Lägre upptag i nollrutorna igen

Relevanta dokument
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Liten mineralisering denna vecka

Fortsatt varierande kväveupptag

Sista mätningen för den här säsongen

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Oväntat högt kväveupptag

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Lågt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Högt kväveupptag senaste veckan

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Nu är höstvetet i axgång

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Årets kvävemätningar har startat

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Markens mineralisering medel jämfört med

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget ökar ordentligt

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Utnyttja restkvävet i marken

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kvävepass med Gunsorna

Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

Kvävestrategi i höstvete

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Optimal N-giva på våren till höstraps

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Slutrapport för projektet: Bättre utnyttjande av skördepotentialen i vårraps

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig, ca 3 kg N/ha har i snitt tagits upp i nollrutorna sedan förra veckans mätningar. I de fält som ännu inte kompletteringsgödslats så har ca 40-55% av tillfört kväve utnyttjats så här långt. Veckans mätning gjordes den 8 juni, förutom Veckholm som mättes den 5 juni och Västerås som mättes den 9 juni. Det har kommit 4-7 mm regn sedan förra mätningen. Marktemperaturen ligger på 11-13 grader på 10-15 cm djup. Man börjar se skillnad i utvecklingen mellan olika sorter där Norin som är en tidigare sort har kommit upp i DC 43 medan övriga sorter har DC 37-41. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 29 maj - 2 juni 2015

Upptaget i nollrutorna Mineraliseringen har avstannat något jämfört med förra veckan och snitt har ca 3 kg N/ha tagits upp den senaste veckan med en variation på 0 till 8 kg N/ha. I snitt ligger upptagskurvan för nollrutorna strax över förra årets men tittar vi på skillnaden mellan första och sista mätningen ser vi att upptaget under våren är ungefär lika stort i år som förra året. Skillnaden jämfört med förra året är att vi ser tydliga förfruktsskillnader. Kväveupptag i fält och i nollrutor i år och förra året. Upptag av gödselkväve fortsätter I snitt har vetet tagit upp 7 kg N/ha av gödselkvävet sedan förra mätningen med en variation på 0 till 15 kg N/ha. Även vad gäller upptaget av kväve i de gödslade fälten så följer årets kurva den från förra året. Om vi relaterar upptaget av gödselkväve till hur mycket kväve som är tillfört så ser vi att i de fält som ännu inte är kompletteringsgödslade så är kväveutnyttjandet i snitt 43%, men skillnaden mellan ärter eller raps som förfrukt jämfört med spannmål är tydlig. Fälten med ärter eller raps som förfrukt har utnyttjat ca 37% av det tillförda kvävet medan fälten med spannmål som förfrukt har utnyttjat ca 46%. Sida 2

Dags för kompletteringsgödsling Flaggbladet är nu helt framme i de flesta fält även om vi har ett par fält som ligger kvar i DC 37. Det är alltså hög tid att besluta om kompletteringsgivan. Som vi skrivit tidigare så bör givan anpassas efter förväntad skörd och hur mycket kväve marken har levererat hittills. Grödorna ser bra ut på många håll och har en hög skördepotential. Nollrutorna i fält med goda förfrukter ser bra ut, i snitt har ca 27 kg N/ha tagits upp sedan vi startade mätningarna i våras. Däremot har vi inte haft en lika bra kväveleverans i fält med spannmål som förfrukt, i dessa nollrutor har endast i snitt 8 kg N/ha tagits upp sen första mätningen. På många sätt är det här året likt förra året och tittar vi på försöken från förra året så var det höga gödslingsoptimum. Utifrån det kan vi anta att det även i år kommer behövas relativt höga givor för att nå optimum, åtminstone i fält som har spannmål som förfrukt och låg mineralisering. Fält med goda förfrukter däremot, kommer förmodligen hamna på mer normala gödslingsoptimum. Nästa mätning Nästa mätning planerar vi att göra måndag den 15 juni. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala Sida 3

1 Västerås Den senaste veckan är det framförallt nollrutan i fältet med ärter som förfrukt som tagit upp kväve 6 kg N/ha sen förra mätningen. Av det kväve som är tillfört har ca 40% utnyttjats både i fältet med vete som förfrukt och fältet med ärter som förfrukt. Västerås 1a Västerås 1b Västerås Jordart ML ML ph 6,3 6,6 Mullhalt 1,8 2,4 Org.gödsel Ja Ja Förfrukt Vete Ärter Sort Olivin Olivin Sådatum våren 730 810 skörd 6,5 ton/ha 7 ton/ha 09-apr 70 70 02-maj 90 90 Sida 4

1a Västerås (ff vete) DC 39, 9 juni 2015 1b Västerås (ff ärter) DC 39, 9 juni 2015 Sida 5

2 Veckholm Veckholm har haft ett stort upptag av kväve den senaste veckan. I de gödslade fälten har 15-20 kg N/ha tagits upp sedan förra mätningen och av de 190 kg som har tillförts så har 40-50% utnyttjats. På Veckholm finns även två maxrutor, de har fått ytterligare 70 kg N. Här ser vi att upptaget i maxrutan som ligger i fältet med raps som förfrukt ligger i nivå med övriga fältet medan maxrutan som ligger i fältet med vete som förfrukt har tagit upp ca 25 kg N/ha mer än övriga fältet. Veckholm 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart Mellanlera Mjälig lera Mellanlera ph 7,4 6,5 6,2 Mullhalt 3-6% 3-6% 3-6% Org.gödsel >5 år sen >5 år sen >5 år sen Förfrukt Höstraps Höstraps Höstvete Sort Julius Julius Julius Sådatum 01-sep 01-sep 02-sep våren 1300 1270 830 skörd 7,5 ton/ha 6,5 ton/ha 7,5 ton/ha 08-apr 140 140 140 27-maj 50 50 50 Sida 6

