Socialnämnden Karl Risp Kallelse/Underrättelse 20 maj 2015 1 (6) Till ledamöterna i socialnämnden och till övriga för kännedom Kallelse till sammanträde: Socialnämndens arbetsutskott onsdagen den 27 maj. Kl 9.00 12:00 i konferensrum Dagö, plan 4, Rådhuset, Visborgsallén 19. 9:00 10:00 gemensamt med hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Kalle Risp som kallar in ersättare. Telefon 20 43 66 eller e-post karl.risp@gotland.se Justeringsledamot i tur: Monika Eriksson (V) Gemensamma frågor med hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 1. Revision av gemensamma överenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnden sid. 7-20 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: Fastställa reviderade överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende o Övergripande överenskommelse o Psykisk funktionsnedsättning o Samordnad vård- och omsorgsplanering o Tandvård Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro 339-8328 Plusgiro 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se/socialtjanst 1
Socialnämnden Region Gotland 2 (6) Sammanfattning I samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är överenskommelser levande dokument. Det finns överenskommelser som direkt berör brukare/patienter där respektive nämnd beslutar. Överenskommelser som reglerar hur gemensamma resurser till exempel hygiensjuksköterska eller syn- och hörselinstruktör ska utnyttjas godkänner direktörerna. De överenskommelser som nu föreslås att socialnämnden ska besluta är samtliga revideringar. 2. Mest sjuka äldre slutrapport Bilaga skickas ut per e-post och lämnas i pappersform på sammanträdet. 3. Revisionsskrivelse. Missbruks- och beroendevård sid. 21-41 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: lämna följande information till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende missbruks- och beroendevården på Gotland. ge förvaltningen i uppdrag att upprätta handlingsplan gällande missbruks- och beroendevården. Sammanfattning Revisionsbyrån PwC har på uppdrag av Region Gotlands revisorer granskat missbruks- och beroendevården. Svar på rapporten har beretts av gemensam arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. PwC kom i sin granskning fram till att nämnderna till viss del säkerställer vården med tillräcklig intern kontroll. PwC lämnade ett par rekommendationer för att Region Gotland ska förbättra missbruks- och beroendevården. Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser positivt på revisorernas förslag om att upprätta en handlingsplan kopplat till den överenskommelse som finns mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Överenskommelsen mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska årligen följas upp på förvaltningsnivå och rapporteras vidare till nämndernas ledamöter. 4. Remiss - Betänkande om betalningsansvarslagen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Bilaga skickas ut per e-post och lämnas i pappersform på sammanträdet. 2
Socialnämnden Region Gotland 3 (6) Ärenden för socialnämndens arbetsutskott 5. Information. Förslag till kostnadsminskningar Bilaga delas ut till sammanträdet 6. Upphandling. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS sid. 42 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att genomföra en ny ramavtalsupphandling av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Sammanfattning År 2009 genomfördes en upphandling avseende ramavtal för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Social- och omsorgsnämnden tecknade ramavtal med Hajdes ekonomiska förening 1 maj 2010. Avtalsperioden upphandlades för fyra år med möjlighet till förlängning två(2) gånger upp till tolv (12) månader per gång. Avtalet går ut 30 april 2016.Socialförvaltningen föreslår nämnden att besluta om att ny upphandling genomförs för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. 7. Revisionsskrivelse. Försörjningsstöd sid. 43-46 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden lämnar följande information till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende försörjningsstöd på Gotland. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av socialnämndens försörjningsstödsverksamhet. Svar önskas på en del punkter från socialnämnden vad gäller mål och uppföljning. Sammanfattningsvis behöver socialnämnden se över anpassat verksamhetssystem och kvalitetsmål. 3
Socialnämnden Region Gotland 4 (6) 8. Internremiss. Motion om inventering av boende för personer under 65 år som har funktionsnedsättning sid. 47-72 Bilaga Förslag till beslut Personer under 65 år med psykisk funktionsnedsättning utgör en stor och icke homogen grupp, det kan bl.a. röra sig om unga flickor med personlighetsstörning eller svårt självskadebeteende, unga män med så kallat hemmasittar-problem och vuxna med personlighetsproblematik. Deras behov av stöd och hjälp kan se ut på olika sätt, varför det är komplext att göra en kartläggning på området. Socialförvaltningen har tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen kartlagt dagens verksamhet och de behov som brukarna har. Vid en inventering av vilka insatser som idag erbjuds på Gotland finns boendestöd i det egna hemmet samt bostad med särskild service. Bostad med särskild service bedrivs av Region Gotland dels i egen regi, men också genom upphandling. Det finns i dagsläget totalt 48 platser i bostad med särskild service, plus två platser avsedda för återhämtning/avlastning. Socialförvaltningen gör bedömningen att behov av insatser och behov av boende bör utredas vidare och föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att göra det, bl.a. genom revidering av den bostadsförsörjningsplan som finns över området. 9. Internremiss. Självmordsförebyggande program för Region Gotland sid. 73-101 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden lämnar följande synpunkter på förslag till program för självmordsförebyggande arbete vidare till regionstyrelsen. Sammanfattning Inom socialtjänstens olika verksamhetsområden finns många utsatta människor som kan löpa risk för psykisk ohälsa och självmordsproblematik. Det finns därför stora vinster i att ta fram ett välfungerande självmordsförebyggande program för hur Region Gotland aktivt ska arbeta för att minska antalet självmord och självmordsförsök. Erfarenheter inom socialförvaltningen ger vid handen att det finns flera riskgrupper där ett tydligt och strukturerat självmordsförebyggande arbete torde kunna göra stor skillnad, bl.a. inom missbruks- och beroendevården, inom arbetet med barn och ungdomar och inom äldreomsorgen. En viktig del i det självmordsförebyggande arbetet är information och kunskap, och att våga prata om ämnet. Information och kunskap är även viktiga beståndsdelar i förmågan att se och upptäcka riskfaktorer i ett så tidigt skede som möjligt. 4
Socialnämnden Region Gotland 5 (6) Att aktivt arbeta med förebyggande åtgärder och information om självmord och självmordsförsök torde även kunna göra ämnet mindre skam- och skuldbelagt. 10. Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre sid. 102-104 Bilaga Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott beslutar att anta förvaltningens förslag gällande Förebyggande och hälsofrämjande enhet för äldre. Sammanfattning Utifrån den demografiska utvecklingen är det viktigt att utveckla det förebyggande arbetet med syftet att äldre personer ska kunna ha en god hälsa allt längre upp i åldrarna. För att få ett bra nyttjande av de resurser som finns idag föreslås att samtliga resurser samlas i en enhet, Förebyggande och Hälsofrämjande enheten. Ett viktigt utvecklingsområde är att öka samverkan med frivilliga och frivilligorganisationer. Detta innebär att nuvarande antal resurser, med förändrad kompetens, för dagcentraler, frivilligverksamhet, anhörigstöd och eventuellt andra förebyggande insatser samlas i den nya enheten Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska bedrivas över hela ön med verksamheter i Visby, samt Norra och Södra Gotland. Vid sammanträdet den 29 april fattade socialnämnden ett inriktningsbeslut enligt förslaget (SON 61) och gav arbetsutskottet delegation att fatta beslut i frågan vid detta sammanträde och att på sammanträdet få redovisat hur berörda personer blivit informerade om konsekvenser av förslaget. 11. Ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd sid. 105-109 Bilaga Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att under tre år låta anslaget för ekonomiskt bistånd användas till den del av lönekostnaden som överstiger storleken på lönebidraget för högst femton långtidsarbetslösa personer per år, med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd, som anställs vid Röda Korset i Visby, Skogsstyrelsen och Region Gotland. Sammanfattning Under åren 2011-2014 har antalet hushåll som behöver ekonomist bistånd i Region Gotland varierat mellan 1515 och 1664 stycken. Kostnaderna för utgivet bistånd har under motsvarande tid varierat mellan 51,4 och 62,1 miljoner kronor per år. Andelen hushåll som är beroende av bistånd på grund av arbetslöshet ligger i genomsnitt runt 54%. Av dessa 54% är många långtidsarbetslösa. 5
Socialnämnden Region Gotland 6 (6) För dagen finns det tre arbetsgivare, Röda Korset, Skogsstyrelsen och Region Gotland som säger sig vara bredda att ta emot långtidsarbetslösa, under förutsättning att de får lönekostnaderna täckta. Till en del kan dessa kostnader täckas med stöd från Arbetsförmedlingen, men detta är inte tillräckligt för att ge en minimilön till dem som anställs. Den lämpligaste stödformen från Arbetsförmedlingen är utvecklingsanställning, där de kan ge lönebidrag till arbetsplatser som tar emot personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Behovet av komplettering med andra medel varierar beroende på hur stort lönebidraget kan beräknas bli. Socialförvaltningen bidrar under liknande former till ett mindre antal anställningar vid de sociala arbetskooperativen och det bedöms vara lämpligt att lämna bidrag även till anställningar till andra arbetsplatser. Under 2014 genomfördes ett liknande projekt där tio långtidsarbetslösa under ett år erhöll anställning på Röda Korset respektive Skogstyrelsen. Projektet utföll till största delen mycket lyckosamt. Av de tio personerna är idag nio självförsörjande via A- kassa. Förvaltningen bedömer att stödet till arbetsgivare skulle ge långtidsarbetslösa med försörjningsstöd ökade förutsättningar att erbjudas sysselsättning och i viss mån arbete så att de på sikt inte behöver uppbära ekonomiskt bistånd. Övrigt 12. Övriga ärenden Maria Björkman ordförande 6
Socialförvaltningen Gerd Silk Ärendenr SON 2015/209 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 maj 2015 Socialnämnden Överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att Fastställa reviderade överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende o Övergripande överenskommelse o Psykisk funktionsnedsättning o Samordnad vård- och omsorgsplanering o Tandvård Sammanfattning Reviderade överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden Bakgrund I samverkan mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden är överenskommelser levande dokument. Det finns överenskommelser som direkt berör brukare/patienter där respektive nämnd beslutar. Överenskommelser som reglerar hur gemensamma resurser t. ex. hygiensjuksköterska eller syn- och hörselinstruktör ska utnyttjas godkänner direktörerna. De överenskommelser som nu föreslås att socialnämnden ska besluta är samtliga revideringar. Övergripande överenskommelse Revidering anpassad till förändrad ledningsstruktur. En klausul som handlar om tvist är införd. Psykisk funktionsnedsättning Genomgripande revidering i samverkan med psykiatrin där även brukarorganisationerna varit delaktiga. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 7 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/209 2 (2) Samordnad vård- och omsorgsplanering Anpassad till gemensam rutin som utarbetades i samband med Bättre liv för sjuka äldre. Betalningsregler för utskrivningsklara som gäller i Region Gotland sedan juni 2014 har inkluderats. Tandvård Vissa ansvarsförhållanden har klargjorts. Brukare Syftet med överenskommelser är att personer med behov ska få dem tillgodosedda på rätt sätt, vid rätt tidpunkt av medarbetare med rätt kompetens. Ekonomi Samverkan innebär ett kostnadseffektivt resursutnyttjande. Föreslagna överenskommelser innebär ingen förväntad kostnadsökning för socialnämnden. Processer Beskriv vilka konsekvenser förslaget får utifrån befintliga processer inom förvaltningen eller regionen, alternativt beskriv utveckling av ny process. Medarbetare Tydlighet i uppdrag skapar förutsättningar för en bra arbetsmiljö. Bedömning Förvaltningen bedömer att genom att revidera överenskommelser är de aktuella vilket stimulerar till följsamhet av medarbetarna. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga 1 Övergripande överenskommelse Bilaga 2 Psykisk funktionsnedsättning Bilaga 3 Samordnad vård- och omsorgsplanering Bilaga 4 Tandvård Exp till: Kvalitetschef Mariann Godin Luthman Utvecklingsledare Gerd Silk Planeringssekreterare Inger Öberg Avdelningschef Hemsjukvård Lena Andreasson Avdelningschef OOF Therese Thomsson Avdelningschef Särskilt boende Marit Lindgren Avdelningschef Hemtjänst Agneta Nyström Registrator HSN 8
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1(2) Bilaga 1 Övergripande överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende hälso- och sjukvård och närliggande socialtjänst. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) och Socialnämndens (SON) ansvar beskrivs i respektive nämnds reglemente. Enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska det genom processer och rutiner säkerställas att samverkan sker med andra vårdgivare och verksamheter inom socialtjänsten eller enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Förvaltningarna ansvarar för att samverkan sker. Överenskommelser ska finnas inom specifika områden som nämnderna/förvaltningarna gemensamt beslutar. Förvaltningarna ska i god tid ömsesidigt informera varandra om verksamhetsförändringar av betydelse. Organisation/struktur Förvaltningarnas samverkan leds av socialdirektör och hälso- och sjukvårddirektör. Ärenden bereds av förvaltningsgemensam arbetsgrupp som leds av Samordnad ledning och styrning (SLS). Deltagare i arbetsgruppen för överenskommelser (ÖA) utses av respektive direktör. Beslutsnivå: Direktörerna beslutar om överenskommelse enligt delegationsordning i de fall patienter/brukare inte berörs Respektive nämnd beslutar om överenskommelser i de fall patienter/brukare berörs Regionstyrelsen/fullmäktige beslutar om överenskommelse i de fall fler nämnder än HSN och SON berörs samt om nationella direktiv kräver beslut på den nivån Dokumentnamn: Övergripande överenskommelse Framtagen av: Gerd Silk, Leif Olsson Godkänd av: HSN SON Upprättad: 2006-09-06 Reviderad: 2015-04-20 Version: 8 9 Webbplats www.gotland.se
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Region Gotland 2(2) Ärendehantering/arbetsordning Identifierade samverkansområden skickas till SLS. SLS, alternativt direktörer gemensamt, beslutar om att överenskommelse ska tas fram. Direktörerna tar ställning till på vilken nivå överenskommelse ska beslutas. ÖA utser ansvariga handläggare inom gruppen. Ansvariga handläggare (en från respektive förvaltning) kontaktar berörda verksamheter för att få representanter för beredning av överenskommelse. Förslag till överenskommelse förankras i ÖA. Alla överenskommelser ska så långt möjligt ha nyckeltal som redovisas i bilaga. Framtagen överenskommelse kommuniceras till SLS. Representanter i SLS svarar för information till respektive förvaltningsledningsgrupp. Ansvariga handläggare bereder överenskommelse till rekommenderad beslutsnivå. Efter beslut ansvarar respektive förvaltning för implementering inom den egna organisationen. o SLS beslutar om mer omfattande implementeringsinsatser ska genomföras. o Berörda verksamheter skall vara väl förtrogna med de överenskommelser som berör verksamhetsområdet. o Överenskommelser som berör verksamheten ska tas upp på arbetsplatsträffar årligen. Aktuella överenskommelser ska finnas tillgängliga på www.gotland.se. Uppföljning Uppföljning. av överenskommelser redovisas årligen till SLS. Gemensamt årsbokslut inklusive uppföljning redovisas till respektive nämnd. Kännedom om överenskommelser i verksamheten ska regelbundet följas upp. Former för hur tvister mellan parterna ska lösas Om det på verksamhetsnivå uppstår en tvist med anledning av överenskommelserna ska frågan avgöras av närmast högre chefsnivå. Vid tvist som berör privata utförare hänvisas till respektive förvaltnings kontaktperson för avtalet. 10
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Bilaga 2 Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller allvarlig psykiatrisk problematik. Syfte Att den enskilde får vård och samordnade insatser av god kvalitet mellan hälsooch sjukvårdsförvaltningens och socialförvaltningens verksamheter. Ingen enskild ska riskera att bli utan den hjälp som han eller hon behöver. Det är den enskildes behov av samverkan som ska styra. Målgrupp Överenskommelsen gäller för alla barn, unga och vuxna personer som bedömts ha en psykisk funktionsnedsättning och/eller allvarlig psykiatrisk problematik, som även kan vara i kombination med missbruk. För barn och unga vuxna 0-25 år finns särskilda, kompletterande, överenskommelser. Med psykisk funktionsnedsättning menas (enligt den nationella psykiatrisamordningen) en person med väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden. Dessa begränsningar ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Gruppen domineras av personer med psykos, svår personlighetsstörning med kraftig påverkan på beteende och funktionsförmåga eller allvarligare affektiva tillstånd. Även personer med svårare autismspektrumtillstånd (AST) och allvarliga fall med ADHD omfattas. Allvarliga funktionsnedsättningar på grund av komplicerade tillstånd med samsjuklighet (flera olika tillstånd på samma gång, till exempel psykisk sjukdom och beroendeproblematik) ingår också. Dokumentnamn: Psykisk funktionsnedsättning Framtagen av: Leif Ohlsson Lisa Etzner Godkänd avl Upprättat: 2006-06-09 Reviderad: 2015-05-12 Version:9 Webbplats www.gotland.se 11
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 2 (6) Övergripande gemensam målsättning Den enskilde ska garanteras en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Samverkan ska grundas på att respektive verksamhets kompetensområde tas till vara för att uppnå bästa möjliga resultat för den enskilde. Överenskommelsen ska stimulera till samverkan kring gemensamma utvecklingsområden gällande målgruppen och enskilda personer. Verksamheterna inom respektive nämnds område har ett gemensamt ansvar för att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Operativa mål för samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Berörda brukare/patienter ska vara nöjda med samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård. Överenskommelsen och övriga rutiner för samarbete och samverkan ska vara väl kända och tillämpas i praktiken. Samarbete kring enskilda personer Skyldigheten att tillsammans upprätta någon form av individuell plan, framgår bland annat av de lagar och de överenskommelser som berörs nedan. För unga personer som övergår från verksamhet för barn och ungdomar till verksamhet för vuxna, ska behovet av kontinuitet i vård, insatser och uppföljning särskilt beaktas. Samordnad Individuell plan (SIP) SIP är lagstadgad sedan 2010 i både Hälso- och sjukvårdslagen, 3 f HSL och Socialtjänstlagen, 2 kap. 7 SoL. SIP är en plan som ska upprättas tillsammans med brukare om/när de har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård när det finns behov av samordning. En SIP kan endast upprättas med den enskildes eller dennes företrädares samtycke. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. En SIP kan initieras av såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården. Skyldigheten att upprätta en samordnad individuell plan är inte begränsad till personer med stora och omfattande behov utan gäller alla människor som 12
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 3 (6) socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer i kontakt med och där en samordnad individuell plan kan behövas för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. Se överenskommelse Samordnad individuell plan. Samordnad vård- och omsorgsplanering En samordnad vård- och omsorgsplanering ska göras mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten för patienter som bedöms vara i behov av fortsatt vård och/eller omsorg efter utskrivning. En vårdplan upprättas på initiativ från hälso- och sjukvårdens slutenvård. Se överenskommelse Samordnad vård och omsorgsplanering och Rutin för samordnad vård- och omsorgsplanering. Samordnad vårdplan vid öppen psykiatrisk tvångsvård enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) En samordnad vårdplan ska alltid upprättas och bifogas ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård/öppen rättspsykiatrisk vård. Det är den psykiatriska vården som ska ta initiativ till att göra planeringen tillsammans med socialtjänsten. Se överenskommelse Öppen tvångsvård. Individuell plan enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den som har en insats enligt LSS skall erbjudas en individuell plan enligt 10 LSS. Planen skall innehålla beslutade och planerade insatser och upprättas i samråd med den enskilde. Den enskilde kan själv begära att en plan skall upprättas. Socialtjänsten ansvarar för att insatserna i planen samordnas. Hälsooch sjukvård och socialtjänst ska underrätta varandra om upprättade planer. Ansvar för boende Bostad med särskild service enligt SoL och/eller hem för vård eller boende (HVB) är biståndsinsatser som beviljas av socialtjänsten och kan verkställas i egen eller i enskild regi. Vid behov ska hälso- och sjukvården och socialtjänsten stödja, motivera och hjälpa den enskilde att göra en sådan biståndsansökan. Socialnämnden ansvarar enligt HSL för en god hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, förutom läkarinsatser, åt dem som bor i bostad med särskild service enligt SoL och LSS. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för läkarinsatser genom den läkare som den enskilde är listad hos, eller vid behov genom läkare inom den specialiserade vården. 13
