Riktlinje hygien och smitta

Transkript

1 Ansvarig för riktlinje MAS Ut Utfärdat (av vem och datum) Susanne Sorman, MAS Beslutad (av vem och datum) Socialnämnden Uppdaterad och version Version 2.0 Process Gäller alla processer där vårdhygien är en integrerad del. Giltig till och Diarienr: med Ändras vid behov SN Riktlinje hygien och smitta 1

2 Innehåll 1 Inledning Definitioner av begrepp Mål Vem Smitta och smittvägar Basala hygienrutiner Arbetskläder Förvaring av kläder Hygienartiklar Uppbevaring av förbrukningsmaterial... 9 Förpackningar med sterilt och höggradigt rent samt ren materiel Central dammsugare och städmaterial Sköljrum Tvätthantering Tvätt Tvätt som är kraftigt förorenat av kroppsvätskor Omhändertagande av ren tvätt Rengöring av medicintekniska hjälpmedel Livsmedelshygien/ Livsmedelshantering Rena redskap Tvätta händerna Disktrasan Några exempel på känsliga moment där rutiner bör redovisas: Regelverk livsmedel Avfallshantering Konventionellt avfall Farligt avfall Andningsvård Sugning av luftvägar Syrgasbehandling Inhalationsbehandling

3 14.4 Trakeostomi och trakealkanyl Sondmatning (enteral nutrition) Sond Nutritionssond genom magen Sondnäring Skötsel av aggregat, behållare, sondsprutor och matningsslang Aggregat Behållare till steril produkt Sondsprutor Matningsslang till knapp PEG/ Knapp Munvård Huddesinfektion, infartsvägar Perifer venkateter (PVK) Central venkateter (CVK), Picc-Line och Port-a-Cath Sårvård Ren rutin Steril rutin Skötsel av urinkateter Rekommendationer Blodburen smitta Hygieniska riktlinjer för husdjur/ sällskapsdjur inom kommunal vård Regler som gäller alla husdjur/ sällskapsdjur Vårdhund Hygien, infektioner och smittspridning Rutin multiresistenta bakterier Magsjuka med diarré och/ eller kräkningar verksamhetsnivå Informationsflöde inom Socialförvaltningen Utbrottsgrupp Utbildning Ansvar Vårdpersonal ska Sjuksköterska ska Enhetschefen ska

4 24.4 MAS ska Referenser

5 1 Inledning Kunskap om hygieniska rutiner är en förutsättning för att förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner. Vårdmiljöer är särskilt känsliga för spridning av mikroorganismer då patienten/ brukaren/ vårdtagaren är mer mottagliga på grund av nedsatt immunförsvar, nedsatta försvarsmekanismer eller ändringar i den normala bakteriefloran. Denna riktlinje utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10, basal hygien i vård och omsorg, och ska ingå i Socialförvaltningens kvalitetsledningssystem. 1.2 Definitioner av begrepp Rent Höggradigt rent Sterilt Aseptisk teknik Kontaminering Begreppet rent innebär att något är för ögat synligt rent. Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten av föremål/produkter som används på hel hud. Exempel kan vara blodtrycksmanschett och stetoskop. Betyder att föremål har behandlats så att de inte medför risk för smittspridning. De skall vara fria från sjukdomsalstrande bakterier. Höggradigt rena instrument och artiklar exempelvis pincett, sax, kompresser används bland annat vid såromläggning och insättning av kateter, det vill säga då man inte tränger igenom hud eller slemhinna. En steril produkt är fri från levande mikroorganismer eller har högst en levande mikroorganism per en miljon produkter. Detta krav ställs på föremål som skall tränga igenom hud eller slemhinna eller som genomströmmas av vätskor som normalt tillförs sterila områden. Exempel är kirurgiska instrument för ingrepp, infusionsaggregat, injektionssprutor och kanyler. Att arbeta med aseptisk teknik innebär att arbetet bedrivs på ett sätt som säkerställer att produktens ursprungliga renhetsgrad bibehålls, det vill säga att inget material förorenas/kontamineras under hanteringen. Med andra ord bevara det rena rent. Betyder helt enkelt att någonting har blivit förorenat, d.v.s.utsatt för något främmande på ett sådant sätt att detta inte kan rättas till. 5

6 1.3 Mål Målsättningen är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning. 2 Vem Denna rutin gäller för alla medarbetare i kommunal vård och omsorg i Klippans kommun som arbetar inom lagrummen Hälso- och sjukvård(hsl), Socialtjänst (SoL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personal som utför hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation tillhör hälso- och sjukvård. 3 Smitta och smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vårdarbete är indirekt smitta via medarbetares händer den vanligaste smittvägen. Hur stor risken för smittspridning inom vården är beror på: Personalens följsamhet till vårdrutiner som syftar till att bryta smittvägarna. Smittämnet Smittdosen Smittvägarna Individens mottaglighet Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs vid direktkontakt mellan en infekterad person som också kan vara en frisk smittbärare och en mottaglig person. Ex. hudinfektioner och sexuellt överförda infektioner. Indirekt kontaktsmitta Smittämnen överförs från en person till en annan via händer, handskar, kläder, instrument eller ytor, förorenade med smittämnen som finns i t.ex. sekret från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av små droppar från mun och luftvägar som snabbt faller genom luften inom en armslängds avstånd från ansiktet. Dropparna bär med sig smittämnen som kan nå ögon, nässlemhinna eller mun, direkt via dropparna eller indirekt via händer och föremål som förorenats av dropparna. Ett exempel på detta är influensa. 6

