Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden och helt utan nederbörd i området. Enligt veckans mätning har kväveupptaget ökat med 6 kg/ha i nollrutorna och 10 kg/ha i fält sedan förra mätningen. I genomsnitt har 41 kg N/ha tagits upp i nollrutorna medan upptaget i fält i genomsnitt var 83 kg N/ha. Veckans mätning gjordes den 28 maj förutom i Grillby och Veckholm där vi mätte den 25 maj. Det har varit fortsatt torrt och varmt under veckan som gått, utan någon nederbörd alls. Marktemperaturen var i måndags 14-18 grader. Utvecklingen går fortsatt snabbt och ligger cirka en vecka tidigare än normalt för årstiden. De flesta fält hade kommit upp i DC 41 med variation mellan DC 39-47. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 28 maj 2018.
Mineralisering i nivå med tidigare år Mineraliseringen är fortfarande relativt bra med tanke på det torra vädret. Jämfört med tidigare år ligger upptaget i nollrutorna ungefär på samma nivå som vid motsvarande utvecklingsstadium under 2014-2017 (Bild 2). Upptaget ligger mellan 19 och 90 kg/ha med ett medelvärde på 41 kg/ha. Vi ser inga skillnader mellan fält med olika förfrukter i år. Lågt upptag av gödselkväve Kväveupptaget i fält har inte varit så högt under den gångna veckan, endast 10 kg/ha i genomsnitt (variation mellan 0 och 28 kg/ha). Det är mindre än vad vi har haft under motsvarande utvecklingsperiod tidigare år. Förmodligen beror det på att grödans utveckling har stressats av det torra och varma vädret och att inte tillväxt och kväveupptag har hängt med i samma takt. Skillnaden mellan upptag i fält och nollrutor ger en bild av hur mycket gödselkväve som har tagits upp. Förra året vid motsvarande utvecklingsstadium var mängden upptaget gödselkväve 35 kg/ha och vid motsvarande utvecklingsstadium 2014-2016 så var upptaget 65-71 kg/ha. Just nu visar årets mätningar att 42 kg/ha av gödselkvävet har tagits upp. Det tyder på att det fortfarande borde finnas en hel del gödselkväve kvar i marken som grödan kan utnyttja. Bild 2. Kväveupptag i nollrutor och i fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2014-2018.
Avvakta med komplettering Normalt sett är det hög tid att bestämma sig för eventuell kompletteringsgödsling vid dessa utvecklingsstadier. Den torra väderleken gör det dock svårt att avgöra skördepotentialen i fälten beroende på om det kommer regn inom rimlig tid framöver eller inte. Många bestånd ser fortfarande fina ut, men det finns risk för skottreduktion och för att antalet kärnor per ax minskar genom småaxreduktion och blomreduktion, om grödan inte får tillräckligt med vatten under den närmaste perioden. Det kan dock variera mellan olika sorter hur mycket detta påverkar den slutliga skörden. Vissa sorter är beroende av många skott och många kärnor per ax, medan andra sorter som t.ex. Julius kan kompensera för att det är få kärnor per ax med en högre tusenkornvikt. Regnet behövs också för att gödselkvävet ska bli tillgängligt för växterna. Just nu visar väderleksprognoserna inte något regn under de kommande tio dagarna. Därför kan det vara en fördel att avvakta med ytterligare gödsling, både för att bättre kunna bedöma skördepotentialen och eftersom det krävs regn för att kvävet ska bli tillgängligt för grödan. I de torra förhållanden som råder är det troligtvis inte kvävetillgången som är begränsande, utan det är främst regn som behövs för ökat upptag av kväve. När eventuell kompletteringsgödsling läggs så här sent i grödans utveckling är det bra att använda gödselmedel som är snabbt tillgängligt för växterna, till exempel kalksalpeter, som snabbt kan lösas upp och där allt kväve är i form av nitrat. Presentation av varje plats Sist i brevet visar vi diagram över kväveupptaget och foto för varje nollruta. Detta uppdateras med nya mätvärden och foton varje vecka. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag den 4 juni. Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala
1 Västerås I Västerås ligger nollrutan på ett fält med moig lättlera efter höstraps, där sorten är Julius. Här har upptaget i fält varit högre än på de flesta andra platser under den gångna veckan, 28 kg/ha. 1 Västerås Jordart Moig lättlera Mullhalt 3-6% Stallgödsel Ja Förfrukt Raps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7500 kg/ha 22 april 94 12 maj 120 (Biogödsel) 1 Västerås (ff höstraps) DC43, 28 maj, 2018 (Foto: Henrik Forsberg)
