Kungsholmens stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 1.2.1-026-2016 Sid 1 (68) Handläggare Jan Francke Telefon: Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Verksamhetsberättelse VB 2015 för Kungsholmens stadsdelsnämnd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande: 1. Stadsdelsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2015 och överlämnar den till kommunfullmäktige. 2. Stadsdelsnämnden begär att ej förbrukade parkinvesteringsmedel om 3,3 mnkr ombudgeteras. 3. Stadsdelsnämnden begär att ej förbrukade demokratimedel om 1,2 mnkr ombudgeteras. 4. Nämnden begär att ackumulerat netto om 18,6 mnkr avseende resultatenheterna överförs till 2016. Ann-Christine Jenvén stadsdelsdirektör Kungsholmens stadsdelsnämnd 08-50808000 kungsholmen@
Sid 2 (68) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 7 1. Ett Stockholm som håller samman... 7 1.1 Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor... 7 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande... 8 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan... 12 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla... 13 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar... 20 1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo... 23 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla... 25 1.8 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet... 26 2. Ett klimatsmart Stockholm... 38 2.1 Stockholm är klimatneutralt... 38 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara... 39 2.3 Stockholm har ren luft och rent vatten... 39 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil... 40 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm... 42 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva... 42 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar... 44 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm... 46 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering... 46 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor... 47 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen... 51 4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld... 52 4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla... 53 4.6 Stockholm är en demokratisk stad där medborgarna har inflytande... 57 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande... 58 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning... 60 Uppföljning av ekonomi... 61 av resultaträkning uppföljning av driftbudget... 61 Resultatenheter... 65
Sid 3 (68) Investeringar... 65 Försäljningar av anläggningstillgångar... 66 Stora projekt som inte är investeringar... 66 Ombudgeteringar... 66 Medel för lokaländamål... 67 av balansräkning... 67 Övrigt... 67 Synpunkter och klagomål... 68 Bilagor Bilaga 1: Patientsäkerhetsberättelse Bilaga 2: Uppföljning av vård- och omsorgsboende samt hemtjänst Bilaga 3: Uppföjning av verksamheter för personer med funktionsnedsättning och socialpsykiatri Bilaga 4: Prestationsbilaga Bilaga 5: Uppföljning av intern kontroll Bilaga 6: Kvalitetsredovisning förskolan Bilaga 7: Synpunkter och klagomål Bilaga 8: Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Bilaga 9: Tabellbilaga Bilaga 10: Nyckeltal
Sid 4 (68) Sammanfattande analys Stadsdelsnämnderna ansvarar för kommunal förskoleverksamhet, äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, socialpsykiatri, kultur och fritid för barn och unga, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, samt lokal demokrati. Stadsdelsnämnderna ansvarar också för park- och stadsmiljöarbete, samt konsumentvägledning. Underlag till bedömning av måluppfyllelse är kommunfullmäktiges indikatorer, nämndens egna indikatorer, brukarundersökningar och övriga uppföljningar, samt resultatet av de aktiviteter som genomförts. Kommunfullmäktiges indikatorer fastställs i budgeten. Nämndens specifika mål konkretiserar kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämnden fastställer även egna indikatorer för att mäta hur nämnden uppfyller sina mål. Eventuella avvikelser kommenteras, röda indikatorer direkt under indikatorn och gula indikatorer i text. En aktivitet är en riktad insats under en begränsad tidsperiod. Utveckling och status på aktiviteterna kommenteras i text. De aktiviteter där annan nämnd eller förvaltning är huvudansvarig bockas av som genomförda enligt instruktion från stadsledningskontoret. Nedan följer en sammanfattande redogörelse av det ekonomiska et och uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål för Kungsholmens stadsdelsnämnd under 2015. Ett Stockholm som håller samman Stadsdelsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Samtliga mål för verksamhetsområdet bedöms som uppfyllda. Inom förskoleverksamheten har barnomsorgsgarantin uppfyllts under 2015. Under året togs fem pedagogiska ställningstaganden fram i syfte att höja kvalitén och öka likvärdigheten. Arbetet med att omvandla teori till praktik tillsammans med de pedagogiska utvecklingsledarna pågår. Under 2016 ligger fokus på att utveckla de pedagogiska inne- och utemiljöerna tillsammans med fortsatt utveckling av den pedagogiska dokumentationen. Arbetet med att rensa ut miljöfarligt material fortsätter och under hösten 2015 deltog all förskolepersonal i en föreläsning om klimatsmart förskola. Lässatsningen som påbörjades tillsammans med biblioteket under året fortsätter även under 2016. Verksamheterna inom social omsorg når under verksamhetsåret 2015 upp till fastställda mål. Under året har antalet orosanmälningar ökat. Utifrån detta fattade förvaltningen beslut om att förstärka familjeenheten med två heltidstjänster organiserade som en mottagningsgrupp. Antalet ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige och söker asyl har stadigt ökat under de senaste åren. För att skapa förutsättningar för en kvalitativt hållbar organisation i handläggning av ensamkommande barn och unga har Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder beslutat att starta en gemensam enhet under 2016. Enheten kommer organisatoriskt att tillhöra Kungsholmens stadsdelsnämnd. En mer koordinerad och utvecklad samverkan mellan olika aktörer som möter vuxna personer med beroendeproblematik eller socialpsykiatriska svårigheter ger den enskilde ett bättre stöd och använder de gemensamma resurserna på ett mer ändamålsenligt sätt. Andelen socialbidragstagare i förhållande till befolkningen är fortsatt låg och stadsdelsområdet har stadens lägsta andel vuxna med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Under året kunde ett stort antal ungdomar erbjudas sommarjobb inom nämndens
Sid 5 (68) verksamheter. Äldreomsorgen har under verksamhetsåret fortsatt utvecklingsarbetet mot en mer personligt utformad vård och omsorg. Inom vård- och omsorgsboende har det främst inneburit teamarbete knutet till olika kvalitetsregister. Antal registreringar har under året ökat. Inom hemtjänst har fokus legat på att öka antalet aktuella genomförandeplaner. Resultaten skiljer sig åt mellan utförarna och sammantaget nås inte årsmålet fullt ut. Resultaten från stadens brukarundersökning visar vissa försämringar, dock kan ingen nedåtgående trend spåras. Utifrån prioritering av trygghet- och säkerhetsrådet har en rad trygghetsskapande aktiviteter genomförts under året, främst vid Hornsbergs strand och i Stadshagen/ Östra S:t Göran. En viktig del i att skapa en trygg och levande miljö för medborgarna är att parker och grönområden är vackra, välskötta och välkomnande för alla. Under året har en flera investeringar genomförts. Ett klimatsmart Stockholm Stadsdelsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Samtliga mål för verksamhetsområdet bedöms som uppfyllda. Inom stadsmiljö har fokus fortsatt vara ändamålsenliga och trygga parker för ett växande antal besökare. Investeringar följer prioriteringar i nämndens parkplan. Stadsdelens parker är både omtyckta och välanvända, vilket märks inte minst i ett ökande antal medborgarförslag. Parkmiljöavdelningen har under året deltagit i skapandet av den nya strategin för ekosystemtjänster. Pågående processer inom nämndens verksamheter är bland annat att gallra ut giftiga material och att öka andelen ekologisk mat. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stadsdelsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllt under året. Före resultatöverföringar redovisas ett överskott om 7,5 mnkr och efter resultatöverföringar och ombudgeteringar ett om 3,3 mnkr. De olika verksamheternas resultat redovisas under rubriken Uppföljning av ekonomi. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stadsdelsnämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Sju av åtta mål för verksamhetsområdet har uppfyllts. Nämndens verksamheter ska motverka diskriminering av alla slag och verka för allas lika rättigheter och möjligheter. Intentionerna i FN:s barnkonvention, jämställdhet, frågor om mänskliga rättigheter och tillgänglighet är exempel på betydelsefulla frågor i detta sammanhang. Genom att delta i seminarier och nätverk för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte har förvaltningen under året påbörjat samarbetet med stadens kansli för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling. För att utveckla delaktigheten och inflytandet för medborgaren har ett antal viktiga processer startats. Exempelvis har ett ungdomsråd har startats i syfte att väcka engagemang bland ungdomarna och ge möjlighet till lokalt påverkande. Antalet inkomna medborgarförslag har ökat och en webbredaktör har anställts för att utveckla nämndens digitala kontaktytor. Ett prioriterat område inom nämndens verksamheter har varit det systematiska
Sid 6 (68) arbetsmiljöarbetet och arbetet med att minska sjukfrånvaron. Detta har gett resultat och sjukfrånvaron minskar. Cheferna har fått kompetensutveckling inom arbetsmiljö i syfte att skapa bra och inkluderande arbetsplatser. Omsorgen om personer med funktionsnedsättning når under verksamhetsåret upp till fastställda mål. Resultaten från stadens brukarundersökning 2015 visar på en uppåtgående trend. Det är även glädjande att förvaltningens arbete för att höja brukarnas medverkan i stadens brukarundersökning resulterat i en ökning av andelen som svarat på enkätfrågorna. Förekomst av våld i nära relationer uppmärksammas inom samtliga verksamheter. Inom förvaltningen finns en verksamhetsövergripande arbetsgrupp samt särskilda resurspersoner med ett särskilt fokus på frågor rörande relationsvåld.
Sid 7 (68) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har jämlika uppväxtvillkor Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. För att säkerställa att barn i familjer med ekonomiskt bistånd ska få jämlika uppväxtvillkor arbetar förvaltningen aktivt med barnrättsperspektivet. Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 0,6 % 0,5 % 0,5 % 3,6 % VB 2015 Kommunstyrelsen ska tillsammans med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden förbättra möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid. Stadsdelsnämnderna ska göra en särskild informationssatsning kring kollo på andra språk än svenska Stadsdelsnämnderna ska öka den uppsökande verksamheten för att öka andelen barn inskrivna på förskolan. Barn på Kungsholmen har jämlika uppväxtvillkor Andelen barn i stadsdelsområdet som lever i familjer med ekonomiskt bistånd är fortsatt låg och är tillsammans med Norrmalms och Östermalms stadsdelsområden den lägsta i staden. De barn som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd ges förutsättningar till jämlika uppväxtvillkor. Barnperspektivet genomlyser arbetet med ekonomiskt bistånd och grundläggande behov hos barn synliggörs och tillgodoses vid behov. Ensamstående föräldrars behov uppmärksammas särskilt. Utfallet för indikatorn som mäter andelen barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd har ökat med 0,2 procentenheter under hösten, vilket motsvarar tre barn.
Sid 8 (68) Två gånger per år sker en strukturerad samverkan på chefsnivå mellan förskola, skola och socialtjänst. Vid dessa sammankomster ges plats för erfarenhetsutbyte och diskussion om samverkan. Varje höstträff har ett speciellt tema och vid höstens möte stod barnrättsorganisationen Maskrosbarn för en uppskattad föreläsning. För att möta behov av tidiga och förebyggande insatser har förvaltningen under året fortsatt med kurser i form av föräldrastödsprogrammet ABC (Alla Barn i Centrum). Erbjudande om att delta i ABC:s gruppträffar om föräldraskap går ut till alla vårdnadshavare med barn i åldern 3-12 år och under 2015 har 6 kurser genomförts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Utbildningen har hög kvalitet och elever får tid för lärande Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Läroplansområdet utveckling och lärande är ett fortsatt förbättringsområde och de insatser som gjorts inom natur- och teknikområdet har inte uppnått förväntningarna. Lässatsningen som pågått i samarbete med biblioteket har däremot fått ett positivt mottagande av både pedagoger och barn och fortsätter under vårterminen. Stadens kvalitetsindikator är ett självvärderingsverktyg där pedagogerna själva skattar den pedagogiska nivån på sin verksamhet. Resultatet, som mättes under hösten, har förbättrats men når inte det uppsatta årsmålet. Det är bl.a. de pedagogiska miljöerna som behöver förstärkas vilket är ett fokusområde under 2016. Under 2016 införs även ett digitalt verktyg som kommer att underlätta pedagogernas arbete med självskattningen. Goda exempel Arbetet med läroplansområdet normer och värden fortsätter att utvecklas positivt vilket också resultaten från förskoleundersökningen* visar. Även resultaten från utvärderingsverktyget PEP** utvecklas åt rätt håll. Resultat från de pedagogiska utvecklingsledarnas arbete börjar synas bl.a. i arbetet med barnens möjligheter till inflytande och deltagande i förskolans olika demokratiska processer. Förskoleundersökningen visar att samverkan med barnens vårdnadshavare utvecklas åt rätt håll. Fortsatta utvecklingsområden 2016 De pedagogiska ställningstaganden som tagits fram under 2015 började implementeras under hösten. Dessa är Människosyn, Kunskapssyn, Utforskande förhållningssätt, Pedagogiska miljöer samt Pedagogisk dokumentation och bygger i sin helhet på förskolans läroplan. Utifrån att Utveckling och lärande är ett förbättringsområde kommer förskolorna under 2016 i första hand att fokusera på två områden. Det är dels utveckling av de pedagogiska inne- och utemiljöerna som är grunden för ett positivt utvecklingsarbete när det gäller barns lärande. Det andra området är pedagogisk dokumentation som visar pedagoger och föräldrar hur barnens lärande utvecklas. Andelen förskollärare mättes i oktober till 38,6 procent. Det når inte målet på 39 procent men
Sid 9 (68) jämfört med övriga stadsdelsområden har endast tre ett högre resultat. Samtidigt ligger stadens genomsnitt på 34,9 procent förskollärare. Med erfarenhet av de svåra rekryteringsförhållanden som råder anser förvaltningen ändå att förskolorna har nått ett bra resultat. Rekrytering av förskollärare är dock ett fortsatt prioriterat område. * Förskoleundersökningen är den enkätundersökning som vårdnadshavare återkommande deltar i varje vår. ** PEP, pedagogisk plattform, är ett utvärderingsverktyg som utarbetats lokalt inom förvaltningen. Det utgår från skollag och läroplan för att kunna säkra kvalitet och visa att alla barn får det de har rätt till i förskolan. Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnden 2015 Andel förskollärare av antal anställda 38,6 % 38,11 % 39 % 39 % 2015 Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik fastställs 2015 2015 Uppgift om mål och mätmetod saknas. Förvaltningen har därför inte följt upp indikatorn. Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 13,16 % 0 % 0 % 2015 Vid mätningen i oktober var det fem förskolor som låg under målet på 25 % andel förskollärare per förskola. I dagsläget finns det minst 25 % förskollärare på tre av dessa, på den fjärde fylls det på med ytterligare förskollärare den 1 februari och på den femte förskolan pågår rekrytering. Andel nöjda föräldrar 83 % 82 % 85 % 85 % 2015 Antal barn per grupp 14,8 barn/avd. 14,5 barn/avd. 16 16 2015 Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 4,96 st 4,5 st 4,9 4,9 2015 3,45 3,4 3,6 3,7 2015
Sid 10 (68) Kommunstyrelsen ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden utveckla uppföljningen av personal och bemanning i såväl kommunala som fristående förskolor Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans utreda vilka krav man kan ställa på kommunala och fristående förskolor för att öka andelen förskollärare Utbildningsnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan och skolan. Barnen har respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Arbetet med normer och värden fortsätter att utvecklas. Resultatet från PEP har även i år förbättrats och även i stadens förskoleundersökning, där föräldrar ger sin syn på verksamheten, är resultaten goda. En bidragande orsak till de goda resultaten är förskolornas arbete med likabehandlingsplanen där förutom personal även föräldrar har möjlighet att framföra sina åsikter vid föräldramöten och förskoleråd. Andel barn som förstår och praktiserar alla människors lika rätt och värde (PEP) 82 77 75 % 2015 Förskolorna uppdaterar årligen sin plan mot kränkande behandling Barnen utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande Området Utveckling och lärande har i utvärderingsverktyget PEP fortsatt att förbättras. Samtidigt ser det inte ut som att de satsningar som gjorts inom NTA, Natur och Teknik för Alla, har nått de resultat som förväntats. Även om förskoleundersökningens resultat för området har ökat jämfört med föregående år når stadsdelen inte upp till stadens totala
Sid 11 (68) snittsiffra. Förskolorna arbetar vidare bl.a. med hjälp av så kallat USB-mikroskop för att studera naturen och sitt närområde. Under året har förskolorna deltagit i ett högläsningsprojekt bl.a. genom en föreläsning för samtlig personal och utbildning av lokala läsombud genom studiecirklar i samarbete med biblioteken. Projektet har uppskattats av både barn och pedagoger och fortsätter under 2016. Andel barn som utvecklar sina förmågor och sin kreativitet i samspel, kommunikation, matematiskt tänkande och naturvetenskap genom ett lustfyllt lärande (PEP) 82 78 80 % 2015 Anordna pedagogiska caféer för förskolepedagoger i syfte att lära av varandra genom goda exempel Erbjuda utbildning till förskolepersonal som arbetar med barn med fysisk funktionsnedsättning. Kvartalsvis uppföljning av förskollärarandelen med respektive förskoleledning 2012-01-01 2016-12-31 Barnen är delaktiga i demokratiska processer Det arbete de pedagogiska utvecklingsledarna gör har givit positiva avtryck i det pedagogiska arbetet. Arbetet med Kungsholmens pedagogiska ställningstaganden, där bl.a. pedagogernas människosyn diskuteras, är ett viktigt redskap. Ett mer konkret exempel är matråd där barnen deltar och kan påverka vilken mat som ska tillagas på förskolan. Ett annat exempel är de olika sammankomster som finns inför ett projektarbete där barnens åsikter tas tillvara. På frågan om föräldrarna upplever att deras barn bemöts med respekt i förskolan anser 93 procent att så sker, vilket är ett bra resultat, även jämfört med staden i övrigt. Andel barn som är delaktiga och utövar inflytande (PEP) 84 81 80 % 2015
Sid 12 (68) Förskolechefen ansvarar för att barnsäkerhetsrond årligen genomförs Förskola och hem samverkar med varandra utifrån sina olika roller Föräldrar har möjlighet till inflytande i olika sammanhang som föräldramöte, förskoleråd, utvecklingssamtal och genom den dagligt återkommande kontakten på förskolan. Andelen föräldrar som upplever att samverkan med förskolan är god har ökat i förskoleundersökningen. Samtidigt når förskolorna på Kungsholmen inte riktigt upp till stadens genomsnitt som ligger på 83 procent. Under 2016 införs Skolplattformen inom förskoleverksamheten. Det är ett digitalt verksamhetsstöd som bl.a. kommer att ge vårdnadshavare större delaktighet och insyn i verksamheten. Andel föräldrar som upplever en god samverkan med förskolan (Brukarundersökning) 82 81 80 % 2015 Fortbildningsinsatser i kommunikation och bemötande genomförs under året KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Alla barn har lika möjligheter i förskolan och skolan Förskolorna på Kungsholmen arbetar för att uppnå en likvärdig förskola för alla barn. Det finns fortfarande vissa skillnader i kvalitet mellan en del förskolor och arbetet att uppnå en likvärdig förskola fortsätter, bl.a. genom gemensamma pedagogiska nätverk. Under 2015 har drygt 50 barn i behov av särskilt stöd tilldelats extra resurs. Förskolorna har under vårterminen varit i kontakt med skolorna angående barn i behov av särskilt stöd inför deras övergång till förskoleklass.