7 Luftburen smitta Från/ till luftvägarna Droppar torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids till luften och kan andas in (t.ex. vattkoppor). Från huden Hudpartiklar sprids från huden till luften i rummet, vid stora sår- och hudinfektioner, t.ex. brännskador. Tarmsmitta Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen direkt eller indirekt via vatten, livsmedel med mera, t.ex. calicivirus. Blodburen smitta Se under Blodburen smitta, kap Basala hygienrutiner Alla som arbetar med personlig omvårdnad och inom kök i socialförvaltningen har ett personligt ansvar att känna till och följa basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridningen. Riktlinjer och rutiner skall därför alltid tillämpas oavsett om det finns känd smitta eller inte. I basala hygienrutiner ingår handhygien d.v.s. handdesinfektion och ibland också handtvätt, handskar, plastförkläde. Ibland kan stänkskydd behövas t ex munskydd/ visir. Som anställd ska alla skriva på en förbindelse att följa de basala hygienrutinerna. Smycken, piercing och armbandsur m.m. på händer och underarmar är inte tillåtet. Stödskenor eller motsvarande ska inte bäras i vårdarbete. Personalhygien Vårdtagare i kommunal hälso- och sjukvård är på grund av ålder och eventuell sjukdom ofta infektionskänsliga. Personal som har en pågående infektion, ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, eksem, diarré eller tecken på tarminfektion skall alltid rapportera detta till enhetschef som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas. Naglar skall vara kortklippta. Nagellack, lösnaglar och nagelpåbyggnad är inte tillåtet. Långt hår skall vara uppsatt. Om huvudduk/ slöja används skall den vara kort alternativt fästas upp. Skägg ska vara välansat. Är skägget långt ska det bindas upp och inte finnas i arbetsfältet. 7

8 Händerna ska desinfekteras med godkänt handdesinfektionsmedel med handsprit omedelbart före och efter allt vårdarbete med direkt patientkontakt, efter handtvätt och när du har använt handskar. Händerna ska tvättas Tvätta händerna med flytande tvål när de är synligt smutsiga, efter direkt kontakt med avföring och andra kroppsvätskor och före livsmedelshantering. Använd flytande tvål och pappersduk och torka riktigt torrt. Vid misstänkt magsjuka tvätta alltid händerna före användning av handsprit! Skyddshandskar ersätter inte handdesinfektion. Val av handske avgörs av vårdmomentets karaktär. Handskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Händerna ska desinfekteras med handsprit omedelbart före och efter all användning av handskar. Handskar byts mellan olika arbetsmoment. Exempel på när handskar ska användas: Hjälp med nedre personlig hygien Byte av inkontinenshjälpmedel Byte av urinuppsamlingspåse Sugning av luftvägar Omläggning av sår Munvård Handskar får aldrig desinfekteras, eftersom materialet då påverkas. Handskförpackningen bör förvaras och hanteras så att handskarna inte kontamineras. Plastförkläde Plastförkläde i engångsplast ska användas utanpå arbetskläderna när det är risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Till exempel: Hjälp med personlig hygien Byte av inkontinenshjälpmedel Omläggning av sår Sugning av luftvägar Direktkontakt med kroppsvätskor Sängbäddning 5 Arbetskläder De kläder som man arbetar i är arbetskläder och det är arbetsgivaren som ansvarar för att personal som vårdarbete har arbetskläder. De ska ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med handsprit. Arbetskläder ska bytas dagligen eller då de blivit våta eller förorenade. De ska kunna tvättas i minst 60 grader Celcius, normallångt program och det rekommenderas att kläderna torkas i torkskåp eller torktumlare. 8

