Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan

KF 2018-11-12 rende nr. 12 Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2021 Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige fastställer budget för 2019 och ekonomisk plan för 2020-2021 enligt protokollsbilaga 1. 2. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen av allmän kommunalskatt till (21, 07) kronor per skattekrona för 2019. 3. Kommunstyrelsen får under 2019 inte öka kommunens långfristiga låneskuld. Den totala långfristiga låneskulden får under 2019 uppgå till högst 140 mkr. 4. Kommunstyrelsen har under 2019 rätt att omsätta lån, dvs låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2019. 172

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (27) 2018-08-20 Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2021 Dnr2017/617 042 Beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen fastställer preliminfu1 budgetförslag 2019-2021 inför nya kommunfullmäktiges budgetbeslut 12 november 2018 enligt protokollsbilaga 1. 2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att till kommunstyrelsen sammanträde 22 oktober 2018 ta fram förslag till mått och målvät den kopplade till de kommunövergripande verksamhetsmålen i budgeten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 1. Kommunfullmäktige fastställer budget för år 2019 och ekonomisk plan för åren 2020-2021 enligt protokollsbilaga 1. 2. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen av allmän kommunalskatt till (21,07) Ia-onor per skattela-ona för år 2019. 3. Kommunstyrelsen får llhder 2019 inte öka kommunens långfristiga låneskuld. Den totala långfristiga låneskulden får under åj.:.,2.(h'8'" uppgå till högst 140 mkr. 20\9~ 4. Kommunstyrelsen har under 2019 rättti att omsätta lån, d v s låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2019. 11- l-<cjn-, e..li,..\, u r'~t-0...3 Reservation l&1021/~ Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg reserverar sig mot beslutet om 500 000 la-för ökat underhåll av enskilda vägar. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om 100 000 la-för utökat hemsändningsbidrag, bidraget ska finansieras inom ram. Anna Johansson (C), Lennai1 Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverat sig mot beslutet om en utvecklingspott att 2019-2020 finansiera utökade kostnader för nystaitat LSS-boende, dät efter delfinansiera driftkostnader av ny multisportarena. De uttalar att beloppet fåj. finnas med. i potten för nämnder att ansöka om. 173 Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om 1 500 000 kr för ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgrund av ökat elevantal, för att det inte ryms inom eget yrkande om ett överskott i driftsbudget om 1,5 %. I Utdragsbestyrkande

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 3 (27) Anna Johansson (C), Lennatt Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om 1500 000 kr för ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgmnd av ökat elevantal, till förmån för Anna Johanssons (C) yrkande. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverat sig mot beslutet om avgiftsfri hemsjukvård med motiveringen att beloppet ska finnas inom ram för vård- och omsorgsnämnden. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Mat-ie-Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverat sig mot beslutet om arbetsjackor till välfärdsarbetare med motiveringen att beloppet ska finnas inom ram för vård- och omsorgsnämnden. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om aktivitetssamordnare inom äldreomsorgen med motive1ingen att beloppet ska finnas inom ram för vårdoch omsorgsnämnden. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om avslag till förslaget om att åter öppna upp folkbibliotek: i alla kommundelar. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om avslag till förslaget att genomföra samma skolskjutsregler oavsett huvudman. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverat sig mot beslutet om avslag till förslag om kommunal medfinansiering gällande ansökan om projektpengar för att utveckla hela Korröområdet. Göran Mård (V) reserverat sig mot beslutet om avslag mot förslag om 6 timmars arbetsdag inom omsorg som 2-årigt projekt. Göran Mård (V) reserverar sig mot beslutet om avslag mot förslag om framtagande av miljöplan. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om avslag mot bok- och mediaink:öp. 1 Otdragsbe<zyrkande 174

~Tiru!sryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 f01is. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om avslag mot en minskning av pott för digitalisering i plan 2020 om 1000 000 kr. 4 (27) Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) reserverar sig mot beslutet om avslag mot förslaget om medel till energibesparande åtgärder. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C), Marie Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om bifall till inköp av digitala lås i plan 2019 med motivation att beloppet kan hittas i andra budgetpotter. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om bifall av inköp till takliftar på Örnen i plan 2019 med motivation att beloppet kan hittas i andra budgetpotter. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C), Marie Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om bifall till inköp av matvagnar i Konga Allhus i plan 2019 med motivation att beloppet kan hittas i andra budgetpotter. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om bifall till inköp av bifall till inköp av digitala lås i plan 2020 med motivation att beloppet kan hittas i post för digitalisering. Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) reserverar sig mot beslutet om bifall till inköp av bifall till inköp av digitala lås i plan 2021 med motivation att beloppet kan hittas i andra post för digitalisering. 175 I Otdragsbestyrkande