Sid 13 (68) Kulturnämnden ska i samverkan med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning Barnen får en bra och väl fungerande övergång till fortsatt lärande i förskoleklass Under 2015 togs en ny gemensam plan gällande övergången förskola-skola för Stockholms förskolor. Det är en strukturerad plan där förskolornas och skolornas olika ansvarsområden tas upp. Planen revideras återkommande under de återkommande samverkanskonferenser som sker med förskola, skola och socialtjänst. Under hösten 2016 kommer en särskild enkät gå ut till de vårdnadshavare som har barn som slutar förskolan. Syftet är att få en särskild utvärdering av barnens avslutande tid inom förskolan. Genomföra två samverkansmöten per år med enskilda och kommunala skolor om övergången till förskoleklass Regelbundna nätverksträffar med förskollärarstudenter KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt utifrån en samlad bedömning av indikatorernas för 2015 samt genomförda aktiviteter. Goda exempel Det lokala BUS-samarbetet (barn i behov av särskilt stöd) leder till att barn och unga i riskzon för en negativ utveckling identifieras tidigt och ges rätt och samordnade insatser utifrån en helhetssyn. Föräldrastödsprogrammet KOMET (KOmmunikationsMETod) leder till hjälp och förbättringar i föräldraskapet. Relationen och kommunikationen mellan föräldrar och barn stärks. Fortsatta utvecklingsområden 2016 Utifrån stadens revision om barnrättsperspektiv i handläggning barn- och ungdomsärenden kommer förvaltningen under 2016 att tydliggöra arbetet med utredningsplaner samt säkerställa efterlevnaden av olika tidsgränser i samband med handläggningen av barn- och
Sid 14 (68) ungdomsärenden. Den nya enheten med syftet att samla, utveckla och effektivisera handläggning och mottagande av ensamkommande barn och ungdomar kommer att starta i samverkan med stadsdelsförvaltningarna Norrmalm och Östermalm. Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 93,75 % 97,98 % 90 % 84 % VB 2015 Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin 83,14 % 90 % tas fram av nämnden 2015 Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk 40 % 60 % 35 % VB 2015 n mäter andel ärenden som avslutats enligt plan och att önskad effekt med insatsen är uppnådd med utgångspunkt både från den enskilde och från socialtjänsten. n är ny för 2015 och årsmålet om 60 procent visade sig vara för högt satt. Nämnden har det näst bästa resultatet i staden, genomsnittet bland stadsdelsnämnderna är 27,6 procent. Under 2015 avslutades 14 av 35 ärenden inom plan. Nämndens resultat om 40 procent överträffade KF:s årsmål. Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes 72 % 74 % 78 % 80 % 2015 Andel ungdomar anmälda för brott som tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare kallats till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 100 % 100 % 95 % tas fram av nämnden 64,41 % 65 % tas fram av nämnden 2015 2015
Sid 15 (68) Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna utreda hur arbetet med sociala insatsgrupper för målgruppen 20-29 år ska organiseras och hur det långsiktigt ska finansieras. Socialnämnden ska i samarbete med Arbetsförmedlingen och stadsdelsnämnderna ta fram förslag på åtgärder för att säkerställa att nyanlända ges lika rätt och tillgång till sociala insatser som andra. Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna för att starta fler familjecentraler, med fokus på ytterstaden. Socialnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna planera för utbyggnad av boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stadsdelsnämnderna ska förstärka det sociala arbetet exempelvis genom att förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterarna. Anhöriga som vårdar en närstående får stöd för egen del Den sammantagna bedömningen är att nämndens mål är uppfyllt. Äldreomsorgens indikatorer visar på en viss försämring sedan tidigare år, men genomförda aktiviteter för hela målgruppen samt den samverkan och utveckling som sker för målgruppen bedöms målet som uppfyllt. Biståndshandläggare inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt handläggare inom vuxenenheten har under året kontinuerligt informerat anhöriga om anhörigstöd. Förvaltningens anhörigkonsulent har under året tagit fram ett samlat informationsmaterial till anhöriga. Stockholms stad har även tagit fram ett kontaktkort med information vart anhöriga kan vända sig för att få stöd, kortet finns på olika allmänna platser som vårdcentraler, bibliotek, psykiatrin och minnesmottagningar. Ett gemensamt nätverk för innerstadens anhörigombud på utförarsidan inom äldreomsorgen har startats för att utbyta erfarenheter och kunskap. Gemensamt med andra anhörigkonsulenter i staden anordnas föreläsningar och anhöriggrupper på kvällstid för den yngre målgruppen anhöriga. I innerstaden har det på kvällstid arrangerats anhöriggrupper och en mötesplats för vuxna barn som vårdar och hjälper en äldre förälder, det har även anordnas anhöriggrupper dagtid för makar som vårdar en partner. Bland de anhöriggrupper som genomförts under året kan nämnas: anhöriga till personer med bipolärsjukdom, förälder till unga vuxna med asperger och autismtillstånd, förälder till ett vuxet barn med psykisk ohälsa, förälder till barn med ADD (Attention Deficit Disorder) och en föreläsningsserie i samverkan med Huddinge minnesmottagning kring demenssjukdom. Under 2015 påbörjades ett arbete med att ta fram förslag till lokala rutiner för anhörigstöd för förvaltningens olika verksamheter. Arbetet fortsätter under 2016 och sker i dialog med
Sid 16 (68) verksamheterna. Ordinärt boende: Andel anhöriga med anhörigstöd som instämmer i att de vet vart de ska vända sig för information och stöd (äldreomsorg) Ordinärt boende: Andel anhöriga med anhörigstöd som upplever att de får det stöd de behöver (äldreomsorg) 76 % 80 % 90 % 2015 80 % 84 % 75 % 2015 Förbättra informationsmaterial till anhöriga Starta nätverk för anhörigombud inom äldreomsorgen Utarbeta skriftliga rutiner för anhörigstöd inom beställarenheterna Barn och ungdomar på Kungsholmen har jämlika livschanser genom tidiga sociala insatser Förebyggande arbete För att möta behov av tidiga och förebyggande insatser erbjuder förvaltningen det kunskapsbaserade programmet KOMET (KOmmunikationsMETod), vilket ger föräldrar verktyg att stärka banden och relationen med sina barn och ungdomar. Under 2015 har fyra KOMET-grupper hållits. KOMET-grupperna är efterfrågade och utvärderingar visar att deltagande föräldrar upplever sig ha fått en bättre relation till sina barn. En KOMET-grupp består av två ledare och föräldrar till sex barn som träffas en gång i veckan under elva veckor. Varje träff är 2,5 timmar. För att möta efterfrågan planerar familjeenheten att under 2016 ytterligare utbilda medarbetare till KOMET-ledare. Familjeenheten har under 2015 inlett ett samarbete med barnrättsorganisationen Maskrosbarn som ger stöd åt barn och unga som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Maskrosbarn erbjuder helgkolloverksamhet, sommarläger, kuratorsstöd och ungdomskvällar. Syftet med samarbetet är att stärka barns och ungas rätt och delaktighet. En möjlighet att nå ungdomar i behov av stöd är genom Ungdomsmottagningen som drivs tillsammans med Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder. Mottagningen riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-23 år och förebygger psykisk och fysisk ohälsa. Mottagningen har en
Sid 17 (68) bred somatisk och psykosocial kompetens samt är hbtq-certifierad. En viktig brottsförebyggande insats är att obligatoriska föräldrasamtal ska hållas senast efter 48 timmar när en ungdom anmäls för brott. Under året har samtliga ungdomar som anmälts för brott kallats tillsammans med föräldrar eller vårdnadshavare till samtal med socialtjänsten inom 48 timmar. Samverkan En förutsättning för att socialtjänsten ska kunna utreda barns och ungas behov av stöd och skydd är att den får kännedom om förhållanden som kan innebära en risk för ogynnsam utveckling. Förvaltningen samverkar med olika aktörer, exempelvis kring barn i behov av särskilt stöd. Syftet med samverkan är dels att fånga upp barn i riskzon för en negativ utveckling så tidigt som möjligt och dels att ge rätt och samordnade insatser. Under året har samverkan bland annat skett genom arbetet med samordnade individuella planer (SIP) där berörda inblandade huvudmän och aktörer tar fram en gemensam handlingsplan tillsammans med familjen och barnet eller den unge. Antalet SIP:ar har ökat markant under 2015, särskilt inom ungdomsärenden. Genom ett strukturerat, aktivt och förtroendefullt samarbete med olika aktörer som i sitt arbete möter barn och unga ökar benägenheten att kontakta socialtjänsten vid förhållanden då ett barn eller en ungdom kan vara i behov av stöd eller skydd. Det är troligt att en del av anmälningsökningen under de senare åren är ett resultat av det förebyggande och samverkande arbetet. Ensamkommande barn och ungdomar Under året har antalet ensamkommande barn och unga som mottagits av Stockholms stad ökat kraftigt. Allt fler barn och unga har därmed anvisats till stadsdelsförvaltningen. Att utreda, finna lämplig placering, säkerställa skolgång och hälsovård samt följa upp insatser har under 2015 varit resurskrävande. Förutom att förvaltningen har anställt fler socialsekreterare för handläggningen av ensamkommande barn och unga har medarbetare från andra verksamheter stöttat i olika arbetsuppgifter. En påtaglig svårighet är att finna lämpliga placeringsalternativ. Konkurrensen är stor om boendeplatser då samtliga stadsdelsförvaltningar och kommuner har ett ökat mottagande. Trots detta har förvaltningen lyckats ordna med boenden till samtliga barn och ungdomar som anvisats till förvaltningen. Majoriteten av de ensamkommande barnen och ungdomarna som söker asyl är pojkar från Afghanistan, Syrien och Somalia. Förvaltningen har under 2015 fått anvisat 139 ensamkommande barn och ungdomar, varav 97 kom under det fjärde kvartalet. För att skapa förutsättningar för en kvalitativt hållbar organisation beslutades i slutet av 2015 att Kungsholmens, Norrmalms och Östermalms stadsdelsnämnder tillsammans ska bilda en ny gemensam enhet som organisatoriskt kommer att tillhöra Kungsholmens stadsdelsnämnd. Enheten kommer att starta i början av 2016. Förutom en tydligare och mer sammanhållen organisation för arbetet med ensamkommande barn och unga kommer den nya enheten att på ett betydande sätt förbättra arbetsvillkoren för de medarbetare inom Social omsorg som under 2015 haft en ytterst ansträngd arbetssituation genom att dels hantera det ökande antalet ensamkommande barn och ungdomar och dels utföra övriga arbetsuppgifter inom det sociala barn- och ungdomsarbetet. Ökat antal anmälningar och barnrättsperspektiv Antalet anmälningar till familjeenheten har fortsatt att öka under 2015. De flesta anmälningar har gällt ensamkommande barn och ungdomar som behöver ett boende, men även ett ökat
Sid 18 (68) inflöde av andra ärenden som till exempel relationskonflikter och våld inom familjen. Ökningen beror även på skärpt lagstiftning och andra höjda kvalitetskrav. Vid misstanke om att ett barn eller en ungdom lever med våld i nära relation inleds numer alltid en utredning för att säkerställa att de får rätt stöd och behandling. Stadsrevisionen har under 2015 genomfört en granskning av barnrättsperspektivet i socialtjänstens handläggning inom socialnämnden och tre stadsdelsnämnder, bland annat Kungsholmens. Syftet med granskningen var att bedöma om nämnderna har en fungerande organisation och en ändamålsenlig hantering av barn- och ungdomsärenden samt om barnrättsperspektivet beaktats i handläggningen. Resultatet visar att nämnderna behöver se över och utveckla utredningsplaner och tillhörande dokumentation, säkerställa att tidsgränser för förhandsbedömning och utredning följs samt se över och utveckla upprättandet av vårdoch genomförandeplaner. Inom förvaltningen sker arbetet med att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning utifrån en bestämd plan. Under verksamhetsåret har familjeenheten förstärkts med två heltidstjänster, organiserade som en mottagningsgrupp. Mottagningsgruppens uppdrag är att ta emot inkomna ansökningar och anmälningar och vid behov genomföra skydds- och säkerhetsbedömningar samt förhandsbedömningar. Personer på Kungsholmen får stöd att leva ett liv utan missbruk Under året har samverkan mellan aktörer som arbetar med vuxna personer inom stadsdelsområdet stärkts. En sammanhållen vårdkedja innebär förutom kontakt med socialsekreterare från vuxenenheten ytterligare insatser från aktörer som exempelvis beroendemottagningen, psykiatrin, kriminalvården, försörjningsstöd samt den enskildes egna behandlingsinsatser. Flera av de berörda aktörerna arbetar med samma personer. En gemensam samordnad insats ger den enskilde ett bättre stöd och använder de gemensamma resurserna på ett mer ändamålsenligt sätt. Andel personer som genomgår eller genomgått en sammanhållen vårdkedja. Andel som minskat sitt missbruk sedan aktualisering 83 % 85 % 78 % VB 2015 57 % 53 % 58 % VB 2015 Personer på Kungsholmen får stöd till ett varaktigt boende