9 5.1 Förvaring av kläder Vårdgivare har ansvar för att hela processen för hantering av tvätt ren som smutsig, transport och förvaring görs på ett sätt så att arbetskläderna inte riskerar att sprida smitta. Rena kläder ska bevaras torrt i skåp som kan stängas. 6 Hygienartiklar Följande hygienartiklar måste finnas tillgängliga för att Socialförvaltningen ska kunna upprätthålla basal hygien samt att, vid utbrott av diarré och/ eller kräkningar skall kunna följa rutiner från Vårdhygien Skåne: Plast förkläde, vid behov med hel arm Munskydd, används då den enskilde kräks (klass II R, det innebär att de är vätskeavvisande och fungerar därmed som stänkskydd) Vinylhandskar Handsprit Ytdesinfektion, - se lista för desinfektionsmedel på intranätet Kräkpåse Flytande tvål Pappershanddukar 7 Bevaring av förbrukningsmaterial Förpackningar med sterilt och höggradigt rent samt ren material skall helst förvaras i särskilt rum eller stängt skåp innan de tas in till eller hem till vårdtagaren. De skall skyddas från fukt, damm och annan nedsmutsning. Förvaring får inte ske på golvytan. Om stora temperaturskillnader förekommer i kombination med fukt kan kondens bildas inuti en steril förpackning. Då kan innehållet inte längre betraktas som sterilt. Omläggningsmaterial bör helst förvaras i sin ursprungsförpackning. Överflyttning till mindre kartonger eller dylikt kan öka risken för förorening och förkortar hållbarheten. Höggradigt rena instrument och omläggningsmaterial kan till exempel förvaras i plastlådor eller rostfria förvaringslådor med lock. Lådorna skall kunna rengöras/desinfekteras i spoleller diskdesinfektör. OBS! All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade händer 8 Central dammsugare och städmaterial På boenden är städmaterial rumsbundet. Det ska finnas material för att utföra akutstädning samt städning i samband med utbrott av t.ex. calici och rotavirus. Städmaterial ska tvättas i separat maskin. 9

10 Har det särskilda boendet central dammsugare bör varje boende ha egen munstycke och slang. 9 Sköljrum I sköljrummet ska det finnas handskar, handsprit, förkläde och ytes desinfektion. Det ska finnas en struktur för ren och oren yta. 10 Tvätthantering I tvättutrymmet ska det finnas handskar, handsprit, plastförkläde och ytdesinfektion och det ska finnas rutiner för hantering av tvätt. Använd alltid handdesinfektion efter avslutat arbete med smutstvätt Tvätt De boendes tvätt bör tvättas separat. Tvätten förvaras helst i personlig tvättkorg på den boendes toalett. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättkorg. Tvätten sorteras efter lämplig temperatur. Blöt smutstvätt ska ej torkas före tvätt utan läggas direkt i tvättkorg Tvätt som är kraftigt förorenat av kroppsvätskor Tvätten förvaras i tvättkorg på den boendes toalett och ska tvättas så snart som möjligt. Fasta föroreningar tas bort med papper före tvätt. Tvätten sorteras efter lämplig temperatur och tvättas separat. Tvätten torkas lämpligen i torktumlare eller torkskåp Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och läggs därefter i den boendes egna skåp. Ren tvätt ska inte förvaras i tvättstugan eller fraktas i korg för smutstvätt. 11 Rengöring av medicintekniska hjälpmedel Se 12 Livsmedelshygien/ Livsmedelshantering 12.1Rena redskap Bland det viktigaste i hanteringen av livsmedel är att undvika spridning av bakterier från ett livsmedel till ett annat via redskap och arbetsytor. Håll knivar och skärbrädor rena. Använd gärna olika skärbrädor och redskap till kött och grönsaker. Se till att regelbundet rengöra förvaringsutrymmen. Förpacka livsmedel väl och skilda från varandra. 10

11 12.2 Tvätta händerna Börja alltid matlagningen med att tvätta händerna noggrant med tvål och vatten. Tänk också på att tvätta händerna om du växlar mellan olika livsmedel, till exempel kött och sallad eller om du varit utomhus, på toaletten eller klappat något husdjur Disktrasan Bakterier trivs och växer snabbt i disktrasor. Använd därför inte disktrasan för att torka av skärbrädan eller redskap. Det är också viktigt att byta disktrasa ofta Några exempel på känsliga moment där rutiner bör redovisas: Mottagning av maten till avdelningen är ofta ett överlämnande av ansvar från produktionskök till avdelningen. Av rutinerna ska bland annat framgå vid vilka tid- och temperaturgränser maten ska reklameras. Varmhållning påverkar matens kvalitet, varm mat bör serveras inom två timmar från produktionstillfället. Serveringstemperaturen får inte understiga +60 grader Celcius. Mat som åter uppvärms ska värmas till en kärntemperatur av +70 grader C i minst två minuter. Det tar olika lång tid för olika maträtter att uppnå rätt kärntemperatur. Det är svårare att uppnå en jämn temperatur i hela portionen när man värmer upp mat i en mikro jämfört med uppvärmning i ugn. Serveras mat till patienter på andra tider än ordinarie kräver det rutiner som säkerställer kvaliteten. Till exempel plats i kylskåp, tid och temperaturkontroll samt återuppvärmningstider. Bufféservering ställer höga hygieniska krav på köket och mikroorganismer sprids lätt via livsmedel men även lätt via redskap, som till exempel skedar och tänger att ta mat med. En riskanalys kan visa att bufféservering inte är lämplig på ett mottagningskök. Personalflödet kan orsaka kontaminering av maten. Diskning ska ske med ett flöde från orent till rent så att korskontaminering inte sker till livsmedel. Diskning för hand är inte tillåtet. För att effektiv rengöring och avdödning av partiklar och mikroorganismer ska uppnås sker diskningen i fyra steg: 1) Fördiskning i <30 graderc 2) Huvuddiskning i graderc 3) Slutsköljning i >80 grader C 4) Lufttorkning av diskgodset Vårdtagare och anhöriga får inte vara i köket. Det är lämpligt att inrätta speciella kökstjänster för att kunna upprätthålla den höga nivån på hygien som mathantering kräver. 11