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 (27) 2018-08-20 Föreligger förslag till budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 enligt bilaga. Budget och flerårsplan utgår ifrån en oförändrad skattesats under hela perioden. Förslaget innebär ett budgeterat resultat om +x,x mkr för år 2019, vilket motsvarar x,x% av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Det innebär att det långsiktiga finansiella resultatmålet om 2% i fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning (inte) uppfylls för budgetåret 2019. Fullmäktiges finansiella mål om egenfinansiering av investeringar samt minskning av låneskulden uppfylls i förslaget för 2019. Flerårsplanen visar att det kommer att bli en stor utmaning att under de närmaste åren leva upp till de ekonomiska målen i fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I tjänsteskrivelse från ekonomichefen formuleras följande förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar 1. Kommunstyrelsen fastställer preliminärt budgetförslag 2019-2021 inför nya kommunfullmäktiges budgetbeslut 12 november 2018 enligt protokollsbilaga. 2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att till kommunstyrelsen sammanträde 22 oktober 2018 ta fram förslag till mått och målvärden kopplade till de kommunövergripande verksamhetsmålen i budgeten. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta 2. Kommunfullmäktige fastställer budget för år 2019 och ekonomisk plan för åren 2020-2021 enligt protokollsbilaga. 2. Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen av allmän kommunalskatt till xx,xx (21,07) kronor per skattekrona för år 2019. 3. Kommunstyrelsen får under 2019 inte öka kommunens långfristiga låneskuld. Den totala långfristiga låneskulden får under år 2018 uppgå till högst 140 mkr. 4. Kommunstyrelsen har under 2019 rätta att omsätta lån, dvs låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2019. 176 Beskrivning av ärendet I Utdragsbestyrkande I tjänsteskrivelse från ekonomichefen formuleras följande brödtext:

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. Ärendets beredning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 6 (27) Ärendet har handlagts och sammanställts hos Kommunledningsförvaltningen i enlighet med den budgetprocess som kommunstyrelsen fastställde i höstas, dock med en förskjutning i tidsplanen för kommunstyrelsens budgetförslag från juni till augusti. Beslutsunderlag 1. Förslag till budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2021-protokollsbilaga 1 2. Skrivelse från ekonomichefen, 2018-06-29 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 195 4. Yrkande (S)-protokollsbilaga 2 5. Yrkande (C) - protokollsbilaga 3 6. Yrkande (M) - protokollsbilaga 4 och 5 7. Yrkande (V)-protokollsbilaga 6 Förslag till beslut på sammanträdet Tomas Blomster yrkar med instämmande av Mikael Jeansson (S) enligt protokollsbilaga 2. Anna Johansson (C) yrkar med instämmande av Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) enligt protokollsbilaga 3. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Patrik Andersson (M) och Åke Nyberg (M) enligt protokollsbilaga 4 och 5. Göran Mård (V) yrkar enligt protokollsbilaga 6. Efter ajournering och överläggningar görs följande yrkanden: Ökat underhåll av enskilda vägar Tomas Blomster (S) yrkar med instämmande av Anna Johansson (C): om en utökning av kommunstyrelsens budget gällande 500 000 kr för ökat underhåll av enskilda vägar. Hemsändnings bidrag Tomas Blomster (S) yrkar med instämmande av Patrick Ståhlgren (M) om 100 000 kr i ökat hemsändningsbidrag. I Otdragsbeszyrkande 177

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. Inrättande av utvecklingspott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 7 (27) Tomas Blomster (S) yrkar med instämmande av Patrick Ståhlgren (M) om en utvecklingspott om 727 000 kr att 2019-2020 finansiera utökade kostnader för nystartat LSS-boende, därefter delfinansiera d1iftkostnader av ny multispo1iarena. Tomas Blomster (S) yrkar med instämmande av Anna Johansson (C) och Patrick Ståhlgren (M) om en utökning av bildningsnämndens budget om 60 000 kr för kompetensutveckling socialtjänsten. Ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgrund av ökat elevantal Tomas Blomster (S) yrkar om en utökning av bildningsnämndens budget om 1 500 000 kr för ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgrund av ökat elevantal. Anna Johansson (C) yrkar om en utökning av bildningsnämndens budget om 2 100 000 kr för ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgrund av ökat elevantal. Patrick Ståhlgren (M) yrkar om avslag mot de båda ovanstående förslagen. Avgiftsfri hemsjukvård Tomas Blomster (S) yrkar om en utökning av vård- och omsorgsnämndens budget om gällande avgiftsfri hemsjuk.vård för 85 + om 225 000 kr. Anna Johansson (C) yrkar med instämmande av Patrick Ståhlgren (M) om avslag mot detsamma med motiveringen att beloppet ska finnas inom ram för vård- och omsorgsnämnden. Arbetsjackor till välfärdsarbetare Tomas Blomster (S) yrkar om en utökning av vård- och omsorgsnämndens budget gällande arbetsjackor till välfårdsarbetare om 200 000 kr. Anna Johansson (C) yrkar med instämmande av Patrick Ståhlgren (M) om avslag mot detsamma med motiveringen att beloppet ska finnas inom ram för vård- och omsorgsnämnden. 178 Kompetensutveckling socialtjänsten I Otdragsbestyrkande