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 4 (6) Den enskildes behov av hälso- och sjukvård vid HVB-placering utgår från en medicinsk bedömning. Vård ges av hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland eller köps, inom ramen för Riksavtal för utomlänsvård, från vårdgivare som bedriver specialiserad vård. Uppsökande verksamhet Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i regionen för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. Ansvar för sysselsättning och arbetsinriktad rehabilitering Socialtjänsten ansvarar för att personer med psykisk funktionsnedsättning får det stöd och den hjälp de behöver. Det innebär att socialtjänsten ska verka för att människor som på grund av sin funktionsnedsättning möter betydande svårigheter i sitt dagliga liv, får möjlighet att delta i samhällets gemenskap, ha en sysselsättning och att leva som andra. Socialtjänsten ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning som är anpassad efter dennes individuella behov av särskilt stöd. Finsam Gotland är en finansiell samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Region Gotland. Berörda förvaltningar är hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Finsams målgrupp är personer som av olika skäl befinner sig utanför arbetsmarknaden och som är aktuella hos minst två av Finsams parter. En stor andel av dessa personer är kvinnor och män med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet med Finsams arbete är att ge enskilda personer i målgruppen stöd så att de genom arbete eller sysselsättning kan bli självförsörjande. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården har ett gemensamt ansvar för att aktivt verka för att synliggöra målgruppens behov till Finsams styrelse. Ansvar för hjälpmedel I Region Gotland finns hjälpmedelspolicy, övergripande riktlinjer och behovstrappa för bedömning, utprovning och förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Förskrivning av hjälpmedel utanför gällande regler och riktlinjer kan ske, efter ansökan till ärendegrupp för särskilda beslut. Ansvarig för uppföljning är förskrivande arbetsterapeut. Många gånger innebär det kognitiva stödet en strategi eller metod. Boendestödjare kan bli dem som i praktiken arbetar med att det kognitiva 14
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 5 (6) stödet upprätthålls i de vardagliga aktiviteterna. Förskrivande arbetsterapeut har därför en handledande roll. Barnperspektiv Enligt 2 g HSL och 6 kap 5 patientsäkerhetslagen har hälso- och sjukvården en skyldighet att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med exempelvis har psykisk funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik, missbruksproblematik eller har en allvarlig somatisk sjukdom. Liknande bestämmelser för socialtjänsten finns i 1 kap. 2 och 3 kap. 5 SoL. Samverkan med patient- och brukarorganisationer och representanter för anhöriga eller närstående Förutsättningarna för att uppnå bra resultat ökar när den enskilde och/eller dennes närstående har tillit till att den vård och de insatser som ges fungerar. Vården och insatserna ska därför planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Verksamheterna ska underlätta den enskildes och/eller närståendes möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Individens hela situation och behov ska vägas in och olika verksamheter ska involveras utifrån de stödbehov som personen har. En utgångspunkt i förbättringsarbetet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är att öka den enskildes och patient- och brukarorganisationers medverkan för att skapa bättre arbetssätt och lösningar. Patient- och brukarorganisationer ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som kompletterar forskningen och den beprövade erfarenheten. Gemensam kompetensutveckling bör vara ett sätt. Psykiatrin ansvarar för kunskapsstöd till anhöriga eller närstående i form av information om sjukdomen eller funktionsnedsättningen, för att därigenom underlätta både för den anhörige och för den som har en funktionsnedsättning eller annan psykiatrisk problematik. Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten genom stöd och avlösning underlätta för den som vårdar en närstående med funktionsnedsättning. Anhörigstöd finns i form av anhörigkonsulent, lokala anhörigombud, anhörigträffar, anhörigcenter och kostnadsfri avlösning. 15
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Region Gotland 6 (6) Tillgänglighetsrådet är organiserat under regionstyrelsen och är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan brukar- och patientorganisationer och Region Gotland. Rådet sammanträder fyra gånger per år. Evidensbaserad praktik Verksamheternas vård och insatser ska ges med en evidens- och kunskapsbaserad utgångspunkt där följande tre delar är lika viktiga: - den enskildes samt brukar- och patientorganisationernas kunskap - professionell erfarenhet och yrkeskunskap/beprövad erfarenhet - bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap För att skapa gemensam värdegrund och underlätta kommunikationen bör verksamheterna arrangera gemensam fortbildning och kompetensutveckling och vid behov gemensam handledning. Kunskap om respektive förvaltnings lagstiftning, uppdrag och arbetssätt liksom frågor om synsätt och värdegrund är exempel på ämnen som kan ingå. Kontinuerlig gemensam uppföljning och utvärdering av överenskommelsen Uppföljning av överenskommelsen sker årligen i socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Uppföljningen bereds via socialförvaltningen och hälsooch sjukvårdsförvaltningens gemensamma struktur för ledning och styrning. 16
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1(1) Bilaga 3 Samordnad vård- och omsorgsplanering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Syfte Förtydliga socialförvaltningens och hälso- och sjukvårdsförvaltningens ansvar för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård och vid samordnad vårdoch omsorgsplanering. Regelverk Grundläggande bestämmelser om samverkan vid in- och utskrivning i sluten vård finns i lag SFS 2003:193 Lag om ändring i lagen SFS 1990:1440 om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård och Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Samverkan Samverkan krävs för att trygga den enskildes rätt till god och säker vård och omsorg utan avbrott trots överflyttning mellan olika vårdformer. För att samverkan ska fungera i praktiken ska den enskilde vara delaktig. Den information som behövs för fortsatt vård, behandling, rehabilitering och omsorg ska kommuniceras. Arbetsordning Förvaltningarna ansvarar gemensamt för att rutiner finns för hur samordnad vård- och omsorgsplanering ska ske. Revidering av rutiner görs i samverkan mellan förvaltningarna och initieras i gemensamt ledningsforum. Samordnad vård- och omsorgsplanering förutsätter patientens eller dennes närståendes samtycke. Den enskildes självbestämmande (autonomi) och integritet ska respekteras. Dokumentnamn Samordnad vård- och omsorgsplanering Framtagen av Gunnar Ramstedt Gerd Silk Godkänd avl: Upprättat 2008-11-12 Reviderat 2015-05-05 Version. 4 Webbplats www.gotland.se 17
Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Handlingstyp Överenskommelse 1(3) Bilaga 4 Tandvård Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende uppsökande tandvård och munhälsobedömning Syfte Att klargöra roller och ansvar hos respektive förvaltning, så att de personer som har rätt till munhälsobedömning får den utförd och att personalgrupper och närstående får undervisning i munhälsovård. Överenskommelsen avser tandvård i både enskild och egen regi och utgör ett komplement till lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. Bakgrund Uppsökande tandvård innebär rätt till kostnadsfri munhälsobedömning i det egna boendet, samt nödvändig tandvård, till samma avgift som hälso- och sjukvård. Kostnaden ingår i högkostnadsskyddet. Uppsökande tandvård omfattar individer med ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande behov menas personlig omvårdnad under en stor del av dygnet, minst tre gånger/dygn samt tillsyn under natten genom till exempel trygghetslarm. Omvårdnadspersonal i hemtjänst och särskilt boende samt personlig assistans erbjuds årligen undervisning i munhälsovård av hälso- och sjukvårdsförvaltningens tandvårdsenhet. Samma erbjudande ges till närstående/anhöriga. Avgränsning Uppsökande munhälsobedömning i denna överenskommelse omfattar: Person som bor på särskilt boende Person som bor i ordinärt boende och har ett omfattande behov av personlig omvårdnad. ( 3 gånger dagligen och trygghetslarm eller tillsyn på natten) Person som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt har insatser Person med omfattande psykiskt funktionshinder Dokumentnamn: Tandvård Framtagen av: Anne-Maj Stoltz Elisabeth C Ekman Godkänd av Upprättad: 2006 Version:3 Reviderad: 2015-04-15 Webbplats www.gotland.se 18
Arbetsordning Handläggarenheten ansvarar för att Bedöma om varje enskild person behöver hjälp med tandvård i samband med vårdplanering. Identifiera personen och utfärda underlag för tandvårdsintyg för personer som har biståndsbedömda insatser. Distriktssköterskor/ sjuksköterskor inom primärvård, hemsjukvård, särskilt boende, LSS och socialpsykiatrin ansvarar för att Bedöma om varje enskild person behöver hjälp med tandvård i samband med vårdplanering eller vid annat tillfälle. Identifiera personer och utfärda underlag för tandvårdsintyg för personer som har omfattande behov av personlig omvårdnad, både av omvårdnadspersonal eller närstående/anhörig. Tandvårdsenheten ansvarar för att Utfärda tandvårdsintyg samt skicka det till den enskilde. Erbjuda kostnadsfri munhälsobedömning Informera Folktandvården om den enskilde tackat Ja/Nej till munhälsobedömning Sammanställa statistik för uppföljning samt lämna statistik till Sveriges Kommuner och Landsting. Information ges till allmänhet samt utförare av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Folktandvårdens ansvar vid munhälsobedömning Munhälsobedömning erbjuds årligen i hemmet eller i särskilt boende av tandhygienist för de personer som tillhör personkretsen. Boka tid med boendet/hemtjänsten och genomföra munhälsobedömning Ge information till brukaren och omvårdnadspersonalen samt dokumentera i munvårdskortet Dokumentera genomförd munhälsobedömning enligt patientdatalagen (tandvård) och informerar ansvarig sjuksköterska/distriktssköterska för dokumentation omvårdnadsjournal Vid behov hänvisa till tandläkare som är beredd att ta emot den enskilde för nödvändig tandvård. Folktandvårdens ansvar vid personalutbildning Boka tid för personalutbildning Årligen genomföra personalutbildning Rådgivning till omvårdnadspersonal 19
Utförare av vård och omsorg ansvarar för att Vid behov bistå den enskilde att meddela Tandvårdsenheten om personen accepterat eller avböjt munhälsobedömning. Planera årlig utbildning för berörd omvårdnadspersonal i samråd med Tandvårdsenheten. Omvårdnadspersonal finns med vid munhälsobedömningar för att få instruktioner om den dagliga munvården. Munvårdskort finns tillgängligt för den som ska ge munvård så att vård ges enligt instruktionerna. Dokumentera enligt patientdatalagen då socialnämnden har hälso- och sjukvårdsansvaret. Vid behov hjälpa den enskilde att ta kontakt med tandläkare. Distriktssköterska i hemsjukvården förvissar sig om att de som har omfattande behov av vård och omsorg får erbjudande om munhälsobedömning. Bifogade dokument Arbetsgång uppsökande verksamhet inom hemtjänsten Arbetsgång uppsökande verksamhet inom särskilda boendeformer för äldre, LSS och socialpsykiatri Arbetsgång uppsökande verksamhet för de som vårdas av anhöriga/närstående Erbjudande om kostnadsfri munhälsobedömning 20
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Leif Olsson, Lisa Etzner Ärendenr SON 2015/94 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-09 Socialnämnden Förslag till svar på revisionsrapport om missbruks- och beroendevården Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: lämna följande information till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende missbruks- och beroendevården på Gotland. ge förvaltningen i uppdrag att upprätta handlingsplan gällande missbruksoch beroendevården. Bakgrund PwC har på uppdrag av Region Gotlands förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att granska den gotländska missbruks- och beroendevården. Revisionsfrågan PwC tog ställning till var: Säkerställer socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden att missbruksvården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med en tillräcklig intern kontroll? PwC kom i sin granskning fram till att nämnderna till viss del säkerställer vården med tillräcklig intern kontroll. PwC lämnade ett par rekommendationer för att Region Gotland ska förbättra missbruks- och beroendevården. Dessa rekommendationer var följande: Med utgångspunkt i överenskommelse säkerställa att primärvården tar sitt ansvar för målgruppen. Komplettera överenskommelse med detaljerad handlingsplan som ett led i att säkerställa efterlevnad och följsamhet med överenskommelsen. Se över tillgång och dimensionering av tillnyktring. Säkerställa tillgång på insatser avseende kognitiv beteendeterapi (KBT). Tillse att utvärdering av Mini Maria ger vägledning inför eventuell samlokalisering för vuxna. Tydliggöra koppling mellan överenskommelsen och efterföljande prioriteringar och uppföljningar. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 21 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/94 2 (3) Beredning Svaret har beretts av gemensam arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Underlag för bedömning För att öka samverkan mellan de olika verksamheterna har ett så kallat psykiatriråd upprättats, baserat på en överenskommelse mellan VO psykiatri och primärvård. I detta forum träffas företrädare för respektive verksamhet ca 2-3 ggr/halvår för att lyfta och diskutera problem och möjliga åtgärder. Det anordnas även en gemensam utbildningsdag/år för dessa verksamheter. Här kan socialförvaltningen på sikt se en vinst i att träda in i detta forum för att bidra med ytterligare en dimension och ta del av den kompetens som finns. Säkerställa ansvar för primärvården För att höja kompetensen inom primärvården kommer eventuellt en web-baserad utbildning (PSYK- E-BAS) under handledningsstöd att kunna erbjudas medarbetare. Inom ramen för sjukdomsförebyggande metoder planeras under hösten 2015 en utbildning inom missbruks- och beroendevården gällande tidig upptäckt av och riskbruk. För vikarier och hyrläkare finns ett gediget introduktionsmaterial för att säkra riktlinjer och rutiner. Primärvården arbetar aktivt för att bemanna vakanta läkartjänster. Dimensionering avseende vårdplatser för medicinsk avgiftning VO psykiatri har idag uppdraget för avgiftning/abstinensbehandling inom heldygnsvården. Det finns 15 vårdplatser att förfoga över för hela patientgruppen för psykiatri och beroendevård. Under 2016 kommer antal platser att utökas till 18, varav 2 är riktade till barn- och ungdomar, samt en extra plats för att möta beroendeoch missbruksgruppen, där det kan finnas behov av heldygnsvård. Vårdplatserna kan även utnyttjas för LVM-omhändertagna. Säkerställa tillgången på insatser avseende kognitiv beteendeterapi (KBT) Vid nyrekrytering av psykologer kommer KBT-kompetens att efterfrågas och prioriteras. Som en ytterligare insats ska en långsiktig strategi för att behålla psykologer över tid upprättas. Exempelvis sker detta genom inrättande av fler PTPpsykologer (praktiskt tjänstgöring för psykologer). Förvaltningarna ämnar undersöka möjligheterna för att förlägga en steg 1 utbildning i KBT på Gotland. KBT-kompetens efterfrågas inom såväl primärvård, specialistvård som inom socialtjänsten. Utvärdering av Mini Maria Satsningen med Mini Maria startades under hösten 2014 och ska under 2015 utvärderas. Kvalitetsuppföljning Utifrån SBR (svensk beroenderegister) kan eventuella medicinska kvalitetsmått följas på såväl individnivå och som på verksamhetsnivå. Psykiatrin kommer även månadsvis att följa medicinska resultat och verksamhetsmått avseende t.ex. produktion och diagnostisering på enhetsnivå och verksamhetsnivå. 22
Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/94 3 (3) Inom socialtjänsten kan uppföljning och utvärdering av beroendevården bli bättre. I Öppna jämförelser (ÖJ) uppvisar Gotland ett resultat baserat på uppföljningar gjorda på individnivå, medan det saknas sammanställning på gruppnivå. Socialstyrelsen efterfrågar också om sammanställningens resultat utgör en granskning av huruvida befintliga insatser tillgodoser klientgruppernas identifierade behov och om de sammanställda resultaten har använts för att utveckla verksamheter inom missbruks- och beroendevården. Det finns olika metoder och modeller för uppföljning och utvärdering. Uppföljning bör omfatta avslutade insatser såsom institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser. Även boendeinsatser kan vara relevanta att följa upp. Direktiven i överenskommelsen är och ska vara väl kända på enhetsnivå. Övergripande prioriteringar av behov som uppkommer som en följd av överenskommelsen bör hanteras av nämnderna gemensamt. Bedömning Socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser positivt på revisorernas förslag om att upprätta en handlingsplan kopplat till den överenskommelse som finns mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. En tydlig handlingsplan som revideras årligen ger tydliga direktiv till verksamheterna och gör det möjligt att följa upp överenskommelsen och arbetet med missbruks- och beroendevården på ett mer strukturerat sätt. Handlingsplan kan upprättas förvaltningsövergripande eller inom respektive förvaltning och bör omfatta: Framtagande av plan och strategier för att höja KBT- kompetensen bland fler medarbetare. Utifrån de inventeringar som gjorts genomföra kompetenshöjande insatser inom området missbruks- och beroendevård för primärvårdens medarbetare. Utbildning rör främst tidig upptäckt och riskbruk samt läkemedelsbehandling av alkoholmissbruk. Verka för att lyfta frågan om tillnyktringsverksamhet till övergripande, regional nivå genom uppdrag till ledningskontoret. Framtagande av nyckeltal och kvalitetsmått på grupp- och individnivå för att på ett bättre sätt kunna följa upp hur vården fungerar inom respektive förvaltning och hur samarbetet över förvaltningsgränserna fungerar. Ta fram en plan för utvärdering av Mini Maria. Överenskommelsen mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden ska årligen följas upp på förvaltningsnivå och rapporteras vidare till nämndernas ledamöter. Uppföljning kommer att beröra hur väl överenskommelsen efterlevs och ge förslag på prioriterade förbättringsinsatser. På övergripande, regional nivå kommer arbetsgruppen för överenskommelser att följa och redovisa uppföljning på övergripande plan. Redovisning omfattar analys och förslag på gemensamma förbättringsinsatser som årligen redovisas till gemensamt arbetsutskott och SLS (samordnad ledning och styrning). Marica Gardell Socialdirektör 23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
Socialförvaltningen Inger Öberg Ärendenr SON 2015/216 1 (1) Handlingstyp Beslut Datum 11 maj 2015 Socialnämnden Upphandling Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att: genomföra en ny ramavtalsupphandling av Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Bakgrund År 2009 genomfördes en upphandling avseende ramavtal för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Region Gotland kan i särskilda fall inte verkställa beslut i egen regi eller genom entreprenad och har då behov av att köpa tjänst av annan. Antagen anbudsgivare kan inte garanteras köp av boendeplats då verkställigheten alltid bedöms utifrån brukarens individuella behov samt tillgång på boendeplatser. Insatsen bostad med särskild service för vuxna 9.9 LSS ska verkställas till de personer som av Region Gotland fått beslut om insatsen. Upphandlingen omfattar endast verksamhet som bedrivs på Gotland. Social och omsorgsnämnden tecknade ramavtal med Hajdes ekonomiska förening 2010-05-01.För närvarande har Region Gotland tolv pågående ramavtal med Hajdes. Avtalsperioden upphandlades för fyra år med möjlighet till förlängning två(2) gånger upp till tolv (12) månader per gång. Avtalet går ut 2016-04-30. Socialförvaltningen föreslår nämnden att besluta om att ny upphandling genomförs för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Socialförvaltningen Marica Gardell socialdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se 42 Org nr 212000-0803
