Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE
FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Hur vi uppfattar naturens tillstånd beror på vår ålder Människors upplevelser Shifting base-line syndrom Extinction of experience Environmental generational amnesia Soga & Gaston (2018) Front Ecol Environ
Urban artrikedom Städer kan vara hot-spots! Ives et al (2016) Global Ecology and Biogeography källa: Lentini mfl. Earth Science journal for Kids
Urban artrikedom Urban naturvård kan inte ersätta naturvård i rurala miljöer Andra arter som gynnas jämfört med i skogs- eller jordbruksområden. Delvis olika syfte med bevarande i stad och på landsbygd. Foto: Juliana Dänhardt Foto: Anna Persson
Urban ekosystemtjänster Ref: C/O City Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning (2014)
Stadens form & innehåll Foto: Anna Persson Foto: Mjölby kommun Foto: Anna Persson
Stadens form & innehåll Förlust av habitat Små habitat & fragmentering habitat
Malmö, foto Eniro 2017. Stadens form & innehåll Urban land sparing Urban land sharing
Urban sparing - sharing Vilka arter gynnas? Sparing: ovanligare arter, störningskänsliga (urban avoiders) Sharing: redan vanliga arter, anpassar sig (urban adapters & urban exploiters) Foto: gnuckx, creative commons Ref: Sushinsky et al. (2013) Global Change Biology
Foto: Gryffindor, Wikimedia commons NASA Earth Observatory, picture of the day July 21, 2018 FreePhoto.com Foto: Sydsvenska dagbladet Urban sparing - sharing Urbaniseringens utmaningar Anna S. Persson
Urban sparing - sharing Olika effekter på ekosystemtjänster Sharing bäst för Vardags-upplevelser Luftrening/luftkvalitet Sparing bäst för Matproduktion Biodiversitet Vatten-infiltrering Temperaturregl., sommar Stott et al. (2015) Front Ecol Environ
Vision: tätt & grönt
Klimatanpassning Kyrkparken, Järfälla. Foto: Ekologigruppen AB
Lokal kvalitet & skötsel Foto: Anna Persson Foto: Anna Persson Foto: Anna Persson Foto: Wikimedia commons
Ruderatmark Långgräs-parker Fin-parker Lokal kvalitet & skötsel Fjärilar i Malmös parker 2006 & 2015 Fin-parker förlorade 50% av arterna på 9 år. Foto: Wikimedia commons Foto: A. Persson Aguillera et al. (2018) Urban Ecosystems
Urban artrikedom Pollinerande insekter i urbana miljöer Tillflyktsort i trädgårdar och grönområden 20-50% av biarter nationellt funna i stora städer (FRA, TYS, POL) Foto: Anna Persson Foto: Wikimedia commons Mängd, sammansättning och mångfald av blommande arter avgörande lokal kvalitet och skötsel viktig Källor: Samnegård et al. (2011) Basic Appl Ecol Baldock et al. (2015) Proc Roy Soc. B Hall et al. (2016) Cons Biol Fortel et al. (2015) PLOS One Saure (1996), i The Conservation of bees (ed. Mattesson) Banaszak-Cibicka & Zmihorski (2012) J Insect Cons Winfree et al. (2009) Ecology Threlfall et al. (2015) Biol Cons Aguillera et al. (2018) Urb Ecosyst, Foto: Juliana Dänhardt
Lokal kvalitet & skötsel Alternativ till gräsmattor kan ge mer upplevelser och mångfald! I snitt 22,5% av svenska städers yta Ca 30 000 kr/ha årligen Ignatieva & Hedbloim (2018) Science Magazine Hedblom et al. (2017) Urban Ecosystems
Foto: Douha Mohammad Sammanfattning Foto: Anna Persson
Mer info: Biologisk mångfald i urbana miljöer, CEC syntes nr2 (2014) https://www.cec.lu.se/sv/samverkan-kommunikation/cec-synteser-och-rapporter Tack till: Maria von Post för input