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 fötts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (27) 2018-08-20 Aktivitetssamordnare inom äldreomsorgen Tomas Blomster (S) yrkar om en utökning av vård- och omsorgsnäm.ndens budget om 500 000 kr till en aktivitetssamordnare inom äldreomsorgen. Patrick Ståhlgren (M) yrkar om avslag mot detsamma med motiveringen att denna åtgärd ska finnas inom ram för vård- och omsorgsnämnden. Äter öppna upp folkbibliotek i alla kommunde/ar Anna Johansson (C) yrkar om en utökning av bildningsnämndens budget om 1 400 000 för att åter öppna upp folkbibliotek i alla kommundelar. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) avslag mot detsamma. Samma skolskjutsregler oavsett huvudman Anna Johansson (C) yrkar om en utökning av bildningsnäm.ndens budget med 300 000 kr för att genomföra att samma skolskjutsregler oavsett huvudman. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) avslag mot detsamma samt att en utredning tillsätts avseende skolskjutsar i Tingsryds kommun. Där skall det belysas möjligheten att ge samtliga elever i Tingsryds kommun skolskjuts till och från närmsta skola. Projektpengar för att utveckla hela Korröområdet Anna Johansson (C) yrkar om en utökning av kommunstyrelsens budget om 300 000 kr till kommunal medfinansiering gällande ansökan om projektpengar för att utveckla hela Korröområdet. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) avslag mot detsamma. Förslag om 6 timmars arbetsdag inom omsorg som 2-årigt projekt Göran Mård (V) yrkar om införande av 6 timmars arbetsdag för enhet inom omsorg, som 2-årigt projekt 2019-2020. Kostnad om 1 300 000 kr tas från vård- och omsorgsnämnden och resterande tas från årets resultat. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) avslag mot detsamma. I Otdragsbestyrkande 179

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare f( 221 forts. Framtagande av miljöplan SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (27) 2018-08-20 Göran Mård (V) yrkar om att kommunstyrelsen tar fram en miljöplan. Kostnad uppgår till 500 000 kr och tas från årets resultat. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) avslag mot detsamma. Tidigareläggande av nybyggnation av gymnastikbyggnad i Urshult Tomas Blomster (S) yrkar med instämmande av Anna Johansson (C), Patrick Ståhlgren (M) och Göran Mård (V) om en tidigareläggning av nybyggnation av gymnastikbyggnad i Urshult, till plan 2019 om 10 000 000 kr och till plan 2020 om 10 000 000 kr. Centrumplan som involverar biblioteksfornyelse Pab.ick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S), Anna Johansson (C) och Göran Mård (V) om en tidigareläggning av centmmplan som involverar biblioteksfömyelse, till plan 2019 om 1 000 000 kr, till plan 2020 om 1 000 000 kr, till plan 2021 om 3 000 000 tkr, till plan 2022 om 3 000 000 kr. Bok- och mediainköp Anna Johansson (C) yrkar om ett tillägg i investeringsbudget 2019 med 1 000 000 kr till inventarier och bok/mediainköp för att åter öppna upp för folkbibliotek i samtliga kommundelar. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) avslag mot detsamma. Digitalisering- IT-stöd och e-tjänster plan 2020 Anna Johansson (C) yrkar om en minskning av pott för digitalisering i plan 2020 om 1000000 kr. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) och Mikael Jeansson (S) avslag mot detsamma. Digitalisering-IT-stöd och e-tjänster plan 2021-2022 Anna Johansson (C) yrkar om en minskning av pott för digitalisering i plan 2021 och 2022 om 500 000 kr. Otdragsbestyrkande 180 Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) och Mikael Jeansson (S) avslag mot detsamma. I I

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. Energibesparande investeringar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (27) 2018-08-20 Anna Johansson (C) yrkar om 500 000 kr årligen i plan 2020-2022 till energibesparande investeringar. Patrick Ståhlgren (M) yrkar med instämmande av Tomas Blomster (S) och Mikael J eansson (S) avslag mot detsamma. Digitala lås idrottsanläggningar plan 2019 Tomas Blomster (S) yrkar om 200 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten i plan 2019 för digitala lås idrottsanläggningar. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Takliftar Örnen plan 2019 Tomas Blomster (S) yrkar om 100 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten för takliftar på avdelning 1 vid Ömen. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Matvagnar Konga Allhus plan 2019 Tomas Blomster (S) yrkar om 100 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten i plan 2019 för matvagnar Konga Allhus. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Digitala lås idrottsanläggningar plan 2020 Tomas Blomster (S) yrkar om 200 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten i plan 2020 för digitala lås idrottsanläggningar. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Fastighetsunderhåll plan 2020 Tomas Blomster (S) yrkar om 300 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten plan 2020 för fastighetsunderhåll. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. I Otdragsbescyrkande 181