Socialförvaltningen Handläggarens namn Ärendenr SON 2015/141 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-12 Socialnämnden Revisionsskrivelse försörjningsstöd Förslag till beslut Socialnämnden lämnar följande information till Region Gotlands förtroendevalda revisorer som svar på revisorernas frågor avseende försörjningsstöd på Gotland. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genom fört en granskning av Socialnämndens försörjningsstödsverksamhet. Svar önskas på en del punkter från socialnämnden vad gäller mål och uppföljning. Sammanfattningvis behöver Socialnämnden se över anpassat verksamhetssystem och kvalitetsmål. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genom fört en granskning av Socialnämndens försörjningsstödsverksamhet Granskningen syftade till att bedöma om Socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och ledning avseende denna verksamhet. PwC lämnade ett par rekommendationer för att Region Gotland ska stärka nämndens styrning och ledning preciserar mål som rör såväl kvalitet som volymer vad gällande ekonomiskt bistånd. Målen bör styra på annat än endast volymer, antal och andelar, framför allt på övergångar till egen försörjning, gärna uppdelat på olika undergrupper säkerställer att man får en god och löpande information om hur väl man lyckas med att få försörjningsstödstagare till arbete eller egenfinansierade studier verkar för att Stöd och försörjning får tillgång till verkningsfulla insatser med fokus på sysselsättning och vägar till egen försörjning för de klienter som uppbär försörjningsstöd för sin försörjning utvecklar verksamhetens förmåga att genomföra fördjupade analyser av gruppen försörjningsstödstagare i syfte att kunna säkerställa ett relevant Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 43 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/141 2 (2) insatsutbud. Här bör möjligheten att inom befintligt verksamhetssystem utveckla förmågan närmare undersökas. Svar på vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av granskningens resultat och de lämnade rekommendationerna. Preciserar mål som rör såväl kvalitet som volymer vad gällande ekonomiskt bistånd Det finns idag inga möjligheter att följa upp de personer som inte längre är aktuella för bistånd med försörjningsstöd. I de flesta fall då man inte återkommer med ansökan om bistånd får verksamheten inte information om personen gått till egen försörjning eller annat. Socialnämnden har inte heller ett verksamhetssystem som kan ge den informationen. Det blir därför svårt för nämnden att sätta upp sådana mål. Socialnämnden tar gärna emot PWC erfarenhet på goda exempel inom detta område. Säkerställa att man får en god och löpande information om hur väl man lyckas med att få försörjningsstödstagare till arbete eller egenfinansierade studier Se ovan. Socialnämnden behöver se över verksamhetssystemet så att det blir möjligt att följa upp på individnivå och på aggregerad nivå. Verka för att Stöd och försörjning får tillgång till verkningsfulla insatser med fokus på sysselsättning och vägar till egen försörjning för de klienter som uppbär försörjningsstöd för sin försörjning Det pågår ett arbete tillsammans med Kompetenscentrum, Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen att hitta lämpliga insatser för denna målgrupp. Det handlar det om integrerad arbetsträning. Kompetenscentrum ansvarar för Steget. Steget är en verksamhet som har avtal med Arbetsförmedlingen om att bistå med praktikplaster inom Regionen. För närvarande undersöker man möjlighet att även ta emot personer som enbart är aktuella för försörjningsstöd inom Socialtjänsten. Under 2014 gjordes ett försök med ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd tillsammans med Arbetsförmedlingen. Ett nytt sådant projekt tar Socialnämnden beslut om den 18 maj 2015. Inom samordningsförbundet Finsam finns verksamheten Jobbsam som är en insats som är syftar till att i samverkan stödja personer till egenförsörjning. Utveckla verksamhetens förmåga att genomföra fördjupade analyser av gruppen försörjningsstödstagare i syfte att kunna säkerställa ett relevant insatsutbud. Socialnämnden bör ge Kvalitetsenheten i uppdrag att hitta lämplig modell för fördjupade analyser som avses med denna rekommendation. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör 44
Regionens revisorer Revisionsskrivelse R^CJOM GOTLAND 2015 -O2 6 Datum 2015-03-25 Socialnämnden Socialnämndens försörjningsstödsverksamhet På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genom fört en granskning av Socialnämndens försörjningsstödsverksamhet Granskningen syftar till att bedöma om Socialnämnden har en ändamålsenlig styrning och ledning avseende denna verksamhet. Efter genomförd granskning gör PwC bedömningen att Socialnämndens styrning och ledning inte är fullt ändamålsenlig. Vi instämmer i denna bedömning. Bedömningen grundar sig på att det trendbrott 2014 jämfört med 2013 med sjunkande kostnader för ekonomiskt bistånd, liksom minskat antal bidragstagare (individer och hushåll) bedöms var a en gynnsam arbetsmarknad med högre löner än normalt under sommarmånaderna. Även om kostnaderna minskar visar granskningen på ett antal utvecklingsområden för Socialnämnden vad gäller försörjningsstöd sverksam heten. I syfte att få en ändamålsenlig verksamhet anser PwC att nämnden bör utveckla sina mål för vilken utveckling man vill se och i högre grad än idag ge förvaltningen förutsättningar i form av tillgång till insatser för att rusta individer att nå en egen försörjning samt följa upp resultatet av dessa insatser. För att möjliggöra ett relevant insatsutbud behöver sannolikt förutsättningarna för att skapa sig en god kunskap om försörjningsstödstagarnas behov stärkas. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer. För att stärka nämndens styrning och ledning rekommenderar vi att socialnämnden: preciserar mål som rör såväl kvalitet som volymer vad gäller ekonomiskt bistånd. Målen bör styra på annat än endast volymer, antal och andelar, framför allt på övergångar till egen försörjning, gärna uppdekt på olika undergrupper säkerställer att man får en god och löpande information om hur väl man lyckas med att få försörjningsstödstagare till arbete eller egenfinansierade studier verkar för att Stöd och försörjning får tillgång till verkningsfulla insatser med fokus på sysselsättning och vägar till egen försörjning för de klienter som uppbär försörjningsstöd för sin försörjning utvecklar verksamhetens förmåga att genomföra fördjupade analyser av gruppen försörjningsstödstagare i syfte att kunna säkerställa ett relevant Posta*essSE-62181 Visby Telefon+46(0)498 2690 00 vxl Org nr 2120000803 E-post regiongotland@gottand.se Webbplats www.gotland.se Gotland 45
Regionens revisorer insatsutbud. Här bör möjligheten att inom befintligt verksamhetssystem utveckla förmågan närmare undersökas. Vi önskar Socialnämndens svar på vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av granskningens resultat och de lämnade rekommendationerna. Svaret önskar vi få senast den 31 maj 2015. För Region Gotlands revisorer Y Stig Pettersson Ordförande Rapporten översänds för kännedom till Regionstyrelsen 46
Socialförvaltningen Lisa Etzner Ärendenr SON 2013/390 1 (6) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 18 maj 2015 Socialnämnden Internremiss. Motion om inventering av boende för personer under 65 år som har funktionsnedsättning. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår för regionfullmäktige att socialförvaltningen i samverkan med hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att utreda frågan om behov av insatser för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning under 65 år vidare. Sammanfattning Personer under 65 år med psykisk funktionsnedsättning utgör en stor och icke homogen grupp, det kan bl.a. röra sig om unga flickor med personlighetsstörning eller svårt självskadebeteende, unga män med så kallat hemmasittar-problem och vuxna med personlighetsproblematik. Deras behov av stöd och hjälp kan se ut på olika sätt, varför det är komplext att göra en kartläggning på området. Vid en inventering av vilka insatser som idag erbjuds på Gotland finns boendestöd i det egna hemmet samt bostad med särskild service. Bostad med särskild service bedrivs av Region Gotland genom Grindvillan, där det finns 6 platser, plus två återhämtningsplatser. Utöver detta finns upphandlade bostäder med särskild service hos Nygårds Vård i Garda med 15 vårdplatser samt Gotlands Vård och Psykiatri som har 13 vårdplatser på Karlshäll i Burgsvik samt 14 vårdplatser i Havdhem. Dessa platser används även av andra kommuner. Det finns i dagsläget totalt 48 platser i bostad med särskild service, plus två platser avsedda för återhämtning/avlastning. För närvarande har 30 personer inom Region Gotland beslut om insatsen bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen (SoL) och 126 personer är beviljade insatsen boendestöd i det egna hemmet. Statistiken nedan är hämtad från den 8 maj 2015 och visar hur fördelningen ser ut i de olika boendena samt hur åldersintervallen ser ut för såväl personer med boendestöd som för personer beviljade insatsen bostad med särskild service. Bostad med särskild service Antal platser Antal boende Grindvillan (egen regi) 6 (+2) 5 Karlshäll 13 7 Havdhem 14 4 Nygårds Garda 15 14 Totalt 48 (+2) 30 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 47 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2013/390 2 (6) Åldersintervall Boendestöd, antal personer Bostad med särskild service, antal personer 19-30 år 18 7 31-40 år 27 1 41-50 år 25 8 51-60 år 37 7 61-70 år 17 6 71-80 år 2 1 Totalt 126 30 Bakgrund Fram till mitten av 1990-talet bodde många personer med psykisk funktionsnedsättning på mentalsjukhus, psykiatrisk klinik eller sjukhem. I samband med psykiatrireformen förändrades detta och målgruppen flyttade ut från institutioner till mer integrerade och hemlika boendeformer. Under hösten 2013 gjordes en inventering inom flertalet enheter i socialförvaltningen avseende bl.a. boendesituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Vid inventeringen framkom att 45 % bodde i ordinärt boende, 31 % i ordinärt boende med praktiskt stöd i hemmet (boendestöd) och 9 % hade beslut om bostad med särskild service. 1,6 % uppgav att de var hemlösa utan ordnad boendeform av något slag. Ungefär samtidigt som denna inventering genomfördes hösten 2013, inkom en motion till regionfullmäktige där socialnämnden föreslogs få i uppdrag att inventera behov av boende med särskild service för yngre personer, under 65 år, med förvärvade funktionsnedsättningar pga. sjukdom eller skada. Socialnämnden besvarade motionen den 14 mars 2014, SON 39, genom socialförvaltningens skrivelse till ledningskontoret. I skrivelsen kan utläsas att det rör sig om en stor, icke homogen grupp av människor. Socialförvaltningens inriktning är att dessa personer ska bo kvar i sitt eget boende och där få det stöd och den hjälp personen är i behov av, genom t.ex. bostadsanpassning, boendestöd och hemtjänst. För personer med psykiska funktionsnedsättningar finns bostad med särskild service enligt SoL och för personer som tillhör personkretsen för LSS kan rätt till bostad med särskild service enligt LSS föreligga. Under hösten 2014 beslutade regionfullmäktige att ge socialnämnden i uppdrag att, i samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnden, kartlägga behovet för personer under 65 år med psykisk funktionsnedsättning som inte omfattas av LSS för att tydliggöra vilka behov och insatser samt vilka förutsättningar som finns, att tillgodose denna målgrupps behov. Socialtjänstlagens mål och syfte är att främja människors jämlikhet i levnadsvillkor, att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser samtidigt som verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Adekvat stöd och hjälp är därför av största vikt för personer med psykisk funktionsnedsättning. Att kunna få den hjälp och det stöd en person behöver vid rätt 48
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2013/390 3 (6) tillfälle kan vara helt avgörande för dennes psykiska och fysiska hälsa samt för att denne ska fungera så väl som är möjligt. Kartläggning Under arbetet med kartläggningen har chefer och handläggare inom socialtjänsten och chefer inom psykiatrin intervjuats, samt patient- och brukarorganisationen Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH. Chefer och personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Vid samtal med chefer inom såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård (psykiatri) framkom att de ser ett behov av andra typer av insatser än vad som i dagsläget kan erbjudas för framför allt unga flickor med personlighetsstörning och/eller självskadebeteende. Det finns här erfarenheter sedan tidigare att de insatser som idag kan erbjudas inte har varit tillräckliga, vilket hälso- och sjukvården menar har lett till att patienter blir fortsatt inskrivna inom den psykiatriska heldygnsvården i väntan på utskrivning till en boendeform med tillräcklig omhändertagandenivå. Socialtjänsten delar detta synsätt men ser att det i dagsläget saknas tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att kunna möta upp på ett så bra sätt som möjligt när dessa patienter inte längre är tillräckligt sjuka för att vara inskrivna i den slutna vården, men inte heller är tillräckligt friska för att kunna flytta tillbaka till sitt normala boende, oavsett om detta är ett ordinärt boende med boendestöd eller om det är en bostad med särskild service. Det uppstår då en problematik när socialtjänsten inte har tillräckliga resurser eller tillräcklig kompetens för att möta det behov dessa personer har och där psykiatrin anser patienten inte längre vara i behov av den slutna vården. Detta leder till att personen återinsjuknar i akut skede och blir inlagd i den slutna heldygnsvården på nytt. Det finns således behov av förändring för att komma tillrätta med det glapp som uppstår mellan psykiatrins utskrivning och socialtjänstens möjlighet till stöd och hjälp. Socialförvaltningen ser här att det, i likhet med inom äldreomsorgen, kan finnas behov av ett korttidsboende dit utskrivningsklara patienter kan få flytta i samband med utskrivning för att möjliggöra att personen får det stöd, den omvårdnad och hjälp personen är i behov utav. Ett korttidsboende skulle samtidigt möjliggöra för socialtjänsten att få till stånd ett adekvat och personcentretat stöd, anpassat till den enskilda individen. Socialförvaltningen kan se att det i ett korttidsboende finns vinster med samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, med bemanning från såväl socialtjänst som psykiatri och primärvård. Socialförvaltningen gör bedömningen att ett sådant boende torde kunna leda till minskade återinläggningar i den slutna vården. Ett korttidsboende torde även kunna minska antalet dagar i heldygnsvården genom att fungera som ett mellansteg mellan sluten vård och boende i ordinärt boende eller i bostad med särskild service. En annan möjlig insats för utsatta målgrupper skulle kunna vara en form av startboende, med funktionen av bostad med särskild service där en person bor under begränsad tid och får hjälp i att träna på olika boendesituationer, för att sedan kunna flytta till annat boende (ordinärt boende eller bostad med särskild service) efter tiden i startboendet. 49
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2013/390 4 (6) Det finns kommuner som har testat denna typ av boendeform, bl.a. i Landskrona, där de upplever positiva effekter. Viktigt att poängtera är dock att boendet i Landskrona beviljats utifrån LSS-lagstiftning, varför det inte är direkt jämförbart. Handläggare inom socialpsykiatri kan idag se att det kan finnas ett behov av att utöka boendestödet till att omfatta även kvällar och nätter, för att denna insats ska bli så effektiv som möjligt. I dagsläget erbjuds insatsen boendestöd endast dagtid, varför det i praktiken kan innebära att personer med förvärvsarbete blir tvungna att ta ledigt från jobbet för att ha möjlighet att tillägna sig boendestödet. Även chefer inom psykiatrin kan tillstyrka detta. Skulle det istället finnas möjlighet till boendestöd kvällstid torde dessa personer kunna jobba som vanligt dagtid men ändå erbjudas behövligt stöd i hemmet, efter ordinarie arbetstid. Det skulle bli mer personcentrerat, istället för som idag där personen måste anpassa sig för att passa in i systemet. Enhetschef inom beroendevården påpekar att det inom den verksamheten finns unik kompetens bland boendestödet, vilket skulle kunna nyttjas på ett mer effektivt sätt även inom andra verksamheter och typer av boendestöd. Psykiatrin kan här se att det finns behov av bättre samarbete mellan psykiatri och boendestöd/boendepersonal, vilket potentiellt skulle kunna leda till mindre återinläggningar i den slutna vården. Om boendestöd/boendepersonal får kontinuerlig handledning och kontinuerligt stöd i hur de på bästa sätt ska stödja och hjälpa torde omsorgen bli mer adekvat. Socialtjänsten har även framfört synpunkter och önskemål om att den psykiatriska öppenvården utvecklas på ett sätt så att glappet mellan sluten psykiatrisk vård och socialtjänstens insatser överbryggas på ett bättre sätt än i dagsläget. Brukare Den 6 maj 2015 genomfördes ett möte med NSPH, en patient- och brukarorganisation, för att inhämta deras tankar och synpunkter kring vilka behov av insatser och boenden som kan finnas på Gotland. Vid mötet framkom att det rör sig om en komplex målgrupp vilken omfattar många olika typer av behov. NSPH kan inte med säkerhet svara på huruvida det finns ett behov av fler platser i särskilda boenden, men de var tydliga med att de platser som finns behöver ses över och organiseras om för att bättra passa målgruppens olika behov av stöd och hjälp. Representanterna från NSPH uttryckte att fler typer av boendeformer kan behövas, t.ex. startboende, trapphusboende, stödboende, sviktplatser, korttidsboende etc. De poängterade att boendena måste utformas utefter personernas egna behov och att personerna själva bör få så stor valmöjlighet det går, t.ex. vid val av boende, hur boendet är utformat och inrett etc. NSPH menade att det är av största vikt att komma ihåg att det i första hand rör sig om en persons hem och inte personalens arbetsplats. Som boende i bostad med särskild service är det viktigt att känna sig som hemma och att personen får det stöd och den hjälp denne behöver i sitt hem. Vidare framkom att behov av stöd och hjälp kan se väldigt olika ut för målgruppen, för vissa personer finns ett stödbehov dygnet runt, sju dagar i veckan där personalen finns intill personen hela tiden. För andra personer kan det räcka med att stöd finns tillgängligt när behov uppstår, t.ex. att personal finns tillgänglig någon annan stans i byggnaden, men inte direkt i personens hem hela tiden. 50
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2013/390 5 (6) För att uppnå ett så adekvat stöd som möjligt efterfrågar NSPH en mer personnära omsorg där utformandet av boendestöd och bostad med särskild service anpassas efter personernas specifika behov och inte det omvända, att personerna får anpassa sig till organisationens utformning. Ekonomi Socialförvaltningen kan se att det i dagsläget saknas resurser för att kunna genomföra de förändringar som har uppmärksammats. Socialförvaltningen föreslår därför att frågan lyfts med till bostadsförsörjningsplanen som är under revidering, för att utredas vidare och finnas med på sikt framåt i tiden. Förslag på frågor som bör lyftas till arbetet med bostadsförsörjningsplanen Ett förslag som framkommit under kartläggningens gång är att inrätta en form av korttidsboende, på liknande sätt som inom äldreomsorgen, där personer kan mellanlanda efter utskrivning från den slutna heldygnsvården i avvaktan på att personen är redo för att flytta tillbaka till sitt vardagliga boende. Inrättandet av ett korttidsboende är kostsamt såväl i uppbyggnadsfas som i driftsfas, med fortlöpande kostnader för lokaler och personal m.m. Socialförvaltningen kan här se att det kan finnas såväl organisatoriska som ekonomiska vinster på ett samarbete mellan socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen, där bemanning och omkostnader kan splittras på det båda förvaltningarna. Förslag på utökat boendestöd har också framkommit under kartläggningen, där personal och chefer kan se att det finns en vinst med att erbjuda boendestöd över dygnets alla timmar, inte enbart dagtid. Detta skulle troligen innebära en ökad kostnad, men frågan är ändå värd att utreda vidare då vi arbetar utifrån kvarboendeprincipen, där personer ska beredas möjlighet att bo i det egna hemmet med det stöd och den hjälp de kan behöva. I analys och handlingsplan utifrån inventering för boende och sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2014-2016 har behov av översyn av olika boendestödsalternativ uppmärksammats. Processer Socialförvaltningen har under arbetet med kartläggningen uppfattat att det finns områden inom vilka det finns stor utvecklingspotential och behov av bättre samverkan mellan förvaltningarna. Socialförvaltningen ser därför att det finns ett stort behov av att fortsätta utreda dessa frågor om behov av insatser vidare, för att kunna bena ut och kartlägga olika befintliga processer och för att ta fram och utveckla nya processer. Psykiatrin på Gotland planerar för att starta ett mobilt omvårdnadsteam, som ett alternativ till inneliggande, heldygnsvård och som ett komplement till den öppna vården. Här har det inhämtats inspiration från bl.a. Motala kommun där detta varit ett framgångsrikt koncept, där antal vårdplatser i den slutna heldygnsvården kunnat minskas drastiskt. Planen är att det mobila omvårdnadsteamet ska kunna köra igång i liten skala redan under hösten 2015, i samband med att psykiatrin temporärt, under ombyggnad av befintliga lokaler, flyttar till Visby Lasarett. Detta är ett exempel på ett område där det kan finnas behov av framtagande av nya processer. 51
