Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg. dietist 2013-10-01 Anders Rhodin leg. dietist Godkänt av Hygiensjuksköterskor Gävleborgs landsting MAS Gävleborgs kommuner
Allmänt om enteral nutrition Enteral nutrition d.v.s näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen då energioch näringsbehovet med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg inte kan tillgodoses. Arbeta alltid aseptiskt vid administrering så att sondnäring/näringslösningen inte tillförs bakterier vilket kan medföra diarré. Handdesinfektion är viktig vid allt arbete med sond, aggregat och näringslösningar eftersom risken för att kontaminera näringslösningen är stor. Det är bra att använda ett sondschema där man anger hur mycket man ger och eventuella anmärkningar. Försök att se sondmatningen som en måltid. Om det går, låt den som sondmatas sitta med vid matbordet för att känna dofter och delta i gemenskapen. Det finns risk att den som sondmatas blir isolerad och fråntagen den sociala samvaro som måltiderna utgör. Förbered inför sondmatning genom att ge lite smak i munnen ex fruktpuré. Om detta inte går stimulera med isbit på läpparna. Sondnäringar Det finns många olika sondnäringar, vilken sondnäring en person ska ha ordineras av dietist eller patientansvarig läkare. Ansvar Dietist ansvarar för ordination av energi- och vätska. Sjuksköterska ansvarar för sondmatningen, men kan genom delegering av arbetsuppgiften utföras av annan person med reell kompetens.
Tillförselvägar Infartsvägarna delas upp i nasogastriska, nasoenteriska och gastrostomier. Nasogastrisk sond Tunn sond som förs in genom näsan via svalget till magsäcken. Matning ska utföras av sjuksköterska, får ej delegeras till annan omvårdnadspersonal. Nasoenterisk sond Tunn sond som förs in genom näsan ända ner i tolvfingertarmen eller tunntarmen. Vid matning måste alltid pump användas maxhastighet 125 ml/tim. Gastrostomi PEG: (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) är ett sätt att lägga en kateter via huden med hjälp av gastroskopi. Knapp eller Gastrostomiknapp: Kan användas när en kanal bildats efter ca två månader. Den är försedd med ett lock som öppnas vid näringstillförsel. Tillförsel av sondnäring Kontinuerlig tillförsel Sondnäring ges under 16-20 tim per dygn med pump eller med sondmatningsaggregat för gravitationsmatning, bör vara en paus på 4 timme. Patientens tolerans och energibehov avgör hur mycket sondnäring som ges per timme. Intermittent tillförsel Sondnäringen fördelas som måltider över dygnet med pump eller med sondmatningsaggregat för gravitationsmatning, varje måltid tar 1-3 timmar. Bedömning av tillförselns hastighet måste göras individuellt, eftersom stora avvikelser kan förekomma. Måltidsmatning/Bolusmatning Matning sker med matningsspruta vid flera tillfällen under dagen. Mängden per tillfälle motsvarar en måltid och bör ges under 20-30 minuter.
Hygienrutiner vid enteral nutrition Sondnäring i sin ursprungliga förpackning är steril och hanteras på följande sätt. Oöppnad förpackning förvaras i rumstemperatur, hållbarhet se datum på förpackning. - i rumstemperatur under 25 grader - borta från direkt solljus - ej under 5 grader - i torra miljöer Öppnad förpackning ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och användas inom 24 timmar eller inom den tid som anges av tillverkaren. Öppnad förpackning som stått i rumstemperatur i mer än 4 timmar ska kasseras. Påse/pack som ges kontinuerligt kan ges i 24 timmar om den inte kopplas ifrån. Vid frånkoppling håller lösningen max 4 timmar ifrån frånkopplingstillfället. Aggregat är en engångsprodukt, engångsprodukter ska inte återanvändas. Tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvänds. Vid kontinuerlig tillförsel ska aggregat bytas minst en gång per dygn, samt vid varje påsbyte. Uppehåll kan göras i matningen så länge systemet inte bryts. Frånkoppling från patient under pågående matning rekommenderas inte. Skulle kortare frånkoppling behöva göras, exempelvis vid toalettbesök, ska ca 10 ml sondmat flushas ur aggregatet innan det kopplas till patienten igen. Hängtiden reduceras till 4 timmar. Vid intermittent matning byts aggregat efter varje matningstillfälle. Vid bolusmatning används sondspruta, finns för både engångs- och flergångsbruk. Engångssprutor slängs efter varje matningstillfälle. Om sondspruta för flergångsbruk används tas den isär och rengörs efter varje matningstillfälle. Sondsprutan tas isär och diskas för hand med handdiskmedel eller i diskmaskin. Skölj sprutan noggrant och låt lufttorka isärtagen och upprättstående, förvaras sedan torrt och dammfritt. Sondsprutan byts minst en gång per månad eller då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät.