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Digitala lås idrottsanläggningar plan 2021 11 (27) Tomas Blomster (S) yrkar om 200 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten i plan 2021 för digitala lås idrottsanläggningar. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Fastighetsunderhåll plan 2021 Tomas Blomster (S) yrkar om 300 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten i plan 2021 för fastighetsunderhåll. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Fastighetsunderhåll plan 2022 Tomas Blomster (S) yrkar om 300 000 kr ytterligare i investeringsbudgeten i plan 2022 för fastighetsunderhåll. Patrick Ståhlgren (M) yrkar avslag mot detsamma. Beslutsgång Ökat underhåll av enskilda vägar Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande om 500 000 kr för ökat underhåll av enskilda vägar. Hemsändnings bidrag Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande om ökat hemsändnings bidrag med 100 000 kr. Utvecklingspott att 2019-2020 finansiera utökade kostnader för nystartat LSS-boende, därefter delfinansiera driftkostnader av ny multisportarena Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar om en utvecklingspott om 727 000 kr att 2019-2020 finansiera utökade kostnader för nystartat LSSboende, därefter delfinansiera driftkostnader av ny multisportarena. Kompetensutveckling socialtjänsten Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande om 60 000 kr för kompetensutveckling socialtjänsten. I Otdragsbestyrkande 182

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. 2018-08-20 Ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgrund av ökat elevantal 12 (27) Ordförande ställer Tomas Blomsters (S) yrkande och Anna Johanssons (C) samt Patrick Ståhlgrens (M) yrkande mot varandra och finner att kommunstyrelsen utser Tomas Blomsters (S) förslag som huvudförslag. 183 Ja-röst för bifall till Tomas Blomsters (S) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. A1/' I IOtdragsbestyrkande Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Omröstning begärs. Ordförande ställer Tomas Blomsters (S) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Avgiftsfri hemsjukvård Ordförande ställer motförslaget mot huvudförslaget och finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande om 1500 000 kr för ökad bemanning i förskolan och grundskolan mot bakgrund av ökat elevantal. Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S) och Mikael Jeansson (S) avstår. Nej röstar Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-). Ja röstar Anna Johansson (C), Lars Nilsson (C), Lennart Fohlin (C) och Marie-Louise Hilmersson (C). Med 5-nej röster mot 4 ja-röster utser kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande som motförslag till huvudförslaget. 4 ledamöter avstår. Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Omröstning begärs. Ordförande ställer Anna Johanssons (C) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande om avslag mot detsamma. Han finner att kommunstyrelsen utser Anna Johanssons yrkande (C) som motförslag till huvudförslaget. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare t( 221 fo1ts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 13 (27) Med 5-nej röster mot 4 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Tomas Blomsters (S) yrkande. 4 ledamöter avstår. Ja röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Göran Mård (V) och Mikael Jeansson (S). Nej röstar Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-). Anna Johansson (C), Lennait Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) avstår. Arbetsjackor till välfärdsarbetare Ordförande ställer Tomas Blomsters (S) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Tomas Blomsters (S) yrkande. Nej röst för bifall till Patdck Ståhlgrens (M) yrkande. Med 5-nej röster mot 4 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Tomas Blomsters (S) yrkande. Ja röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Göran Mård (V) och Mikael Jeansson (S). Nej röstar Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-). Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) avstår. Aktivitetssamordnare inom äldreomsorgen Ordförande ställer Tomas Blomsters (S) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Omröstning begärs. I Utdrags bestyrkande 184 Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång:

ri:ltingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Ja-röst för bifall till Tomas Blomsters (S) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. 14 (27) Med 5-nej röster mot 4 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Tomas Blomsters (S) yrkande. Ja röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Göran Mård (V) och Mikael Jeansson (S). Nej röstar Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-). Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) avstår. Äter öppna upp folkbibliotek i alla kommunde/ar Ordförande ställer Anna Johanssons (C) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 8 nej-röster mot 5 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M), Leon Jensen (-) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C) och Göran Mård (V). Samma skolskjutsregler oavsett huvudman Ordförande ställer Anna Johanssons (C) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: 185

~Tiru!sryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 8 nej-röster mot 5 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. 15 (27) Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C) och Göran Mård (V). Projektpengar för att utveckla hela Korröområdet Ordförande ställer Anna Johanssons (C) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 9 nej-röster mot 4 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-), Göran Mård (V) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) och Marie-Louise Hilmersson (C). Förslag om 6 timmars arbetsdag inom omsorg som 2-årigt projekt Ordförande finner att kommunstyrelsen avslår Göran Mårds (V) yrkande om förslag om 6 timmars arbetsdag för enhet inom omsorg som 2-årigt projekt. Framtagande av miljöplan Ordförande ställer Göran Mårds (V) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. I Otdragsbestyrkande 186

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. Omröstning begärs. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Göran Mårds (V) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. 16 (27) Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Göran Mård (V). Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) och Marie Louise Hilmersson (C) avstår. Tidigareläggande av nybyggnation av gymnastikbyggnad i Urshult Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande om en tidigareläggning av nybyggnation av gymnastikbyggnad i Urshult. Centrumplan som involverar biblioteksförnyelse Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Patrick Ståhlgrens (M) yrkande om tidigareläggning av medel i investeringsbudget för centrumplan som involverar biblioteksfömyelse. Bok- och mediainköp Ordförande finner att kommunstyrelsen avslår Anna Johanssons (C) yrkande om ett tillägg i investerings budget 2019 med 1 000 tkr till inventarier och bok/mediainköp. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. 187 Med 8 nej-röster mot 1 ja-röst bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 8 nej-röster mot 5 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. I Utdragsbestyrkande