12 12.5 Regelverk livsmedel - EG-förordningen 852/2004 om livsmedelshygien - Livsmedelslagen SFS 2006:804 - Livsmedelsförordningen SFS 2006:813 - LIVSFS 2005:20 Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av livsmedel - SLVFS 1996:36 Livsmedelsverket föreskrifter och allmänna råd om personalhygien - Livsmedelsverkets Vägledning Hygien Avfallshantering Avfall som uppkommer inom vården ska precis som annat avfall förpackas så att hanteringen i senare led inte kan förorsaka skador på personal och miljö. För att minska riskerna för smittspridning till dem som hanterar avfall indelas avfallet i konventionellt avfall (hushållsavfall) och farligt avfall (riskavfall) Basala hygienrutiner tillämpas alltid vid hantering av avfall Konventionellt avfall Det mesta av det avfall som förekommer inom vården är konventionellt avfall. Det är till exempel: Inkontinensskydd Använda förband Tomma blodpåsar Tomma urinuppsamlingspåsar Tomma behållare för infusionsvätska Sprutor för engångsbruk utan kanyl (OBS! Ej om de används till cytostatika). Följ alltid lokala anvisningar om hur avfallet ska sorteras, förpackas och förvaras. Material som varit i kontakt med kroppsvätskor eller läkemedel får aldrig återvinnas Farligt avfall Avfall som kan innebära större smittrisk vid hanteringen kallas farligt avfall. Farligt avfall är bland annat: Smittförande avfall Skärande/ Stickande avfall (är alltid smittförande) Kasserade läkemedel Med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt menas cytostatika, men även andra läkemedel som till exempel antibiotika Beträffande märkning, förvaring, uppsamlingsplats och transport av farligt avfall 12

13 se rutin för farligt avfall Skärande/ stickande avfall Vissa sprutor för engångsbruk med fast kanyl Kanyler för engångsförbruk Knivblad Rakblad Lansetter för blodprovtagning Suturnålar Tömda läkemedels ampuller av glas Detta avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor ska läggas i punktionssäker behållare (kanylburk) som skyddar mot skär- och stickskador. Behållaren ska vara märkt med text och symbol i svart på gul botten: Skärande/ stickande, smittförande avfall symbol för biologisk fara (triangel med svart bård) OBS! Ha alltid kanylburken nära till hands Lägg använd kanyl direkt i kanylburken utan att först sätta tillbaka hylsan Fyll aldrig burken mer än 2/3. Sätt på locket Ta hand om kanylburken enligt rutin Inom hemsjukvården kan en punktionssäker behållare medföras till flera patienter om det inte föreligger risk för smitta, exempelvis gastroenterit. Enskild patient kan även ha en egen behållare som förvaras i eget boende Kasserade läkemedel Kasserade läkemedel läggs i avsedd behållare och lämnas in på närmaste apotek. OBS! Inga läkemedel får hällas eller slängas så de kommer ut i avloppet Cytostatika Cytostatika och avfall från beredning av läkemedel med bestående toxisk effekt efter beredning är exempelvis: Sprutor Överföringskanyler Infusionsaggregat Injektionsflaskor Ampuller Underlägg Handskar Tvättlappar 13

14 Inkontinensskydd med urin Övrigt material som kan innehålla cytostatika skickas därför som farligt avfall. -Se rutin för farligt avfall 14 Andningsvård Tillämpa alltid basala hygienrutiner Sugning av luftvägar Sugning i de övre luftvägarna omfattar näsa, munhåla och svalg, det vill säga ovanför struphuvudet. Indikation för sugning är sekret som patienten inte kan avlägsna själv. Sugning i de nedre luftvägarna omfattar luftstrupe och luftrör, vanligtvis via nasal eller oral tub, trakealkanyl eller öppet stoma vid laryngektomi. Använd alltid handskar och plastförkläde. Desinfektera händerna. Munskydd och skyddsglasögon eller visir används vid risk för stänk. Har patienten lungtuberkolos används andningsskydd. Använd en ny sugkateter vid varje sugtillfälle. Använd inte samma sugkateter för övre och därefter nedre luftvägar. Hantera sugkateter aseptiskt. Efter avslutad sugning samlas sugkatetern i handen. Dra sedan handsken över sugkatetern innan den kastas. Efter avslutad sugning spolas sugslangen igenom med kranvatten. Sugkoppen fylls endast med lite vatten som byts flera gånger dagligen. Koppen märks med datum och byts varje dag. Byt sugslangen 1-2 gånger/dygn. Den gamla sugslangen kasseras. Sugflasken rengörs och desinfekteras dagligen ( samt vid tömning) i spol- eller diskdesinfektor. Saknas desinfektor diskas sugflasken för hand med rengöringsmedel och separat diskborste. Om möjligt kan sugflaskan diskas i diskmaskin. Sugflaska/ påse av engångstyp kan ibland vara ett alternativ. Filtret på sugflaskelocket byts 1 gång/ vecka och före användning till ny patient eller enligt tillverkarens anvisning Syrgasbehandling Säkerställ en god näs- och munvård hos patienten. Om anfuktning ska utföras ska den vara ordinerad. Bäst är att använda engångsflaskor. Om flergångsflaskor används flergångsflaskor fylls de till hälften med sterilt vatten. Vattnet bytts dagligen. Rengör och värmedesinfektera flaskan dagligen. Metalldelarna torkas av med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel. Fuktflaskan förvaras torrt när den inte används. 14