2 Veckholm I Veckholm mäter vi i två rutor på samma fält för att kunna titta på inomfältsvariationen. Ruta 2a ligger lite mer gynnsamt till, medan ruta 2b ligger uppe på en höjd i fältet och förmodligen har lite lättare jordart och eventuellt lägre mineraliseringspotential. Sorten är Norin. Här har upptaget stått stilla under den senaste veckan. Fortfarande följs värdena åt på de två platserna, men 2b ligger lite hela tiden lite lägre än 2a. 2a Veckholm 2b Veckholm Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 02 september 02 september Skott/m 2 på våren 1100 1100 Förväntad skörd 8000kg/ha 8000 kg/ha 27 april 120 120
2a Veckholm (ff höstvete) DC41, 25 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren) 2b Veckholm (ff höstvete) DC41, 25 maj 2018 (Foto: Jonas Törngren)
3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs mäter vi i två olika fält. Fält 3a har förfrukt höstraps och är direktsått med en SeedHawk (dubbelt radavstånd). Fält 3b är plöjt och har höstvete som förfrukt. Det är tre veckors skillnad i sådatum mellan fälten (8 september respektive 29 september), så det är svårt att jämföra upptaget. Dessutom är det olika sorter på höstvetet: Plats 3a har sorten Linus medan fält 3b har sorten Julius. Här har upptaget i 3b ökat betydligt under veckan som gått, men det är i stort sett ingen skillnad mellan nollruta och fält. 3a Enköp.näs 3b Enköp.näs Jordart Styv lera Styvlera Mullhalt 2-3% 2-3% Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstraps Stråsäd Sådatum 08 september 29 september Skott/m 2 på våren 1050 1170 Förväntad skörd 8000 kg/ha 7000 kg/ha 16 april 100 100 08 maj 68 68
3a Enköpingsnäs (ff höstraps) DC 45, 28 maj 2018 3b Enköpingsnäs (ff höstvete) DC 41, 28 maj 2018
4 Svinnegarn I Svinnegarn mäter vi i två olika fält: 4a med höstraps som förfrukt och 4b som har ärter som förfrukt. Fältet med ff höstraps är plöjt medan fältet med ff ärter är bearbetat med Carrier. Fälten ligger nära varandra och förutsättningarna relativt lika förutom att fält 4a fick rötslam 2014. Sorten är Julius på båda fälten. Skillnaderna är små, men vi ser en lite högre kväveleverans i nollrutan efter ärter och även något högre kväveupptag i fältet. I 4b fanns kraftiga torksprickor i fältet (se bild nedan). 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart Mellanlera Mellanlera Mullhalt 3-6% 3-6% Stallgödsel Rötslam 2014 Nej Förfrukt Höstraps Ärter Sådatum 18 september 18 september Skott/m 2 på våren 1240 830 Förväntad skörd 8000 kg/ha 8000 kg/ha 12 april 120 120
4a Svinnegarn (ff höstraps) DC 43, 28 maj 2018 4b Torksprickor Svinnegarn (ff ärter) DC 41, 28 maj 2018
5 Enköping I Enköping mäter vi i två fält där båda haft höstvete som förfrukt. Sorten som odlas är Julius. I 5b är nollrutan mycket blek och inget ytterligare kväve har tagits upp varken i nollruta eller i fält sedan förra mätningen. Endast 6 kg/ha har tagits upp i fältet i 5a. 5a Enköping 5b Enköping Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 4,1 2,3 Stallgödsel Nej Ja Förfrukt Höstvete Höstvete Sådatum 18 september 11 september Skott/m 2 på våren 1050 1180 Förväntad skörd 8000 kg/ha 7800 kg/ha 16 april 100 100 03 maj 80 80
5a Enköping (ff höstvete) DC 41, 28 maj 2018 5b Enköping (ff höstvete) DC 43, 28 maj 2018
6 Torstuna I Torstuna mäter vi i ett fält som har ärter som förfrukt (6a) och ett fält som har korn som förfrukt (6b), men med jämförbara förutsättningar i övrigt. Sorten är Praktik. Här har grödans utveckling fortsatt gått snabbt medan upptaget av kväve och grödans tillväxt har varit liten under den senaste veckan. Även här är det mycket torksprickor. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart Styv lera Styv lera Mullhalt 4 5,6 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Ärter Korn Sådatum 18 september 17 september Skott/m 2 på våren 570 590 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7000 kg/ha 25 april 130 130
6a Mycket torksprickor i Torstuna (ff ärter) DC43, 28 maj 2018 6b Torstuna (ff korn) DC 43, 28 maj 2018.