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 17 (27) Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C) och Göran Mård (V). Digitalisering- IT-stöd och e-tjänster plan 2020 Ordförande finner att kommunstyrelsen avslår Anna Johanssons (C) yrkande om en minskning av medel för investering digitalisering - IT-stöd och e-tjänster plan 2020 om 1000 tkr. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 9 nej-röster mot 4 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-), Göran Mård (V) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C) och Lars Nilsson (C) och Marie-Louise Hilmersson (C). Digitalisering- IT-stöd och e-tjänster plan 2021-2022 Ordförande finner att kommunstyrelsen avslår Anna Johanssons (C) yrkande om en minskning av medel för investering digitalisering - IT-stöd och e-tjänster plan 2021-2022 om 500 tkr. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 8 nej-röster mot 5 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. 188 I Otdragsbestyrkande

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 forts. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 18 (27) Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M) och Leon Jensen (-) och Mikael Jeansson (S). Ja röstar Anna Johansson (C), Lennrut Fohlin (C) och Lars Nilsson (C), Marie-Louise Hilmersson (C) och Göran Mård (V). Energibesparande investeringar plan 2020-2022 Ordförande ställer Anna Johanssons (C) yrkande mot Patrick Ståhlgrens (M) yrkande och finner att kommunstyrelsen bifaller Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Omröstning begärs. Kommunstyrelsen godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för bifall till Anna Johanssons (C) yrkande. Nej röst för bifall till Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Med 8 nej-röster mot 5 ja-röster bifaller kommunstyrelsen Patrick Ståhlgrens (M) yrkande. Nej röstar Barbro Svensson (S), Tomas Blomster (S), Åke Gummesson (S), Patrick Ståhlgren (M), Patrik Andersson (M), Åke Nyberg (M), Leon Jensen (-) och Mikael Jeansson (S). Jaröstru Anna Johansson (C), Lennart Fohlin (C), Lars Nilsson (C), Mru ie Louise Hilmersson (C) och Göran Mård (V). Digitala lås idrottsanläggningar plan 2019 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Takliftar Örnen plan 2019 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Matvagnar Konga Allhus plan 2019 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. 189 I Otdragsbestyrkande 2018-08-20

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 221 f01is. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Digitala lås idrottsanläggningar plan 2020 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Fastighetsunderhåll plan 2020 Digitala lås idrottsanläggningar plan 2021 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Fastighetsunderhåll plan 2021 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Fastighetsunderhåll plan 2022 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande. Förslag från förvaltningen 19 (27) Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller formulering 1,2,3 och 4 i förelagt förslag från förvaltningen. Skattesats Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller förslag till fullmäktige om en skattesats om 21,07 kr. I Utdragsbestyrkande 190 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Tomas Blomsters (S) yrkande.

Till Kommunstyrelsen YRKANDE Ärende 7. Budget, skattesats och låneram 2019. Moderaterna yrkar i enlighet med det budgetförslag som framlagts med följande kompletteringar: 1. Driftsbudget. Budget för år 2019 får inte fastställas på en lägre resultatnivå än 1,5 %. En lägre nivå innebär en markant risk att kommunen kommer att gå med underskott år 2019. Aterställningskravet kan då medföra ett behov av skattehöjning. 2. Investeringsbudget. Investeringen i ny idrottshall för skolan i Urshult tidigareläggs så att färdigställande kan ske under år 2019. 3. Investeringsbudget. Medel för torgförnyelse i Tingsryds tätort tidigareläggs och utökas så att ombyggnadsarbeten kan påbörjas under år 2019 med fortsatta arbeten år 2020 och 2021. För Moderaterna i Tingsryd Patrick Ståhlgren Patrik Andersson Åke Nyberg 191

aif. I. s~...._ fe',".11jln1½ j~k f'm,f; ~ b~s 192 1)d{~ (D JJV(J 7-)~~ ~ wf/y ff" i? c-clt ~<-tl I ~ /;t v6i- j/ rfr~ dl ~ Lwh ~~. ~ d;f <f- ~ ~1/ /. Jr~ <"rtj/4 kd:v>,,-., iv.-_ Z/!,.-krw~ 11~11'-\,sh-- J'~ [,.. cv/-nk; J ij). b;jb, CW S f' C;vL /4_ S It_ d /s ~'q/4 C&v i 1i ~, 1() /4 ~ -.,,,,._. 7J;:,, l,,j,( /41 6elfjsM /110 \; /,;J f,,,vt,j/ 3 e_ <; WVVI ~-'-- ekv W- I J, ;,,,.J r'j h k,,,., """"'-- s krl r~ wfs!-4 " t: ( (;...:_