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2013/390 6 (6) Medarbetare I dagsläget känner sig medarbetare som arbetar med målgruppen otillräckliga. De kan se att det finns glapp i den vård och omsorg som kan erbjudas och att behovet av stöd och hjälp över tid har skiftat. Idag upplevs behovet av insatser större än det varit tidigare, och trenden pekar stadigt uppåt varför personal och medarbetare efterfrågar en förändring. Personal har även efterfrågat ett större samarbete och en bättre samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, främst psykiatrin. Sådant samarbete skulle gynna såväl medarbetare som den enskilde personen, då det torde leda till utökad kompetens och förståelse samt bättre avvägda insatser för att undvika att någon hamnar mellan stolarna. Samhälle Samhället påvisar en uppåtgående trend bland målgruppen, allt fler personer lider av psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning. Det är därför av vikt att Region Gotland följer samhällsutvecklingen för att kunna erbjuda ett adekvat stöd till dessa personer. Bedömning Socialförvaltningen gör bedömningen att behov av insatser och behov av boende bör utredas vidare och föreslår att socialförvaltningen får i uppdrag att göra det, bl.a. genom revidering av den bostadsförsörjningsplan som finns över området. Marica Gardell socialdirektör Bilagor: Bilaga 1: Inventering från 2013-10-30 Bilaga 2: Analys och Handlingsplan utifrån inventering för boende och sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2014-2016 Exp till: Mariann Godin Luthman Susanne Erixon Christina Godarve Marie Härlin Lisa Etzner Diarienummer hos mottagare: 52
2014-05-15 2014-2016 Region Gotland Analys och Handlingsplan utifrån inventering för boende och sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar [ANALYS OCH HANDLINGSPLAN 2014-2016] 53
Analys 2013 genomfördes en djupgående analys utifrån den inventering som gjordes i socialförvaltningen i Region Gotland angående boende och sysselsättning och hälsa för personer med psykiska funktionsnedsättningar (analys från 2013 bifogas). Vid genomgång av 2013 års analys idag 5 maj 2014 uppmärksammas följande frågor som varandes i behov av vidare analys. 1. BOENDE: Angående boende framkom 2013 att boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar var tillfredställande och att mycket få personer på Gotland var hemlösa. Vid fortsatt analys idag framkommer behov av översyn av olika boendestödsalternativ framför allt med fokus på stöd till unga kvinnor och män (18-29 år) med neuropsykiatriska svårigheter och gruppen unga kvinnor (18-29 år) med svåra psykiatriska störningar. För båda dessa grupper räcker det inte att endast förändra boendesituationen utan arbete måste göras för att utveckla arbetsmetoder ihop med specialistpsykiatrin. 2. SYSSELSÄTTNING: 2013 hade 35 % av urvalsgruppen haft en pågående sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna. Ordet sysselsättning innebär allt från att vara egenföretagare till en sysselsättning med låga krav som exempelvis att delta på träffpunkter. Om man ser till skattade svårigheter i förhållande till att skaffa eller behålla en anställning skattas stora svårigheter. Idag 5 maj 2014 ser situationen ut på följande vis. Det är många som saknar sysselsättning över huvud taget och situationen ser likadan ut för både kvinnor och män. Sen förra året har man avvecklat BAS teamet för att koncentrera resurserna till Jobbsam. I och med det har resurser förts från sysselsättning i riktning mot arbetsträning. I analys och åtgärd behöver man skilja på personer i behov av sysselsättning och personer som via arbetsträning står till arbetsmarknadens förfogande. Idag kan vi se att gruppen som behöver olika typer av sysselsättning är den grupp som Socialförvaltningen behöver utveckla verksamhet för. 3. DELAKTIGHET: Ytterst sett är det enbart brukaren själv som kan bedöma upplevelse av delaktighet. En förutsättning för delaktighet är att brukaren och eventuella företrädare ges möjlighet att ta del av information, uttrycka tankar och åsikter, kunna påverka och agera självständigt. Det kan också handla om motivationsarbete. Det man kan se i inventeringen från 2013 är att handläggarna uppger god förmåga att bedöma brukares förmåga till självständighet i konkreta aktiviteter medan man har svårare att bedöma förmågor som handlar om fritidsaktiviteter, sociala situationer mm. När det gäller delaktighet så vet vi i år, 2014, att princip alla brukare i kontakt med socialtjänstens boendestöd har en genomförandeplan som är upprättad tillsammans med brukaren. Region Gotland genomför 2014 ett utvecklingsarbete kring delaktighet för brukare, patienter och anhöriga. Det handlar dels om utbildning i samtalsmetodik och anpassningar av 54
mötessituationen till personer med olika funktionsnedsättningar (samtalsmatta) och dels om utveckling av IT-baserad utvärdering kring brukarens upplevda delaktighet. Vidare finns ett pågående arbete med att fördjupa samverkan med patient-, brukar- och anhörigföreningar genom NSPH Gotland. 4. METODER: Socialtjänsten på Gotland bedömer att av de insatser som rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för psykosociala insatser för schizofreni så tillhandahåller vi metoden Ett Självständigt Liv (ESL). Implementeringsarbete av Case Management metodiken pågår under 2013-2014. 5. SAMORDNADE INDIVIDUELLA PLANER (SIP): För år 2013 rapporterades 19 genomförda Samordnade individuella planer (SIP) och ett tiotal SIP som var planerade. Av de 19 brukare som haft SIP 2013 finns inga skillnader i antal SIP mellan kvinnor och män, men av de tiotalet planerade SIP 2013 visade det sig att man enbart planerade för SIP med kvinnor. Slutsatsen följer då att det förmodligen var fler kvinnor som, under 2013, hade samordnad individuell plan. Hösten 2013 genomförde region Gotland en omfattande utbildningssatsning till alla berörda medarbetare om Samordnad individuell plan (SIP). För 2014 har man de fyra första månaderna upprättat 20 Samordnade individuella planer (SIP) för unga vuxna 18-25 år. Uppskattningsvis rör det sig om totalt 40 SIP för hela målgruppen män och kvinnor 18-65 år under det första kvartalet. Om man ska uppskatta det verkliga behovet av SIP så kan man i 2013 års inventering se att ungefär 200 brukare hade haft kontakt med både socialtjänst och psykiatri det året. Det är rimligt att tro att minst 100 brukare i Region Gotland skulle vara betjänta av SIP 2014. 55
Handlingsplan 2014-2016 VAD HUR NÄR ANSVAR BOENDE Hemlöshet Inventering av antalet December 2014 Avdelningschef IFO personer tillsammans med Beroendeenheten Behov av framtida boendeförsörjnin g Målgruppens behov ingår i regionens bostadsförsörjningspl an Vid revidering av bostadsförsörjningsp lan Planeringschef SOF SYSSELSÄTTNI NG DELAKTIGHET Utveckla boendestödet för brukare med neuropsykiatriska diagnoser Undersöka intresse och motivation hos brukare i förhållande till sysselsättning. Behov av definition av sysselsättningskedja Undersöka dagverksamhet/ sysselsättning för målgruppen Samverkan med FinsamGotlands parter Fortlöpande informationsinsat ser och uppsökande verksamhet Öka delaktighet i möte med brukare Utvecklingsprojekt startar inom ramen för Kunskapsplattformen Vid utredning av behov av SoL-insatser ska fråga om personens behov av sysselsättning/utbildn ing ingå. Utvärdera insatser från JOBBSAM och AME avseende målgruppen Utveckla ersättningsmodell för sysselsättning SoL Tydliggöra gränssnitt mellan social samvaro och sysselsättning på träffpunkt. Se separat handlingsplan för detaljer (bilaga 1) Kartlägga nuvarande informationskanaler och analysera eventuellt behov av nya. Utbildning i metodiken Samtalsmatta Klart 2015 Utvärderas december 2014 Under 2015 Under 2014 Under 2014-2016 Start angående PRIO 2 juni 2014 Klar december 2014 December 2014 Avdelningschefer IFO och OOF Beställarchefer Ansvarig inom FinsamGotland. Ansvarig AME Beställarchefer Enhetschef EPF Företrädare för Region Gotland i FinsamGotlands styrgrupp Avdelningschef tillsammans med informatör Utvecklingsledare Socialförvaltning Utvärdera upplevd delaktighet Ökad samverkan med brukar-, patient- och anhörigföreningar Utveckla IT baserad utvärderingsapp Mars 2015 Regelbundna möten Pågående med NSPH Utvärderas senast juni 2016 Brukarkontor i Januari 2016 Utvecklingsledare Kunskapsplattform en Avdelningschef IFO och verksamhetschef psykiatrin 56
METOD Öka delaktighet i samband med genomförandepla n Erbjuda psykosociala insatser vid schizofreni samverkan NSPH, socialtjänsten och psykiatrin Utvecklingsprojekt inom Kunskapsplattformen Fortsatt implementering av Case management metodik (samverkan socialtjänst och psykiatri) Klart juni 2016 Klart juni 2015 Utvecklingsledare Socialförvaltning Enhetschefer i berörda enheter i socialtjänst och psykiatri Samordnad individuell plan (SIP) Öka användningen av SIP Utvärdera resultat av SIP samt brukares erfarenhet och upplevelser av SIP Vidareutbildning av personal Framtagande av manual för mötet Utvärdering sker i samarbete med verksamheter och berörda brukare 2014 och 2015 Utvecklingsledare BarnSam, December 2014 Kunskapsplattform en, Socialförvaltning Klart senast hösten Utvecklingsledare 2016 BarnSam, Kunskapsplattform en, Socialförvaltning Analysen och handlingsplanen är upprättade av: Marie Härlin (Verksamhetschef psykiatri, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen), Christina Godarve (Avdelningschef Individ- och familjeomsorgen, Socialförvaltningen), Henrik Söderdahl (Chef för enheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar, Socialförvaltningen), Sara Gräll (Ansvarig för inventeringen 2013, Socialförvaltningen), Lisa Lindell (Utvecklingsledare Kunskapsplattformen, Socialförvaltningen), Anna Derwinger Hallberg (Verksamhetsledare BarnSam, Socialförvaltningen). Region Gotland 20140505 57
Bilaga 1 Handlingsplan för att möta behoven hos grupper som har behov av samordnade insatser för återgång till arbete fram till 2016 Denna handlingsplan har tagits fram av Region Gotland i samverkan med Arbetsförmedling och Försäkringskassa. GEMNSAMMA ÅTGÄRDER FÖR ÅTERGÅNG TILL ARBETE ( för målgruppen som har behov av samordnade insatser) VAD HUR NÄR ANSVAR Gemensam Planering samt Hösten 2014 kompetensutveckling undersöka inom IPS-metoden möjligheter för (Individual finansiering via KUR Placement and 2015 Support) Kultur på recept Grön rehab CFA (centrum förbereda arbetsträning) Utbildning för nyckelpersoner inom socialförvaltning, Hälso- och sjukvårdsförvaltning, Försäkringskassa och Arbetsförmedling Två pilot-projekt inom FinsamGotland Undersöka möjligheten att införa IPS-metoden September, 2014 - december, 2015 Utvärdering/ självvärdering 2015 Försäkringskassan i samarbete med FinsamGotland FinsamGotland tillsammans med Bra sjukskrivning 2014-2015 CFA-gruppen Handlingsplanen är upprättade av: Marie Härlin (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen), Christina Godarve (Socialförvaltningen), Lisa Lindell (Kunskapsplattformen), Anna Derwinger Hallberg (BarnSam), Greta Henriksson (FinsamGotland), Johnny Bjersander (Arbetsförmedlingen), Eva Andersson (Försäkringskassan), Evy Mellin (Försäkringskassan). 58
METOD Inventeringen genomfördes inom Socialförvaltningens enheter: Enheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar (EPF), Beroendeenheten vuxengruppen (BVG), Handläggarenheterna enligt lagen om Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SOL), Stöd och försörjningsenheten (SoF). Handläggare, socialsekreterare och arbetsterapeut var ålagda att fylla i enkäter. För att analysera materialet har inget specifikt statistikprogram använts. Enkätverktyget easyreport har använts för att underlätta inmatning av svar i enkäten och utifrån samma program har sedan rapporter av råmaterial skrivits ut. Tre olika versioner av framkommet resultat har legat till grund för analys. En som redovisar alla svaren precis så som de matats in i enkäten. Den andra versionen har avgränsats på så vis att alla svar är redovisade i förhållande till kön, för att om möjligt påvisa eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Den tredje versionen visar svaren i förhållande till redan indelade ålderskategorier för att få information hur behoven tillfredsställs inom dessa. Vissa avgränsningar gjorts med hjälp av statistikprogrammet Excel när intresse för särskilda korsfrågeställningar funnits. Det fanns t.ex. intresse att titta på området kring sysselsättning i samband med försörjningsgrad. De avgränsningar vi gjort utöver de tre utskrifterna är att undersöka hur många svar som inkom från respektive enhet samt hur respektive enhet samarbetar kring målgruppen. Framkommet resultat har analyserats tillsammans med inbjudna enhetschefer samt övrig berörd personal som arbetar med sysselsättning inom regionen i bedömning arbetsträning och sysselsättningsteamet (BAS-teamet). Därefter har brukarorganisationer getts möjlighet att lämna synpunkter på handlingsplanen. FÖRDELNING AV ENKÄTSVAR Vid sortering på enhetsnivå utkristalliserade sig en bild där stöd och försörjningsenheten redovisade flest enkäter (43 %), följt av EPF (42 %). Därefter kom två enheter som hade lika stor andel redovisade enkäter handläggarenheten inom SOL och BVG (6 %). Handläggarenheten som handlägger ärenden inom LSS, redovisade (3 %). AVVIKELSER OCH SVÅRIGHETER De ärenden som befinner sig under utredning för bedömning av viss insats blir inte synliga i denna inventering. I och med att definitionen av psykisk funktionsnedsättning ger utrymme för tolkningar finns viss risk att personer inte blivit medräknade, att man som myndighetsperson bedömt svårigheten bero på något annat än psykisk funktionsnedsättning. Detta är möjligt att ta med i beräkningen även om skriftlig och muntlig information givits. 59 1
Då arbetsförmedlingen inte är involverade i denna inventering finns risk att personer som har insatser därifrån och sin försörjning genom arbetsförmedlingen eller försäkringskassan inte nås. Likaså finns svårigheter att nå de personer som endast är sjukskrivna med en ordnad hemmasituation och utan missbruksproblematik. Att göra en uppskattning av hur många det kan röra sig om är i dagsläget mycket svårt, det krävs att strukturerat arbete genomförs för att få kunskap om antalet personer med omfattande eller svår psykiatrisk problematik inom hela Region Gotland. FÖRVÄNTNINGAR PÅ INVENTERINGEN Innan inventeringen påbörjades var förväntningarna ovissa angående det totala antalet antalet enkäter. En inventering genomfördes under 2008, vilken innefattade psykiatrin samt andra delar av socialförvaltningen såsom personligt ombud, boendestödjare och personerna själva. Den inventeringen resulterade i 308 enkäter. Nuvarande inventering innefattar inte psykiatrin, varpå det var svårt att uppskatta antalet inkommande enkäter Det fanns en förväntning att flest enkäter skulle redovisas från Enheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar, samt att ett betydande antal skulle rapporteras från handläggarenheten som hanterar personer som omfattas av LSS. Från handläggarenheten som hanterar ärenden via SOL, som främst inriktas på hemtjänst och liknande insatser, förväntades endast ett fåtal inkomma. Något som delvis berodde på att endast 123 personer under 65 fanns representerade i enheten. Handläggarenheten som handlägger ärenden inom LSS, redovisade ett mindre antal enkäter (3 %) än förväntat. Inom boendeområdet var förväntningen att behoven skulle vara relativt tillfredsställda, och att majoriteten fick det stöd som behovet krävde av regionen. Angående stödet från anhöriga förväntades att kunskapen skulle vara aningen mindre utbredd, beroende på typ av kontakt de olika enheterna har med målgruppen. Det har skett stora omorganisationer inom sysselsättningsområdet de två sista åren varpå förväntningarna låg att synpunkter och förslag skulle inkomma från brukarorganisationerna. Inom skattningarna av svårigheter inom viktiga livsområden fanns en förberedelse på att svaret ej känt skulle vara angivet i stor utsträckning då de anställda/respondenterna har olika arbetsuppdrag. Ett exempel kan vara stöd- och försörjningsenheten som endast har till uppgift att utreda ekonomisk situation och inte huruvida personen i fråga klarar av att handla självständigt. Detta är ett dilemma då en stor andel av populationen redovisades just från Stöd- och försörjningsenheten. De har även befogenhet att remittera/aktualisera vidare till enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning. BERSKRIVNING AV MÅLGRUPP Efter sortering av dubbletter utgjorde 313 enkäter urvalspopulation, 172 kvinnor, 141 män. 60 2
Den generella bilden av personerna i urvalet är att 91 % är födda i Sverige. Urvalsgruppen består av ca 10 % fler kvinnor inom samtliga ålderskategorier, samt har en varierad utbildningsnivå. Deras ekonomiska situation tryggas främst genom aktivitets- och sjukersättning frånförsäkringskassan eller ekonomiskt bistånd från socialförvaltningen. Ett fåtal har egen inkomst från civilt arbete. Myndighetspersoner har vetskap om att 70 % av personerna i urvalet har kontakt med psykiatrin. Under 10 % av det totala antalet har varit inskrivna inom slutenvård enligt lagen om HSL, LPT, LRV, HVB eller korttidsboende enligt socialtjänstlagen under de senaste 12 månaderna. Merparten av urvalsgruppen, 45 %, bor i eget boende. Utöver detta har 30 % eget boende men då med praktiskt stöd från socialtjänsten. 9,8 % har beslut om boende med särskild service och 1,6 % är hemlösa. Under de senaste tre åren har cirka 30 % flyttat minst en gång. 45 % av populationen har ordinärt boende och ytterligare 31 % har ordinärt boende men då med praktiskt stöd i hemmet av socialtjänsten. 9 % har beslut om bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen. Detta innebär att 85 % av populationen har relativt trygg boendesituation. 1,6 % redovisas hemlösa utan ordnad boendeform av något slag, detta är ett antal om ungefär 6 personer. Procenttalet som påvisar flytt det senaste tre åren kan delvis härledas till att många tvingas flytta från sitt boende under sommarmånaderna, om de hyr från privat hyresvärd. Då hyrs lägenheter och stugor istället ut till turister. En fördjupad kartläggning över boendesituationen kan ge inblick i hur det ser ut i realiteten och vad detta kan innebära för personen i fråga. Då barnperspektivet är ett av ledorden för socialförvaltningen på Gotland bör någon rad skrivas om familjesituationen. 16 % har hemmaboende barn under 18 år, de flesta har ett barn och endast en uppges ha mer än tre barn hemma. 79 % av urvalsgruppen bor ensamma. I samband med en eventuell översyn hur tillfredsställd målgruppen är med sitt boende kan regionen även få en uppfattning över tillfredsställdhet i boendesituationen från barnperspektivet. Utbildningsgraden i urvalsgruppen på Gotland är varierad, vad som utmärker sig är att de i den yngsta ålderskategorin (18-24 år) skattas ha större svårigheter procentuellt sett att befinna sig i en utbildningssituation än de äldre ålderkategorierna. I samband med denna information bör nämnas att ålderskategorin 18-24 för det första har ett kortare åldersspann samt att det i den gruppen inte är lika många individer som i andra ålderskategorier. RESULTAT Under frågan om samarbete mellan myndigheter sker detta i 37 % av ärendena och rör i de flesta fall andra delar av socialtjänsten, följt av öppenvårdspsykiatrin samt arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Ålderskategorin mellan 18-24 är de personer som procentuellt sett har flest samordnade individuella planer upprättade eller på väg att upprättas. Vid närmare granskning av de skattade svårigheterna inom viktiga livsområden, framkommer följande. Fem av livsområdena (mellanmänskliga relationer, kommunikation och förflyttning, personlig vård och hemliv, lärande och utbildning, samhällsgemenskap, socialt och 61 3
medborgerligt liv) ser relativt liknande ut i skattningarna. Inom många kategorier har ingen svårighet att utföra aktiviteten på egen hand skattats, därefter kommer en variation av svårigheter där den mest skattade är 2, vilket innebär en skattad nedsättning på mellan 25-49 % av total förmåga, procenttalet är som högst 34 % av skattningarna. Tidigare redovisat procenttal befann sig inom området mellanmänskliga relationer och då inom kategorin formella relationer. Därefter minskar procenttalet i samband med ökad svårighet att utföra aktiviteten. Det finns ett procenttal mellan 16 och upp till 50 % som redovisar att kännedom om svårigheter inte finns inom de viktiga livsområdena, där 50 % befinner sig inom kategorin delta i förenings- eller intresseorganisationer och 16 % inom kategorin att kommunicera och ta emot eller ge information. Det sjätte livsområdet redovisas mer detaljerat under rubriken sysselsättning. Angående skattade problem inom hälsoområden skattas att minst problem förekommer inom kategorin tandhälsa 17 % men samtidigt redovisas att ej kännedom i 67 % av skattningarna som totalt uppgår till 303 stycken. De kategorier där myndighetspersonal skattat att problem finns i flest fall är alkoholproblem (34 %) och narkotika problem (37 %). Det blir även tydligt att det inte finns stöd från anhöriga eller att myndighetspersonal inte har kännedom om stöd. I genomsnitt redovisas att 3 % har stöd från anhöriga angående hälsoproblem. Övriga kategorier är somatisk sjukdom, tandhälsa, alkoholproblem, narkotikaproblem och problem med tobak. Inom kategorin hälsoproblem skattas ej kännedom i hög utsträckning i förhållande till behov av insats från kommun eller landsting. Lägsta nivån av ej kännedom finns inom kategorin somatisk sjukdom, 37 % och högsta, som tidigare skrivet, 67 %. 62 4