15 14.3 Inhalationsbehandling Det finns flera olika typer av utrustning för inhalation av läkemedel exempelvis pulverinhalatorer, inhalationssprayer, inhalationsaerosoler och nebulisatorer. Det är viktigt att den som ska använda utrustningen läser tillverkarens anvisningar noggrant innan behandlingen påbörjas Nebulisatorer Rengör alltid läkemedelsbehållaren mellan varje inhalation. Ta reda på hur nebuliseringsutrustningen fungerar. Läs tillverkarens bruksanvisning om användning, rengöring och skötsel. Använd alltid sterilt vatten vid rengöring och sköljning av utrustningen, för att undvika spridning av legionella i samband med nebuliseringen. Dokumentera i patientjournalen vilken typ av utrustning som används. Om kemikalier används vid rengöring av utrustningen måste de rengjorda delarna sköljas noggrant efteråt. Tänk på att klorhexidinsprit eller väteperoxid inte är lämpligt för rengöring av plastmaterial eftersom det skadar plasten. Diskdesinfektor är ett lämpligare alternativ Trakeostomi och trakealkanyl Håll huden runt stomat ren och torr för att undvika risk för bakterie- och svampväxt. Ge akt på hudrodnad. Byt förband, så kallad slitskompress, vid behov eller enligt ordination, dock minst en gång per dag. Fukta en ren kompress med kranvatten. Rengör området runt stomat. Vid rodnad runt stomat, kan det vara bra att pensla på med en barriärfilm som ger en skyddande hinna. Låt torka ordentligt innan ny slitskompress sätts på plats. Rengör patientens hals och nacke med mild tvål och kranvatten. Inspektera, rapportera och dokumentera stomats utseende och eventuella förändringar. Vid misstanke om infektion runt stomat tas ett prov för odling enligt ordination. Trakealkanyl byts enligt läkarordination Innerkanylen rengöras 1-2 gånger/dag samt vid behov. Tag ut innerkanylen och rengör den invändigt och utvändigt med varmt kranvatten och flytande, oparfymerat handdiskmedel genom att dra rena, blötta kompresser genom innerkanylen med hjälp av en böjd peang eller pincett. Upprepa tills allt synligt slem har avlägsnats. Var försiktig så att trakealkanylen inte repas på insidan. Skölj ur innerkanylen med varmt vatten. Låt lufttorka eller torka torrt med en ren kompress och sätt tillbaka innerkanylen. Att torka torrt med kompress är att föredra med hänsyn till eventuell legionellaförekomst i kranvattnet. 15

16 15 Sondmatning (enteral nutrition) Risk För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner. Arbeta alltid med desinfekterade händer vid hopkoppling och övrig hantering av sondmat för att förhindra bakteriekontamination av näringslösningen. Vid hopkoppling och andra manipulationer finns risk för att förorena näringslösning och system, vilket kan leda till tillväxt av bakterier i näringslösningen Sond Nasogastrisk sond Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till magsäcken Nutritionssond genom magen Witzelfistel En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) En tunnare kateter läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via magsäcken ut på huden. Knapp Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen ansluts en matningsslang vid matning Sondnäring Det finns både steril och icke sterila näringslösningar 15.4 Skötsel av aggregat, behållare, sondsprutor och matningsslang Dessa är medicintekniska produkter och kan vara för flergångs/ engångsbruk. Engångsprodukter ska INTE återanvändas. Tänk på att tillverkarens ansvar upphör om en engångsprodukt återanvändas Aggregat Aggregatet är en medicinskteknisk engångsprodukt och får därmed inte återanvändas Vid intermittent tillförsel byts aggregatet efter varje matningstillfälle Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn Vid kontinuerlig användning av storpåse byts aggregatet när påsen är tom Behållare till steril produkt Engångs eller flergångsbehållare kan användas för icke steril produkt. Flergångsbehållare diskas mellan varje matningstillfälle med handdiskmedel och vatten, eller körs i diskdesinfektor/ hushållsdiskmaskin och lufttorkning. Kasseras vid missfärgning eller vid bristande funktion, annars byte minst 1 gång per månad. 16