( Kommunstyrelsen 2018-08-20 C nterpartiet Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020--2021 I stort instämmer Centerpartiet i det förelagda underlaget med förslag till beslut i ärendet Budget, skattesats och l neram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2021 då vi har fått genomslag för ett antal av våra prioriteringar i detta underlag. De 600 000 kr till planverksamhet är viktiga för att få fram underlag till bostadsbyggande och företagssatsningar framöver. Bostäder är ett proriterat mål för kommunen. Dock yrkar Centerpartiet på några justeringar till budget 2019, i förhållande till det förelagda förslaget till beslut, vilket vi redovisar här nedan: Driftbudget: Centerpartiet yrkar på sammanlagt 5 000 tkr i utökade budgetramar fördelat på Bildningsnämnden ( +4 000 tkr) och Kommunstyrelsen ( + 1 000 tkr). Dessa yrkanden till förändringar i driftsbudgeten innebär ett resultat för år 2019 på + 7 694 tkr och som därmed hamnar 49 tkr över 1 %-målet. Centerpartiets yrkanden till förändringar i förhållande till det förelagda förslaget till driftbudget fördelar sig på följande sätt: ( Bildningsnämnden grundskola. oavsett huvudman. 1 193 +300 tkr för att genomföra att samma skolskjutsregler ska gälla Centerpartiet yrkar på en utökning av Bildningsnämndens budgetram för år 2019 med +4 000 tkr (utöver det förelagda förslaget) enligt följande fördelning: + 1 400 tkr för att åter öppna upp för folkbibliotek i alla kommundelar. + 1 100 tkr för kostnader kopplat till ökat elevantal inom förskola och

( ( C nterparti t + 1 000 tkr för åtgärder som leder till ökat antal personal inom skolan i pedagogisk verksamhet för elever. +200 tkr till kostnader för familjecentral. Detta innebär att Centerpartiet yrkar på att Bildningsnämndens budgetram för år 2019 fastställs till 282 357 tkr. Kommunstyrelsen Centerpartiet yrkar på att utöka Kommunstyrelsens budgetram för år 2019 med +1 000 tkr (utöver det förelagda förslaget). Denna utökning består av följande post: +300 tkr till kommunal medfinansiering gällande ansökan om projektpengar för att utveckla hela Korröområdet. Centerpartiet vill att vi snarast sätter igång ett arbete för att utveckla hela Korröområdet tillsammans med Korröstiftelsen. I detta vill vi ansöka om projektpengar via Landsbygdsprogrammet/Leader. +500 tkr till underhåll av enskilda vägar. +200 tkr till kostnader för familjecentral. Detta innebär att Centerpartiet yrkar på att Kommunstyrelsens budgetram ( för år 2019 fastställs till 146 757 tkr. ( 2 194

Centerpartiet Il.. Investeringsbudget 2019 och plan 2020-2022: Centerpartiet yrkar på ett antal förändringar i investeringsbudget 2019 och plan 2020-2022 i förhållande till det förelagda förslaget till beslut. Dessa förändringar innebär en utökning av investeringsbudgeten för 2019 med ( +4 500 tkr, (till sammanlagt 54 500 tkr för år 2019), samt en minskning av plan för investering år 2020 med -4 500 tkr (till sammanlagt 48 300 tkr i plan 2020). ( Den totala summan av investeringar under perioden 2019-2022 blir således samma med Centerpartiets yrkanden som i det förelagda förslaget till beslut. ( Centerpartiets yrkanden till förändringen av investeringsbudgeten 2019 och plan 2020-2022 består av följande poster (i förhållande till det förelagda förslaget: Investeringsbudget2019 +1 000 tkr i investeringsbudget 2019 till inventarier och bok/mediainköp för att åter öppna upp för folkbibliotek i samtliga kommundelar. - 1 500 tkr i investeringsbudget 2019 till Digitalisering - it-stöd & e tjänster (alla förvaltningar). Detta innebär att det avsätts 3 500 tkr för Digitalisering - it-stöd & e-tjänster (alla förvaltningar) år 2019. +3 500 tkr i investeringsbudget 2019 till att tidigarelägga fastighetsinvesteringen av ny gymnastikbyggnad i Urshult. Centerpartiet menar att en ny gymnastiksal i Urshult är av högsta prioritet. Ett minimikrav är att en ny gymnastiksal står färdig inför skolstarten till höstterminen 2020 och för att göra detta möjligt måste arbetet påbörjas redan under 2019. +1500 tkr i investeringsbudget 2019 till Wifi på särskilt boende. 3 195

( ( Plan 2020-2022 Centerpartiet M-fil,. -3500 tkr i plan för 2020 för investering av ny gymnastikbyggnad i Urshult. Detta innebär att det avsätts 10 000 tkr i plan för 2020 till ny gymnastiksal i Urshult. -1000 tkr i plan 2020 till Digitalisering - it-stöd & e-tjänster (alla förvaltningar). Detta innebär att det avsätts 4 000 tkr i plan 2020 till Digitalisering - it-stöd & e-tjänster (alla förvaltningar). Plan 2021 45,7 I övrigt yrkar Centerpartiet bifall till det förelagda förslaget till beslut om Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2022. För Centerpartiet: A ~ t0 t\55~ Lars Nilsson Plan 2022 46,2 4 196 V\R'I_~ J blff,v06 ~. c~jim Anna Johansson Lennart Fohlin Årets investeringar 29,9 48,7 54,5 48,8 Centerpartiets förslag till investeringsbudget summeras i nedanst/!jende tabell: Utfall Prognos Budget Plan Investeringsbudget (mkr) 2017 2018 2019 2020-500 tkr årligen i plan 2021-2022 till Digitalisering - it-stöd & e tjänster (alla förvaltningar). Detta innebär att det avsätts 4 500 tkr årligen i plan 2021-2022 till Digitalisering - it-stöd & e-tjänster (alla förvaltningar). +500 tkr årligen i plan 2020-2022 till energibesparande investeringar.