Sid 19 (68) Socialpsykiatri För personer med socialpsykiatriska svårigheter är det viktigt med en hållbar boendesituation. Olika stödinsatser kan behöva kompensera konsekvenserna av en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En person kan till exempel få boendestöd i sin egen bostad eller mer omfattande stöd i ett stödboende. Boendestöd är en praktisk och social insats som syftar till att underlätta för den enskilde att hantera sin vardag. Insatserna kan även omfatta aktiviteter utanför boendet. En styrande del är att den enskilde gör detta tillsammans med boendestödjaren. Stadsdelsnämnderna ska ge stöd och insatser som leder till ökad självständighet och till att målsättningarna med insatserna uppnås. Att följa upp om brukare har fått beviljade insatser är en viktig del av detta. Inom socialpsykiatrin finns ett gemensamt uppföljningsinstrument för uppföljningen på individnivå, DUR (Dokumentation, Utredning, Resultat). Utfallet för indikatorn "Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin" tas från DUR-uppföljningarna. I version nio av DUR som publicerades i maj 2015 har frågan "om stödet utförts enligt beslut", ändrats till "Har du fått det antal timmar eller de pass som du har rätt till enligt ditt beslut". Denna ändring i frågeställningen har förmodligen påverkat indikatorns. n "Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes" är ett genomsnitt av resultatet ur brukarundersökningen där utredningar av ansökningar om gruppboende, stödboende, boendestöd, HVB-hem och sysselsättning ligger till grund för resultatet. En förklaring till den låga nöjdhetsgraden kan vara svårigheter för den enskilde att skilja på själva utredningsförfarandet och et av utredningen (det beslut som utredningen utmynnat i). I en omsorgsfull och ingående behovsbedömning beviljas inte alltid en ansökan i sin helhet, vilket kan påverka nöjdhetsgraden negativt. Frågan ställs inte i direkt samband med själva utredningens genomförande utan i efterhand. Svarsfrekvensen för brukarundersökningen inom socialpsykiatrin är generellt låg. Svarsfrekvensen för boendestödet är 36 procent och för stödboenden på Kungsholmen ges inget enhetsresultat på grund av för få svaranden. Det sammantagna helhetsomdömet inom boendestödet är bättre i årets mätning, med 94 procent nöjda brukare, jämfört med 87 procent och 71 procent för staden. Resultatet är positivt med hänsyn till målsättningen om ett varaktigt boende. Ett utvecklingsområde är att informera brukarna om vart de kan vända sig med synpunkter och klagomål. Andelen brukare som vet vart de ska vända sig är 68 procent, mot 85 procent och 83 procent för staden. Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden 17 % 23 % 10 % 25 % 2015
Sid 20 (68) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm är en stad som håller ihop, med trygga och levande stadsdelar Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Måluppfyllelsen grundar sig på indikatorernas och genomförda aktiviteter. Andel genomförda åtgärder inom ramen för RSA Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 100 % 100 % 100 % 100 % 2015 86 % 83 % 83 % 74 % 2015 67 % 67 % 62 % 62 % 2015 RSA=Risk- och Sårbarhets Kommunstyrelsen ska i samarbete med intresserade stadsdelsnämnder studera förutsättningarna för att införa direktvalda stadsdelsnämnder. Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram en stadsövergripande strategi för levande lokala centrum Kommunstyrelsen ska under 2015 göra en översyn med inriktningen att delar av ansvaret för park, natur och gatuskötsel kan tillföras stadsdelsnämnderna. Parallellt ska en översyn göras av stadsdelsnämndernas ansvar och indelning med inriktning att stärka lokalt inflytande, effektiv förvaltning och rättsäkert bemötande av invånarna. Trafiknämnden ska, i samråd med stadsdelsnämnderna, ta fram prioriterade förslag för hur de medel som reserverats för reinvesteringar ska användas. Den upplevda tryggheten bland boende och besökare är hög Medborgarnas uppfattning om bland annat skötsel i parker samt tryggheten följs upp genom den årliga undersökning som genomförs i staden. Den upplevda tryggheten har ökat och 94 procent anser att Stockholm erbjuder en stadsmiljö som är fin att bo och leva i.
Sid 21 (68) Trygghetsskapande aktiviteter Kungsholmens lokala trygghets- och säkerhetsråd har under 2015 haft två geografiska områden i fokus för trygghetsarbetet; Hornsbergs strand och Östra S:t Göran/ Stadshagen. Rådet har haft möten två gånger per termin och däremellan har mindre arbetsgrupper träffats utifrån respektive fokusområde. Tillsammans har rådets medlemmar samt andra berörda aktörer genomfört en rad trygghetsskapande aktiviteter under året. Exempel på aktiviteter som har genomförts är: Hornsbergs strand Dialogmöte med bostadsrättsföreningen Välbehaget Avgränsningar och bättre hastighetsskyltning i vattnet Ökad närvaro från polis och kustbevakning Ny toalettbyggnad med fyra toaletter Ökad städning i området Smalare gata Fler askkoppar och skräpkorgar för engångsgrillar Skyltar om ordningsregler och bättre hänvisning till toaletterna Stadshagen/ Östra S:t Göran Gemensamt öppet hus den 7 oktober till vilket boende och besökare i området bjöds in till dialog, paneldebatt och frågestund på temat Hur mår stadsdelen? Upprustning av S:t Göransparken Upprustning i Stadshagen Översyn av belysningen i Stadshagen och S:t Göransparken. Utveckling av grannsamverkan Enhetens kris- och säkerhetsplan uppdateras årligen Enhetens plan för brandskyddsarbete är aktuell Parker och grönområden är vackra, välskötta och välkomnande för alla. Parkskötsel Den nya entreprenören för parkskötsel har inte nått upp till godkänd kvalité på gräsklippning och ogräsrensning under året. Detta har föranlett att förvaltningen gjort avdrag på arvode samt utdelat viten till entreprenören. För att komma tillrätta med bristerna har handlingsplaner tagits fram och kontroll och uppföljning har utökats. Förvaltningen bedömer att kvaliteten på parkskötseln därefter har höjts successivt, men behöver höjas ytterligare genom kontinuerligt förbättringsarbete. Renhållningen i parkerna under säsongen har fungerat tillfredsställande även om stora, extra städ- och saneringsinsatser har krävts där fattiga EU-medborgare använt parkerna som boställe.
Sid 22 (68) Under året har en mängd åtgärder genomförts för att öka upplevelsen av trygghet i Stadshagen och S:t Göransparken. Insatserna omfattar gallring i vegetationen, framförallt gällande siktskymmande buskage. Samarbetet med S:t Göransgruppens sysselsättningsverksamhet har återupptagits och de har arbetat dagligen i parken under hösten. Samarbetet planeras fortsätta under nästa år. Kontinuerlig och daglig närvaro av parkarbetare i parken ger ökad upplevelse av trygghet. Andra insatser för att förbättra kvalitén i parkerna har varit fortsatt satsning på större skräpkorgar med hög kapacitet samt att se över skräpkorgarnas placering för en mer effektiv hantering. Den 29 augusti anordnades Parkernas dag runt om i Stockholm. Allmänheten erbjöds att, under ledning av instruktör, gratis prova på klättring på Rålambshovsparkens boulderingvägg. Investeringar Under året har bland annat ett program för platsen under Tranebergbron färdigställts och breddning av samt ny belysning längs med Essinge strandstig har slutförts. Under försommaren fick Smedsuddsbadet nya möbler och en helt ny typ av eldriven grill har testats vid badet. Under våren har en projektering genomförts för att hantera dagvatten och skapa bättre tillgänglighet och framkomlighet i trappor och längs gångvägar i närheten av t-bana Thorildsplan, i Konradsbersgparken. I november startade anläggningsarbetena och de kommer att slutföras under januari 2016. Den lilla bollplanen i Luxparken på Lilla Essingen har under året fått en ny, förbättrad belysning för att underlätta bollspel och nyttjande året runt. Ny informationsskyltning till samtliga lekplatser, plaskdammar och hundrastgårdar har tagits fram och satts upp under året. I december öppnade den nya och för innerstaden unika hinderbanan för hundar i Konradsbergsparken. Hinderbanan är utformad i dialog med experter inom området agility samt med engagerade utövare. Projektet är ett resultat av medborgarförslag från 2013 och av en omfattande dialog kring hinderbanans placering som hölls under. Stadsdelnämnden har beviljats reinvesteringsmedel om 3,8 mnkr under 2015 för angelägna åtgärder med syfte att förlänga parkanläggningarnas livslängd. Reinvesteringar har bland annat använts till upprustning av hundrastgårdar och till nya fallunderlag i lekplatser. Andelen barn och ungdomar som känner sig ganska eller mycket trygga om de går ut ensamma sent en kväll i området Kungsholmsborna tycker att Stockholm är en ren och välstädad stad att bo i. 86 2016 62,14 % 75,15 % 70 % 2015
Sid 23 (68) För den övre indikatorn finns i år inget resultat då resultatet hämtas från Stockholmsundersökningen som genomförs jämna år. Utfallet för indikatorn "ren och välstädad stad" har under tre år varierat mellan 60 och 75 procent. Samtidigt svarar 93-94 procent att "Stockholm erbjuder en stadsmiljö som är fin att bo och leva i". Arrangera träff om tillgängligheten i stadsdelsområdet med stadsdelsnämnd, företagarförening och rådet för funktionshinderfrågor. Försäkra att nämndens nationaldagsfirande är tillgängligt och möjliggör delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kontinuerligt vidarebefordra inkomna synpunkter och klagomål till rätt instans. Ta hänsyn till tillgänglighets- och trygghetsaspekter vid parkupprustningar, anläggning av förskolelokaler mm Tillgänglighetshöjande åtgärder i parker och grönområden genomförs 2012-01-01 2016-12-31 2012-01-01 2016-12-31 2012-01-01 2016-12-31 2012-01-01 2016-12-31-01-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Reinvesteringsinsatser har genomförts i parkerna och en plan för utveckling av aktivitetsytorna i parkerna finns. Stadens gemensamma äldreboendeplanering fortsätter. Kungsholmen ingår i region Innerstaden som gemensamt planerar för framtidens behov av vård- och omsorgsboende och servicehus. En äldreboendeplan kommer att redovisas i vår i samband med förslag till flerårsbudget. Förvaltningen bevakar fortlöpande möjligheterna att inrätta bostäder med särskild service. Under 2015 har en ny kommunal förskola öppnats i västra Kungsholmen. I slutet av året öppnades också två fristående förskolor, även de i västra Kungsholmen. Översyn av utbud och efterfrågan av förskoleplatser pågår kontinuerligt. Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 0 0 tas fram av nämnden 8 8 8 tas fram av nämnden 2015 2015
Sid 24 (68) Stadsdelsnämnderna ska i samråd med bostadsbolagen och fastighetsnämnden inventera möjligheten att bygga om/omvandla befintliga byggnader till gruppbostäder eller servicebostäder Stadsdelsnämnderna ska redovisa hur arbetet med att tillgodose behovet av bostäder med särskilt stöd och service fortskrider. Arbetet ska redovisas till kommunstyrelsens genomförandegrupp Stadsdelsnämnderna, fastighetsnämnden, exploateringssamt stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att minst fem procent av lägenheterna i exploateringsprojekt med minst 100 bostäder avsätts till omsorgslägenheter Kungsholmens bostadsområden har kommunala verksamheter i tillräcklig omfattning Äldreboendeplanering Inom Kungsholmens stadsdelsområde finns stort behov av renovering och upprustning av Alströmerhemmets vård- och omsorgsboende och Fridhemmets servicehus. Om dessa boenden ska kunna fortsätta att fungera i framtiden krävs att de får en standard som kan hålla över lång tid. Det gäller både de tekniska delarna, t ex ventilation, och lägenheternas och gemensamhetsutrymmenas standard. Fastighetsägaren Micasa har för närvarande ingen aktuell plan för denna upprustning vilket är oroande då förvaltningen fått reaktioner på den höga hyresnivån kopplat till den dåliga standarden och ofräscha lägenheter. Förvaltningen befarar att det framöver kan uppstå svårigheter att hyra ut lägenheterna. Även inom Pilträdets servicehus finns behov av uppfräschning av framför allt lägenheterna. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Förvaltningen bevakar fortlöpande möjligheterna att inrätta bostäder med särskild service. Nybyggnation pågår främst i Västra Kungsholmen och kommer att påbörjas i Marieberg. Möjligheter att inrätta bostäder med särskild service finns i huvudsak i samband med nyproduktion och vid ombyggnationer och renoveringar. På grund av flygbullerproblemen i samband med inflygningen till Bromma är det osäkert när nybyggnationen i Marieberg kan genomföras vilket innebär att ett flertal planerade projekt inte kommer igång enligt tidigare tidplan. En servicebostad med åtta lägenheter beräknas vara inflyttningsklar årsskiftet 2016-2017. Nyproducerade bostäder ger höga hyror både för de boende och för stadsdelsnämnden. Kostnaden för stadsdelsnämnden ökar ytterligare genom att flertalet boende är berättigade till kommunalt bostadstillägg. Det är angeläget att staden hittar en ersättningsmodell så att inte de höga kostnaderna blir hindrande för utbyggnaden av bostäder för målgruppen.
