men påverkan mildras av att ledningen föreslås placeras parallellt med den befintliga ledningen på platsen. Längs den bedömda sträckan i ny ledningsgata korsas Utvandrarleden längs en mindre väg i skogslandskap. För varken alternativ 3 eller den bedömda sträckan i ny ledningsgata bedöms den planerade ledningen påverka nyttjandet av området för friluftsliv och upplevelsevärdet bedöms inte heller påverkas. Påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett område med måttligt värde för friluftsliv och rekreation och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för friluftslivet och rekreationen i området bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Naturresurser Den totala bedömda sträckan av alternativ 3 är ca 8,9 km och skogsgatan för alternativ 3 beräknas uppta ca 36 ha ny mark längs den bedömda sträckan. Av dessa utgörs ca 17 % ha av jordbruksmark, våtmark eller vatten och resterande del utgörs av skogsmark. Alternativet går uteslutande parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Den totala bedömda sträckan av alternativet i ny ledningsgata är ca 9,5 km och ledningsgatan för denna sträcka beräknas uppta drygt ca 46 ha ny mark, varav mer än 90 % bedöms utgöras av skogsmark, resterande del utgörs främst av våtmark samt ca 1 ha jordbruksmark. Alternativet går ca fyra femtedelar i ny ledningsgata och resterande del parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Inget av alternativen berör ett område som av myndighet är utpekat som lämpligt för andra naturresurser, exempelvis vindkraft. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet på de berörda naturresurserna vara måttligt (bonitetsklass C) för båda alternativen. I alternativ 3 bedöms påverkan vara liten eftersom den berörda skogsmarken redan är påverkad av den befintliga ledningen. Längs alternativet i ny ledningsgata bedöms påverkan vara måttlig eftersom ledningen huvudsaklingen föreslås placeras i ny ledningsgata. Samlad bedömning: Konsekvenserna för naturresurserna av alternativ 3 bedöms bli små baserat på att värdet bedöms vara måttligt medan påverkan bedöms bli liten. För alternativet i ny ledningsgata