(_ C (_ Vänsterpartiets yrkande 7; Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2021 Vänsterpartiet yrkar; 1. 6 timmars arbetsdag för en enhet inom omsorg, som 2 årigt projekt 2019-2020. Kostnad 1.300.000:-. Finansiering; 700.000:- från Vård o omsorgsnämnd och resterande 600.000:- tas från årets resultat. Detta gör 650.000:-/år 2. Miljöplan, Kostnad 500.000: Finansiering; årets resultat 3. Nybyggnad av gymnastiksal i Urshult, tidigareläggning till 2019 Kostnad 4.000.000:- Finansiering från investeringsbudgeten för 2019 4. Återöppnande av biblioteksfilialer i Konga, Urshult, Väckelsång och Linneryd. Kostnad 3.800.000:- Finansiering av filialerna läggs till bildningsnämndens driftsbudget 5. Vänsterpartiet yrkar oförändrad skattesats för 2019 Göran Mård, ledamot i KS för Vänsterpartiet 197

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 261 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-10-22 27 (53) Mått och målvärden för de kommunövergripande målen i förslag till budget 2019 Dnr 2017/617 042 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Förslag till mått och målvärden för kommunövergripande mål 2019 godkänns enligt protokollsbilaga. 2. Mått och målvärden införlivas i kommunstyrelsens budgetförslag för 2019 som ska behandlas av kommunfullmäktige den 12 november 2018. Beskrivning av ärendet I samband med beslut om preliminärt budgetförslag för 2019 (KS 180820 221) beslutade kommunstyrelsen att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att till kommunstyrelsens sammanträde 22 oktober ta fram förslag till mått och målvärden kopplade till de kommunövergripande verksamhetsmålen i budgeten. Ett större arbete kring kommunens mål och målstyrning planeras att påbörjas under 2019. Ärendets beredning Ärendet har handlagts hos kommunledningsförvaltningen. Kommunens centrala chefsgrupp har informerats om förslaget 2018-10-04. Beslutsunderlag 1. Förslag till mått och målvärden för kommunövergripande mål 2019 2. Skrivelse ekonomichef 2018-10-04 3. Förslag till Budget, skattesats och låneram 2019 samt ekonomisk plan 2020-2021 (KS 180820 221) 4. Protokoll kommunstyrelsen arbetsutskott 2018-10-08 250 198 I Utdragsbestydiande

Dokumenttyp: Budget Dokumentansvarig: Ekonomichef Fastställd av: Kommunstyrelsens förslag 2018-08-20 Kompletterad med mått och målvärden för kommunövergripande mål enligt KS 2018-10-22 Budget 2019 och ekonomisk plan 2020-2021 Tingsryds kommun Tingsryds kommun 199

Innehållsförteckning Fastställda ekonomiska mål Ekonomiskt utgångsläge Hållbar ekonomi Budgetförutsättningar och antaganden inför budgetåret 2019 Resultatbudget 2019-2021 lnvesteringsbudget 2019-2022 Kommunövergripande mål -fullmäktiges styrkort Arbetsgång och tidsplan Anvisningar och budgetförutsättningar Sammanställningar Kommunövergripande mål -fullmäktiges styrkort Flerårsplan 2019-2021 {RR-KFA-BR) lnvesteringsbudget 2019-2022 Sammanfattning resultatbudget 2019 Driftbudget 2019 (budgetramar) BILAGOR 1. Förvaltningarnas redovisning av större budget- och behovsförändringar inför år 2019 och framåt Bildningsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen 2. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 3. Riktlinjer för budget och redovisning 4. Hållbar ekonomi - sammanställning resultatbudget 5. Analys av befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun fram till år 2041 Sid nr 1 1 4 5 8 10 11 12 12 14 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 31 32 200