Sid 25 (68) Parkmiljö Nämnden har bidragit till att uppfylla målet bland annat genom att förvaltningens tjänstemän deltagit aktivt i stadsbyggnadskontorets, exploateringskontorets och trafikkontorets arbete med stadsutvecklingen. Förvaltningen arbetar bland annat med behovet av att nämndernas verksamheter tillgodoses i stadsutvecklingsområden. På Kungsholmen har förvaltningens tjänstemän under året främst arbetat med stadsutvecklingen i Stadshagen, Kristineberg och på Lilla Essingen. Förvaltningen bidrar också till att uppnå sitt åtagande genom att svara på program- och detaljplanremisser från stadsbyggnadskontoret. Förvaltningen ska ha en aktuell plan för kommande års utbyggnad av bostäder med särskild service. Förvaltningen ska kartlägga behovet av boende för olika målgrupper. 2013-05-01 2015-12-31 2013-05-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Kungsholmens stadsdelsområde erbjuder parker som alltmer utvecklas till mångsidiga rekreationsytor för spontanidrott och lek. Under 2015 ansökte cirka 290 barn om att åka på sommarkollo. Samtliga erbjöds en kolloplats och 239 barn, 109 pojkar och 130 flickor, åkte slutligen. Anledningen till att cirka 50 barn avstod var bl.a. att man inte fick sitt förstahandsval eller tidsperiod uppfylld. Goda exempel Nämndens nationaldagsfirande i Rålambshovsparken lockar både boende och besökare och bjuder på möjligheten att uppleva kultur- och fritidsaktiviteter över generationsgränserna. Firandet arrangeras i samarbete med ideella organisationer, Kulturskolan i Stockholm, lokala näringsidkare och frivilligorganisationer. Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter 77 % 75 % fastställs 2015 2015 Parkerna möjliggör spontanidrott och fritidsaktiviteter
Sid 26 (68) Lekplatser har inventerats under året och resultatet har utgjort underlag för reinvesteringsinsatser samt en långsiktig och strategisk plan för utveckling av aktivitetsytor i parkerna. Under året har ett program för kommande förnyelse av Spårvägsparken tagits fram. En tidig dialog hölls för alla barn och vuxna, på plats i parken i mitten av april. I december beslutade stadsdelsnämnden om det framtagna programmet och under 2016 kommer projektering och upphandling att göras med sikte på att starta byggnation i slutet av året. Nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken bjöd i år på aktiviteter som mingel, friskvård, uppträdande och möjlighet att träffa lokala politiker. Medborgarna i stadsdelen tycker att det finns goda möjligheter till spontanidrott i Stockholm 82 % 83 % 80 % 2015 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.8 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Måluppfyllelsen grundas på en sammanvägning av resultat från genomförda kvalitetsuppföljningar, indikatorernas samt genomförda aktiviteter. Resultaten från stadens brukarundersökning har under flera år stigit och med anledning av denna trend har nämnden höjt årsmålen successivt. I år är resultaten från stadens brukarundersökning något sämre vilket innebär att äldreomsorgen inte når upp till satta årsmål. I jämförelse med staden ligger Kungsholmens resultat dock fortfarande över genomsnittet. Svarsfrekvensen inom vård- och omsorgsboende är 52 procent och inom hemtjänst 67 procent. Äldreomsorgens uppföljning av verksamhet genomförs av en tvärprofessionell arbetsgrupp kallad Resultat- och analysgruppen. Uppföljningarna genomförs på samma sätt oavsett om det är egen regi verksamhet, vård- och omsorgsboende på entreprenad eller privat hemtjänst. Genom att strukturerat sammanföra resultat från kvalitetsuppföljning på avtals- och individnivå, stadens brukarundersökning, indikatorer samt olika bedömningskriterier får förvaltningen en helhetssyn på kvaliteten i verksamheterna och kan bedöma om äldreomsorgen på Kungsholmen når nämndens mål. Goda exempel Resultat- och analysgruppen belönades i år med stadens förnyelsepris för sitt arbetssätt med systematik och bredd i uppföljningarna samt en ständig dialog med utförarna om förbättringar och utveckling.
Sid 27 (68) Andra goda exempel att lyfta under verksamhetsåret är upprustningen av Fridas restaurang på Fridhemmets servicehus, samverkan med Röda Korset och utvecklingsrådet. Fridas restaurang har eget tillagningskök, arbetar med frukosterbjudande och knyter samman restaurangen och servicehuset genom gemensamma aktiviteter vilket har lockat fler besökare under året. Den verksamhetsförlagda utbildningen i samverkan med Röda Korsets högskola fortsätter och avtal har tecknas till och med 2018. Under året har ett 50-tal sjuksköterskestudenter tagits emot och handledningsmodell för sjuksköterskor och undersköterskor har implementerats. Samarbetet mellan högskola och vård- och omsorgsboende främjar utveckling i verksamheterna samtidigt som det kan locka nyutbildade till äldreomsorgens verksamheter. Utvecklingsrådet med representanter för de största utförarna inom vård- och omsorgsboende och hemtjänst har som mål att ha Stockholms bästa äldreomsorg 2020. För att uppnå det resultatet har de samfinansierat utbildning utifrån gemensamma utvecklingsområden. Fortsatta utvecklingsområden 2016 Utvecklingsområden inom vård- och omsorgsboende är mat och måltidsmiljö, det tvärprofessionella arbetssättet med team, samt att boende erbjuds utevistelse följs och att ADL-bedömningar genomförs (Anpassning i Dagligt Liv). Inom hemtjänst ligger fokus på en hög personalkontinuitet och att genomförandeplaner ska vara aktuella och utgå ifrån individuella behov. Genom fortsatt arbete med egenkontroller och riskanalys av verksamheten utvecklas och säkerställs en god kvalitet och brukarnöjdhet. Andel personer som får en daglig utevistelse - vård och omsorgsboende Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) Kontinuitet i omsorgen - hemtjänst i ordinärt boende Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende 79,43 % 95 % 95 % 2015 94 % 92 % 95 % 95 % 2015 84 % 88 % 85 % 85 % 2015 82 % 83 % 85 % 85 % 2015 8,3 10 Maximalt 10 personer 2015 66 % 73 % 77 % 78 % 2015 85 % 86 % 77 % 77 % 2015
Sid 28 (68) (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 86 % 80 % 86 % 86 % 2015 89 % 87 % 90 % 90 % 2015 Kommunstyrelsen ska, i samarbete med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna, utveckla principer och metoder för uppföljning och styrning inom äldreomsorgen Stadsdelsnämnderna och äldrenämnden ska i samverkan ta fram ett system som ger en samlad bild av äldres synpunkter på äldreomsorgen i hela staden Stadsdelsnämnderna ska delta i stadens utredning av arbetstidsförläggning och heltidsnorm för grupper med särskilt utsatta arbetsvillkor Stadsdelsnämnderna ska i samverkan med äldrenämnden och kommunstyrelsen utreda om riktlinjerna är underfinansierade samt behov av justering med hänsyn till boendelöftet 85+ Stadsdelsnämnderna ska införa könsuppdelad statistik i verksamheten Stadsdelsnämnderna ska se till att alla äldre kan välja kommunal hemtjänst och kommunal utförare av trygghetslarm Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden ta fram en tydlig rättighet till utevistelser i vård- och omsorgsboende Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Äldrenämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen se över den långsiktiga kvalitetsuppföljningen och behovet att återinföra äldreomsorgsinspektörer respektive tillsynspersoner över social omsorg. Utredningen samordnas med kommunstyrelsens uppföljning av den fördjupade kvalitetsuppföljningen. Äldrenämnden ska initiera en utvärdering av valfrihetssystemet och ersättningssystemet inom hemtjänsten för att skapa en mer hållbar organisation och öka inflytandet för de äldre och de anställda, i samverkan med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna
Sid 29 (68) Brukare får god personlig vård och omsorg Den sammantagna bedömningen är att nämndens mål avseende god personlig vård och omsorg är uppfyllt. God personlig vård och omsorg förutsätter ett personcentrerat arbetssätt och samverkan inom tvärprofessionella team. En aktivitet för året var att öka antalet genomförda inkontinensutredningar. Denna aktivitet utökades till att även omfatta riskbedömning av fall, nutrition, trycksår och munstatus samt läkemedelsgenomgångar då kvalitetsuppföljning visade på varierande grad av genomförande. Åtgärdsplaner begärdes in och årets uppföljning visar att andelen riskbedömningar för att säkra det vårdpreventiva arbetet har ökat på servicehusen men däremot minskat något för nutrition och trycksår på vård- och omsorgsboende. Brist i kontinuitet bland sjuksköterskor, framförallt på Serafens vård- och omsorgsboende, har inverkat på resultatet. För boende på vård- och omsorgboende har andelen aktuella bedömningar av aktiviteter i dagligt liv sjunkit i jämförelse med föregående år. En bidragande orsak till detta har varit svårigheter med rekrytering av och sjukfrånvaro bland arbetsterapeuterna. För att ge den enskilde en personcentrerad vård och omsorg krävs teamarbete och under året har äldreomsorgen fortsatt arbetet med att utveckla samarbetet mellan olika yrkeskategorier. Genom registreringar i de nationella kvalitetsregistren; Senior Alert, Palliativ registret och register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) uppmärksammas den enskildes behov vilket i förlängningen kan leda till att individuella åtgärder kan sättas in vid behov. För att öka andelen registreringar i de olika kvalitetsregistren måste samtliga personalkategorier vara involverade som ett team. Utvecklingsarbetet har genomförts i samverkan med samtliga verksamheter inom äldreomsorgen. Antal registreringar har ökat under året och medfört vissa förändringar i arbetssätt, exempelvis har användandet av smärtskalor ökat. För att följa verksamheternas fortsatta utveckling kommer stadsdelen kontinuerligt följa upp resultat i kvalitetsregistren samt hur verksamheterna säkerställer teamarbetet. I ordinärt boende är samordnade individuella planeringar (SIP) en del i det personcentrerade, tvärprofessionella teamarbetet. En lokal överenskommelse för samverkan finns mellan stadsdelsnämnden och primärvården i arbetet kring demenssjuka och deras anhöriga. En rutin kring samverkan mellan hemtjänst, biståndshandläggare och primärvård har under året implementerats och flera samordnade individuella planeringar har initierats. Under året har cirka 130 personer deltagit i utbildning. Samtliga verksamheter ska ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. Enligt ledningssystemet ska utförare genomföra egenkontroller och riskanalyser av sin verksamhet. Nämndens kvalitetsuppföljningar av utförarna visar att det finns brister, framförallt gällande genomförda egenkontroller och riskanalyser. Utförarna har påbörjat arbetet men det görs inte systematiskt och sammanställs och dokumenteras endast delvis. och åtgärder saknas hos flera utförare. Med anledning av detta har äldreomsorgen med stöd av stimulansmedel ordnat två utbildningsdagar i ledningssystemets användbarhet och tillämpning.
Sid 30 (68) Brukarnas upplevelse av att de får god personlig vård och omsorg är generellt hög inom Kungsholmens stadsdelsområde. En klar försämring sedan tidigare års uppföljning är dock att inom ordinärt boende uppger enbart 64 procent att det oftast är samma person som hjälper dem. Ytterligare uppföljning av personalkontinuiteten kommer att göras under 2016. Personalkontinuitet beskrivs närmare under nämndmålet brukare är trygga. I januari 2015 startade arbetet med att införa nationellt fackspråk (ICF, koder för funktionstillstånd och KVÅ, klassifikation av vårdåtgärder) i stadens hälso- och sjukvårdsjournaler. En processledare har under året arbetat med utbildning av dokumentationshandledare, chefer och hälso- och sjukvårdspersonal inom stadsdelen. Med stöd av projektledare fortsätter utvecklingen av dokumentationen under 2016. Ordinärt boende: Andel brukare som upplever att de får god omvårdnad Ordinärt boende: Andel brukare som upplever att det oftast är samma personer som hjälper dem Servicehus: Andel brukare där dokumenterad ADLbedömning är utförd Servicehus: Andel brukare där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är utförd Servicehus: Andel brukare där riskbedömning avseende risk för trycksår är utförd (enligt Nortonskalan) Servicehus: Andel brukare med individuellt utredd inkontinens Särskilt boende: Andel brukare som upplever att de får god omvårdnad Särskilt boende: Andel brukare som upplever att det oftast är samma personer som hjälper dem Vård och omsorgsboende: Andel brukare där dokumenterad ADLbedömning är utförd Vård och omsorgsboende: Andel brukare där dokumenterad riskbedömning avseende nutrition/malnutrition är 93 % 99 % 90 % 2015 64 % 95 % 80 % 2015 91 % 36 % 90 % 2015 82 % 53 % 90 % 2015 84 % 53 % 90 % 2015 66 % 8 % 50 % 2015 95 % 96 % 90 % 2015 85 % 82 % 75 % 2015 74 % 92 % 90 % 2015 85 % 90 % 90 % 2015
Sid 31 (68) utförd Vård och omsorgsboende: Andel brukare där riskbedömning avseende risk för trycksår är utförd (enligt Nortonskalan) Vård och omsorgsboende: Andel brukare med individuellt utredd inkontinens 83 % 87 % 90 % 2015 55 % 31 % 50 % 2015 Avvikelser kommenteras i text. Utveckla sammanhållen individuell planering/ SIP i ordinärt boende -01-01 2015-12-31 Öka antalet genomförda inkontinensutredningar Öka antalet genomförda samordnade individuella planeringar (SIP) Öka kunskapen hos verksamheterna om nationella kvalitetsregistrens användbarhet Brukare har bra mathållning och måltider i en trevlig miljö Uppfylls delvis Den sammantagna bedömningen är att nämndens mål är delvis uppfyllt avseende måltidsmiljö och mathållning. Inom vård- och omsorgsboende visar stadens brukarundersökning att nöjdheten med hur maten smakar och om det är trivsamt när man äter har minskat sedan föregående år. Den enskildes nöjdhet med måltidmiljön har i stadens brukarundersökning sjunkit från 73 procent till 66 procent (källan till resultatet för kommer från kvalitetsuppföljning på individnivå). Av kommentarerna i individuppföljningen framkommer att det kan vara oroligt vid måltider då äldre har skiftande behov av stöd och att det därav är flera som äter måltiden i sin egen lägenhet. Stadens uppföljning genom observation har genomförts på två vård- och omsorgsboenden, Solbacken och S:t Eriks vård och omsorgsboende och utvecklingsområden som lyfts där är bland annat att skapa mer delaktighet kring måltiderna och att utveckla samtal och social samvaro. Inom servicehusen erbjuder restaurangerna lagad mat efter årstid och olika tema. Båda servicehusen erbjuder även frukostalternativ för de som önskar. I ordinärt boende finns möjlighet att via Baltzars träfflokal följa med på dagsutflykter med lunch. För de som är beviljade dagverksamhet utgör måltiderna en viktig funktion. De äldre får möjlighet till lagad mat och regelbundna måltider. Både frukost, lunch och fika serveras. Genomförda
Sid 32 (68) observationer visar att måltiderna innebär stor social samvaro och samtal. Två av tre dagverksamheter tillämpar pedagogisk måltid, där personal sitter med och äter en mindre portion mat. En aktivitet för året var att öka andelen ekologisk mat. Två av tre enheter har ökat andelen ekologisk mat. Resultaten kan bli bättre. Med stöd av det nya inköpssystemet som implementeras 2016 kommer det att bli enklare att både registrera och följa upp andel ekologisk mat. Ordinärt boende: Andel brukare som tycker det är trivsamt när de äter Ordinärt boende: Andel brukare som upplever att de kan påverka maten Ordinärt boende: Andel brukare som uppskattar maten och tycker att den är god Särskilt boende: Andel brukare som tycker det är trivsamt när de äter Särskilt boende: Andel brukare som uppskattar maten och tycker att den är god Särskilt boende: Andel vårdoch omsorgsboenden där brukare får sitt kost- och nutritionsbehov tillgodosett dygnet runt. 69 % 93 % 85 % 2015 90 % 93 % 85 % 2015 83 % 92 % 85 % 2015 66 % 93 % 85 % 2015 77 % 85 % 85 % 2015 100 % 75 % 75 % 2015 Avvikelser kommenteras i text. Utveckla måltidsmiljö och arbetssätt kring frukost inom vård och omsorgsboende Öka andelen ekologisk mat Brukare har en meningsfull tillvaro Uppfylls delvis Den sammantagna bedömningen är att nämndens mål avseende en meningsfull tillvaro är delvis uppfyllt. Nämndens kvalitetsuppföljning visar på varierande resultat och i stadens brukarundersökning