Matningsslang till gastrostomi Matningsslangen är förbindelsen mellan gastrostomin om det är en knapp och sondmatningsaggregatet eller sondmatningssprutan. Matningsslangen är för flergångsbruk. Efter varje matning kopplas matningsslangen bort för rengöring. Först spolas matningsslangen igenom med kallt vatten. Därefter diskas/spolas den igenom med diskmedel och vatten och sköljes noggrant. Sedan sprutas den igen med luft och får till sist lufttorka. Matningsslangen förvaras i en ren och märkt plastpåse eller burk med lock i kylskåp. Matningsslangen byts minst en gång per vecka eller vid missfärgning eller bristande funktion. Följ tillverkarens anvisningar. Komplikationer Vanligaste komplikationen är diarré, men många andra problem kan uppstå såsom illamående, kräkningar, obstipation, uppkördhet och magsmärta. Den allvarligaste komplikationen är aspiration som kan leda till pneumoni. Komplikationer Diarré Obstipation Magsmärtor Kräkningar Aspiration Slem Kan orsakas av För hög tillförselhastighet Antibiotika behandling Sondnäringens temperatur Brist på fibrer Kontamination För hög osmolaritet i sondnäringen Undernäring Fiberfattig kost Läkemedel Lågt vätskeintag För hög tillförselhastighet För kall sondnäring Förstoppning För kall sondnäring För hög osmolaritet i sondnäringen Kontamination Kräkning och felsväljning Ej upphöjd huvudända Ventrikelretention Minskad salivproduktion
Munvård Det finns en ökad risk att slemhinnorna i munnen blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Munnens slemhinnor behöver beröras kontinuerligt för att öka genomblödningen. När en person inte äter eller dricker via munnen minskar salivproduktionen vilket kan medför slembildning. Saliversättning kan dämpa problemet. Beröringen görs med hjälp av munvård med en extra mjuk tandborste. Borsta tänder och tunga 2-3 gånger per dag för att förhindra uttorkning och svampöverväxt. Viktigt att dagligen kontrollera hur slemhinnorna ser ut och känns. Om de blir röda och/eller irriterade måste en medicinsk bedömning göras. Arbetsbeskrivning sondmatning Handdesinfektion enligt basala hygienrutiner. Om det är möjligt, låt patienten sitta uppe under matningen och en stund efter gärna tillsammans med andra matgäster. Om patienten är sängliggande ska huvudändan höjas vid matning ca 30-40 grader. Sondnäringen/näringslösningen ska vara rumstempererad. Inled och avsluta med att spola sonden med vatten enligt ordination. Sondmata enligt det administrerings sätt som är ordinerat. Signera genomförd åtgärd på sondmatningslistan. Läkemedel Ge ordinerat läkemedel genom sonden före, under eller efter sondmatning. Använd i första hand flytande läkemedel. Läkemedel i tablettform måste krossas noga och slammas upp i vatten innan det sprutas ner i sonden. OBS! Kontrollera att läkemedlet får krossas.