Hur kan man hantera det akuta behovet av nya bostäder i Sverige och samtidigt få en social hållbarhet? Oskar Wallgren 25 jan. 2017
2
Dagens frågor 3 1. En stad för alla vad behöver vi bygga och för vem? 2. Hur ser det framtida behovet av bostäder ut och hur skiljer sig utmaningarna i olika delar av Sverige gällande skapandet av en stad för alla? 3. Vilka reformer krävs för att få fram fler socialt hållbara bostäder för alla inkomstgrupper som leder till bättre integration och mångfald i staden?
I. Social hållbarhet? 4
5
välbefinnande som yttersta mål för socialt hållbar utveckling Exempel: målområden för ökad social hållbarhet (Rapporten Skillnadernas Stockholm, 2015) 6
Social hållbarhet som begrepp kräver 7 1. att man vågar säga vad man menar Rättivs (?) Anständig (?) Önskvärd (?) 2. att man tar konsekvenserna av det man menar, 3. att olika områden och förutsättningar kan ge olika ambitioner eller målsättningar, samt för byggsektorn och samhällsplaneringen 4. att man har realistiska förväntningar på vad man kan åstadkomma genom enbart dessa insatser.
II. Dagsläget 8
Det har gått fort! 9
Dagsläget: bostadsbrist eller bostadskris? 10 Problemet: Lång tid av lågt bostadsbyggande i kombination med hög befolkningstillväxt och stark urbanisering. Resultat: stort bostadsbehov Bostadsbehov och efterfrågan på nyproduktion ser olika ut över tid och lokal marknad Lösningen : få upp byggtakten ännu mer Men detta löser inte de andra problem som är kopplade till boendet: Instegsproblem och finansiering Trångboddhet och social utsatthet Inlåsningsproblem Låg rörlighet, överkonsumtion och ensamhet Hur säkra är vi på den demografiska utveckling? Vilka utmaningar innebär demografin?
1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Vi bygger ganska lite bostäder i Sverige numera, men mer än för några år sedan 11 Bostadsbyggande i Sverige sedan 1950-talet Antal påbörjade bostäder 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Källa: SCB, WSP Flerbostadshus Småhus
1975K1 1976K1 1977K1 1978K1 1979K1 1980K1 1981K1 1982K1 1983K1 1984K1 1985K1 1986K1 1987K1 1988K1 1989K1 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 2005K1 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 2016K1 Byggtakten håller ett allt högre tempo i hela landet just nu (Men drivs under 2016 delvis av moduler på tillfälliga bygglov som sedan avbrutits) 12 Bostadsbyggande i hela Sverige Antal nya bostäder 25 000 20 000 Sk. Danellgropar Sk. Odellplattor 15 000 10 000 5 000 0 Källa: SCB Påbörjade Färdigställda Långsiktigt genomsnitt
1996M01 1997M01 1998M01 1999M01 2000M01 2001M01 2002M01 2003M01 2004M01 2005M01 2006M01 2007M01 2008M01 2009M01 2010M01 2011M01 2012M01 2013M01 2014M01 2015M01 2016M01 Konjunkturutvecklingen för husbyggande enl. KI Bristen på arbetskraft kommer att vara avgörande framöver 13 140 Konjunkturbedömning för Husbyggare (SNI 41) Husbyggande, Konfidensindikator Främsta hindret: Arbetskraft (nettotal, % ja) 120 100 80 60 40 20 0 Källa: Konjunkturinstuitutet, Konjunkturbarometern, månadsvärden t.o.m. okt 2016
Ett orosmoment för Riksbanken och politiken 14
Stämmer den här bilden? BME 2016 från Boverket 9 maj 2016 15
Boverkets senaste prognos över bostadsbyggandet och bostadsbehovet i Sverige 16 Boverkets reviderade prognos över bostadsbyggnadsbehovet, 2016-06-22
Svensk bostadspolitik 17 Skiftet på 1990-talet 20 år utan bostadsminister Hushållens skulder Alliansregeringen Fastighetsskatten Regelförändringar och utredningar Regeringsskifte Investeringsstöd Bostadspolitiska samtal 22 punkter
22 punkter 6 områden 18 1. Mer byggbar mark (delvis fortsättning på Attefalls arbete) (4) 2. Sänkta byggkostnader (2) 3. Kortare ledtider (fortsättning på Attefalls arbete) (8) 4. Förändrade uppskovsregler för ökad rörlighet (1) 5. Fler hyresrätter (2) 6. Övrigt (5)
Har vi verkligen bostadsbrist? Vi bor ju inte särskilt trångt i Sverige 19
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Det ser dock olika ut i olika regioner och kommuner och bostadsområden 20 Antal (Hushållsstorlek) 2,40 Invånare per bostad 2,30 Olika beräkningsmetoder 2,20 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 Källa: SCB, WSP Malmö Stad Stor-Malmö Hela Skåne Östra Göinge År