Sid 33 (68) är samtliga resultat sämre än föregående år. Staden införde i år en utevistelsegaranti där enheterna ska ha arbetssätt för att kunna erbjuda en daglig utevistelse. Brukarundersökningen visar att 52 procent av brukarna upplever sig nöjda med utevistelserna och uppföljning visar att i genomsnitt kan utförarna erbjuda 79 procent en daglig utevistelse. Arbetssätt för att möjliggöra utevistelse behöver utvecklas. Nämnden kvalitetsuppföljning visar generellt att samtliga vård- och omsorgsboenden erbjuder ett utbud av gemensamma aktiviteter, både fysisk aktivitet och olika kulturella aktiviteter. Kulturella aktiviteter sker dels inom verksamheterna så som olika föreläsningar, musikevenemang och litteratur. Det finns också möjlighet att tillsammans med sin kontaktperson eller i grupp göra olika utflykter. För att den enskilde ska kunna erbjudas egen tid tillsammans med kontaktpersonen krävs det en aktiv planering tillsammans med den enskilde och i arbetsgruppen för att kunna genomföras med kvalitet och utifrån den enskildes önskemål, vilket inte alltid sker. Baltzars träfflokal är en mötesplats för seniorer och sedan flytten i november förra året har antal besökare ökat. Trädgården har rustats upp och träfflokalen har satsat mer på utomhusaktiviteter som gemensam stavgång. Baltzars träfflokal erbjuder daglig samvaro i form av en fikastund, kultur, friskvård och hjärngympa. Möjlighet till att träffa syn- och hörselkonsulenter finns. Enheten erbjuder särskilda aktiviteter för finsktalande. Inom ordinärt boende erbjuds dagverksamhet i syfte att bryta social isolering och underlätta kvarboende. Det erbjuds även som stöd och avlastning till anhöriga som vårdar en närstående. Under året har en fördjupad uppföljning genomförts på de tre dagverksamheterna inom Kungsholmens stadsdelsområde, Titania, Gläntan och Lidnersgården. Uppföljningen bestod bland annat av observation som visar att enheterna erbjuder varierande aktiviteter och ger stor möjlighet till social samvaro och fysisk aktivitet. Information om inriktning, arbetssätt och vilka aktiviteter som erbjuds kan tydliggöras. I brukarundersökningen framkom också att uppfattningen om möjligheten att påverka vilka aktiviteter som ska finnas i dagverksamheten har sjunkit från 88 procent i föregående års mätning till 68 procent i år. Resultat och utvecklingsmöjligheter har diskuterats tillsammans med berörda dagverksamheter. På grund av minskat antal besökare har Titanias dagverksamhet sammanförts med Gläntans dagverksamhet som har mer ändamålsenliga lokaler. Ordinärt boende: Andel brukare som instämmer till viss del/instämmer helt i att de har en meningsfull tillvaro utifrån: social samvaro Ordinärt boende: Andel brukare som instämmer till viss del/instämmer helt i att de har en meningsfull tillvaro utifrån: utevistelser Särskilt boende: Andel brukare som instämmer till viss del/instämmer helt i att de har en meningsfull tillvaro utifrån: aktiviteter inom boendet 80 % 88 % 80 % 2015 73 % 86 % 80 % 2015 73 % 89 % 80 % 2015
Sid 34 (68) Särskilt boende: Andel brukare som instämmer till viss del/instämmer helt i att de har en meningsfull tillvaro utifrån: social samvaro Särskilt boende: Andel brukare som instämmer till viss del/instämmer helt i att de har en meningsfull tillvaro utifrån: utevistelser 71 % 79 % 75 % 2015 52 % 69 % 70 % 2015 Avvikelser kommenteras i text. Införa fysisk aktivitet på Baltzars träfflokal Utveckla dagverksamheten för att bättre motsvara individuella behov Brukare är delaktiga och har självbestämmande Den sammantagna bedömningen är att nämndens mål avseende delaktighet och självbestämmande är uppfyllt. Äldreomsorgen ska vara likvärdig och jämställd och den enskildes självbestämmande är grundläggande. Biståndshandläggare informerar den enskilde och i förekommande fall anhöriga om att behov kan tillgodoses genom olika former av insatser. Den enskilde är delaktig i den utredning som skrivs och tar del av utredning och beslut. Nämndens kvalitetsuppföljning och stadens brukarundersökning visar att 81 procent av brukarna inom vård- och omsorgsboende upplever att de kan påverka hur insatserna utförs och inom hemtjänsten är motsvarande siffra 85 procent. Båda dessa resultat är sämre än föregående år och nämndens mål har inte uppnåtts. Nedgången kan vara tillfällig eftersom föregående två års resultat varit mycket goda. Beställarenheten har under året arbetat systematiskt med att få in genomförandeplaner samt ge återkoppling på innehåll. Andelen aktuella genomförandeplaner har ökat under året, men mycket arbete kvarstår för att komma upp till årsmålet om 80 procent. Genomförandeplaner skall upprättas inom 15 dagar samt stärka den enskildes delaktighet genom att tydligt beskriva hur den enskilde vill att insatserna ska genomföras. Inom vård- och omsorgsboende är genomförandeplanerna i hög grad individuellt utformade. Utvecklingsrådet med representanter för de största utförarna har under året gått samman och genomfört dokumentationsutbildning för personal.
Sid 35 (68) Ordinärt boende: Andel brukare som har aktuella genomförandeplaner Ordinärt boende: Andel brukare som upplever att de bemöts respektfullt av personalen Ordinärt boende: Andel brukare som upplever att de har haft möjlighet att påverka hur hjälpen/insatserna utförs Särskilt boende: Andel brukare som har aktuella genomförandeplaner Särskilt boende: Andel brukare som upplever att de bemöts respektfullt av personalen Särskilt boende: Andel brukare som upplever att de har haft möjlighet att påverka hur hjälpen/insatserna utförs 40 % 27 % 80 % 2015 96 % 99 % 95 % 2015 85 % 92 % 85 % 2015 93 % 88 % 90 % 2015 94 % 97 % 95 % 2015 81 % 91 % 90 % 2015 Avvikelser kommenteras i text. era tillgänglig genusbaserad statistik som staden tar fram Biståndshandläggarna ska ge systematisk återkoppling på utförarnas genomförandeplaner Genomföra dokumentationsutbildning för omvårdnadspersonal Brukare är trygga Den sammantagna bedömningen är att nämndens mål avseende trygghet är uppfyllt. Utbildningsnivå, personalkontinuitet, information och bemötande är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen av trygghet. Flera utbildningsinsatser har genomförts under året. Med stöd av stimulansmedel för de mest sjuka äldre har utbildning skett i psykisk ohälsa för medarbetare inom servicehusen och inom hemtjänst. Diskussionsföreläsningar kring palliativ omvårdnad har genomförts för hemtjänstpersonal och biståndshandläggare. Nämndens kvalitetsuppföljning på individnivå visar att inom vård- och omsorgsboende
Sid 36 (68) upplever äldre sig mindre informerade om insatserna än föregående år, skillnaden är 15 procentenheter. Trots att flera äldre inom ordinärt boende saknar aktuell genomförandeplan upplever fler att de är informerade om insatserna jämfört med tidigare år. Ett utvecklingsområde för hela äldreomsorgen handlar om information. Stadens brukarundersökning visar att inom ordinärt boende upplever 68 procent att de vet vart de ska vända sig med frågor och synpunkter på insatsen. För att den enskilde ska uppleva trygghet är information och lyhördhet för den enskildes önskemål och åsikter oerhört viktiga. Förvaltningen kommer under nästkommande år att följa upp hur enheterna arbetar med resultaten från brukarundersökningen. En aktivitet för året var att beställarenheten skulle utöka samarbetet med primärvården i syfte att nå ut med information om äldreomsorgen för att nå äldre som ännu inte har kontakt med äldreomsorgen. Samverkan med primärvården har skett inom ramen för samordnad individuell planering där samtliga vårdcentraler på Kungsholmen har deltagit. Stadens indikator som mäter personalkontinuitet visar att i genomsnitt träffar den enskilde 8,3 omsorgspersonal inom en 14-dagarsperiod och årsmålet är uppfyllt. Nämndens egen uppföljning hos de största utförarna har dock visat att personalkontinuiteten inom hemtjänsten bör förbättras under dygnet, samt att personalkontinuiteten skiljer sig åt mellan utförarna. Det är första gången detta mäts och det görs slumpmässigt. Under 2016 kommer därför förvaltningen att göra en fördjupad uppföljning av personalkontinuiteten inom hemtjänsten. Utbildningsnivån inom hemtjänsten uppfyller stadens krav på 50 procent utbildad personal men nämnden har ett högre mål om 75 procent, vilket även stöds av Kungsholmens utvecklingsråd. Målet har inte uppfyllts under året och denna fråga är prioriterad under 2016. Inom vård- och omsorgsboende är dock utbildningsmålet för året uppnått. Ordinärt boende: Andel av utförarna där mer än 90 procent av personalen har 5 års erfarenhet/relevant utbildning Ordinärt boende: Andel av utförarna med årligen uppdaterad fortbildningsplan Ordinärt boende: Andel brukare som känner sig nöjda med hemtjänstens förmåga att skapa trygghet Ordinärt boende: Andel brukare som känner till vem som är deras kontaktperson eller "deras" vårdbiträde Ordinärt boende: Andel brukare som upplever att de är informerade om: vad som ska ske, när, hur, av vem Ordinärt boende: Andel brukare som vet var de ska 25 % 33 % 60 % 2015 100 % 100 % 100 % 2015 82 % 98 % 90 % 2015 96 % 86 % 90 % 2015 93 % 76 % 75 % 2015 68 % 82 % 90 % 2015
Sid 37 (68) vända sig när de har frågor/synpunkter etc. gällande insatsen Särskilt boende: Andel av utförarna där mer än 90 procent av personalen har 5 års erfarenhet/relevant utbildning Särskilt boende: Andel av utförarna med årligen uppdaterad fortbildningsplan Särskilt boende: Andel brukare som känner sig trygga i boendet Särskilt boende: Andel brukare som känner till vem som är deras kontaktperson eller "deras" vårdbiträde Särskilt boende: Andel brukare som upplever att de är informerade om: vad som ska ske, när, hur, av vem 75 % 50 % 60 % 2015 100 % 100 % 100 % 2015 86 % 87 % 85 % 2015 59 % 61 % 70 % 2015 75 % 90 % 85 % 2015 Avvikelser kommenteras i text. Utöka samarbete med primärvården kring information om äldreomsorgen
Sid 38 (68) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm är klimatneutralt Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt utifrån en samlad bedömning av indikatorernas för 2015 samt genomförda aktiviteter. Stadens miljöprogram och nämndens miljöhandlingsplan ligger till grund för arbetet med att minska verksamheternas miljöpåverkan. Fortsatta utvecklingsområden 2016 Under 2016 fortsätter arbetet med att integrera miljötänkandet i samtliga verksamheter. Andel av stadens verksamheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 55 % 50 % 40 % 55% 2015 Elanvändning per kvadratmeter 35,44 kwh/kvm 44,46 kwh/kvm 60 kwh/kvm 32 kwh 2015 Nämndens verksamheter är miljösmarta och bidrar till en hållbar livsmiljö. Genom utsortering av matavfall och installation av avfallskvarnar bidrar nämnden till målet om en klimatneutral stad. Förvaltningen har gjort en översyn av elanvändningen och nämndens årsmål nås med god marginal. Nämnden är mycket nära att nå KF:s årsmål som gäller samtliga av stadens lokaler. I syfte att få en "giftfri förskola" har förskolorna under året genomfört en inventering och utgallring av olämpliga material som gamla leksaker, madrasser, plasttallrikar samt eventuellt elektroniskt "skrot". Processen med att byta ut mindre lämpliga madrasser m.m. pågår succesivt. Under hösten genomfördes föreläsningar för samtlig förskolepersonal i ämnet en giftfri och klimatsmart förskola.
Sid 39 (68) Alla enheter arbetar utifrån nämndens miljöhandlingsplan 2013-05-01 2015-12-31 Elförbrukningen i de lokaler där elen inte ingår i hyran ska kartläggas för att om möjligt sänka förbrukningen. Vid byte av vitvaror och glödlampor ska energieffektiva alternativ väljas 2015-01-01 2016-12-31-01-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är hållbara Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt utifrån en samlad bedömning av indikatorernas för 2015 samt genomförda aktiviteter. Nämndens riktlinjer för resor i tjänsten innebär att alla resor sker med så miljöriktiga transportsätt som möjligt. Ett stort antal cyklar finns tillgängliga för personalens resor i närområdet. Av förvaltningens två bilar är den ena eldriven och den andra en biogasbil som startas på och även kan drivas med bensin. Biogasbilen är en transportbil och målet om 85 procent miljöbränsle bedöms vara svårt att uppnå för denna typ av bil. Båda bilarna är miljöbilar. Andel elbilar 50 % 50 % 50 % 10 % 2015 Andel miljöbilar i stadens bilflotta 100 % 100 % 100 % 100 % VB 2015 Andel miljöbränslen i stadens etanol- och biogasfordon 78,15 % 86,88 % 85 % tas fram av nämnd/ styrelse VB 2015 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har ren luft och rent vatten Förvaltningen bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att använda miljövänliga transporter och fortsätta arbetet med utvecklandet av ekosystemtjänster. Förvaltningens båda bilar har dubbfria vinterdäck. I parker och grönområden produceras en rad ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster upprätthåller funktioner i naturen som är direkt eller indirekt viktiga för människan och samhället. Under året har exempel tagits fram på hur ekosystemtjänsterna i innerstadens parker kan stärkas, med utgångspunkt i en studie av Rålambshovsparken.
Sid 40 (68) Andel dubbdäck 0 % 0 % 0 % tas fram av nämnden/sty relsen 2015 Parker och grönområden bidrar till ren luft och rent vatten. Parkmiljöavdelningen har under året deltagit i arbetet med att ta fram en ny strategi för ekosystemtjänster för hela staden, som har letts av exploateringskontoret och miljöförvaltningen. Under året har en fallstudie, som ska ge exempel på hur man kan förstärka arbetet med ekosystemtjänster i våra befintliga parker i innerstaden, genomförts i Rålambshovsparken. Fallstudien är ett examensarbete som genomförs av en student på landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna. Exemplen från fallstudien kommer att användas i genomförandeplanen för upprustning av parken samt i en skötselplan för parken. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Det är enkelt att välja en miljövänlig livsstil Stadsdelsnämndens verksamheter ska så långt det är möjligt vara kemikaliesmarta och giftfria. Förskoleverksamheterna har kommit längst i processerna. Under året har förskolorna arbetat utefter kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola. Bland annat har förskolornas kockar och kökspersonal deltagit i en föreläsning om kemikaliesmart förskola. Ett förskoleområde har deltagit i ett odlingsprojekt i samarbete med Fastighetskontoret och Tekniska nämndhuset på Fleminggatan. Arbetet med miljöombud fortsätter 2016. Miljöombuden ska sprida kunskap och öka verksamheternas möjlighet att leva upp till stadens miljömål. Andel ekologiska livsmedel i stadens egna verksamheter 25,49 % 21,43 % 25 % 25 % VB 2015
Sid 41 (68) Konsumentrådgivningen ska ges ett uppdrag kring konsumentinformation om etisk och miljömässig konsumtion. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna ta fram kriterier för att undvika barns exponering för skadliga kemikalier på stadens förskolor inom ramen för kemikalieplanen Nämndens verksamheter använder sig av ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel har ökat inom nämndens verksamheter. Dock varierar andelen ekologiska livsmedel både inom och mellan verksamheterna, vilket kommer att följas upp närmare nästa år.