17 15.7 Sondsprutor Engångs eller flergångsspruta kan användas. Engångssprutan kasseras efter användning. Om sondsprutan är för flergångsbruk tas den isär och rengörs i diskdesinfektor eller hushållsdiskmaskin mellan matningarna. I hemmet kan det rengöras med diskmedel och vatten. Sprutan sköljs noggrant. Låt den lufttorka isärtagen och upprättstående. Vid matning hälls sondnäring över i ren diskat kärl. Förvaras torrt och dammfritt tillsammans med övriga tillbehör för enteral nutrition. Sprutan kasseras när den blivit trög, otät, repig eller missfärgad, byte minst 1 gång per månad Matningsslang till knapp Matningsslangen (adaptern) är för flergångsbruk och ska rengöras regelbundet. Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten. Diskas mellan matningarna med diskmedel och vatten. Använd flaskborste. Skölj noggrant Förvaras i ny ren patientmärkt plastpåse/ plastburk med lock i kylskåp Matningsslangen kasseras då den blivit missfärgad eller vid bristande funktion, läs fabrikantens rekommendationer för frekvens av byte PEG/ Knapp Huden runt PEG/ knapp kan betraktas som ett öppet sår och koloniseras därför lätt med bakterier. Rengör stomiområdet dagligen med tvål och vatten Torka huden eller låt den lufttorka ordentligt Om huden runt PEG ser irriterad/ infekterad ut kan den tvättas med Hibiscrub var 6:e dag Håll torrt inget förband Munvård OBS! Patienten behöver hjälp med munhygien vid flera tillfällen dagligen! 16 Huddesinfektion, infartsvägar Tillämpa alltid basala hygienrutiner Perifer venkateter (PVK) Det är viktigt att venkateterns inneliggande tid blir så kort som möjligt. Arbeta aseptiskt. Sätt alltid en ny steril propp om proppen har avlägsnats. Undvik att i onödan beröra kopplingar, sidoingånger och förband. Det finns inget forskningsstöd för att regelbundet byte av PVK är nödvändigt för att undvika tromboflebit, men i Sverige rekommenderas det att en PVK minst var 3:e dygn. 17

18 PVK ska inspekteras 3-4 gånger dagligen och tas bort vid tecken på komplikation. Om en PVK har lagts in vid en akutsituation då adekvat huddesinfektion inte utförts, bör den snarast bytas. Använd förband som gör det möjligt att se insticksstället Central venkateter (CVK), Picc-Line och Port-a-Cath Använd vid behov engångs plastförkläde. Desinfektera händerna före och efter hantering av CVK/ Picc-line/ Port-a-Cath. Använd vid behov rena undersökningshandskar vid hantering av CVK/ Picc-line/ Port-a-Cath. Arbeta alltid aseptiskt så att det höggradigt rena behålls höggradigt rent och det sterila behålls sterilt. Utför så få manipulationer som möjligt, ha ett genomtänkt arbetssätt. Vid manipulation, desinfektera kranöppning/injektionsventil med klorhexidinsprit 5 mg/ml. Låt lufttorka efter desinfektion. Ta alltid ny, steril skyddspropp. Insticksstället inspekteras i samband med omläggning samt vid behov. Inspektion mellan omläggningstillfällen kan många gånger göras av patienten själv eller närstående. Trevägskranar och injektionsventiler ska ses som en helhet. Målet för bytesfrekvens är att göra så få manipulationer som möjligt som innebär att systemet bryts. Vid användning av produkter som är blod- och fettresistenta är rekommenderad bytesfrekvens var 3:e dygn och upp till var 7:e dygn, oavsett om det är blod, fett eller klara vätskor som infunderas. För Port- a- Cath (subcutan venport) gäller följande: - Vid manipulation eller portnålsättning; desinfektera kranöppning/injektionsventil respektive huden - Låt lufttorka under minst 30 sekunder - Patienten kan gärna duscha om förbandet över insticksstället är tätt. 17 Sårvård Utför alla omläggningar aseptiskt. Lägg inte om sår samtidigt som det pågår bäddning, städning och servering av mat i lokalen. Tillämpa alltid basala hygienrutiner vid såromläggningen Rengör och punktdesinfektera de ytor där material för såromläggningen ska finnas 18

19 Ta fram det material som behövs under omläggningen Rengör och punktdesinfektera de ytor som blivit förorenade i samband med omläggning Använt engångsmaterial läggs i plastpåse som knyts ihop och slängs efter omläggningen Använda flergångsartiklar t.ex. peanger ska desinfekteras efter avslutat omläggning 17.1 Ren rutin Ren rutin kan användas till svårläkta bensår trycksår förorenade sår, t ex traumatiska sår vid det akuta omhändertagandet Vid ren rutin används höggradigt rena instrument, det vill säga rengjorda och desinfekterade instrument, höggradigt rent förbandmaterial och kranvatten. Kranvattnet ska vara färskt tappat från en kran som används regelbundet. Låt vattnet rinna någon minut. Vattnet ska vara ljummet. Används vatten från egen brunn ska kvalitén kontrolleras med avseende av bakterieförekomst innan det används Steril rutin Vid steril rutin används sterila instrument, förband och sterila lösningar. Sår läggs om med steril rutin: Operationssår det första dygnet Operationssår så länge det finns dränage eller glipa i såret Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare, normalt sterilt vävnad Infektionskänslig vårdtagare (avgörs av läkare). All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade händer. Smutsiga instrument ska rengöras inom 2-3 timmar efter användandet. 18 Skötsel av urinkateter Riskerna för en urinvägsinfektion ökar betydligt när man har ett kvarliggande urinvägskateter (KAD). Det är då extra viktigt med hygienen. Ordination av katetertyp, indikation, behandlingsmetod och beräknad liggtid skall göras av behandlande läkare och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Indikationen för behandlingen ska omprövas kontinuerligt Rekommendationer Utred anledning till patientens urinvägsbesvär. Behandlingen ska ordineras av läkare. Dokumentera tidpunkt och indikation för ingreppet i patientens journal. Ompröva fortlöpande behovet. 19