BOENDE 45 % av populationen har ordinärt boende och ytterligare 31 % har ordinärt boende men då med praktiskt stöd i hemmet av socialtjänsten. 9 % har beslut om bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen. Detta innebär att 85 % av populationen har relativt trygg boendesituation. 1,6 % av urvalsgruppen redovisas hemlösa utan ordnad boendeform av något slag. Tabell 1. Redovisning av boendesituation Procent Antal Ordinärt boende (med ordinärt boende avses boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande). 45,1% 139 Ordinärt boende men har praktiskt stöd i hemmet från socialtjänsten. 31,5% 97 Särskilda boendeformer för äldre enligt SoL eller bostad med särskild service i kommunen enligt SoL eller LSS. 9,4% 29 Bor stadigvarande hos föräldrar eller annan nära släkting. 3,6% 11 Bostad där kommunen är kontraktsinnehavare, s.k. socialt kontrakt. 4,5% 14 Bor tillfälligt hos olika vänner eller familj/släktingar. 1,3% 4 Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi i mantalsskrivningskommunen. 1,9% 6 Placerad i familjehem eller enskild/privat verksamhet alternativt vistas på någon form av vård- eller stödinrättning i offentlig regi utanför mantalsskrivningskommunen. 0,3% 1 Hemlös i betydelsen intagen/inskriven på behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb och planeras att skrivas ut inom 3 månader utan att ha någon bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. 1% 3 Hemlös i betydelsen hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller uteliggare. I detta ingår även hotell, camping, vandrarhem och dylikt. 0,6% 2 Ej känt. 0,6% 2 Svarande 308 Inget svar 4 * Resultat av hela svarandegruppens aktuella boendesituation i procent och antal Skattningar av svårigheter att utföra aktivitet på egen hand inom personlig vård och hemliv är ett område som nämns i samband med boendesituation. Myndighetspersonal har skattat att ingen svårighet att utföra aktivitet är hög inom området personlig vård och hemliv, mellan 21 och upp till 47 % inom de olika kategorierna (personlig vård, sköta medicinering, handla mat, bereda enkla måltider och städa och tvätta). I samma kategorier skattas att kännedom inte finns om upplevda svårigheter att utföra aktivitet 63 5
på egen hand mellan 17 och upp till 36 %, där 36 % skattas inom kategorin att sköta medicinering Vidare framkommer det att personal inom socialtjänsten har liten kunskap om det finns stöd från anhöriga. De kategorier där vetskapen från myndighetsanställda är störst är inom området handla mat där det redovisats att det i 18,6 % av ärendena finns stöd från anhöriga. SYSSELSÄTTNING 35 % av urvalsgruppen har haft en pågående sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna. Ordet sysselsättning innebär allt från att vara egenföretagare till en sysselsättning med låga krav som exempelvis att delta på träffpunkter. Om man ser till skattade svårigheter i förhållande till att skaffa eller behålla en anställning skattas stora svårigheter. Endast en liten andel har inga svårigheter att få eller behålla en anställning. Vid granskning av stöd från kommun och landsting visar det sig att skattningen minskat eller inget behov av stöd från kommun och landsting är hög, trots att svårigheterna hos personerna uppges vara stora. I många fall är det även skattat att behov finns men ingen insats. Tabell 2. Har personen haft någon sysselsättning under minst en månad de senaste 12 månaderna? Procent Antal Ja 34,6% 104 Nej 52,8% 159 Ej aktuellt 4% 12 Ej känt 8,6% 26 Svarande 301 Inget svar 11 * Resultat av hela gruppens arbete eller sysselsättning under det senaste året, i procent och antal. I urvalsgruppen har 5 män (10 %) anställning vid något socialt företag men inte någon av kvinnorna. 28,8 % av kvinnorna har sin sysselsättning inom kategorin eller inom arbete på den öppna marknaden på hel eller deltid (arbetstagare, även lönebidragsanställning inkluderas) där 15 % redovisas. 14 % av männen redovisas i kategorin anställning inom offentlig skyddat arbete (OSA), SAMHALL, praktikplats eller annan form av arbetsmarknadspolitisk insats (t.ex. SIUS). 18 % av urvalsgruppen är aktuella hos Arbetsförmedlingen. När man tittar på typen av försörjning visar det sig att 3 % av de med sjuk- eller aktivitetsersättning har varit aktuella hos Arbetsförmedlingen de senaste 12 månaderna. Av de personer som har ansökt om försörjningsstöd har 35 % varit aktuella på arbetsförmedlingen. 64 6
16 % av dem som har sysselsättning enligt genomförd inventering befinner sig på träffpunkterna på Gotland (Visby, Hemse och Slite). Detta innebär ett antal av 17 st. De allra flesta av dem har aktivitets- eller sjukersättning från Försäkringskassan. Tabell 3. Redovisning av typ av sysselsättning i procent och i antal. Procent Antal Arbete som egen företagare (hel- eller deltid). 3,8% 4 Arbete på den öppna arbetsmarknaden på hel- eller deltid (arbetstagare, även 12,3% 13 lönebidragsanställning inkluderas). Arbete inom en förening eller intresseorganisation på hel- eller deltid. 1,9% 2 Arbete inom offentligt skyddat arbete (OSA), SAMHALL,praktikplats eller annan form av 22,6% 24 arbetsmarknadspolitisk insats (t ex SIUS). Arbete inom socialt företag (arbetskooperativ etc). 4,7% 5 Sysselsättning inom kommunal dagverksamhet (strukturerad sysselsättnings- eller16% 17 rehabiliteringsverksamhet). Deltagit i kommunens öppna dagverksamhet, typ träffställe (verksamhet som erbjuder 16% 17 tillgång till social samvaro under mer kravlösa former). Studier på grund-, gymnasie- eller högskolenivå (inklusive yrkesutbildning). 3,8% 4 Annan form av arbete eller sysselsättning, ange vilken: 26,4% 28 Ej känt. 0,9% 1 Svarande 106 Inget svar 0 * Resultat som tydliggör typ av sysselsättning under det senaste året, i procent och antal. 65 7
Tabell 4. Redovisning av öppen fråga, i ovanstående tabell, Annan form av arbete eller sysselsättning, ange vilken: arbetslivsinriktad rehabilitering vid CFA, centrum för förberedande arbetsträning Arbetsmarknadsåtgärd via AF 2st Arbetsträning 8St Aspie (projekt), sommarjobb 3 v i kommunens regi Beslut sysselsättning SoL, 6st frivillig strukturerad föreläser hjärnkoll Jobhouse 3st Konstskola Livskraft 2st Praktik genom projektet ungdomskraft Ungdomskraft * Resultat som tydliggör föregående tabells öppna svarsalternativ, annan form av sysselsättning det senaste året, i antal De skattningarna som gjorts inom livsområdet som heter arbete, sysselsättning och ekonomi visar att myndighetspersoner skattat att urvalsgruppen har större svårigheter att självständigt genomföra aktivitet än inom de andra livsområdena. Under 10 % har ingen svårighet att skaffa eller behålla lönearbete, lönebidrag, socialt företag, delta i strukturerad sysselsättnings- eller rehabiliteringsverksamhet eller delta i öppen verksamhet med social samvaro på egen hand. Skattningarna visar större svårigheter och den mest förekommande svårighetsgraden är 3, mellan 50 och 95 % av total förmåga. 17 % av urvalsgruppen skattas ha total svårighet att skaffa eller behålla arbete på egen hand. Det redovisas att myndighetspersonal har kunskap om stöd från anhöriga i upp till 3 % av ärendena i fårhållande till kategorier inom sysselsättning och arbete. Inom skattningarna som visar huruvida stödet som ges från kommun och landsting möter upplevt behov. Inom området att skaffa eller behålla ett arbete skattar myndighetspersonal att 30 % av urvalsgruppen har ej behov av insats eller har pågående insats/er som kan avslutas. Det visas även att man inom området arbete, sysselsättning och ekonomi skattar att urvalsgruppen har pågående insatser men behov av ytterligare eller förändrad insats Denna kategori skattas i mellan 20 och 30 % av ärendena. 66 8
ANALYS Det antal enkäter som redovisades från handläggarenheten som hanterar ärenden om LSS var färre än vad som förväntades. Det kan finnas många orsaker till detta. Under diskussioner i samband med analys framkom att detta delvis kan bero på svårigheter att tydligt peka på orsaken till funktionsnedsättning i deras verksamhetsområde vilket i sig kan bero på otydlig information angående definitionen för inkludering till berörd personal. Ett skifte av erfaren personal till nyintroduktion av personal ägde rum vilket kan påverka förståelsen om inventeringen, de hade ej fått information om inventering såsom de andra samt att de prioriterade andra arbetsuppgifter initialt i sin anställning. Detta har inneburit att siffran kan vara missvisande. Det kan finnas en vinst med att få ytterligare information om vad den bristande kunskapen om målgrupp står för. Oavsett om det beror på givet arbetsuppdrag, arbetsbörda eller okunskap har det en påverkan för målgruppens känsla av delaktighet, sammanhang och självskattad hälsa. När frågan om samarbete och antalet samordnad individuell plan (SIP) diskuteras framkommer att resultatet är delvis förväntat beroende på att en komplex livssituation kräver närmare samarbetsformer. Alla inom urvalsgruppen har inte en komplex livssituation. Dock finns det förmodligen fler i behov av SIP. Under oktober månad, 2013, har aktuell personal inom hela Region Gotland fått information om hur framarbetad SIP-mall skall användas samt i vilka situationer som SIP är ett bra arbetsverktyg. Noterbart är att det framkommer, då vi jämför typ av inkomst med frågan om med vilka myndigheter samarbete kring personen, att ingen uppgett att de har samarbetat med primärvården, av de som har sin försörjning genom aktivitets- eller sjukersättning. BOENDE När jämförelse görs av skattade svårigheter inom viktiga livsområden och det stöd och insatser som ges från anhöriga och regionen blir det synligt att man i många områden skattat att behov finns men ej insats från regionen Detta är mest frekvent i de områden som innebär social gemenskap i informell bemärkelse. De områden som kan klassas som klassiska boendestödsområden har skattning skett att stödet som ges tillfredsställer upplevt behov i högre utsträckning. Det finns en naturlig förklaring till att endast 3,5 % av de personer med aktivitets- eller sjukersättning vilken är att då man en gång fått sjukersättning är man avskriven från arbetsförmedlingen samt har en tryggad försörjning. Om personen uppbär försörjningsstöd finns ett krav på att aktivt försöka närma sig arbetsmarknaden. Finns det en stigmatiserande fördom/inställning/hållning gentemot de personer som har sjukersättning att de inte vill eller kan klara av en anställning? SYSSELSÄTTNING Angående sysselsättningsgraden inom sociala företag på Gotland, att det inte finns någon kvinnlig representant i urvalsgruppen och endast fem redovisade totalt sett bör undersökas vidare. En aspekt på redovisningen kan bero på att många av de OSA-anställda inom region Gotland har sin anställning just inom de sociala företagen och att man som myndighetsperson 67 9
redovisat OSA-anställningen istället för sysselsättning inom sociala företag. Hur kan dessa företag öka sina möjligheter att anställa egna kooperatörer i framtiden? Att utreda anledningen till att endast fem personer varav alla män är redovisade sysselsättning inom sociala företag och sörja för att personer med psykisk funktionsnedsättning kommer in i de sociala företagen bör vara ett viktigt mål att arbeta emot. Ett projekt i finsams regi, som heter Utveckling sociala företag, startade under 2012. Detta projekt syftar till att öka kunskapen om de sociala företagen inom regionen, näringslivet och politiken. Förhoppningsvis kan vissa svar på dessa frågor även besvaras i slutprodukten av detta projekt Det har visat sig att personer med psykisk funktionsnedsättning, som har beslu om sysselsättning enligt SoL har större svårigheter att ta första steget mot en strukturerad sysselsättning än samma grupp som har LSS beslut om daglig verksamhet. Ansvariga kommer att undersöka om detta förhållande kan påverkas av ekonomiska styrmedel. Sammantaget med ovan inhämtad information och från möte med brukar- och frivilligorganisationer ställs frågan om brukarna med aktivitets- eller sjukersättning har motivation/förmåga att initiera sysselsättning. Detta grundas delvis på frågeställningen som organisationerna hade, hur professionella motiverar målgruppen till aktivitet. BEFINTLIGA VERKSAMHETER. TRÄFFPUNKTSVERKSAMHET Det finns idag tre träffpunktsverksamheter på Gotland, i Hemse, Visby och Slite. Till träffpunkten kommer personer med en målgruppsbedömning, genomförd av biståndshandläggare inom EPF eller arbetsterapeut från BAS-teamet. Denna målgruppsbedömning har inget krav på diagnos utan ser till upplevda och uppskattade svårigheter beroende på psykisk funktionsnedsättning. Träffpunkterna och aktiviteterna som erbjuds där är utarbetade efter behov från brukare som spenderar tid där. De aktiviteter som erbjuds är av öppen eller öppen strukturerad natur. Skillnaden mellan dessa två är att de öppna aktiviteterna är de som startar spontant och deltagande bestäms i nära tid men även möjligt att utföra ensam såsom att läsa en tidning eller se tv-program. De strukturerade aktiviteterna anmäler personen sig till och i vissa fall ett visst antal tillfällen under höst eller vårtermin. Träffpunkten har även använts som ett första steg i sysselsättningskedjan från en aktualisering till BAS-teamet sett. Personen finner då attraktiva aktiviteter som schemaförs och tränar på att komma i tid och befinna sig i en miljö med låga krav. BAS-TEAMET År 2010 utvecklades verksamheten Bedömning, Arbetsträning och Sysselsättningsteamet (BAS-teamet) som ett steg i utvecklandet av sysselsättnings- och arbetsträningsinsatser inom Region Gotland. BAS-teamet är ett samarbete mellan omsorg om funktionshindrade (OOF) och enheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar (EPF). Initialt var även Enheten för arbetsträning och sysselsättning (EAS) en samarbetspartner. EAS avslutades som samarbetspartner 2012, i samband med avveckling av enheten. Avvecklingen av EAS innebar att intern arbetsträning även lades ner och regionen inriktade sig på att finna arbetsträningsplatser i de sociala företag som finns men även att fokusera på arbetsträningsplaster i mer naturlig miljö på arbetsplaster. Syftet och målet med BAS-teamet var och är att bredda möjligheten till sysselsättning för individen. En tidigare rapport visade att personer från EPF hade behörighet till LSS- daglig verksamhet, beroende på typ av 68 10
funktionsnedsättning, men inte hade eller inte ville ansöka om LSS-beslut om daglig verksamhet. Med hänsyn till den nya kunskapen togs beslut om att berörda personer, efter en professionell bedömning, hade och har tillgång till dessa insatser. Vidare startades en daglig verksamhetsgrupp på träffpunkten Villa Maria för att personer med LSS beslut men behov som befinner sig närmare träffpunktsverksamhetens natur fick möjlighet att befinna sig i passande miljö. Detta samarbete mellan enheter ledde och leder till en större valbarhet gällande sysselsättningsplatser/arbetsträningsplatser. BAS-teamet har hittills ansvarat för all sysselsättnings- och arbetsträningsverksamhet inom regionen. Arbetsuppgifter är att bedöma arbetsförmåga och intresseområden, att finna lämplig arbetstränings/sysselsättningsplats, introducera och följa upp påbörjad arbetsträning. BAS-teamet har även haft till uppgift att avsluta och påbörja arbetsprocessen för de personer som inte klarat av påbörjad aktivitet. Under bedömning och kartläggningen av personens förmågor och kapacitet slussas ofta personen vidare, vid behov till insatser av till exempel boendestöd men det kan även handla om att stödja personen att komma till en vårdcentral för utredning/undersökning av uttalat hälsotillstånd. ARBETSMARKNADSENHETEN Under år 2013 har Region Gotland har i samarbete med Arbetsförmedlingen startat en arbetsmarknadsenhet (AME). AME befinner sig organisatoriskt under gymnasie - och vuxenutbildningsförvaltningen och ansvarar för 6 olika arbetsmarknadsinsatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen. De olika insatserna heter: arbetspraktik, arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetsträning, förstärkt arbetsträning, sysselsättningsplatser och OSA-platser. Insatserna har olika innebörd. Personen kan befinna sig på en plats för att få erfarenhet och inblick i hur en arbetsplats fungerar, få en bedömning av arbetsförmåga, visa sin kompetens eller att få referenser inför annat arbete. OSA-platserna erbjuder en möjlighet för de personer som befunnit sig långt från arbetsmarknaden under en längre att vara på tid ett skyddat arbete. Typen av insats avgör hur länge personen befinner sig inom AMEs verksamhet. Arbetsgruppen är fyra till antalet. En sektorsledare som ansvarar för administration, arbetsgruppen samt en del av de OSA-anställda. Resterande tre innehar titeln praktiksamordnare och har samma arbetsuppgifter men olika utbildningsbakgrund. Detta för att ha en stor kompetens att möta de skilda behov deltagarna har. Sammanlagt finns två beteendevetare, en socionom samt en studie- och yrkesvägledare. Arbetsuppgifterna består av att matcha person gentemot arbetsuppgift, genomföra uppföljningar på arbetsplasten, men även att handleda arbetsplatsernas handledare och underhålla relationen däremellan. Utöver att matcha personliga förmågor mot arbetsuppgifters krav finns en ambition att utbilda handledare på arbetsplatserna. För tillfället är enheten under uppbyggnad och man arbetar aktivt med att ta kontakt med de arbetsplatser som tidigare uppgett att man har utrymme att ta mot praktikanter. Man beräknar att ha 200 deltagare i december 2014 varav Region Gotland bistått dessa två hundra platser. JOBBSAM Jobbsam är en verksamhet under uppbyggnad, i finsams regi. Jobbsam använder sig av tidigare projekts framgångsfaktorer. Avslutade och pågående projekt har påvisat stora vinster då samarbete sker över myndighetsgränser. Denna information har lett till bildandet av den ärendegrupp som kommer finnas samlokaliserat på folkuniversitetet i Visby. Ärendegruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen som ska arbeta deltid för att kartlägga de individer som aktualiserats till Jobbsam. Kravet för att få tillgång till Jobbsams insatser är att personen i fråga är mellan 16-65 år och har behov av eller har insatser från två eller fler myndigheter i fråga om återgång eller närmande till arbete eller studier. I samband med att personen i fråga blir aktualiserad till ärendegruppen i 69 11
Jobbsam skrivs ett samtycke under vilket även underlättar samarbete och en snabbare hantering av ärendefrågor över myndighetsgränser. Verksamheten består av fem steg, fyra visuella för personen i fråga, vilka alla är tydligt avgränsade i tid och tydlighet, ytterligare en framgångsfaktor från tidigare projekt. 1, Ärendegrupp, 2: Insteg, 3: Steg 1; träning, 4: Steg 2; Praktik, 5: Utsteg. Alla steg skall genomgås under 12-18 månader. Därefter skall personen ha en egen inkomst eller alternativt att genomförda steg utgör en utredning som kan ligga till grund för annan verksamhet eller eventuell sjukersättning. En fallskärmsfunktion är utarbetad för att fånga upp personer som inte klarar av de uppsatts steg och mål som verksamheten innebär. Fallskärmsfunktionen består av de anställda inom ärendegruppen. Detta är en tredje framgångsfaktor, att hålla kvar personen trots misslyckanden och fortsätta arbeta med det som fungerar. De personer som klarat av uppsatta mål enligt den gemensamma handlingsplanen är garanterad egen försörjning genom exempelvis offentligt skyddad anställning eller egen inkomst. Initialt i arbetsprocessen finns tillgång till fasta prövningsplatser vilket ger en möjlighet att se personen förmågor och begränsningar som tidigare kartlagts. När personen är aktiv inom Jobbsam finns tillgång till personlig tränare som ger nära stöd under hela processen, det finns även tillgång till lärotillfällen inom samhällsorientering och vardagskunskap för att personen skall se sitt sammanhang, få kompetenshöjning och förberedelse inför eventuellt anställning. Arbetsprocessen har ett naturligt samarbete med arbetsförmedlingen då man under steg tre i processen, som heter steg 2; praktik, växlar över ansvar till arbetsförmedlingen. Ett steg som tidigare upplevts stort från socialförvaltningen sett. SLUTSATS I Region Gotland anses boendesituationen vara relativt tillfredsställd. Att det finns ett antal hemlösa bör alltid ses som ett nederlag och skall kontinuerligt arbetas emot att minskas. En inventering görs årligen i samarbete mellan härberget Birkagården och Beroendeenheten vuxengruppen. Denna inventering skall fortsätta göras för att försöka ha fortsatt kunskap om storleken på målgruppen samt arbeta mot ett eget boende för hemlösa. I resultat delen redovisades stora skattade svårigheter inom området handla mat och städa och tvätta. En representant för brukarorganisationerna framförde också att just tvättsituationen upplevs kravfylld och komplex på många plan. Det innebar svårighet att komma ihåg bokad tid, ta med sorterad tvätt för att gå över gården, först och främst. Därefter krävdes att personen kom ihåg att gå tillbaka för att byta tvätt, hänga den osv. Ett tydligt önskemål som uttalades var att man, när planering av boendesituationer sker, tänker på dessa moment och försöker underlätta för personer genom att utrusta lägenheter med tvättmaskin, diskmaskin och mikrovågsugn. 70 12