7 Grillby I Grillby mäter vi på ett fält där stallgödsel används regelbundet. Förfrukten är åkerböna och innan dess var det åtta års lusernvall på fältet. Sorten är Mariboss. Vi mäter både i en ruta som inte fått något kväve alls i år (nollruta) och en ruta som fått mineralkväve men ingen stallgödsel i år (end mineralgödsel) och i det gödslade fältet som fått både stallgödsel och mineralgödsel i år (fält). Tyvärr är det mycket lusern som har kommit upp i fältet vilket kan störa mätningarna (N-sensorn tolkar även det som vete). Därför är förmodligen värdena något överskattade. Jordart 7 Grillby Mellanlera Mullhalt 6,8 Stallgödsel Förfrukt Sådatum Ja Åkerböna 1 år, Lusernvall 8 år 23 september Skott/m 2 på våren 1100 Förväntad skörd 9000 kg/ha 28 mars 58 19 april 100 7 Grillby (ff åkerböna, lusernvall) DC 39, 25 maj 2018. Mycket lusern i fältet stör mätningarna (Foto: Jonas Törngren)
8 Lövstalöt I Lövstalöt är sorten Brons och förfrukten är höstraps. Inte heller här har upptaget varit särskilt stort under den senaste veckan. 8 Lövstalöt Jordart Mjälig lättlera Mullhalt 6 Stallgödsel Nej Förfrukt Höstraps Sådatum 13 september Skott/m 2 på våren 820 Förväntad skörd 7000 kg/ha 22 april 140 9 Lövstalöt (ff höstraps) DC41, 28 maj 2018
9 Uppsala I Uppsala är förfrukten korn och sorten är Norin, vilket är en tidig sort. Detta är det fält som kommit längst i utvecklingen. Upptaget i fält är bland de högsta, men inget ytterligare kväve har tagits upp i nollrutan. 9 Uppsala Jordart Mellanlera Mullhalt 3 Stallgödsel Nej Förfrukt Korn Sådatum 09 september Skott/m 2 på våren 920 Förväntad skörd 6500 kg/ha 10 april 103 9 Uppsala (ff korn) DC 47, 28 maj 2018
10 Börje I Börje mäter vi i två fält som har förfrukt höstvete (10a) respektive höstraps (10b). Sorten är Julius. Här har upptaget varit lågt både i nollrutor och i fält. Vi ser ännu inga tydliga förfruktseffekter. 10a Börje 10b Börje Jordart Styv lera Mellanlera Mullhalt 5,2 4,4 Stallgödsel Nej Nej Förfrukt Höstvete Höstraps Sådatum 20 september 29 september Skott/m 2 på våren 960 560 Förväntad skörd 7000 kg/ha 7500 kg/ha 23 april 125 125
10a Börje (ff höstvete) DC 41, 28 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg) 10b Börje (ff höstraps) DC 41, 28 maj 2018 (Foto: Henrik Forsberg)