Sid 42 (68) KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Måluppfyllelsen grundas på en sammanvägning av resultat från indikatorernas. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen är fortsatt låg inom stadsdelsområdet. Antal hushåll i behov av försörjningsstöd har minskat under 2015. Goda exempel Genom täta ärendeuppföljningar ger socialsekreterarna stöd och motivation till den enskilde att själv hitta vägar till egen försörjning. Nämnden kunde under året erbjuda ett stort antal ungdomar sommarjobb. Fortsatta utvecklingsområden 2016 Det ökade antalet asylsökande under 2015 kommer att påverka försörjningsstödsenheten. Det gäller framför allt ensamkommande flyktingbarn som får uppehållstillstånd och vars familj eventuellt ges möjlighet att komma till Sverige, men även de ungdomar som under året och framåt blir myndiga och inte kan försörja sig själva. Oavsett hur flyktingmottagandet kommer att utvecklas nationellt och inom staden är det en viktig fråga att bevaka under de närmsta åren. Det handlar om budgettilldelning, organisation och ökade krav på handläggarna. Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna som har ett långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 0,34 % 0,36 % 0,43 % 2,0 % VB 2015 0,21 % 0,22 % 0,3 % 1,2 % VB 2015 13 st 39 st 33 st 500 st VB 2015 Arbetsmarknadsförvaltningens minskade behov av platser beror på att fler personer än tidigare erbjuds visstidsanställning i stället för en praktikplats och att allt fler blir självförsörjande. Årsmålet är därmed satt för högt. Under året har Jobbtorg Stockholm tagit i anspråk 13 platser för sina aspiranter. Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi 206 st 60 st 187 st 6 700 st 2015
Sid 43 (68) Avvikelser kommenteras i text. Arbetsmarknadsnämnden ska ansvara för att i samverkan med stadens nämnder och bolag genomföra ett utvecklingsarbete med syfte att stadens praktikplatser ska anpassas till de behov som finns hos jobbtorgens aspiranter. Stadens nämnder och bolag ska medverka i denna samverkan och i arbetet med att bereda aspiranterna praktiktillfällen Arbetsmarknadsnämnden ska tillsammans med stadsdelsnämnderna kartlägga behovet av lokala jobbtorg ung och påbörja uppstart av två verksamheter Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och stadsdelsnämnderna ska samverka i syfte att främja samordning, utveckling och en effektiv uppföljning av stadens arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsnämnden ska vara sammankallande för denna samverkan Stadsdelsnämnderna ska möjliggöra tidsbestämda anställningar, yrkesintroduktionsanställningar och lärlingsanställningar inom sina verksamheter. Stadsdelsnämnderna, äldrenämnden och arbetsmarknadsnämnden ska göra det möjligt för elever på omsorgsprogrammet och omsorgscollege att få feriejobb i stadens äldreomsorg. Fler Kungsholmsbor klarar sin egen försörjning Försörjningsstöd Socialsekreterarna inom enheten för försörjningsstöd ger stöd och motivation till de sökanden att själv hitta vägar till sin försörjning. Individuell planering, täta uppföljningssamtal och trepartssamtal är viktiga inslag i arbetet. De flesta personer som ansöker om ekonomiskt bistånd står långt ifrån arbetsmarknaden. Mer än hälften av samtliga sökande har socialmedicinska arbetshinder, till exempel en fysisk eller psykisk ohälsa, en kognitiv funktionsnedsättning, en tidigare eller pågående beroendeproblematik eller en kombination av dessa svårigheter. Andel socialbidragstagare i förhållande till befolkningen är fortsatt låg och stadsdelsområdet har stadens lägsta gällande vuxna med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Under perioden januari oktober 2015 minskade antalet hushåll med ekonomiskt bistånd med 23, från 176 till 153. Sommarjobb Under 2015 kunde 206 ungdomar erbjudas sommarjobb vilket var en betydande ökning i förhållande till. 49 procent av sommarjobbarna var pojkar och 51 procent var flickor. Fem arbetstillfällen utdelades till stadsdelsförvaltningarna Rinkeby-Kista (3) och Hässelby-
Sid 44 (68) Vällingby (2). Andel personer med socialmedicinska- och rehabiliteringsskäl som går till egen eller annan försörjning, efter insats i förvaltningens verksamhet 38 % 26 % 25 % VB 2015 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar En förutsättning för stabilitet och kvalitet i verksamheterna är budgethållning. En budget i obalans skapar otrygghet och tvingar fram snabba förändringar som kan medföra kvalitetsförsämringar. Stadsdelsnämndens verksamhet måste därför kontinuerligt planeras, följas upp och anpassas så att den ryms inom fastställd budgetram. Nämndens budgetuppföljning rapporteras varje månad till kommunstyrelsen. Två av rapporterna, tertialrapport ett och två, är omfattande uppföljningar och analyser av verksamhet och budget. Vid befarat budgetöverskridande ska åtgärder vidtas för att undvika obalans i budget. Månadsrapporterna är mer översiktliga och ger signaler om läget på övergripande nivå. Även i månadsrapporterna kan budgethållningsåtgärder ingå. Prognossäkerheten är central i arbetet med att nå en budget i balans. Enheternas budgetar följs regelbundet upp genom kontakter mellan enhetschef, avdelningschef och controller. Från och med 2015 har månadsbokslut införts i staden vilket ger snabbare signaler om budgetläget. Antal tävlande i kvalitetsutmärkelsen Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar Nämndens prognossäkerhet T2 1 st 1 st 1 st tas fram av nämnden 2015 99,59 % 100 % 100 % 100 % VB 2015 99,3 % 99,2 % 100 % 100 % VB 2015 0 % 0 % +/-1 % +/- 1 % 2015
Sid 45 (68) Budgeten ska vara i balans Redovisas nedan under avsnittet Uppföljning av ekonomi.
Sid 46 (68) KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är fritt från diskriminering Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Under året har viktiga processer påbörjats. Stadens råd för demokrati- och mänskliga rättigheter startade under året och inledande kontakter har tagits. Processerna med att stärka arbetet mot diskriminering och motverka etnisk- och könssegregerad verksamhet har påbörjats och kommer att fortsätta under 2016. Nämnden ska samverka med rådet för mänskliga rättigheter för att stärka arbetet mot diskriminering och motverka en etnisk- och könssegregerad verksamhet Stadsdelsnämndens verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att synliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning beroende på kön Aktiviteten är påbörjad och arbetet fortsätter under 2016. Nämndens verksamheter är fria från diskriminering Under året har förvaltningen påbörjat arbetet med jämställdhetsanalys och granskat befintlig statistik från exempelvis beslutade insatser och resultat från stadens olika brukarundersökningar. Syftet har varit att kartlägga om det finns oskäliga skillnader i beslut och hur medborgarna uppfattar stödet. Utifrån underlagen kan man se om det finns behov av förändringar i arbetssätt eller förändrad resursfördelning. Insatser, stöd och service som ges inom förvaltningens verksamheter ska utformas med respekt för den enskildes önskemål och åsikter. Resultat från stadens brukarundersökningar visar att brukarna generellt är nöjda med bemötandet, men att det finns utvecklingsmöjligheter kring den enskildes delaktighet och önskemål kring insatser. Inom omsorg om funktionsnedsättning upplever 89 procent att personalen lyssnar på dem och 83 procent upplever att de har varit delaktiga i att planera sitt stöd. Svarsprocenten inom socialpsykiatrin är låg och resultat för nämndens verksamheter finns enbart inom sysselsättningsverksamheten. Här är 100 procent av de svarande nöjda med bemötandet, men enbart 54 procent upplever att de haft möjlighet att vara delaktiga i planering av stödet. Inom äldreomsorgen upplever 96
Sid 47 (68) procent att de är nöjda med bemötandet från personal och 84 procent upplever att personalen tar hänsyn till önskemål och åsikter. Undersökningarna visar att det inte är några större skillnader mellan könen. Den största skillnaden med sex procentenheter finns inom vård- och omsorgsboende, där kvinnorna i högre grad nöjda. Kvinnorna står även för 77 procent av antalet svarande. Inom förskolan arbetar man kontinuerligt med läroplansområdet normer och värden i den dagliga verksamheten. Förskoleundersökningen visar också att andelen nöjda föräldrar ökat inom området. Arbetet med planer mot kränkande behandling uppdateras regelbundet Inom äldreomsorgen har könsuppdelad statistik utifrån beviljade hemtjänsttimmar granskats. Statistik visar att det finns skillnader till fördel för männen i den yngre åldersgruppen. Beställarenheten har genomfört en fördjupad analys i åldersgruppen 65-69 år och tittade på utredningarna kopplade till besluten. Beställarenheten kan inte se att det finns oskäliga skillnader i beslut utan att stöd och hjälp beviljas utifrån behov och inte utifrån oskäliga skillnader beroende på kön. Dock var detta ett litet underlag om ca 30 individer. Arbetet med en likvärdig och jämställd äldreomsorg fortsätter under 2016. Förvaltningsområde för finska språket Stockholms stad är förvaltningsområde för finska språket. Innerstadens stadsdelsnämnder samarbetar kring användningen av det statsbidrag som erhålls för att implementera minoritetslagstiftningen och tillgodose minoritetsgruppens rättigheter. Arbetet har under året fokuserat på information och annons om verksamhet och aktiviteter, Ipad-kafé med användarutbildning för äldre, teaterföreställningar för förskolebarn samt deltagande i anhörigdag för finskspråkiga. Samråd sker kontinuerligt med representanter för minoritetsgruppen. Det återkommande nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken attraherar besökare från stora delar av staden, ofta med annan bakgrund än den svenska. I år medverkade Månskensorkestern med finsk tango. Information om minoritetslagstiftningen fanns tillgänglig. Myndighetsutövande personal och samtliga enhetschefer var även i år inbjudna till ett informationstillfälle om minoritetslagstiftningen och detta var också tema på ett av nämndens sammanträden. Nämndens månadsannons har alltid kompletterande information på finska. Insatser för att informera om minoritetslagstiftningen ska fortsätta. Inventeringen av medarbetare som talar finska ska uppdateras. Nämndens månadsannons kompletteras med information på finska. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Uppfylls delvis
Sid 48 (68) Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis är uppfyllt utifrån en samlad bedömning av indikatorernas för 2015 samt genomförda aktiviteter. Arbetsmiljö Förvaltningens arbetsplatser ska vara bra, jämlika, inkluderande och fria från diskriminering. För att stärka de goda och jämlika arbetsvillkoren i våra verksamheter har det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med att minska sjukfrånvaron varit prioriterade områden under året. Bättre statistiska sifferunderlag och särskilda handlingsplaner har tagits fram på enhets- och avdelningsnivå. Cheferna har fått ett tydligare stöd i rehabiliteringsprocessen. Samtliga enheter har sett över och reviderat sina riktlinjer för sjukanmälan. Alla chefer och skyddsombud har genomgått en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Det förebyggande hälsofrämjande arbetet har stärkts. Insatserna har gett resultat och även om uppsatta mål för sjukfrånvaron inte uppnåtts så ser vi att sjukfrånvaron börjat minska under andra halvåret. En väl fungerande samverkan på alla nivåer mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna är en förutsättning för en god arbetsmiljö. Därför har en översyn av förvaltningens samverkansöverenskommelse inletts under hösten i syfte att göra samverkan så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Arbetet fortsätter under 2016. Diskriminering och jämställdhets- och mångfaldsplan Förvaltningen har haft ett diskrimineringsärende (kränkande särbehandling) under 2015 och kostnaden för detta var 5000 kr. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Under året har arbetet med att säkra kompetensförsörjningen fortsatt. Detta med utgångspunkt i förvaltningens personalförsörjningsplan. Förvaltningens chefer har också erbjudits kompetensutvecklingsinsatser genom förvaltningens återkommande chefsforum och genom andra aktiviteter. Insatserna har både haft fokus på ledarskapet och på mer specifika verksamhetsfrågor. Aktivt Medskapandeindex 78 80 81 82 2015 Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 5,97 % 5,06 % 20 % 100 % 2015 Nämndens målvärde för 2015 har inte uppnåtts. Att heltid är norm vid nyanställning beaktas då vakanser uppstår och innan rekrytering görs. En särskild arbetsgrupp med fokus på frågan har tillsatts och en ny inventering av vilka medarbetare som önskar heltid har genomförts under året. Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats 86 % 100 % 100 % 2015 Ledarskapsindex 75 78 78 2015
Sid 49 (68) Motivationsindex 79 81 82 2015 Sjukfrånvaro 7,9 % 7,3 % 6,2 % 4,4 % VB 2015 Årsmålet för sjukfrånvaron har inte nåtts. Likväl har det systematiska arbetet med att minska sjukfrånvaron fortsatt och förstärkts. Riskanalyser har genomförts och handlingsplaner har tagits fram. Insatserna har gett resultat och vi kan konstatera att sjukfrånvaron har minskat under hösten. Sjukfrånvaro dag 1-14 2,4 % 2,2 % tas fram av nämnden VB 2015 Styrningsindex 82 82 82 2015 Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta arbetet med stadsgemensamma principer och metoder för rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar för förskolans personal Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna ta fram gemensamma introduktionsprogram/mentorprogram för socialsekreterare och biståndsbedömare. Kommunstyrelsen ska i samråd med stadsdelsnämnderna, socialnämnden och äldrenämnden ta fram stadsövergripande insatser för att förbättra arbetsvillkoren inom socialtjänst/biståndsbedömning, genom exempelvis ledarutvecklingsprogram och gemensamma introduktionsprogram/mentorprogram för socialsekreterare och biståndsbedömare Dessa åtgärder ska komplettera insatser för bättre arbetsvillkor som ska göras inom ramen för verksamheterna. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda fler personer med funktionsnedsättning anställning i staden Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och erbjuda medarbetarna pedagogisk grund- eller vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare Ledarskapet är engagerat, kommunikativt och utvecklingsinriktat. Förvaltningens chefer ska skapa bra och inkluderande arbetsplatser som är fria från diskriminering. De ska genom sitt ledarskap och ett coachande förhållningssätt engagera och utveckla sina medarbetare och sin verksamhet. Förvaltningens chefer sätter upp tydliga mål tillsammans med sina medarbetare. Samtliga enheter har analyserat resultatet av års
Sid 50 (68) medarbetarenkät och åtgärdsplaner har legat till grund för en löpande verksamhetsutveckling under året. en av 2015 års enkät har påbörjats. En ny mall för medarbetarsamtal har tagits fram och förvaltningens lönekriterier har reviderats. Kompetensutveckling för chefer har genomförts enligt plan. Under våren har förvaltningens chefsforum bland annat haft besök av Rådet för mänskliga rättigheter och under hösten har de fått utbildning i frågor som systematiskt arbetsmiljöarbete, i upphandlingsfrågor och i inkludering och normkritiskt förhållningssätt. Goda exempel från verksamheterna har lyfts fram vid flera tillfällen i dessa sammanhang. Ta fram mall för medarbetarsamtal Utbildning om systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs för chefer och skyddsombud. Medarbetarskapet är engagerat, ansvarstagande och medskapande. Genom ett aktivt medarbetarskap ska medarbetarna känna ansvar och möjlighet till inflytande. Även årets medarbetarenkät visade på ett stort engagemang såväl i svarsdeltagandet som i resultatet. En väl fungerande samverkan är viktig ur många perspektiv och en översyn av förvaltningens samverkansöverenskommelse har påbörjats under hösten. Syftet är bland annat att säkerställa att samtliga medarbetare får relevant information och att alla ges möjlighet till inflytande på sina arbetsplatser. Alla arbetsplatser och enheter har en åtgärdsplan utifrån resultatet i den psykosociala enkäten. Alla enheter följer månadsvis upp förteckning över utbetalda löner (tas ur Infoview LIS) och attesterar den. 100 100 100 2015 100 100 100 2015 Deltid till heltid Heltid ska vara norm vid nyanställningar. Samtidigt finns det medarbetare, främst inom förvaltningens vård och omsorgsboende Serafen, som är ofrivilligt deltidsanställda. Förvaltningen har därför under året tillsatt en arbetsgrupp samt en facklig referensgrupp som arbetar med frågan. Arbetsgruppen har genom en aktiv omvärldsbevakning hämtat kunskaper från andra arbetsgivare som jobbat framgångsrikt med frågan och en skriftlig rapport har tagits fram under hösten. Förvaltningen planerar att ta ytterligare steg för att kunna implementera nya arbetssätt under 2016.