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Vi har en helt annan möjlighet än tidigare att ta emot asylsökande och nyanlända på den ordinarie bostadsmarknaden 21 Antal 140 000 Lediga lägenheter och beviljade uppehållstillstånd 2000-2015 120 000 116 587 100 000 109 235 80 000 60 000 40 000 20 000 60 490 29 966 Allmännyttan: En grundläggande tanke är att bolagens bostäder ska vara tillgängliga för alla - oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund. 0 2 607 Källa: SCB och WSP Lediga lägenheter i allmännyttan Beviljade uppehållstillstånd
Bostadsytan är mycket snett fördelad mellan olika hushållstyper i hela landet (och i Malmö ) 22 Kvm BOA 140 120 Genomsnittlig bostadsyta per person i Malmö 2015 Småhus Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt 100 80 60 40 20 0 Källa: SCB, WSP Ensamboende kvinnor 65- år Ensamboende män 65- år Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år
4 5 9 10 14 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 89 90 94 95 Av våra 10 flyttningar i livet flyttar vi som mest när vi är mellan 20 och 34 år (i etablerings- och karriärfasen) 23 Andel flyttningar av medelfolkmängden, % 45,0 Flyttbenägenhet efter ålder 2000-talet 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: SCB, WSP Ålder
De äldre bor allt oftare kvar i sina småhus, medan de unga hushållen i något mindre utsträckning bor i småhus 24 Procant av åldersgruppern, % 65,0 Andel boende i småhus i hela Sverige per åldersgrupp 1997-2015 61,2 62,9 60,0 57,7 55,0 51,4 50,0 48,9 45,0 46,8 40,0 42,7 0-19 år 20-64 år 65+ år 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB, Stativ-databasen och nya Lägenhetsregistret, Beräkning av WSP
25 Drömboendet förändras med åldern Villadrömmen lever (Frågan ställdes till drygt 1 500 ungdomar och unga vuxna 16-29 år) Om du fritt fick välja ditt drömboende - Vilken är den boendeform som passar dig bäst - om... år? hyreslägenhet 5 år 10 år 15 år bostadsrättslägenhet radhus/småhus (större) villa annat 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Källa: WSP, Undersökning om 90-talisternas boendedrömmar i samband med BoKloks 20-årsjubileum 2016
I Boverkets bild av SCBs befolkningsprognos syns tydligt hur invandringen är den faktor som tydligast påverkar folkökningen 26 Ur Boverkets rapport: Reviderad prognos över behovet av nya bostäder 2016-06-22
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 SCBs befolkningsprognoser för invandringen revideras kraftigt varje år. De har dock ett gemensamt de antar att invandringen kommer att bli lägre nästa år eller om ett par år 200 000 SCB prognoser över invandringen till Sverige 2007-2016 27 190 000 180 000 170 000 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 Prognos gjord år 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Faktisk invandring 60 000 50 000
Sammanfattning: 28 1. Vi bygger bostäder på marknadens villkor som hushållen betalar. 2. Vi har ett stort befintligt bostadsbestånd som är jämnt fördelat över landet men urbaniseringen fortgår. 3. Vi bor länge i våra bostäder men hushållsstrukturen förändras. 4. Vår bild av framtida behov domineras av effekter av invandringen 5. Vi ställer allt större krav på att planering och byggande ska bidra till att lösa sociala problem men vi vet inte riktigt vad vi letar efter.
III. Vad krävs framöver? 29
Hur går vi vidare? 30 Förhålla sig nykter till prognosticerat behov Ompröva gamla sanningar (standardisering? höga hus på nya platser? flera hushåll i samma bostad?) Alla aktörer har inte samma intressen: lönsamhet styr det mesta just nu! Lös sociala utmaningar med hela den politiska verktygslådan Utnyttja existerande instrument (t.ex. miljöbedömning), för att få sociala frågor bättre belysta tidigt i planeringen
Hur går vi vidare? forts. 31 Finansieringen är viktig! Regional- och landsbygdspolitik kan minska trycket på städerna En politik för äldreomsorg och äldreboenden kan frigöra stora ytor Vi behöver en politik för ökad rörlighet och bättre nyttjande av det redan byggda kan ge relativt snabb effekt!
På temat social hållbarhet 32 I Febi värld, i vetande som dikt, är allting klart: klar strålar Febi sol, klar var hans källa, den kastaliska. Vad du ej klart kan säga, vet du ej: med tanken ordet föds på [den som talars] läppar: det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. E. Tegnér. Epilog vid magisterpromotionen 1820
33 Tack för visat intresse. Hör gärna av er! oskar.wallgren@wspgroup.se (allt) maria.pleiborn@wspgroup.se (bostadsmarknad)