20 Intermittent tappning ska övervägas vid långvariga problem innan KAD sätts in. Om KAD behövs ska supra pubis kateter övervägas. Upprätta en individuell vårdplan för vård- och behandling av patienter med urinvägsproblem KAD ska ha tömbar påse. Systemet får ej brytas mellan kateter och slang. Påsen byts vid kateterbyte och vid behov, dock minst en gång per vecka. Märk påsen med datum för bytet. På natten kan en ej tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara Vid byte av urinpåse och spolning av KAD ska slangen sprit avtvättas med t.ex. klorhexidinsprit innan isärtagning Ventil kan sitta kvar till ordinarie KAD byte. Tillämpa basala hygienrutiner. Observera att handskarna ska bytas efter varje patient Blåssköljning Blåssköljning utförs enligt ordination med steril spruta (alternativt spolampull) och med steril, ordinerad spolvätska: Spolampull - Desinfektera spolampullens hals och bryt av spetsen - Undvik att spolampullens mynning kommer i beröring med kateterns utsida. Sårspruta - Använd steril engångs sårspruta - Häll vätskan i steril skål och dra därefter upp vätskan i sprutan - Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida. 19 Blodburen smitta Med blodburen smitta avses smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor och/ eller blodprodukter överförs från en individ till en annan. Det finns alltid en risk för blodsmitta eftersom den enskilde inte alltid har kunskap om att hen är smittbärare. Därför ska all blod betraktas som smittsamt. Detta innebär att basala hygienrutiner skall tillämpas vid kontakt med alla patienter där det finns risk för oskyddad blodkontakt. Sticksäkra produkter ska användas. 20

21 Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården. Därför måste det förebyggande arbetet för att undvika sådana skador prioriteras. Se rutin farligt avfall Arbetsgivaren ansvarar för att det finns fungerande arbetsrutiner, nödvändig skyddsutrustning och skyddsinstruktioner samt att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för tillbud och skador. All personal ska känna till vilka riskmoment som finns, vilken teknik som ska tillämpas och vilka åtgärder som ska vidtas vid stick-/ skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller skadad hud. Personal bör också ha kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas vid tillbud som kunde orsakat skada med risk för blodburen smitta. Arbetstagaren är skyldig att känna till och följa givna skyddsrutiner. Alla skador och tillbud ska rapporteras, anmälas, utredas och följas upp. 20 Hygieniska riktlinjer för husdjur/ sällskapsdjur inom kommunal vård Det är förenat med vissa hygieniska risker i samband med att husdjur/ sällskapsdjur vistas på vårdenheter. De kan vara där av olika orsaker Vårdhund som har ett definierad uppdrag Hundar med specifikt arbete, t.ex. ledarhund, service hund Personal och besökandes privata hund som kommer på besök Katt/ annat sällskapsdjur som tillhör boendet och vistas i lokalerna. Oavsett orsak till att djuret befinner sig på vårdenheten så ska vissa hygieniska regler upprätthållas Regler som gäller alla husdjur/ sällskapsdjur De får inte ha tillträde till kök, toaletter, sköljrum, tvättstuga, förråd och omklädningsrum. De får inte vara med under gemensamma måltider. De får inte vistas hos vårdtagare med pågående infektion, antibiotikabehandling eller konstaterad bärarskap av multiresistent bakterie. För brukare som har känd multiresistent bakterie är det tillåtet att vara tillsammans med husdjuret utomhus. Djuren serveras sin mat på avskild plats, inte på samma plats där den boende äter. Matskålarna ska diskas efter varje måltid. Bör köras i diskmaskin. De får inte diskas med samma diskborste som övrigt gods. Djuren får inte slicka boende i ansiktet, särskild kring munnen eftersom smitta oftast sker från avföring till mun Vårdhund Vårdsyftet med att använda hund måste vara tydligt och verksamheten måste bedrivas enligt en fastställd rutin. Införandet ska vara planerad och föregås av riskanalys. 21