Sid 51 (68) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter och barnkonventionen Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Bemötandet är något som samtliga verksamheter arbetar med och inom nämndens verksamheter ska alla bemötas lika och med respekt oavsett kön, könsidentitet, ålder, ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Barnperspektivet beaktas i förvaltningens verksamheter och inom beställarenheterna arbetar man aktivt med att öka barns delaktighet i sina egna utredningar. Kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna ska tillsammans ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola Barn och ungas rättigheter respekteras enligt barnkonventionen All handläggning och utförande av insats rörande barn och unga sker med utgångspunkt i barnkonventionen. Det gäller samtliga enheter som arbetar med barn och unga. Enheterna har haft olika aktiviteter under året. En aktivitet har varit att säkerställa att barn och ungdomar blir informerade om och får en förståelse för skälen till att socialtjänsten arbetar med familjen. Ett annat tema har varit att barns och ungdomars synpunkter och berättelser blir tydliga i alla beslutsunderlag. Inom enheten för försörjningsstöd har påbörjats ett arbete med att föra in ett tydligt barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet ska genomlysa arbetet och grundläggande behov hos barn ska tydligt synliggöras och vid behov tillgodoses. Under året har en av parkmiljöavdelningens samhällsplanerare deltagit i den förvaltningsövergripande arbetsgruppen Staden i ögonhöjd, som arbetar utifrån Kultur i ögonhöjds mål om att barn och ungas behov beaktas i de fysiska miljöer där barn vistas. Arbetsgruppens syfte är att förverkliga barnkonventionen i frågor om stadsplanering och har under året haft i uppdrag att utreda hur staden kan arbeta med barnkonsekvensanalyser i stadsutvecklingen. Barns och ungas behov har varit i fokus när parksmiljöavdelningen har svarat på detaljplaneremisser under året. Avdelningen har också arbetat med att ha ett barnperspektiv när man har utvecklat stadsdelsområdenas parker. Det kan både handla om att planera för mer lek och fritidsmöjligheter och att bjuda in barn och unga vid parksamråd. Under året har riktad dialog mot barn och unga bland annat genomförts vid framtagande av program för
Sid 52 (68) upprustning i Spårvägsparken. Under hösten har all personal inom förskolan deltagit i storföreläsningar som behandlat hur man använder Barnkonventionen i den dagliga verksamheten. Kungsholmens verksamheter respekterar och lever upp till mänskliga rättigheter Nämndens verksamheter värnar om att alla individer ges lika rättigheter och får stöd utifrån behov. Inom förskola och äldreomsorg finns idag värdegrunder. Dessa värderingar tydliggörs genom metoder och arbetssätt i det dagliga arbetet (för vidare information se mål 1.2 och 1.8). I ett led i att respektera och leva upp till mänskliga rättigheter behövs kunskapspåfyllning. Under verksamhetsåret har förvaltningens chefer deltagit i föreläsning kring hbtq-frågor. Utifrån denna kommer respektive avdelning att arbeta vidare med frågan under 2016. Inom socialtjänstens verksamheter finns rapporteringsskyldighet enligt lex Maria och lex Sarah. Förvaltningen har ett gemensamt förhållningssätt och är uppmärksam på missförhållanden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt utifrån en samlad bedömning över aktiviteter och indikatorns. Personer som lever med våld i nära relation finns inom socialtjänstens samtliga verksamhetsområden. Förvaltningen arbetar med våldsförebyggande arbetsgrupper med syfte att utbilda och stödja personal i att upptäcka och stödja våldsutsatta brukare. Antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten 82 st 55 st tas fram av nämnden 2015 Invånare på Kungsholmen lever ett liv utan våld i nära relation
Sid 53 (68) Förekomst av våld i nära relationer uppmärksammas inom samtliga verksamheter. Inom förvaltningen finns en verksamhetsövergripande arbetsgrupp samt särskilda resurspersoner med ett särskilt fokus på frågor rörande relationsvåld. Inom social omsorg och äldreomsorgen har i det dagliga klient/brukar- och utredningsarbetet skett en kartläggning av personer som är våldsutsatta. Arbetet är könsneutralt och de personer som utsatts för relationsvåld har erbjudits stöd utifrån att de är brottsoffer. Resultatet av årets kartläggning av personer som utsatts för våld i nära relation och som är kända av socialtjänsten visar på 82 personer. Inom ramen för samverkan mellan Kungsholmens stadsdelsförvaltning och utbildningsförvaltningen har en temadag med fokus på barn och unga utsatta för brott, våld eller övergrepp genomförts. Dagen innehöll bland annat en föreläsning från Barnahus Stockholm. Deltog gjorde chefer inom förskola, skola och socialtjänst. Förvaltningen arrangerar 1-2 föreläsningar för tjänstemän/chefer i ämnet våld i nära relationer. Kartlägga omfattningen av erbjudet stöd inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer samt genomförda insatser inom sin målgrupp. Kartlägga omfattningen av personer utsatta för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten. Säkerställa att det finns en kompetens hos medarbetare inom ramen för arbetet mot våld i nära relationer. Säkerställa att medarbetarna har kännedom om lokala riktlinjer för arbetet mot våld i nära relationer. Årlig uppföljning av resurspersoner och specialisters uppdrag, utifrån arbete mot våld i nära relationer. -12-04 2015-12-31-12-04 2015-12-31-01-01 2015-12-31-01-01 2015-12-31-01-01 2015-12-31-01-01 2015-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Måluppfyllelsen grundas på en sammanvägning av resultat från genomförda verksamhetsuppföljningar, indikatorernas samt det pågående arbetet med aktiviteter. Det är ungefär två tredjedelar som har lämnat svar på stadens brukarenkät. Även fortsättningsvis är det viktigt att på olika sätt försöka öka andelen svarande för att få svar på frågorna om vad brukarna anser om innehållet i de insatser som utförs. Goda exempel Inom funktionsnedsättning har resultaten i stadens brukarundersökning förbättrats och andelen brukare som besvarat undersökningen har ökat genom ett aktivt och målmedvetet arbete. Andelen genomförda utredningar enligt DUR (Dokument, Utredning, Resultat) inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning har ökat markant under året.
Sid 54 (68) Utvecklingsområden Rapportering och hantering av avvikelser är ett område för utveckling under 2016. Det handlar om att enheterna systematiskt ska identifiera och åtgärda händelser och förhållanden som avviker från en kvalitativt god verksamhet. Arbetet med att insatser ska vara individuellt utformade och syfta till en ökad självständighet för den enskilde behöver fortgå. Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 89 % 70 % 75 % tas fram av nämnden 2015 Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 90 % 91 % 87 % 85% 2015 82 % 81 % 76 % 68 % 2015 Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerande bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 81 % 63 % 60 % tas fram av nämnden 91 % 86 % 80 % tas fram av nämnden 2015 2015 Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 92 % 93 % 89 % 89 % 2015 96 % 90 % 90 % 85 % 2015 100 % 86 % 90 % 88 % 2015
Sid 55 (68) Nöjda brukare - LSSboende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 93 % 87 % 85 % 83% 2015 Stadsdelsnämnderna ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder Brukare med funktionsnedsättning lever ett självständigt liv och deltar i samhällslivet För att möjliggöra ett självständigt liv erbjuds personer med funktionsnedsättning olika insatser utifrån behov. Verksamhetsområdet använder utredningsinstrumentet DUR (Dokumentation, Utredning, Resultat) som ökar den enskilde brukarens möjlighet till delaktighet i såväl utredningssituationen som vid uppföljning av insatsens måluppfyllelse. Frågor om respekt, bemötande och delaktighet tas regelbundet upp på arbetsplatsträffar. Förvaltningen samarbetar och för en löpande dialog med utförarna för att gemensamt utveckla kvalitetsarbetet utifrån statens och stadens krav och mål. Enskilda ska ha förtroende för att likställighet gäller vid utredningar, bedömningar och beslut. Brukarmedverkan tydliggörs genom återkoppling av kvalitetsuppföljningar till berörda utförarenheter i egen regi och på entreprenad för att säkerställa god kvalitet och omsorg. Viktiga fokusområden under året har varit delaktighet och kommunikation. Stockholms stad genomför årligen en brukarenkät. Under 2015 har enheterna aktivt arbetat för att påminna och möjliggöra för brukarna att besvara enkäten. Svarsfrekvensen har ökat och i år är det ungefär två tredjedelar som svarat på enkäten. Även fortsättningsvis är det viktigt att på olika sätt försöka öka andelen svarande för att få svar på frågorna om vad brukarna anser om innehållet i de insatser som utförs. I några av indikatorerna ovan redovisas resultat som viktats utifrån antalet svarande/insatsform (gruppboende, daglig verksamhet och korttidsboende). I det stora hela visar brukarundersökningen på relativt positiva resultat. För korttidsboende är resultatet generellt bra. Daglig verksamhet Inom Kungsholmens dagliga verksamhet arbetar enheten med brukarpärmar för att synliggöra vad som är extra viktigt i bemötandet kring varje specifik brukare. Enheten har tagit fram en specifik agenda för uppföljningsmöten där personal sammanfattar den senaste tidens utveckling för varje brukare. Då daglig verksamhet inte får in så många synpunkter och
Sid 56 (68) klagomål från brukarna har man inom enheten infört egen tid på schemat där brukarna enskilt träffar sin stödperson. Vid dessa tillfällen brukar önskemål och synpunkter komma fram på ett naturligt sätt. Årets svarsfrekvens i brukarundersökningen är 67 procent (84 av 125 brukare). Det är i nivå med svarsfrekvensen för och elva procentenheter högre än genomsnittet för staden. Andelen nöjda med sin dagliga verksamhet i helhet är 96 procent vilket är en ökning från. Vid en jämförelse hur resultaten förhåller sig till staden som helhet är de flesta punkter i Kungsholmen bättre än stadens genomsnitt. Gruppboende Inom ramen för verksamhetsuppföljningar i gruppbostäderna ser förvaltningen ett fortsatt behov av att göra den enskilde delaktig i framtagandet av sin genomförandeplan och på så sätt ge inflytande över hur insatsen utförs. En genomförandeplan är en viktig del i inflytandet över insatsen. Planen upprättas tillsammans med den enskilde och/eller i samråd med anhöriga eller annan företrädare. Inom gruppbostäder har fokus under året bland annat varit att uppdatera datorer, skrivare, program med mera i syfte att förbättra det kognitiva stödet till brukarna och möjliggöra delaktighet på deras villkor. Detsamma gäller personlig assistans där diskussionsmaterial rörande frågor om integritet och självständighet använts av medarbetarna under hösten. Svarsfrekvensen för gruppboende i årets brukarundersökning är högre än föregående år, 67 procent (56 av 83 brukare) att jämföra med 63 procent. 91 procent är nöjda med sitt boende vilket är en ökning från och även något högre än genomsnittet i staden. Resultatet för Kungsholmen är överlag i nivå med genomsnittet för staden. Arbeta för att höja brukarnas medverkan i stadens brukarundersökning Bevaka möjligheter att inrätta bostäder med särskild service vid nyproduktion. Inventera praktikplatser inom nämndens verksamheter och erbjuda dem till brukare inom daglig verksamhet. Regelbundet arrangera insiktsutbildning med stadsdelsnämnden, rådet för funktionshinderfrågor och berörda tjänstemän. Regelbundet ta upp frågor om respekt, bemötande och delaktighet på arbetsplatsträffar. 2012-01-01 2016-12-31 2012-01-01 2016-12-31 2013-01-01 2016-12-31 2012-01-01 2016-12-31 Den offentliga miljön och informationen är tillgänglig och jämställd. Under året har förvaltningen tagit fram Riktlinjer för kommunikation som sammanfattar de regler och riktlinjer som kommunikationen ska följa. Riktlinjerna säkerställer att förvaltningen arbetar på ett enhetligt sätt.
Sid 57 (68) Den viktigaste formen för stadens och stadsdelsförvaltningens kommunikation är de många personliga möten som sker dagligen i alla olika verksamheter. Under året har förvaltningen påbörjat ett arbete med att utveckla bemötandet och tagit fram en utbildningsplan för förvaltningens samtliga chefer. Under 2016 planeras tre utbildningstillfällen med tema bemötande. Vid ett tiotal tillfällen under året har förvaltningen samlat alla chefer till en gemensam halvdag chefsforum. Varje halvdag har ett tema som ger cheferna mer kunskap om övergripande frågor och möjlighet att visa goda exempel för varandra. Att träffas regelbundet och att arbeta med gemensamma frågor stärker sammanhållningen inom förvaltningen och bidrar till löpande utveckling. Stadens webbplats är navet i den utåtriktade kommunikationen och publicerad information ska vara aktuell, relevant och tydlig. För att utveckla arbetet med digitala kanaler och satsa på sociala medier har förvaltningen anställt en webbredaktör på halvtid. Under 2015 har förvaltningen utvecklat den värdegrund som togs fram 2012. Samtliga chefer och medarbetare har diskuterat värdeord som slutligen utmynnade i tre kärnvärden: engagerade, lyhörda och nytänkande. Orden ska vara ledstjärnor i det dagliga arbetet. Parkmiljö Under året har arbete för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder på gångytor och trappor i Fredhäll och Kristineberg, delar av Kungsholms strandstig, för Fågelbärsgården vid Norr Mälarstrand, samt för tillgänglighetsanpassningar i Kronobergsparkens parklek genomförts med tillgänglighetsmedel. I linje med stadens nya skyltprogram för information och hänvisning har skyltar satts upp längs Stora Essingens strandstråk. Under året har en projektering genomförts för att hantera dagvatten och skapa bättre tillgänglighet och framkomlighet i trappor och längs gångvägar i närheten av t-bana Thorildsplan i Konradsbersgparken. I november startade anläggningsarbetena och de kommer att slutföras under januari 2016. Erbjuda inläsning av handlingar och informationsmaterial. 2012-12-01 2016-12-31 Kommunikationsplan för 2015-2016 ska tas fram. Publicera informationsmaterial på lättläst svenska. 2012-01-01 2016-12-31 Värdegrundsarbetet ska utvecklas. 2015-01-01 2016-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en demokratisk stad där medborgarna har inflytande Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de processer som startats, genomförda aktiviteter och av indikatorer.