De önskemål som uttalades från brukarorganisationerna om boendesituationen är något som berörd person bör lyfta när bostadsförsörjningsplan omarbetas under året. Detta kan komma att ses som en planeringsinsats för framtiden då det i dagsläget inte planeras något nytt boende inom regionen eftersom det särskilda boendet Grindvillan invigdes under 2012. När samtal om sysselsättning fördes med representanter för brukarorganisationer ägnades tid åt hur professionella motiverar målgruppen till aktivitet. Representanter för brukarorganisationerna ställer sig frågande till motivation till aktivitet, Den till synes omotiverade personen upplever eventuellt en rädsla, okunskap om vad aktiviteten innebär och kräver av personens upplevda förmågor. Inga krav eller förslag på nya, utvecklade verksamheter eller stöd i aktivitet framfördes av representant från brukarorganisationerna. Som sakfråga underströks meningsfull sysselsättning som en mycket viktigt del av vardagen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett kritiskt steg var, enligt representant för brukarorganisationerna, att börja delta. Samlad information leder till att handläggare som arbetar mot målgruppen bör få i uppgift att undersöka huruvida urvalsgruppen är motiverad eller ej inför sysselsättning/arbete. Ett förslag är att det kan ske vid utredningsarbete med målgruppen. Frågor om utbildningsgrad, samt motivation/förmåga inför sysselsättning/arbete/studier kan ställas till brukaren och förutsättningslös diskussion förs. I samband med att träffpunktsverksamheterna nämns finns frågor om mer strukturerad sysselsättning är möjlig att utforma. En vinst med att påbörja mer kravfylld och strukturerad sysselsättning på träffpunkten är att personen kan träna i trygg miljö, steget till BAS-teamet blir inte lika långt. De som inte kommer vidare till BAS-teamet kan eventuellt få en mer meningsfull sysselsättning med ansvar på träffpunkten. En svårighet kan vara att kraven blir för höga även på träffpunkten. I och med det kan även lusten och motivationen att gå till träffpunkten påverkas. Att utreda detta närmare upplevs intressant. Det finns en tydlig skillnad mellan de verksamheter som beskrivs. BAS-teamet har som huvudsyfte att finna sysselsättning för personer med dessa behov. AME och Jobbsam inriktar sig uteslutande mot civilt arbete. Behov finns att beskriva verksamheterna och hur de förhåller sig till varandra på ett tydligt sätt, både för professionella inom regionen men även för de som kommer att bli deltagare och nyttja insatserna. Vid första anblicken kan dessa verksamheter likna varandra i fråga om arbetssätt, mål och syfte för brukaren. Inom Region Gotland har diskussioner förts angående en sysselsättningstrappa där funktionsnivå kopplas till lämplig verksamhet. I och med bildandet av dessa, och utvecklingen av BAS-teamet kommer denna trappa närmare en realitet. Under hösten 2013 skrivs ett nytt uppdrag för BAS-teamet vad gäller målgrupp, arbetsuppdrag och avgränsningar gentemot andra projekt och verksamheter, beroende på uppstart av Jobbsam. Arbetet som uppdragsbeskrivningen skall tydliggöra är följande: upptagsområde, avgränsningar och samarbete med andra verksamheter, huruvida de anställda i BAS-teamet skall inrikta sig på att arbeta enligt en nära-stöd-modell och hur man ska förhålla sig till de privata arbetsplatserna vad gäller till exempel handledning och ekonomiska styrmedel. Frågetecken om graden av kännedom hos professionella angående målgruppen och även allmänhetens kunskaper om möjlighet till insats från socialförvaltningen har lyfts. I 71 13
diskussion och samtal med professionella fanns frågetecken om vilka informationskanaler som används för att upplysa/informera allmänheten. En kartläggning bör genomföras för att tydliggöra vilka informationskanaler som i dagens läge är aktuella. I samband med att kartläggningen tydliggör var socialförvaltningen befinner sig och inte befinner sig kan eventuellt initierande uppsökande informerande arbete påbörjas. Vad gäller nivån på kunskap hos myndighetspersonal om målgruppens livssituation bör den första grundläggande utredningen fördjupas vad gäller tillfredsställelse av upplevda behov hos målgruppen. I dagsläget finns ett omfattande bedömningsinstrument där viktiga livsområden, skattningar av svårigheter och även hårda fakta såsom utbildningsgrad och boendesituation räknas in. Att använda denna rekommenderas för de som har befogenhet för det i förhållande till uppdrag. Att kontinuerligt fråga om de skattade svårigheterna för att få fram framgång och utvecklingsområden bör även vara en del av arbetsuppgifterna. Om bedömningsformulär används finns möjlighet att det kan leda till bättre lämpade insatser för personen i fråga och generera större säkerhet i beslutstagandet för myndighetspersoner. Detta är inte en åtgärd för alla inom alla enheter, men att undersöka hur viktig information kan komma till rätt myndighetsperson är dock högt prioriterat. Det kan finnas en vinst i att klargöra vad man som stödjande personal gör i dagsläget, görs rätt saker på rätt sätt i förhållande till de behov som finns? Att beskriva till exempel en boendestödjares arbete är en komplex men viktig uppgift då insatsen boendestöd med jämna mellanrum utreds i förhållande till avgiftsbeläggning. Under föregående år har satsningar gjorts för att kompetenshöja personalen i förhållande till psykisk funktionsnedsättning. Då psykisk funktionsnedsättning nedsättning har en komplex natur rekommenderas att kontinuerliga kompetenshöjande satsningar sker för att fånga upp personer med psykisk funktionsnedsättning och erbjuda lämpliga insatser efter uttalat behov. Visby 2013-10-30. Sara Gräll 72 14
Socialförvaltningen Lisa Etzner Ärendenr SON 2015/156 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 18 maj 2015 Socialnämnden Svar på RS Remiss: Självmordsförebyggande program för Region Gotland Förslag till beslut Socialnämnden lämnar följande synpunkter på förslag till program för självmordsförebyggande arbete vidare till regionstyrelsen. Sammanfattning Inom socialtjänstens olika verksamhetsområden finns många utsatta människor som kan löpa risk för psykisk ohälsa och självmordsproblematik. Det finns därför stora vinster i att ta fram ett välfungerande självmordsförebyggande program för hur Region Gotland aktivt ska arbeta för att minska antalet självmord och självmordsförsök. Erfarenheter inom socialförvaltningen ger vid handen att det finns flera riskgrupper där ett tydligt och strukturerat självmordsförebyggande arbete torde kunna göra stor skillnad, bl.a. inom missbruks- och beroendevården, inom arbetet med barn och ungdomar och inom äldreomsorgen. En viktig del i det självmordsförebyggande arbetet är information och kunskap, och att våga prata om ämnet. Information och kunskap är även viktiga beståndsdelar i förmågan att se och upptäcka riskfaktorer i ett så tidigt skede som möjligt. Att aktivt arbeta med förebyggande åtgärder och information om självmord och självmordsförsök torde även kunna göra ämnet mindre skam- och skuldbelagt. Bakgrund Det föreslagna självmordsförebyggande programmet är en del av det arbete som pågår för att ta fram ett övergripande handlingsprogram för medborgarnas trygghet och säkerhet på Gotland. I det självmordsförebyggande programmet föreslås fem övergripande strategier; ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Region Gotland specifik fokus på barn och unga i det självmordsförebyggande arbetet regionövergripande samordning av individuellt krisstöd i samband med självmordsförsök och självmord säker hantering av skjutvapen samverkan inom Region Gotland och med externa aktörer i det självmordsförebyggande arbetet Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se 73 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/156 2 (4) Utöver de fem övergripande strategierna lyfter programmet även fram specifika uppdrag till Region Gotlands nämnder, vilka bedöms vara särskilt viktiga att satsa på för att strategierna ska få genomslag i det praktiska arbetet. Strategier och uppdrag ska gälla för åren 2015-2018. Brukare Att ha ett väl fungerande självmordsförebyggande arbete är viktigt för den enskilde individen. Att det finns väl underbyggda rutiner och processer för att fånga upp de individer som löper risk för att begå självmord eller självmordsförsök är mycket viktigt. Förslaget på regionövergripande samordning av individuellt krisstöd torde vara av värde för brukare och anhöriga. Det finns i dag inga direkta rutiner inom socialtjänstens verksamheter för självmordsförebyggande arbete. Inom Region Gotlands ungdomsboenden (HVB och Haima) finns någon form av rutin, där psykiatrin kopplas in i ett så tidigt skede som är möjligt efter att ungdom börjat uppvisa direkta självdestruktiva beteenden. Här har enhetschef för ungdomsboendena uppmärksammat att det finns behov av att utveckla ett stöd för ungdomar där hälso- och sjukvården gör bedömningen att det inte föreligger skäl för tvångsingripanden men samtidigt bedömer att det finns skäl för allvarlig oro. Ekonomi Framtagande av rutiner för självmordsförebyggande arbete torde inte medföra några extra kostnader för socialnämnden. Utbildningsinsatser för samtliga medarbetare i socialförvaltningen kan däremot innebära ekonomiska konsekvenser, exempelvis genom att det vid utbildningstillfällen kan komma att krävas att det sätts in vikarier medan ordinarie personal går utbildning. Processer Varje nämnd är ansvarig för att inom de egna verksamheterna ta fram rutiner för de funktioner som möter brukare som är självmordsnära och riskerar att hamna i en självmordskris. Det är upp till respektive nämnd att på egen hand identifiera vilka funktioner som är aktuella. Rutiner bör omfatta socialtjänstens arbete kring agerande och bemötande vid självmord och självmordsförsök samt socialtjänstens kompetensutveckling inom området. För verksamheter inom socialtjänsten innebär det att socialnämnden ska identifiera vilka funktioner som möter brukare som är självmordsnära och där det kan finnas hög risk för självmordskris. För dessa funktioner ska det tas fram processer och rutiner som säkerställer det självmordsförebyggande arbetet på ett välfungerande sätt. Dessa processer och rutiner ska vara en del av och ingå i socialförvaltningens ledningssystem. Socialförvaltningen kan se att det i arbetet med framtagande av processer och rutiner i socialtjänstens verksamheter kan finnas vinster i att få ta del av de riktlinjer och rutiner som redan tagits fram för suicidprevention inom hälso- och sjukvården. Socialförvaltningen kan också se att det inom socialtjänstens verksamheter kan finnas en stor vinst i att dokumentera självmordstankar och självmordsuttryck i större utsträckning, som ett led i det strukturerade kvalitetsarbetet. Väl genomförd dokumentation kan vara informativ och betydelsefull vid eventuella händelseanalyser efter begånget självmord eller självmordsförsök. 74
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/156 3 (4) Medarbetare Ökade kunskaper kring självmordsprevention och kompetensutveckling inom området är gynnsamt för alla, såväl chefer som medarbetare. Socialförvaltningen ställer sig positiv till idén med en introduktionsutbildning kring självmordsprevention riktad till alla medarbetare i Region Gotland. Eftersom Region Gotland är en så pass stor arbetsgivare nås många hushåll av information och kunskap genom en sådan utbildningssatsning. Socialförvaltningen vill dock uppmärksamma att det är av stor vikt att sådan utbildningssatsning kan genomföras på flera olika sätt, t.ex. genom webb-utbildning, informationsmaterial att ta upp vid arbetsplatsträffar, via filmer m.m. Detta då det inom flera förvaltningar är svårt att möjliggöra för all personal att gå utbildningar vid specifika tillfällen. Det leder till stora personalkostnader om förvaltningarna ska sätta in vikarier för den ordinarie personalen medan denne är på utbildning. Flertalet av de självmord som begås på Gotland sker genom användande av skjutvapen. Socialförvaltningen kan här se att det finns verksamheter inom socialtjänsten som har en unik möjlighet att uppmärksamma om det finns personer med tillgång till skjutvapen där lämpligheten i detta kan ifrågasättas. Exempelvis hemsjukvård, hemtjänst och boendestöd som vistas i personers hem i hög grad skulle kunna ha ett ansvar för att rapportera vidare om de misstänker att en person med tillgång till skjutvapen löper risk för att ta sitt eget liv. Detta förutsätter en utredning av om det är juridiskt möjligt med ett sådant arbetssätt. Programmets förslag på regionövergripande samordning av individuellt krisstöd torde innebära en förbättring för medarbetare. I dagsläget är chefer och medarbetare hänvisade till företagshälsovården. Ett samordnat individuellt krisstöd torde innebära en ökad trygghet där personer vet att det finns stöd och hjälp att få samt var den hjälpen finns att hitta. Samhälle Självmord och självmordsförsök innebär stora kostnader för samhället, såväl indirekta som direkta kostnader. Varje enskilt självmord beräknas kosta samhället omkring 18,7 miljoner kronor och självmordsförsök omkring 3 miljoner kronor. Många av de som begår självmord lider av psykisk ohälsa, ofta depression eller alkoholmissbruk. Att arbeta preventivt och förebyggande för att förbättra människors hälsa och för att minska dessa kostnader kommer hela samhället till gagn. Samverkan såväl internt som externt torde verka gynnande för ökad kunskap och informationsspridning, vilken sannolikt kan hjälpa till att lyfta ämnet i sin helhet för att göra den mindre skam- och skuldbelagd. Att våga prata om ämnet öppet torde kunna leda till ökad förståelse och ökad kunskap där många av de myter som florerar kring självmord och självmordsförsök kan elimineras och undanröjas. 75
Region Gotland Socialförvaltningen Ärendenr SON 2015/156 4 (4) Bedömning Socialförvaltningens samlade bedömning är att det är ett välarbetat program med fem föreslagna strategier för hur Region Gotland ska arbeta för att minska antalet självmord och självmordsförsök under åren 2015-2018. Socialförvaltningen vill uppmärksamma regionstyrelsen på att detta är ett ständigt pågående arbete som måste fortgå även efter utgången av 2018. Socialförvaltningen ser positivt på förslaget i sin helhet. Marica Gardell socialdirektör Exp till: Mariann Godin Luthman Lisa Etzner Diarienummer hos mottagare: RS 2014/582 76
Ledningskontoret Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 mars 2015 Remittering av Förslag till program för självmordsförebyggande arbete Regionstyrelsen beslutade 2015-03-26 att remittera Förslag till program för självmordsförebyggande arbete, till nämnderna och till NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Remissvar skickas senast 2015-06-15 till registrator-rs@gotland.se. I svaret anges att det gäller ärende RS 2014/582. I remissvaret önskas särskilt nämndernas syn på konsekvenser i den egna verksamheten. Från NSPH önskas särskilt tankar utifrån patient-, brukar- och anhörigföreningars perspektiv. Under remisstiden kommer ledningskontoret att erbjuda deltagande i remisskonferens. Vid frågor kontakta Veronica Hermann, strateg på Ledningskontoret, mail: veronica.hermann@gotland.se, telefon: 0498-26 90 29. Bilaga 1 Program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland för åren 2015-2018 förslag och faktaunderlag Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se 77 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Ledningskontoret Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (24) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 27 februari 2015 Regionstyrelsen Program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland för åren 2015-2018 - Förslag och faktaunderlag Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Förslag på strategier och satsningar inom Region Gotland år 2015-20182 Implementering av strategierna i verksamhet och uppföljning... 3 Strategier och uppdrag under år 2015-2018... 3 Konsekvenser... 4 Definition av begrepp... 5 Faktaunderlag... 5 Orsaker till självmord och självmordsförsök... 5 Förebyggande av självmord... 6 Förekomst av självmord och självmordsförsök på Gotland... 11 Självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland... 12 Bedömning av risker och behov på Gotland... 13 Satsningar under år 2014-2015... 15 Källförteckning... 16 Bilaga 1 Representanter i arbetsgrupp... 18 Bilaga 2 Statistik över självmord och självmordsförsök... 19 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se 78 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 2 (24) Inledning Drygt 1600 personer tog sitt liv i Sverige under år 2013 och knappt 7400 personer vårdades på sjukhus till följd av självmordsförsök 1. Den totala kostnaden i samhället, indirekta och direkta kostnader, för ett enskilt självmord beräknas till cirka 18,7 miljoner kronor och 3 miljoner kronor för ett självmordsförsök 2. På Gotland tar mellan 6-14 personer sitt liv per år och runt 50 personer gör självmordsförsök. På uppdrag av Regionfullmäktige pågår arbete att ta fram övergripande handlingsprogram för medborgarnas trygghet och säkerhet på Gotland. Som en del i det arbetet har förslag på program för självmordsförebyggande arbete för åren 2015-2018 arbetats fram. De regionanala riktlinjer för suicidprevention som beslutats av hälso- och sjukvårdsnämnden gäller i första hand bedömning av självmordsnära personer samt vård vid självmord eller självmordsförsök. Det är inte ett program för det samlade självmordsförebyggande arbetet inom regionen. Arbetet med förslaget har gjorts i en arbetsgrupp med representation från förvaltningarna och en hjärnkollsambassadör. Diskussion har förts med Tryggare Gotland (brottsförebyggande arbete mellan polis, länsstyrelse och Region Gotland i samarbete med externa organisationer), representanter från Falck Ambulans AB, Sjukvårdsrådgivningen Previa, Finsam, Sjukhuskyrkan, ideella organisationen SuicideZero, NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) samt ambulansöverläkare. Syfte Syftet med programmet för det självmordsförebyggande arbetet är att minska antalet självmord och självmordsförsök på Gotland under åren 2015-2018. Förslag på strategier och satsningar inom Region Gotland år 2015-2018 Utifrån fakta och identifierade risker och behov (s) föreslås fem strategier inom Region Gotland för att minska antalet självmord och självmordsförsök under åren 2015-2018: 1. Ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Region Gotland 2. Specifikt fokus på barn och unga i det självmordsförebyggande arbetet 3. Regionövergripande samordning av individuellt krisstöd i samband med självmordsförsök och självmord 4. Säker hantering av skjutvapen 5. Samverkan inom Region Gotland och med externa aktörer i det självmordsförebyggande arbetet 79
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 3 (24) Implementering av strategierna i verksamhet och uppföljning Nedan anges uppdrag till nämnderna som bedöms vara särskilt viktiga att satsa på för att strategierna ska få genomslag i praktiskt arbete. En del av uppdragen finns redan i verksamheterna och lyfts fram eftersom de bedöms ha stor betydelse. Det kan finnas behov av att strukturera och fokusera arbetet samt att öka samverkan mellan förvaltningarna. Andra uppdrag är nya utifrån identifierade behov. Utifrån uppdragen ansvarar respektive nämnd för planering av aktiviteter med tydliga delmål och indikatorer för uppföljning. Arbetet lyfts in i ordinarie system för ledning och styrning i verksamheterna. Vid planering av åtgärder tas hänsyn till grupper med ökad risk för självmordsförsök och självmord. Åtgärderna anpassas även för att fungera väl i olika grupper, hänsyn tas till exempel till ålder, kön och utbildningsnivå. Samarbete görs över nämndgränser där det är ändamålsenligt. Uppföljning görs årligen i verksamheternas ordinarie system för resultatuppföljning. Ledningskontoret får i uppdrag att i samband med årsredovisning år 2016 och 2018 sammanställa nämndernas resultat utifrån uppdragen samt förekomsten av självmord och självmordsförsök i befolkningen. Det bör om möjligt samordnas med övrig uppföljning av trygghet och säkerhet för medborgarna på Gotland eftersom det självmordsförebyggande arbete ingår som en del av det. Strategier och uppdrag under år 2015-2018 1 Ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Region Gotland Uppdrag under perioden 2015-2018 Ansvarig nämnd: Samtliga nämnder Rutiner för arbete och kompetensutveckling finns för funktioner som möter brukare/kunder som är självmordsnära * 1 och situationer med hög risk för självmordskris *. Respektive nämnd definierar vilka funktioner det gäller inom verksamheten. Uppdrag under perioden 2015-2018 Ansvarig nämnd: HSN Nuvarande regionala riktlinjer för suicidprevention revideras för att gällas i hälso- och sjukvård, socialtjänst och elevhälsa samt byter namn. Uppdrag under perioden 2015-2018 Ansvarig nämnd: RS Främjande av psykisk hälsa och minskning av risk för självmord läggs in som en del i Region Gotlands psykosociala arbetsmiljöarbete. Plan tas fram för kontinuerlig utbildning av chefer i första hjälpen för psykisk hälsa. Informationsinsats till befolkningen om psykisk ohälsa och förebyggande av självmord i samarbete med externa aktörer. Erbjuda introducerande utbildning kring självmordsprevention riktad till medarbetare inom Region Gotland. *Definitioner, se sidan 5 80
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 4 (24) 2 Specifikt fokus på barn och unga i det självmordsförebyggande arbetet Uppdrag i ordinarie verksamhet Ansvarig nämnd: BUN och GVN Arbete med psykisk hälsa, normer och värden i skolan sker enligt uppdrag i ordinarie verksamhet utifrån skollag och läroplan för att stärka barn och ungas livskompetens. Uppdrag under perioden 2015-2018 Ansvarig nämnd: BUN och GVN Barn och unga ges kunskap i skolan om tecken på psykisk ohälsa och förebyggande av självmord enligt metod rekommenderad av NASP. Personal inom alla yrkesgrupper i skolan har kunskap om och skolan har tydliga rutiner för upptäckt av risk för självmord och självmordsförsök. Uppdrag i ordinarie verksamhet Ansvarig nämnd: HSN Säkerställa tillgänglighet till första linjens vård för barn och unga vid psykisk ohälsa. 3 Regionövergripande samordning av individuellt krisstöd i samband med självmordsförsök och självmord Uppdrag i ordinarie verksamhet Ansvarig nämnd: RS I samarbete mellan förvaltningar i Regionen och med externa aktörer samordnas individuellt krisstöd till individer, bland annat i samband med självmordsförsök och självmord. Det ingår som en förlängning av uppdraget kring krisstöd vid allvarlig händelse. 4 Säker hantering av skjutvapen Uppdrag i ordinarie verksamhet Ansvarig nämnd: HSN Rapportering enligt vapenlagen om personer som ur medicinsk synpunkt inte är lämpliga att hantera skjutvapen. 5 Samverkan inom Region Gotland och med externa aktörer i det självmordsförebyggande arbetet Uppdrag under perioden 2015-2018 Ansvarig nämnd: RS Skapa rutin för regelbunden statistik för självmord och självmordsförsök på Gotland. Ta fram och implementera arbetssätt för regelbunden samverkan för självmordsprevention inom Region Gotland och med externa aktörer. Pröva möjligheten att skapa modell för händelseanalys av självmord bland personer som inte haft kontakt med sjukvården. Konsekvenser Fokusering på de uppdrag som finns sedan tidigare kan leda till fokuserat arbete med specifika processer, tydliggörande av rutiner, nya samarbeten etc. Det kan leda till behov av omfördelning av resurser i verksamheten. Exempel på det skulle kunna vara arbetet med att förebygga psykisk ohälsa i skolan och kompetensutveckling i verksamheterna. 81