2a Veckholm (ff raps) DC39, 5 juni 2015 2b Veckholm (ff raps) DC39, 5 juni 2015 2c Veckholm (ff vete) DC39, 5 juni -15 Sida 7

3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs ser det ut som om kväveupptaget i fältet har stannat av denna veckan. Troligen är det två faktorer som påverkar. Dels var det blött i grödan vid mättillfället och bladen var nertyngda och hade en annan vinkel än vad de brukar ha. Dels har flaggbladet vuxit fram realtivt snabbt och näringsämnena har inte hunnit fördela om sig vilket ger ett väldigt ljust flaggblad. I nollrutan som är lite glesare hade vattnet runnit av så här är mätvärdena mer rimliga. Sen förra veckan har ytterlige 2 kg N/ha tagits upp och totalt har 34 kg N/ha tagits upp sen mätningarna startade. Enköpingsnäs Enköpingsnäs2 Jordart ML ph 6,7 Mullhalt 2,5 Org.gödsel Nej Förfrukt Ärter Sort Brons Sådatum 10-sep våren 1330 skörd 8 ton/ha 19-mar 108 3 Enköpingsnäs (ff ärter) DC 41, 8 juni 2015 Sida 8

4 Svinnegarn I Svinnegarn ser vi samma fenomen som i Enköpingsnäs med ett relativt snabbt utvuxet flaggblad där näringsämnena inte hunnit med och flaggbladet är betydligt ljusare än övriga bladnivåer. Nollrutan ser bra ut och har tagit upp ca 24 kg N7ha sedan första mätningen. En del av det upptaget kommer antagligen från rötslammet som spreds på fältet i höstas. Svinnegarn Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,5 Mullhalt 3-6% Org.gödsel Ja (rötslam) Förfrukt Vete Sort Julius Sådatum 14-sep våren 1040 skörd 7,5 ton/ha Höst MAP+rötslam 22 mars 80 20 april 50 4 Svinnegarn (ff vete) DC 41, 8 juni 2015 Sida 9

5 Enköping Enköping är den plats där vi ser minst skillnad mellan förfrukter. Men det ska tilläggas att fältet med ärter som förfrukt har drabbats av fysiologiska fläckar som påverkat ett par av mätningarna. Båda fälten är gödslade med 177 kg N/ ha och av det har knappt 50% tagits upp. Enköping 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Styv lera ph 6,4 6,1 Mullhalt 4,4 6,2 Org.gödsel Nej Nej Förfrukt Vete Ärter Sort Norin Norin Sådatum 03-sep 03-sep våren 650 780 skörd 8 ton/ha 8 ton/ha Höst 12 7 19-20 mars 110 110 29 mars 67 67 Sida 10

5a Enköping (ff vete) DC 43, 8 juni 2015. 5b Enköping (ff ärter) DC 43, 8 juni 2015. Sida 11

6 Torstuna Nollrutan med ärter som förfrukt är den nollruta som tagit upp mest av de nollrutor vi mäter i, ca 46 kg N/ha sen första mätningen. Tack vare den höga mineraliseringen har bara ca 32% av det tillförda kvävet tagits upp här. Även i Torstuna är det utlagt två maxrutor, de har fått 70 kg N/ha extra jämfört med övriga fältet. Vid de första mätningarna har upptaget legat i nivå med övriga fältet men nu har upptaget ökat något jämfört med normalgödslat. Enköping 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Mellanlera Mellanlera ph 6,2 6,3 Mullhalt 3 6 Org.gödsel Nej Nej Förfrukt Vete Ärter Sort Julius Julius Sådatum 18-sep 17-sep våren 550 1030 skörd 7,5 ton/ha 7 ton/ha Höst 10 10 8 april 130 130 Sida 12

6a Torstuna (ff ärter) DC 39, 8 juni 2015 6b Torstuna (ff vete) DC 37, 2 juni 2015 Sida 13

7 Örsundsbro I Örsundsbro fortsätter upptaget i nollrutan att ligga på samma nivå som tidigare. I det gödslade fältet har nu ca 52 kg N/ha tagits upp vilket då var ca 53% av det tillförda kvävet. Örsundsbro Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,7 Mullhalt 2,7 Org.gödsel Lite Förfrukt Maltkorn Sort Julius Sådatum 12-sep våren 480 skörd 6 ton/ha 08-apr 97 7 Örsundsbro (ff korn) DC 39, 8 juni 2015 Sida 14

8 Lövstalöt I Lövstalöt har upptaget i nollrutan ökat med ca 5 kg N/ha sedan förra mätningen. I det gödslade fältet har ytterligare 3 kg N/ha tagits upp och av de tillförda 130 kg N/ha har ca 53% tagits upp. Lövstalöt Kolumn1 Sandig mullrik Jordart lättlera ph 6,5 Mullhalt 6-12% Org.gödsel Nej Förfrukt Korn Sort Norin Sådatum 13-sep våren 410 skörd 7 ton/ha 13-apr 130 8 Lövstalöt (ff korn) DC 37, 2 juni 2015 Sida 15

9 Uppsala Även i fältet i Uppsala har vi haft problem med mätningen. Troligtvis har det att göra med att flaggbladet är snabbt framvuxet och ljusare än de övriga bladen, vilket påverkar mätresultatet. Uppsala Kolumn1 Jordart Mellanlera ph 6,5 Mullhalt mmh Org.gödsel > 5 år sen Förfrukt Vårraps Sort Julius Sådatum 11-sep våren 900 skörd 7,5 ton/ha 9 april 120 3 juni 60 9 Uppsala (ff raps) DC39, 8 juni 2015 Sida 16