Sid 58 (68) För att stärka demokratin och utveckla medborgarnas inflytande har Kungsholmens stadsdelsnämnd under 2015 prioriterat ett antal aktiviteter. Aktiviteter: Startat ett ungdomsråd. Utveckling av digitala kanaler. Huvudwebbredaktör har anställts. Övriga informationsinsatser för att öka medborgarnas inflytande: Utveckling av rutiner för inlämning av medborgarförslag. Informera om demokrati och olika samhällsfrågor på platser där allmänheten vistas som exempelvis nationaldagsfirandet i Rålambshovsparken. Utveckla medborgardialogen genom aktiviteter på platser där många kungsholmsbor samlas. Dialog med lokala nätverk så som den lokala företagarföreningen. Utdelning av Kungsholmen i korthet. Invånare känner sig delaktiga och har möjlighet att påverka. Under året har förvaltningen förtydligat informationen om hur invånare kan vara med och utveckla stadsdelsområdet genom att lämna medborgarförslag. Vid evenemang som till exempel nationaldagen och Kungsholmstorgs dag har förvaltningen haft med sig ett informationsblad och en blankett för att ge invånare möjlighet att lämna medborgarförslag direkt på plats. Under 2015 har antalet medborgarförslag fördubblats och arbetet med att förenkla för invånare att lämna medborgarförslag, exempelvis genom digitala kanaler fortsätter under kommande år. Under verksamhetsåret har ett ungdomsråd skapats och under 2016 fortsätter arbetet med att välja ut ett par viktiga frågor som syftar till att öka ungdomars delaktighet i stadsdelen. Genom ungdomsrådet, rådet för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet framförs viktiga synpunkter till nämnden och förvaltningen utifrån respektive råds bevakningsområde. Under året har pensionärsrådet roll utvecklats genom bland annat regelbunden kontakt med nämndens ordförande och ökad insyn och delaktighet i nämndärenden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Stadsdelsnämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet är uppfyllt. Bedömningen grundar sig på genomförda aktiviteter och indikatorns måluppfyllelse. Inom förskolan pågår barnens eget kulturskapande i den dagliga verksamheten i kombination
Sid 59 (68) med olika professionella kulturella upplevelser i och utanför förskolan. Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud. Under året har en kultursekreterare anställts och flera viktiga processer som fortsätter in i 2016 har startats. Goda exempel Parklekarna i Kronoberg och Rålambshovsparken erbjuder vid särskilda tillfällen olika former av sång och dans. Fortsatta utvecklingsområden 2016 Kartläggning av kulturutbudet inom verksamheterna har visat att utbudet och de aktiviteter som genomförs ofta är beroende av vilken personal som arbetar och kännedom om kulturutbudet inom stadsdelen varierar. En plan finns för att inom verksamheterna skapa kulturombud och därigenom skapa ett lokalt nätverk och möjliggöra att fler får tillgång till kultur. Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 69,65 % 68 % fastställs 2015 2015 Stadsdelsnämnderna ska göra en inventering av träffpunkter och verksamhet som riktar sig till flickor ta fram förslag på nya verksamheter i de stadsdelar där det finns ett behov. Nämndens verksamheter erbjuder ett varierat kulturutbud Kultur ger möjlighet och plats för människor att mötas, uppleva och själva gestalta sina liv. Olika kulturmöjligheter och aktiviteter bör därför erbjudas så många som möjligt. Målet för nämndens verksamheter är att det ska finnas ett varierat kulturutbud. Inom förskolan deltar barnen i olika former av kultur regelbundet. Det kan vara teater, museum eller kultur i närområdet som att t.ex. besöka platser med skulpturer. I förskolornas olika projektarbeten ingår också barnens eget kulturutövande som modellering och målning m.m. Under året har en kultursekreterare anställts på halvtid. Kultursekreteraren har under hösten genomfört en kartläggning av kulturutbudet inom nämndens verksamheter och kommer efter sammanställning lämna förslag på åtgärder för hur kulturutbudet kan utvecklas. En konkret avsikt är att skapa ett nätverk för kulturfrågor inom förvaltningen med kulturombud från olika verksamheter. Kulturombuden kommer att bidra med kompetenshöjning, ge inspiration och
Sid 60 (68) sprida information inom och mellan verksamheter. Idag erbjuds sammantaget ett varierat kulturutbud, men det skiljer sig åt mellan enheterna och vad som erbjuds beror till stor del på vilken personal som arbetar. För att till fullo uppfylla målet om ett varierat kulturutbud är samarbetet med kultur- och föreningsliv en viktig del. Kultursekreteraren har här en samordnande roll inom förvaltningen och kommer att arbeta i nära dialog med andra delar inom staden som har ett särskilt ansvar för kultur, till exempel kulturförvaltningen, Kulturhuset Stadsteatern och utbildningsförvaltningen. För kultur- och föreningsliv finns möjligheter att söka stöd av nämnden för verksamheter som kompletterar nämndens verksamheter. Riktlinjerna för att bevilja stöd har reviderats under slutet av verksamhetsåret. Alla förskolor ska genomföra minst en kulturell aktivitet med Kulan (Kulan är en mötesplats för samverkan mellan förskolan och kulturlivet. Genom Kulan finns möjlighet att få subventionering av kulturella aktiviteter.) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Andel relevanta upphandlingar av varor och tjänster där krav ställts på att miljö- och hälsofarliga ämnen inte ingår 100 % 100 % 100 % tas fram av nämnd/styrel se 2015 Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med trafiknämnden utveckla en gemensam modell för upphandling och uppföljning av avtal med externa entreprenörer. Stadsdelsnämnden ska ställa tydliga miljö- och kvalitetskrav vid upphandlingar. I de relativt få upphandlingar nämnden genomför på egen hand ställs relevanta krav.
Sid 61 (68) Uppföljning av ekonomi av resultaträkning uppföljning av driftbudget Resultatet före fond visar ett överskott om 7,5 mnkr. Resultatenheternas fonder ökar under året från 15,5 mnkr till 18,6 mnkr vilket minskar överskottet med 3,1 mnkr. Nämnden begär ombudgetering av ej förbrukade medel för demokratisatsningar om 1,2 mnkr. Nämnden redovisar ett slutligt resultat efter enheternas resultatdispositioner om ombudgeteringar om 3,3 mnkr. Specificerad analys per verksamhetsområde redovisas nedan.
Sid 62 (68) Nämnd och förvaltningsadministration Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 4,1 mnkr beroende på vakanta tjänster och att några IT-kostnader blir lägre än beräknat. Vidare beror överskottet på fördröjningar av insatser med stöd av demokratimedlen. Individ- och familjeomsorg För verksamhetsområdet redovisas ett underskott om 1,0 mnkr. Avvikelsen efter resultatöverföringar visar ett underskott om 1,3 mnkr då utförare inom socialpsykiatri redovisar ett överskott som fonderas. Intäkterna är 12 mnkr högre än budget beroende på ökade intäkter från Migrationsverket. Underskottet beror främst på en kraftig ökning av ensamkommande flyktingbarn. Stadsmiljöverksamhet Verksamhetsområdet redovisar ett underskott om 0,3 mnkr. För parkskötsel redovisas ett underskott på 0,7 mnkr, vilket beror på ökade kostnader för extra städinsatser och sanering i samband med att fattiga EU-emigranter använt parkerna som boställe. De extra medel som beviljats av kommunfullmäktige i tertialrapport 2 om 0,7 mnkr för dessa insatser har inte täckt de faktiska kostnaderna om 1,9 mnkr. Utöver detta redovisas ett överskott för öl- och tobakstillsyn samt avskrivningar och internränta.
Sid 63 (68) Förskoleverksamhet För förskoleverksamheten redovisas ett överskott på 1,4 mnkr, vilket är bättre än prognostiserat. Överskottet beror på minskade lönekostnader som i sin tur beror på minskad sjukfrånvaro samt att vissa planerade lokalunderhållsåtgärder blivit senarelagda. Av förskolans fem resultatenheter är det bara en som kommer föra över ett underskott till 2016. Det genomsnittliga antalet inskrivna barn/månad har minskat med 32 jämfört med. Äldreomsorg Äldreomsorgen visar ett överskott om 11,5 mnkr före resultatöverföringar. Efter enheternas resultatöverföring visar verksamhetsområdet ett överskott om 7,3 mnkr. Överskottet beror på minskat antal personer med hemtjänst och dagverksamhet. Vidare beror överskottet på sent inkomna projektmedel som ej har hunnits förbrukas under året. Antalet personer inom samtliga insatser är något lägre än budgeten i verksamhetsplanen för 2015. Behovet av vård- och omsorgsboende har dock ökat under andra halvåret. Prestationerna står i paritet med den ekonomiska prognosen.
Sid 64 (68) Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdet visar ett underskott om 11,7 mnkr före resultatöverföringar. Efter enheternas resultatöverföring visar verksamhetsområdet ett underskott om 11,4 mnkr. Underskottet beror till stor del på skillnaden mellan nivåersättning från staden och den faktiska kostnaden för köp av platser i boende hos privata utförare utanför LOV (Lagen om valfrihetssystem). Utöver detta finns kostnader som ska täckas av den fasta delen av nämndens anslag inom verksamhetsområdet. Nämndens kostnader för bl.a. ledsagarservice, hemtjänst och personlig assistans täcks inte fullt ut av det fasta anslaget. Förvaltningen fortsätter att arbeta med att åtgärda underskottet enligt en framtagen plan. Planen omfattar en översyn av samtliga insatser och omprövningar sker där så är möjligt. Externa avtal där kostnaden överstiger den ersättning förvaltningen erhåller är under omförhandling. Fritid och kultur För verksamhetsområdet redovisas ett överskott om 1,0 mnkr. Större delen av överskottet är relaterat till kollo och den budgetförstärkning nämnden fick för detta i tertialrapport 1. Arbetsmarknadsåtgärder Utfallet för verksamhetsområdet visar på ett underskott om 0,2 mnkr. Underskottet beror främst på ökade kostnader för feriearbetande ungdomar.
Sid 65 (68) Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdet redovisar ett överskott om 2,7 mnkr. Överskottet beror på minskat antal bidragshushåll samt minskade handläggningskostnader. Resultatenheter Resultatenheterna hade en ingående fond på 15,5 mnkr från. Totalt sett redovisar resultatenheterna ett överskott om 3,1 mnkr för året. Utgående fond för resultatenheterna blir således 18,6 mnkr. Resultatenheten Gruppbostäder 2 redovisade ett ekonomiskt negativt resultat om 0,4 mnkr. För år 2015 redovisar enheten ett underskott om 0,3 mnkr. Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning ska enheten upplösas som resultatenhet per den 2015-12-31 eftersom enheten redovisar ett negativ resultat två år i rad. Enhetens kvarvarande underskott om 0,7 mnkr har belastat 2015 års resultat. Resultatenheternas dispositioner redovisas i blankettbilaga. Investeringar Parkmiljö Stadsdelsnämnden har i budget 2015 tilldelats 5,1 mnkr för investeringar i parker och grönområden. Från har 2,7 mnkr överförts till 2015 och fördelats till pågående projekt som hade försenast. I samband med verksamhetsplan 2015 beviljades stadsdelsnämnden investeringsmedel från centrala medelsreserven för oförutsedda investeringar om totalt 4,7 mnkr för tillgänglighetsanpassningar i Fågelbärsgården längs Norr Mälarstrand, trappor och gångvägar i Fredhäll och under Tranebergsbron samt anpassningar i Kronobergsparken. I samband med tertialrapport 2 beviljades ytterligare tillgänglighetsmedel om 0,5 mnkr Stadsdelsnämnden har beviljats reinvesteringsmedel om 3,8 mnkr, för angelägna åtgärder med syfte att förlänga parkanläggingarnas livslängd. Dessa medel har använts bland annat för
Sid 66 (68) förbättringar i hundrastgårdar, plaskdammar och lekplatser. Investeringsbudgeten för 2015 uppgår totalt till 16,8 mnkr. Objekt Budget 2015 mnkr Prognos T2 Utfall 2015 Stora Essingens strandstråk 0,5 1,7 1,1 Kungsholms strandstig 1 1 0,4 Spårvägsparken 0,5 0,6 0,5 Rålambshovsparken 1 1 1,1 Norr Mälarstrand 0,5 0,6 0,6 Konradsbergsparken Agility Plats under Tranebergsbron 0,8 0,9 1,1 0,3 0,3 0,3 Hornsbergs strandpark 0,1 0,1 0,1 Småparker 0,4 1,1 0,5 Överfört från 2,7 Tillgänglighet 4,7 5,7 5,1 Reinvesteringar 3,8 3,8 2,7 Summa 16,3 16,8 13,5 Försäljningar av anläggningstillgångar Inga försäljningar av anläggningstillgångar redovisas. Stora projekt som inte är investeringar Inga betydande projekt som inte är investeringar redovisas. Ombudgeteringar Parkinvesteringar De flesta investeringsprojekt (se under rubriken Investeringar ovan) följer budget med mindre omfördelningar mellan projekten. Entreprenören har dock inte hunnit med att under året utföra alla projekt enligt tidplan. Stadsdelsnämnden ansöker därför om ombudgetering av överskjutande medel om 3,3 mnkr så att projekten kan färdigställas under våren 2016. Dessa projekt är bland annat mindre investeringar i småparker och reinvesteringsinsatser i olika lekplatser. Förskjutningen av upprustningen av lekplatsen längs Kungsholms strandstig beror på att markföroreningar påträffats, en fördjupad markundersökning har utförts och marken behöver saneras i samband med att lekplatsen rustas upp.
Sid 67 (68) Demokratimedel Stadsdelsnämnden har erhållit 1,4 mnkr för demokratisatsningar. Flera satsningar har gjorts under året, men de har inte kommit igång förrän under senare delen av året. Till följd av detta har bara en mindre del av dessa medel hunnit förbrukas. Nämnden begär därför ombudgetering av 1,2 mnkr. Medel för lokaländamål Nämnden söker inga medel för lokaländamål. av balansräkning Endast större avvikelser kommenteras. Tillgångar De totala tillgångarna har i jämförelse med föregående år ökat med 12,2 mnkr. Anläggningstillgångar har ökat med 4,4 mnkr. Ökningen beror främst på fler färdigställda investeringsprojekt inom stadsmiljö. Omsättningstillgångarna har ökat med 7,8 mnkr vilket beror på en högre fordran mot Migrationsverket avseende 2015. Skulder Kortfristiga skulder har minskat med 6,8 mnkr jämfört med bokslut. Orsaken till detta är att leverantörerna i större utsträckning har hunnit fakturera i tid. Enligt stadsdelens balansräkning visar eget kapital endast skillnaden mellan tillgångar och skulder. Övrigt Prognoser under året
Sid 68 (68) Tabellen nedan visar beräkningen av nämndens budget och det ekonomiska et under året. Beräkningarna visar årets resultat, det vill säga före resultatenheternas fondöverföringar. Nämndens nettoprognoser under året har varit stabila. Ökningen på kostnads- respektive intäktssidan under året beror på flera barn inom förskoleverksamheten, fler försålda platser inom äldreomsorgen samt en stor ökning av ensamkommande flyktingbarn under hösten. Överskottet i bokslutet beror bland annat på en minskning av kostnaden för försörjningsstödet under hösten, sent inkomna projektmedel som ej förbrukats samt en budgetutökning till följd av fler inskrivna barn inom förskolan. Dessa förändringar var ej kända i tertialrapport 2. Synpunkter och klagomål Se bilaga.