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 5 (24) Även nya uppdrag kan medföra behov som gör det nödvändigt att omfördela resurser inom verksamheten. Definition av begrepp Självmordsförebyggande och suicidprevention Självmordsförebyggande och suicidprevention är synonyma begrepp för åtgärder med syfte att förhindra självmord och självmordsförsök 3. I programmet används begreppet självmordsförebyggande i första hand. Suicidprevention används som begrepp i vissa fall när det gäller åtgärder gentemot självmordsnära personer, inom exempelvis hälso- och sjukvård. Självmordshandling Självmordsförsök - Livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden Självmord 4 Självmordstankar Fantasier, tankar, önskningar om och impulser att begå självmord. Dessa kan utvecklas till avsikter, planer och eventuellt beslut 4 Självmordsrisk Risken att i en nära framtid begå självmord. Ibland avses risken under hela livet 4 Självmordskris Kris under vilken en människas tillgängliga problemlösningsmetoder sviktar så att självmord aktualiseras och eventuellt planeras och genomförs 4 Självmordsnära Begreppet självmordsnära används för personer som: - nyligen (inom senaste året) har gjort ett självmordsförsök - har allvarliga självmordstankar och där självmordsrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden framöver - utan att ha allvarliga självmordstankar ändå bedöms vara i riskzonen för självmord på grund av omständigheterna i övrigt, t.ex. att utsättas för starkt negativa livshändelser 4 Självmordsprocess Utvecklingen från den första allvarliga självmordstanken över eventuella självmordsförsök till (fullbordat) självmord 4 Faktaunderlag Orsaker till självmord och självmordsförsök Självmord och självmordsförsök påverkas av flera olika faktorer: psykisk hälsa, biologiska och genetiska faktorer, ogynnsamma livshändelser, psykologiska och sociala faktorer liksom förhållanden i den fysiska miljön 5. Innan en person gör självmordsförsök eller tar sitt liv pågår en självmordsprocess. Personen börjar tänka på självmord och över tid går dessa tankar över i kommunikation kring självmord som kan observeras mer eller mindre tydligt för att 82
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 6 (24) så småningom leda fram till självmordsförsök och självmord. Självmordsprocessen startar när flera riskfaktorer har anhopats samtidigt som personen upplever avsaknad av stöd. Exempel på sådana situationer är förluster, negativa besked, relationsproblem, stress, våld eller psykiskt trauma. Självmordshandlingen uppkommer när personen varit en tid i självmordsprocessen och något utlöser en självmordskris då personen inte kan se något annat sätt att handskas med situationen än att ta sitt liv. Det är vanligt att en självmordshandling sker som en impulshandling. Den utlösande faktorn kan vara en specifik situation med ökad stress och påfrestning 4,6,7. Hos barn och unga är den suicidala processen ofta kortare än hos vuxna 7. 9 av 10 personer som tar sitt liv har någon form av psykisk ohälsa. Vanligast är depression och alkoholmissbruk. Hälften av personerna som tar sitt liv har haft kontakt med psykiatrin 8. Det är vanligare med självmord bland män än bland kvinnor men vanligare med självmordsförsök bland kvinnor 6. Det är skillnad på riskfaktorer för att självmord ska inträffa någon gång i livet och risksituationer för utlösning av självmordskris då en person genomför själva handlingen 6. Källa: S.Ringskog Vagnhammar, D.Wasserman Första hjälpen vi självmordsrisk Det finns ett samband mellan självmord och tillgång till metoder för att genomföra det. Exempelvis finns samband mellan självmord och tillgång till skjutvapen och faktorer i den fysiska miljön. Hur media rapporterar om självmord har också betydelse. Det handlar om risk för imitation. Risken för att andra personer begår självmord efter rapportering i media ökar om tydlig beskrivning görs av metod och budskapet uppfattas heroiskt eller då negativa konsekvenser och alternativ behandling för psykisk ohälsa utelämnas 8. Förebyggande av självmord WHO (World Health Organization) lyfter fram förebyggande av självmord i plan för psykisk hälsa för åren 2013-2020. I planen den anges målet att självmord i befolkningen ska minska med 10 procent till år 2020 9. Påverka bakomliggande faktorer Självmord och självmordsförsök kan förebyggas genom att påverka bakomliggande faktorer som ökar risken för självmordshandling. Det är till exempel förebyggande av 83
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 7 (24) psykisk ohälsa och missbruk i befolkningen samt att minska arbetslöshet och behovet av ekonomiskt stöd 4,8. Det är väsentligt att barn och unga har goda livsvillkor och att de får skyddsfaktorer under uppväxten som motverkar psykisk ohälsa. Skyddsfaktorer är bland annat att ha tilltro till sig själv och förmåga att söka och få stöd av andra, att vara öppen för andra människors erfarenheter och för nya idéer samt att ha bra relation till andra människor. I skollag och läroplan anges att målen för skolan handlar om både utbildning och social fostran. Arbetsmiljön i skolan behöver även vara god så att elever uppnår kunskapsmål och samtidigt mår bra. Personal i skolan behöver stöd för att minska stress och oro i skolarbetet. En hälsofrämjande skola bör utöver specifika kunskapsmål även ge en utbildning om psykisk hälsovård, kris- och konflikthantering samt kamratstöd. Till den undervisningen bör kunskap om förebyggande av självmord också infogas. Det måste planeras noga med evidensbaserade metoder för att få rätt effekt 4. Att förebygga mobbing och att ge föräldrar evidensbaserat föräldrastöd är andra åtgärder som främjar god psykisk hälsa hos barn och unga 4. Tillgänglighet till vård och behandling av god kvalitet vid psykisk ohälsa och missbruk påverkar förekomsten av självmord. För barn och unga behövs en väl fungerande första linje för vård vid psykisk ohälsa. Första linjen innebär den funktion eller verksamhet som först möter ett barn eller en ungdom med ett indikerat psykiskt eller psykosocialt hälsoproblem som är i behov av bedömning och eller vård 10. Frivilligorganisationer och andra aktörer i civilsamhället kan vara en resurs för att medverka till att bryta isolering och att stötta i samband med personliga kriser 8. Försvåra för självmordshandling Åtgärder behövs för att minska tillgången till metoder för självmord som har hög dödlighet. Ju svårare det är att få tillgång till höggradigt dödliga metoder för självmord desto större är sannolikheten att personen väljer en mindre dödlig metod och därför överlever. Det kan till exempel handla om att det finns barriärer i den fysiska miljön. Åtgärder kan också göras för att försvåra för självmordshandling när en person kommer in i en självmordskris så att impulsen att genomföra handlingen kan gå över och personen istället kan få vård och stöd. Det kan till exempel handla om att personer med nedsatt psykisk hälsa inte ska ha tillgång till vapen och att läkemedel förvaras säkert 11. Uppmärksamma riskfaktorer och tillgång till åtgärder Tidig upptäckt av personer som redan är inne i självmordsprocessen med snabbt omhändertagande gör att självmordshändelser kan undvikas. Ökad kunskap behövs i befolkningen om självmord, myter, rädslor och tabun samt vart man vänder sig för att få hjälp och stöd. Det är större sannolikhet att möta en person med behov av akut hjälp på grund av psykisk ohälsa än person med hjärtstillestånd. De flesta som tänker på att ta sitt liv, tar sig igenom den krisen om de får stöd och vård. En stor del av de som tar sitt liv har inte uppmärksammats eller fått vård och behandling som skulle kunnat medföra att den självmordsprocessen hade avtagit. En statlig utredning har påvisat behovet av utbildning i första hjälpen till psykisk ohälsa. Evidensbaserad metod för detta som benämns MHFA, används i Sverige och utbildning ges via NASP*. MHFA står för The Mental Health First Aid Training kommer ursprungligen från * * NASP Natinellt centrum för suicidforsning och prevention av psykisk ohälsa. 84
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 8 (24) Australien och har vetenskaplig evidens i Svenska förhållanden. I Sverige kallas det för första hjälpen för psykisk hälsa men förkortas även här MHFA 12,14. Tillgängligheten till vård för självmordsnära personer är viktig och kontaktvägar behöver vara kända i befolkningen 4,5. Det gäller vid pågående självmordshandling, och när en person försökt ta sitt liv men även när en person är inne i en självmordsprocess för att undvika att en självmordskris utlöses så att en självmordshandling genomförs. Snabb bedömning inom hälso- och sjukvård, rätt behandling, kontinuitet och uppföljning av vård är väsentligt. Andra insatser som är viktiga för självmordsnära personer är sociala interventioner som till exempel krisstöd, råd, information och psykosociala behandlingskontakter. Stöd av olika former behövs till anhöriga i samband med självmord men även till en självmordsnära persons anhöriga. Närstående till självmordsnära personer har en viktig roll i stödet till den självmordsnära personen, och bör involveras, men samtidigt egen ökad risk för att hamna i självmordsprocess eller att situationen utlöser en självmordskris 4,5. Det akuta omhändertagandet i samband med en självmordshandling, till exempel hot om självmord på allmän plats kan med fördel samordnas mellan blåljussfunktionerna polis, ambulans, räddningstjänst och alarmcentral för att få till snabbt omhändertagande. Det har bland annat gjorts i Stockholm och Jönköping 13,14. Kompetens i akut omhändertagande av självmordsbenägen person är också av vikt för att bryta pågående självmordshandling. Samverkan och uppföljning Samverkan mellan olika aktörer i samhället behövs i det självmordsförebyggande arbetet. Stödet kring självmordsnära personer behöver planeras över organisatoriska gränser. Uppföljning av självmordshändelser, bredare än bara i hälso- och sjukvården, ger kunskap som kan användas för att förbättra samarbetet mellan aktörer och hitta adekvata åtgärder för att undvika liknande situationer i framtiden 4,5,10. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen kommer i början av 2016 att lansera ett kunskapsstöd för bred händelseanalys av självmord bland barn och unga. Nationella strategier I nationellt handlingsprogram för förebyggande av självmord, beslutat av riksdagen, finns 9 angivna strategier 5 : 1 Insatser som främjar goda livschanser för mindre gynnade grupper Genom arbete i förskola, skola och fritidsverksamhet kan utvecklingen av barns och ungas kompetenser främjas. Då kan risken för psykisk ohälsa och självmord minskas även för barn med mindre goda förutsättningar. 2 Minskad alkoholkonsumtion i befolkningen och i högriskgrupper för självmord 3 Minskad tillgänglighet till medel och metoder för självmord 4 Självmordsprevention som hantering av psykologiska misstag Självmord ses som en psykologisk olycka som skulle kunnat förhindras. Bred analys av händelsen, inte bara inom vården, behövs för att kunna förebygga att likande olyckor sker. 85
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 9 (24) 5 Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser Adekvat behandling av psykisk ohälsa och missbruk behövs eftersom medför ökad risk för självmord och att det finns en underbehandling av psykisk ohälsa. 6 Spridning av kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord NASP(Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) har expertfunktion inom suicidprevention i Sverige och arbetar med utveckling av suicidpreventiva metoder, utbildning och information. 7 Kompetenshöjning av personal och andra nyckelpersoner i vård och omhändertagande av personer med självmordsproblematik Ökad kunskap behövs i hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra verksamheter där medarbetarna kommer i kontakt med självmordsnära personer. Det handlar inte bara om medarbetare som arbetar inom psykiatri och beroendevård utan även till exempel medarbetare i primärvård, olika typer av handläggare, personal i äldrevård och så vidare. 8 Händelseanalys i samband med Lex Maria anmälningar Hälso- och sjukvården ska anmäla alla självmord som inträffat under pågående vård eller inom fyra veckor efter en vårdkontakt, enligt Lex Maria. 9 Stöd till frivilligorganisationer Frivilligorganisationer kan på ett friare sätt än offentliga organ lyfta fram perspektiv på en fråga och föreslå lösningar. På detta sätt kan de påskynda en utveckling i önskvärd riktning. Prioriterade åtgärder enligt Suicide Zero Suicide Zero är en ideell förening som för närvarande är stark opinionsbildare och bärare av kunskap kring självmord. De lyfter fram några delar som särskilt viktiga i det självmordsförebyggande arbetet: uppmärksammande av risk för självmord och krisstöd i form av kriscentra, breda händelseanalyser samt tydliga insatser i skolan. De förespråkar att skolorna använder Miami-modellen för självmordsförebyggande insatser. Det innefattar bland annat regelbunden kompetensutveckling för alla personalgrupper i skolan kring självmordsprevention samt tydliga rutiner för bedömning av risk för självmord bland barn och unga. I skolan finns specialistutbildade så kallade trust specialists som har lång utbildning om psykisk ohälsa och behandlingskompetens. De har livskunskap med eleverna samt är de som genomför bedömningar och samtal om en elev uppfattas ha ökad risk för självmord 15. Stödmaterial WHO har tagit fram stödmaterial för det självmordsförebyggande arbetet som kan användas i svenska förhållanden. Det finns att tillgå via NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa)hemsida. Att förebygga självmord: ett stödmaterial för polisen, brandförsvaret, ambulans och SOS-alarm Att förebygga självmord: ett stödmaterial för allmänläkare Att förebygga självmord: ett stödmaterial för professionella inom media Att förebygga självmord och självmordsförsök hos skolelever ett stödmaterial för lärare och annan skolpersonal Att förebygga självmord: ett stödmaterial för primärvården Att förebygga självmord: ett stödmaterial för fångvården 86
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 10 (24) Förebygga självmord: Att starta stödgrupper för efterlevande Att förebygga självmord: ett stödmaterial för arbetsplatsen Stödmaterialet för förebyggande av självmord och självmordsförsök hos skolelever är specifikt anpassat till svenska förhållanden av NASP. I det finns bland annat kunskap om skyddsfaktorer för barn och unga, upptäckt och hantering av självmordsnära elever samt åtgärder om självmord inträffat. NASP har även framtaget stödmaterial till föräldrar och till skola. Länk till stödmaterial från WHO och NASP Flera organisationer har tagit fram stödmaterial som kan användas i det självmordsförebyggande arbetet och erbjuder stöd via telefon eller chatt. Länk till NASP hemsida med information om hjälplinjer och enkel information om myter och risksignaler för självmord. Länk till Vårddguiden 1177 hemsida för stöd till barn våga fråga Utbildningar som stöds av NASP NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) tillhandahåller utbildningar som kan användas i det självmordsförebyggande arbetet 16. Första hjälpen till psykisk ohälsa, MHFA MHFA finns med inriktning både för först hjälpen för unga, vuxna och äldre. Utbildningen är så kallad kaskadutbildning som innebär att instruktörer får utbildning för att i sin tur kunna utbilda andra personer. Instruktörsutbildning ges via NASP och kostar 19 500 kronor. Den omfattar 5 dagar. Utbildningen som sedan ges av instruktörerna till andra sker i grupp med cirka 16 personer. Varje grupp får en utbildning på 12 timmar uppdelad i 4 moduler där varje del är 3 timmar. Utbildning i respektive modul kan ske vid separata tillfällen eller läggas ihop. Utbildningen i MHFA med inriktning mot unga är även den delad i 4 moduler men varje modul är något längre; 3,5 timmar. Utbildningen i MHFA med inriktning mot unga och äldre är riktad till personer som exempelvis arbetar med dessa grupper. Tanken är inte att exempelvis ge utbildningen till elever i skolan. Akut omhändertagande av självmordsbenägen person, AOSP Akut omhändertagande av självmordsbenägen person, AOSP är en utbildning som riktar sig till personer som i sitt yrke möter personer i akuta självmordssituationer. Utbildningen är inte vetenskapligt utvärderad men omfattande praktisk användning visar goda erfarenheter som gör att den rekommenderas av NASP. Den utvecklades som en del i Stockholms läns projekt för självmordsprevention. Även denna utbildning är kaskadutbildning. Instruktörsutbildning ges via NASP och kostar 5000 kronor. Den omfattar 2 dagar. Utbildningen som sedan ges via instruktörerna är en endagskurs på 5-8 timmar i grupper om cirka 12 personer. Introducerande utbildning i självmordsprevention Introduktion till självmordsprevention innebär att ge grundläggande kunskap om psykisk hälsa, myter om självmord, risker och stöd. Sedan några år har NASP tillsammans med kommuner i Stockholm ett pågående projekt Aktion livräddning. Det innebär att personer som i sitt yrke på något vis kommer i kontakt med självmordsnära och sårbara människor får en dags introduktionsutbildning i självmordsprevention. 87
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 11 (24) Kunskapsseminarier NASP genomför även kontinuerligt kunskapsseminarier om självmordsprevention utifrån vetenskaplig forskning. Utbildning riktad till barn och unga NASP ger utbildningen Kärleken är den bästa kicken som är en utbildning riktad till personer som arbetar med ungdomar. Den är 2 dagar och kostar 3500 kronor per deltagare. Den ger kunskap för att förebygga psykisk ohälsa bland ungdomar. Den som gått utbildningen kan i sin tur utbilda ungdomar. Det finns inget formellt upplägg för hur utbildningen ges till unga. Kunskapen kan användas som del i någon form av utbildning i livskompetens. NASP rekommenderar att livskompetens är något som skolorna satsar på, exempelvis att ha schemalagd tid för utbildning kring detta. 2015 presenterades en vetenskaplig studie som fått medial uppmärksamhet. Den visar att riktad utbildning till unga om tecken på psykisk ohälsa har effekt för att minska antalet självmordsförsök och allvarliga självmordsplaner bland skolelever 14-16 år gamla. Det kallas för Youth Aware of Menthal Health Programme 17. Det är dock inte testat i Svenska förhållanden. Förekomst av självmord och självmordsförsök på Gotland För detaljer, se diagram och tabeller i bilaga 2. Självmord på Gotland De senaste 5 åren har mellan 6-14 gotlänningar tagit sitt liv, i snitt 9 personer per år. Någon tydlig trend i att antalet har ökat eller minskat kan inte ses, varken uppdelat för kvinnor och män eller i olika åldersgrupper. Det är vanligare med självmord bland män än bland kvinnor. Av de personer som tagit sitt liv på Gotland sedan 1997 har fler varit i åldern 40-59 år än i andra åldersgrupper. Minst antal självmord har genomförts av personer i åldern 0-19 år, totalt 7 personer under de 17 år som det finns statistik för. Antalet självmord i åldersgruppen från 80 år och uppåt är relativt få men relaterat till hur många personer som finns i den åldersgruppen är det inte mindre vanligt i den gruppen. Det finns inte något tydligt mönster bland kvinnor som tagit sitt liv på Gotland i vilket tillvägagångssätt som använts. Bland män syns det tydligt att fler tagit sitt liv på annat sätt än genom förgiftning. Tillförlitlig statistik finns inte för att analysera de metoder som använts då tillvägagångssättet angetts som annat sätt än förgiftning. Bland de personer som tog sitt liv under 2014 som haft kontakt med sjukvården var hängning det vanligaste tillvägagångssättet. Medarbetare hos polisen och ambulanssjukvården på Gotland har bilden av att flest självmord på Gotland skett genom hängning och skjutning. Polisens uppgifter om självmord på Gotland visar inte några mönster i form av speciellt utsatta platser. Vid jämförelse med riket räknas antalet självmord om till antal per 100 000 invånare. På Gotland har antalet självmord varierat mellan åren och totalbefolkningen är liten. Det gör att det finns statistiska svårigheter vid jämförelse med riket. Rangordnas länen utifrån det län som har lägst förekomst av självmord år för år framgår stor variation i placeringen för Gotland. Vissa år har Gotland haft högst antal i jämförelse och vissa år har Gotland varit bland de län som haft lägst antal självmord. Vid analys av antal självmord under flera år syns det att förekomsten av självmord bland män på 88