22 Se rutin för vårdhund 21 Hygien, infektioner och smittspridning Inom Vårdhygien i Region Skåne arbetar hygiensjuksköterskor och en hygienläkare riktad till den kommunala hälso- och sjukvården. De utför hygienronder efter bokning samt anpassar rutiner till den kommunala hälso- och sjukvården. Rutiner finns på All kontakt med dessa personer skall ske via medicinsk ansvarig sjuksköterska, MAS 21.1 Rutin multiresistenta bakterier Antibiotikaresistenta bakterier ger inte upphov till fler eller svårare infektioner an antibiotikakänsliga bakterier. Däremot är behandlingen av en infektion mer komplicerad och om antibiotikaresistensen inte är känd i början av en sjukdomsepisod finns risken att behandlingen de första dygnen är verkningslös. Vid misstänkt smitta hos personal kontaktas MAS samt företagshälsovården för att göra en plan kring provtagning och smittspårning Magsjuka med diarré och/ eller kräkningar verksamhetsnivå Snabb upptäckt och rapportering av symtom samt snabbt insätta åtgärder är avgörande för att förhindra eller begränsa utbrottet. Inom den drabbade enheten ansvarar enhetschefen för att det finns lokala rutiner för hur man hanterar detta samt hur informationen sprids inom enheten Vid kontakt med vårdcentral, sjukhus, jourläkare, ambulans m.fl. informera om misstänkt utbrott av gastroenterit. MAS skall informeras vid misstänkt utbrott. Sammanställning efter fall av vårdrelaterad gastroenterit skall skickas till MAS. - Finns på intranätet Verksamheter som drivs av annan utförarare än socialförvaltningen bör upprätta liknande rutiner för informationsflödet. 22

23 21.3 Informationsflöde inom Socialförvaltningen Vid misstänkt magsjuka inom Socialförvaltningens verksamheter kontakta nedanstående personer via telefon eller mail: Helgfria vardagar (07:30 16): Enhetschefen för sjuksköterskor Enhetschefen för Rehabenheten Ovannämnda enhetschefer vidarebefordrar detta helgfria vardagar till: Samtliga sjuksköterskor och rehab personal inom Socialförvaltningen SVPL-teamet Enhetschefer inom Vård och omsorg, IFO och LSS MAS Verksamhetschef på vårdcentralerna Kväller, Nätter och helger till tjänstgörande sjuksköterska. Tjänstgörande sjuksköterska vidarebefordrar detta kväller, helger och nätter till: Samtliga enhetschefer inom Vård och Omsorg, IFO och LSS Samtliga sjuksköterskor och Rehabpersonal inom Socialförvaltningen SVPL-teamet MAS Verksamhetschef på vårdcentraler. När magsjuka med diarré och eller kräkningar upphör När magsjuka med diarré och/ eller kräkningar upphört inom Socialförvaltningens verksamheter meddela: Enhetschef för sjuksköterskorna Enhetschef för Rehabenheten Ovannämnda enhetschefer vidarebefordrar detta, närmast följande vardag, till: Samtliga sjuksköterskor och rehabpersonal inom Socialförvaltningen SVPL-teamet Enhetschefer inom vård och omsorg, IFO och LSS MAS 23

24 22 Utbrottsgrupp Det är viktigt att kunna begränsa smittspridning i vård och omsorg. När smittspridning i vård och omsorg utgör ett allvarligt hot mot patientsäkerheten bör en utbrottsgrupp bildas. Smittskyddsläkaren har ett övergripande ansvar för smittskyddsarbetet i Skåne och beslutar samt sammankallar en utbrottsgrupp. Vem som deltar beror på den aktuella situationen. När utbrottet är under kontroll upplöses gruppen. 23 Utbildning Enhetschefer ansvarar för att all personal (tillsvidareanställda, visstidsanställda, timanställda) har kunskap om basal hygien och kan använda kunskapen. Hjälp, webbutbildning och inspiration finns på: 24 Ansvar Vårdgivaren har enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ansvar för att bedriva en god och säker vård Vårdpersonal ska Inhämta vårdhygienisk kunskap. Vara väl förtrogen med och tillämpa gällande hygienrutiner och riktlinjer. Rapportera misstänkt smittspridning till sjuksköterska/ enhetschef Sjuksköterska ska Bedöma och förebygga risk för smittspridning. Informera personal och enhetschefer om lämplig arbetsmetod i olika situationer Fortbilda/ handleda personal Rapportera avvikelser Meddela MAS och enhetschef vid misstanke om pågående smittspridning, t ex influensa, magsjuka, förekomst av multiresistenta bakterier (MRB), blodburen smitta, smittsam tuberkulos Enhetschefen ska Vara väl förtrogen med vårdhygieniska rutiner och riktlinjer Se till att rutiner och riktlinjer följs av all personal. Se till att samtlig personal vid introduktion får kunskap om gällande rutiner och riktlinjer. Se till att regelbunden utbildning och information sker. Se till att arbetsrutiner anpassas enligt vårdhygieniska rutiner och riktlinjer i samråd med sjuksköterska/ arbetsterapeut och eller MAS. Enhetschef ansvarar för att egenkontroll görs två gånger årligen samt att Rapport om egenkontroll hygienföreskrifter skickas till MAS. 24

25 24.4 MAS ska Se till att rutiner och riktlinjer finns upprättade enligt gällande lagstiftning. Bevaka förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Ge information till verksamheten. Se till att uppföljning sker av tillämpningen avseende gällande rutiner 25 Referenser Basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10 Vårdhandboken, Socialstyrelsens Hundar i vård och omsorg. Vägledning till gällande regelverk 25