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 12 (24) Gotland under flera år varit något vanligare än i riket. När det gäller kvinnor har det varierat mellan åren om antalet självmord varit högre eller lägre i förhållande till riket. Vid jämförelse med riket av självmord i olika åldersgrupper framgår att det varierar om förekomsten på Gotland varit högre eller lägre än i riket. I åldersgrupperna 0-19 år och 80+ år har däremot förekomsten varit högre jämfört med riket under samtliga år då minst en person i de åldersgrupperna tagit sitt liv på Gotland tros att det faktiska antalet självmord i de åldrarna är lågt. Självmordsförsök på Gotland Mellan åren 2009 och 2013 har i medeltal 22 män och 27 kvinnor vårdats på sjukhus för självmordsförsök. Antalet har ökat både bland kvinnor och bland män sedan år 2007. Av de personer på Gotland som vårdads på sjukhus för självmordsförsök mellan år 2009 och 2013 var de flesta kvinnorna i åldersgruppen 20-39 år och yngre än 19 år. Bland män var det flest i åldersgruppen 20-39 år och 40-59 år. Det är vanligare på Gotland att män vårdats på sjukhus för självmordsförsök än i riket. Att mäta självmordsförsök genom antal personer som vårdats på sjukhus ger inte en sann bild av antalet. Det finns ett antal personer som gjort självmordsförsök men inte vårdats på sjukhus i samband med det. Självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland Påverkan av bakomliggande faktorer Arbete för att förebygga psykisk ohälsa, hos barn och unga, vuxna och äldre sker genom grunduppdrag i de flesta förvaltningarna. Samordning av aktiviteter inom Region Gotland för att förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga görs via BarnSam, samverkan mellan förvaltningarna i Region Gotland. Tydlig samordning av arbetet att förebygga psykisk ohälsa kring vuxna och äldre finns inte på motsvarande sätt. För närvande pågår arbete inom hälso- och sjukvården med att planera för tydlig struktur första linjens vård för psykisk hälsa bland barn och unga. I arbetet ingår att göra verksamheten tillgänglig och känd i befolkningen samt att arbeta med rutiner tillsammans med socialtjänst och elevhälsa. I förlängningen skulle arbetet kunna leda till att medarbetare inom hälso- och sjukvården som arbetar med första linjens vård arbetar närmare barn och ungdomar på plats i skolan. Försvåra för självmordshandling Varje år rapporterar läkare i sjukvården cirka 5-8 gånger per år i enlighet med vapenlagen om personer som inte är lämpliga att hantera skjutvapen. Det är rimligtvis en underrapportering med tanke på antal vapenlicencer som finns. Polisen kontaktas även av och till av anhöriga som upplever att en person inte är lämplig att inneha skjutvapen, där polisen bedömer att det varit adekvat med anmälan från sjukvården 18. Uppmärksamma riskfaktorer och tillgång till åtgärder Inom ramen för regionens krisberedskap pågår planering för arbete med att kartlägga vilket stöd som finns för individer i kris. I nuläget saknas regiongemensamt omhändertagande för individuellt krisstöd och tanken är att under 2015 arbeta fram det. Det kommer även att innefatta krisstöd i samband med självmord och självmordsförsök och göras i samarbete med andra externa organisationer. 89
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 13 (24) Inom psykiatrin har riktlinjer tagits fram för praktiskt arbete med patienter som är självmordsnära. Det innehåller bland annat skattningsskalor för bedömning av risk för självmord. I flera verksamheter i Region Gotland har en del medarbetare fått utbildning kring självmordsprevention, exempelvis via NASP. Inom socialförvaltningen och hälsooch sjukvården finns några medarbetare som är instruktörer i första hjälpen i psykisk hälsa, MHFA. Strukturerad samordning av utbildning inom och mellan förvaltningar saknas. Inom BarnSam har behov framkommit av gemensam introduktion för medarbetare i Region Gotland om psykisk ohälsa och risk för självmord. Samverkan mellan Region Gotland och externa aktörer med blåljusfunktion efterfrågas. Samverkan och uppföljning Polisen kontaktar chefläkare i hälso- och sjukvården efter självmord. Har personen haft kontakt med hälso- och sjukvården inom 4 veckor görs Lex Maria anmälning och händelseanalyser. Om så inte är fallet görs ingen vidare analys eller uppföljning. Strukturerad kontakt mellan NASP och Region Gotland har inte förekommit. Bedömning av risker och behov på Gotland Påverkan av psykisk ohälsa Förebyggande av psykisk ohälsa är viktigt på Gotland eftersom det är den främsta orsaken till självmord samt att antalet självmordsförsök ökar. Samordning på övergripande nivå i det arbetet för vuxna och äldre vore av vikt inom Region Gotland. Det tas emellertid inte upp i strategierna för det självmordsförebyggande arbetet. Det är istället önskvärt med tydlig samordning kring den frågan som en del av det regionövergripande folkhälsoarbetet. Specifika insatser för barn och unga Det finns ett behov av att i det självmordsförebyggande arbetet specifikt lyfta fram behovet av insatser kring barn och unga eftersom en stor del av de personer som genomför självmordsförsök är under 20 år. Även om antalet självmord varit få i den åldersgruppen så har det relativt sett varit fler fall än i riket de år då en ung person tagit sitt liv på Gotland. Det bedöms även viktigt att göra åtgärder så att barn och unga utveckla kompetenser som skyddar mot självmord senare i livet eftersom de flesta av självmordsförsöken genomförts av personer i åldern 20-39 år. Det är av vikt att arbetet, inom hälso- och sjukvården, med tillgång till första linjens vård för barn och unga vid psykisk ohälsa, får framgång. Tydlig samverkan i det dagliga arbetet mellan förvaltningarna kring ungdomshälsa bedöms också vara betydelsefullt. Skolan har uppdrag enligt skollagen att arbeta för att stärka barn och unga och inte enbart nå kunskapskrav i skolämnena. Fokus på hälsofrämjande skola skulle ytterligare kunna stärka det arbetet med exempelvis tydlig plan för att ge barn och unga kunskap som stärker livskompetens, exempelvis genom schemalagda aktiviteter, samarbete med andra förvaltningar i Region Gotland och externa aktörer. I det arbetet kan utbildningen kärleken är den bästa kicken vara användbar liksom WHO:s stödmaterial för förebyggande av självmord och självmordsförsök bland skolelever. 90
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 14 (24) Arbetet med likabehandlingsplaner och mobbingförebyggande åtgärder kan stärkas. Det skiljer sig mycket mellan skolorna i hur stor del av eleverna som upplever att vuxna på skolan arbetar för att förhindra mobbing (18). Kunskap om psykisk ohälsa och om förebyggande av självmord behöver säkras i alla yrkesgrupper som arbetar i skolan. Minska tillgång till metoder för självmord Tillgång till skjutvapen har hög relation till förekomst av självmord. På Gotland är skjutning ett av de självmordssätt som dominerar och polisen uppfattar att det finns en underrapportering från sjukvården om personer som inte är lämpliga att hantera skjutvapen. Förekomsten av självmord bland män är även något högre på Gotland än i riket. Detta gör att det finns behov av att se över och säkra rutiner i hälso- och sjukvården för rapportering enligt vapenlagen. Något behov av åtgärder i den fysiska miljön har inte identifierats eller ytterligare generella behov av åtgärder för att minska tillgång till metoder för självmord. Uppmärksamma riskfaktorer och tillgång till åtgärder Behov finns av ökad kunskap om psykisk ohälsa i befolkningen eftersom antalet självmord inte minskar och antalet självmordsförsök ökar. Självmord och självmordsförsök kan förhindras om självmordsprocessen bryts. Stor del av de personer som tar sitt liv använder hängning som metod vilket till viss del kan kräva en del planering. Det visar att det finns utrymme för att arbeta med att fånga upp personer som är inne i självmordsprocessen, att ge vård och stöd innan den suicidala processen leder till självmordshandling. För att det ska vara möjligt behöver personer i omgivningen reagera på tecken att en annan person är inne i en självmordsprocess. Det finns behov av ökad kunskap om psykisk ohälsa, myter om självmord och tecken på risk samt vart stöd finns att tillgå. Region Gotland kan genom utbildning av medarbetare bidra till ökad kunskap i befolkningen. Samarbete kan även göras med externa aktörer för att sprida kunskap. Generell introduktion om psykisk ohälsa och förebyggande av självmord kan användas, exempelvis på liknade sätt som det har gjorts i Stockholmskommuner. Första hjälpen för psykisk hälsa, MHFA skulle behöva spridas i samhället så att det blir en allmän kompetens på motsvarande sätt som hjärtlungräddning är. Även stödmaterial från WHO och andra aktörer kan användas tydligare i verksamheterna. Förutom att utbilda medarbetare i Region Gotland för att sprida kunskap i samhället och bidra till god arbetsmiljö behövs kompetensutveckling kring psykisk ohälsa och förebyggande av självmord i verksamheter där medarbetare kommer i kontakt med självmordsnära personer. Det handlar om funktioner som ger vård och stöd till personer i samband med självmordsförsök och vid genomförda självmord men även om funktioner som möter personer med hög risk för självmord och i situationer som skulle kunna utlösa självmordskris. Det gäller spridda typer av funktioner, allt från handläggare av personalärenden till medarbetare i räddningstjänst. Analys av vilka dessa funktioner är inom respektive verksamhet kan göras med stöd av kunskap om kända riskfaktorer och risksituationer för självmord. MHFA, första hjälpen för psykisk hälsa, har inte använts brett i Region Gotland men det finns en del utbildade instruktörer i inriktningen mot vuxna och äldre. Det finns även utbildade instruktörer i MHFA på Gotland inom organisationer utanför Region Gotland. Samtliga inriktningarna inom MHFA bör användas. Bland unga är antalet självmord få men det är vanligare med självmordsförsök bland unga än i andra åldersgrupper. Det är få faktiska fall av självmord bland äldre men relaterat till hur 91
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 15 (24) många personer i den åldersgruppen som bor på Gotland är det vanligare jämfört med i riket och till och med vanligare i den åldersgruppen på Gotland än i andra åldrar vissa år. Tydigt behov av samordnat krisstöd till individer i samband med självmord och självmordsförsök har framkommit. Vid allvarliga självmordstankar finns behov på Gotland av möjlighet till aktivt stöd då någon tar kontakt för att erbjuda krisstöd och uppföljning. I samband med självmordsförsök behöver rutiner säkras så att personen får vård och stöd i samverkan mellan olika aktörer. Det finns även att tydligt behov på Gotland att säkra rutiner för krisstöd till anhöriga i samband med självmordshändelse. I en del verksamheter saknar medarbetare i Region Gotland tillgång till krisstöd i samband med självmordshändelser utanför kontorstid. De riktlinjer som tagits fram för suicidprevention i psykiatrin, med rutiner för bedömning av självmordsnära personer och vård vid självmordskris används inom psykiatrin men behöver spridas i andra verksamheter. De kan implementeras brett i hälso- och sjukvården och även anpassas till att användas inom socialtjänst och elevhälsa. Möjlighet till ökat samarbete mellan blåsljusfunktioner vid hot om självmord ses också. Redan beprövade metoder för gemensam alarmering mellan polis, ambulans och räddningstjänst skulle troligen kunna användas även på Gotland. Samverkan och uppföljning Behov finns av att få tillförlitliga uppgifter om förekomst av självmordsförsök. Den statistik som finns nationellt gäller bara självmordsförsök där personen vårdats på sjukhus. Statistiken är betydelsefull för att kunna följa utvecklingen av faktiskt antal självmordsförsök på Gotland för att exempelvis utvärdera genomförda satsningar. Tydligare uppföljning av självmordshändelser på Gotland behöver göras i samarbete mellan olika förvaltningar i Region Gotland och med polis och ambulansverksamhet. Satsningar under år 2014-2015 Utifrån identifierade risker och behov föreslås fem strategier och satsningar som finns angivna i början av detta dokument. Uppföljning görs i respektive verksamhets ordinarie struktur för resultatuppföljning. Utöver det föreslås att ledningskontoret får i uppdrag att sammanställa hur nämnderna arbetat utifrån uppdragen samt att följa förekomsten av självmord och självmordsförsök. Vid uppföljningen av antal självmord är det viktigt att beakta att antalet självmord år 2018, eller annat enskilt år, inte kan vara en indikator på om satsningar varit lyckade eller inte eftersom det hittills varit stor variation i antal självmord på Gotland mellan åren. Ett år kan förekomsten på Gotland relaterat till riket vara bland den högsta för att året efter vara bland den lägsta. För att säkert kunna dra slutsats om antal självmord minskat behöver en trend mätas över flera år. Resultat kommer därför inte att kunna ses tydligt förrän ett antal år efter 2018. För självmordsförsöken borde resultat kunna mätas tidigare. Ett observandum är att med planerade satsningar kan antalet personer som får vård och stöd i samband med självmordsförsök öka samtidigt som bättre uppföljning av antal självmordsförsök utvecklas över tid. Det gör att det under perioden kan framstå som att antalet självmordsförsök ökat trots att de i själva verket kan ha minskat. 92
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 16 (24) Källförteckning 1 Socialstyrelsen, statistikdatabas 2 Räddningsverket, Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor. Suicid och samhällsekonomiska kostnader. Karlskoga:2004. Hämtat 150220 från https://www.msb.se/upload/kunskapsbank/statistik_larande/suicid_och_samhall sekonomiska_kostnader.pdf 3 Socialstyrelsen, termbank 4 NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan - En kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen av NASP. 2009. Hämtat 150220 från http://ki.se/sites/default/files/kunskapssammanstallning_2009.pdf 5 Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen. Förslag till nationellt program för suicidprevention. 2006. Hämtat 150220 från http://ki.se/sites/default/files/forslag_till_nationellt_program_for_suicid_preventio n_0.pdf 6 Ringskog Vagnhammar.S, Wasserman.D. Första hjälpen vi självmordsrisk, 2010. 7 NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Att Förebygga Självmord och Självmordsförsök hos Skolelever, 2010. 8 Folkhälsoinstitutet. Förslag till nationellt program för suicidprevention, 2006. Hämtat 150220 från http://ki.se/sites/default/files/underlagsrapport_fran_statens_folkhalsoinstitut.pdf 9 WHO, World Health Organisation. Mental Health Action plan 2013-2020. Hämtat 150220 från http://www.who.int/mental_health/publications/action_plan/en/ 10 Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtat 150220 från http://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/tillganglighetivardenva rdgarantin/forstalinjenbarnochunga.891.html 11 Regerigen. Proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik, 2008. Hämtat 150220 från http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/100978 12 Regeringen. SOU 2010:13 Första hjälpen i psykisk hälsa, delbetänkande i Självmordspreventionsutredningen, 2010. Hämtat 50220 från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/145088 13 Stockholms län och Karolinska Institutet. Självmordsprevention inom Stockholms län (SPIS) Gemensamt arbete med självmordsprevention inom Stockholm län Slutrapport Hämtat 150220 från http://ki.se/sites/default/files/spis_slutrapport_spis._2013_0.pdf 14 Jönköpings Kommun, Suicidprevention, delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-2014. Hämtat 150220 från: http://www.jonkoping.se/download/18.59714eb913702acdc965e3/1335948858458 /Suicidprevention,+delprogram+till+handlingsprg+trygghet+och+s%C3%A4kerhet.pdf 93
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 17 (24) 15 Suicid Zero, personlig kommunikation med generalsekreterare Alfred Skogberg i februari 2015 samt information via hemsida hämtat 150220 från http://suicidezero.se/ 16 NASP via hemsida: http://ki.se/nasp/utbildningar-vid-nasp 17 Wasserman D, Hoven CW, Wasserman C, et al. 2015 School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Hämtat 150220 från http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/piis0140-6736(14)61213-7/abstract 18 Polismyndigheten på Gotland, personlig kommunikation med vapenhandläggare Ann Jakobsson i februari 2015. 19Region Gotland, elevenkät i årskurs 8 år 2014 94
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 18 (24) Bilaga 1 Representanter i arbetsgrupp Anna Derwinger-Hallberg, verksamhetsledare BarnSam Marianne Ekedahl, verksamhetsutvecklare kultur- och fritidsförvaltningen Jenny Ellebring, skolsköterska elevhälsan barn och utbildningsförvaltningen Bengt-Olof Grahn, projektkoordinator teknikförvaltningen Veronica Hermann, strateg ledningskontoret Marika Hård af Segerstad, patientrepresentant och hjärnkollsambassadör Marie Härlin-Ohlander, verksamhetsområdeschef psykiatri hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Nina Ljung personalchef, samhällsbyggnadsförvaltningen Ulla-Maija Kristing Madison kurator, elevhälsan Barn och utbildningsförvaltningen Ragnar Östermark, enhetschef beroendeenheten Socialförvaltningen 95
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 19 (24) Bilaga 2 Statistik över självmord och självmordsförsök Diagram och tabeller avses personer folkbokförda på Gotland. Figur 1 Antal självmord, kvinnor och män, på Gotland mellan år 1997 och 2013 Fler män än kvinnor på Gotland har tagit sitt liv under åren med undantag av år 2013. Antalet självmord varierar över åren. 10 9 8 7 Antal 6 5 4 3 2 1 0 Män Kvinnor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Figur 2 Antal självmord på Gotland i olika åldersgrupper under åren 1997 till 2013 Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Figur 3 Andel självmord i befolkningen på Gotland i respektive åldersgrupp Beräknat genom att dela medelantal eller maxantal med befolkningsmängd i åldersgruppen Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) 96
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 20 (24) Figur 4 Tillvägagångssätt vid självmord bland kvinnor på Gotland mellan år 1997 och 2013 Antalet självmord genom för giftning och annat sätt varierar i antal över åren bland kvinnor på Gotland. Det går inte att se att förgiftning eller annat sätt är vanligare. Antal 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förgiftning Annat Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X69 Avsiktligt självdestruktiv handling, förgiftning, X70-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling, annat Figur 5 Tillvägagångssätt vid självmord bland män på Gotland mellan år 1997 och 2013 Fler självmord bland män på Gotland genomfördes på annat sätt än genom förgiftning under åren 1999 till 2013. Antal 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Förgiftning Annat Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X69 Avsiktligt självdestruktiv handling, förgiftning, X70-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling, annat 97
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 21 (24) Figur 6 Gotlands placering bland län med lägst respektive högst förekomst av antal självmord per 100 000 invånare under åren 1997 till 2013 Diagrammet visar Gotlands placering bland samtliga 21 län utifrån förekomst av självmord i befolkningen under respektive år. Högst placering, det vill säga på placering 21 innebär högst förekomst av självmord av samtliga län. Låg placering innebär lågt antal självmord i befolkningen relaterat till övriga län. Gotlands placering i relation till andra län varierar kraftigt över åren. Exempelvis är förekomsten hög år 2012 men låg 2013. Placering blad län med lägst (1) respektdive högst (21) förekomst 21 19 17 15 13 11 9 7 5 3 1 Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) Figur 7 Antal självmord omräknade till antal per 100 000 invånare för jämförelse mellan antal på Gotland och i riket Antalet självmord per 100 000 invånare är mindre bland kvinnor än bland män. Antalet varierar mellan åren på Gotland. Antalet har varit högre bland män på Gotland än i riket de flesta åren mellan 1997 och 2013. Antal 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Män Riket Kvinnor Riket Män Gotland Kvinnor Gotland Källa: Socialstyrelsen,diagnos X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord) 98
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 22 (24) Figur 8 Antal kvinnor och män på Gotland som vårdats på sjukhus på grund av självmordsförsök mellan åren 2001 och 2013. Antalet kvinnor och män som vårdats på sjukhus på grund av självmordsförsök har ökat sedan år 2007. 50 45 40 35 30 Antal 25 20 15 Män Kvinnor 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 avsiktligt självdestruktiv handling Figur 9 Antal kvinnor per år på Gotland som vårdats för självmordsförsök bland i olika åldersgrupper under åren 2009 till 2013 Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 avsiktligt självdestruktiv handling Figur 10 Andel av kvinnorna på Gotland som vårdats på sjukhus på grund av självmordsförsök, i olika åldersgrupper Beräknat genom att dela medelantal och maxantal av antal självmordsförsök för kvinnor mellan åren 2001 och 2013 med antal kvinnor på Gotland i åldersgruppen Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 avsiktligt självdestruktiv handling 99
Region Gotland Ledningskontoret Ärendenr RS 2014/582 23 (24) Figur 11 Antal män per år på Gotland som vårdats för självmordsförsök i olika åldersgrupper under åren 2009 till 2013 Avser vård på sjukhus efter självmordsförsök Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 avsiktligt självdestruktiv handling Figur 12 Andel av männen på Gotland som vårdats på sjukhus på grund av självmordsförsök, i olika åldersgrupper Beräknat genom att dela medelantal och maxantal av antal självmordsförsök för män mellan åren 2001 och 2013 med antal män på Gotland i åldersgruppen Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 avsiktligt självdestruktiv handling Figur 13 Antal självmordsförsök på Gotland i olika åldersgrupper under åren 2001 till 2013 Av de personer som vårdats för självmordsförsök på sjukhus på Gotland har flest varit i åldersgruppen 20-39 år. Antal 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0-19år 20-39 år 40-59 år 60-79 år 80+ år Källa: Socialstyrelsen, diagnos X60-X84 avsiktligt självdestruktiv handling 100