Fastställda ekonomiska mål I kommunallagen anges att alla kommuner ska fastställa riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige i Tingsryds kommun fastställde sådana riktlinjer i november 2013 (bilaga 2), i vilka det framgår att Tingsryds kommun ska vara en kommun med stabil och långsiktigt hållbar ekonomi och att god ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun innebär att det över tiden råder balans mellan inkomster och utgifter att den kommunala verksamheten utförs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt att utvecklingen av kommunen och dess verksamheter sker på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv Följande långsiktiga finansiella mål har fastställts i riktlinjerna, som ska leda till god ekonomisk hushållning och vara styrande vid beslut om budget och andra ärenden av ekonomisk betydelse: 1. Ärets resultat ska långsiktigt uppgå till minst 2% av skatteintäkter och utjämning. Resultatet ska aldrig understiga 1 % 2. Investeringsnivån ska anpassas till utrymmet för egenfinansiering samt ge utrymme för amortering av låneskulden. Det innebär att den årliga investeringsvolymen ska kunna finansieras med egna medel och utan upptagande av nya lån. 3. Låneskulden ska minska genom planerade årliga amorteringar. Riktlinjerna bör lämpligen aktualitetsprövas i början av den nya mandatperioden. Om väsentliga förändringar av inriktningen planeras i budgeten bör förändrade riktlinjer behandlas som eget ärende i kommunfullmäktige i anslutning till budgetärendet. Ekonomiskt utgångsläge Bokslut 2017 2017 års bokslut visade ett resultat på +24 mkr. Det innebar att kommunen för andra året i rad redovisade en god resultatnivå i resultaträkningen. Är 2016 uppgick resultatet till +36 mkr. Äret dessförinnan, 2015, var resultatet -6 mkr. Den kraftiga förbättringen de två senaste åren beror i första hand på extra statsbidrag samt en i övrigt mycket god skatteintäktsutveckling. Även beslut i uppdraget Hållbar ekonomi har bidragit till den förbättrade resultatnivån. Resultatet för 2017 motsvarade 3,3% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, vilket innebär att fullmäktiges långsiktiga resultatmål om 2% uppfylldes med god marginal. Budgeterat resultat för 2017 var +15 mkr. Det redovisade överskottet mot budgeten förklarades till största del av överskott hos nämnder och styrelse. Nämndernas totala resultat jämfört med budget uppgick till knappt +10 mkr. Motsvarande resultat 2016 var +6 mkr och året dessförinnan var siffran -11 mkr. De två senaste årens förbättrade resultat beror i huvudsak på de tillskott av budgetmedel som kunnat göras till nämnderna i budget 2016 och 2017 tack vare den goda skatteintäktsutvecklingen, ökade generella statsbidrag samt beslut i uppdraget Hållbar ekonomi. Balans i nämndernas budget har varit ett av huvudmålen med uppdraget Hållbar ekonomi. Ärets investeringar uppgick till förhållandevis låga 30 mkr. Investeringsbudgeten uppgick till 40 mkr, vilket innebär att 75% av budgeten förbrukades. Den höga resultatnivån och den låga investeringsnivån möjliggjorde amortering av låneskulden med 25 mkr under året. Kommunens låneskuld uppgick därmed till 160 mkr vid årsskiftet. Soliditeten uppgick till 50 procent, vilket innebar en ökning med tre procentenheter jämfört med 2016. Det är dock fortfarande en bit kvar tillbaka till 2012 års soliditetsnivå (57 procent). 1 201

Bokslutet innebar att fullmäktiges samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppfylldes för året 2017. Budget 2018 2018 års budget har fastställts med ett resultat på +11,5 mkr, vilket motsvarar 1,6% av skatteintäkter och utjämning. Budgeten innehåller tillfälliga tillskott (2017-2018) till nämnderna om totalt 7,7 mkr. Utrymmet för permanenta tillskott var relativt begränsat och endast mindre permanenta tillskott gjordes, bl a kompensation för höjda kostnader för IT och internhyror för lokaler. Investeringsbudgeten för 2018 uppgick till 47 mkr i fullmäktiges budgetbeslut. Efter överföring av överskott från 2017 i fullmäktige i april uppgår investeringsbudgeten för 2018 till 56 mkr. Budgeterad amortering uppgår till 20 mkr. I kassaflödesbudgeten har inräknats försäljning av anläggningstillgångar om 15 mkr i enlighet med fullmäktiges inriktningsbeslut i Hållbar ekonomi. Delffrsrapport 1 :2018 inklusive helf!irsprognos Det redovisade resultatet för årets fyra första månader uppgick till +3,4 mkr, vilket motsvarar 1,4% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet innebar en väsentlig sänkning av resultatnivån för de fyra första månaderna jämfört med motsvarande period förra året, då resultatet var +19,7 mkr. Periodens resultat visar sammantaget att marginalerna i kommunens resultaträkning har krympt jämfört med förra året. Minskade marginaler syns även i nämndernas förbrukning i förhållande till budgetramarna. Trots tendenser till minskade marginaler i resultat och budgetförbrukning visar helårsprognosen för 2018 ett förväntat resultat på hela +32,1 mkr, vilket motsvarar 4,3% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Den höga resultatnivån i prognosen beror på bokföringsmässig reavinst om hela +23 mkr till följd av försäljning av skogsfastigheterna i Vieboda som genomfördes i juni månad. Försäljningen utgör en engångsintäkt och det underliggande prognostiserade resultatet för den löpande verksamheten är +9,1 mkr för 2018, dvs strax under budgeterad nivå. Summan av nämndernas prognoser visar ett underskott mot budgeten på -3,5 mkr, vilket innebär att målet om balans i nämndernas budgetar för närvarande inte riktigt ser ut att uppfyllas på totalnivån. Den prognostiserade budgetavvikelsen fördelas enligt följande: Kommunstyrelsen -3,0 mkr Miljö- och byggnadsnämnden 0,0 mkr Bildningsnämnden -0,5 mkr Vård- och omsorgsnämnden 0,0 mkr Det förväntade underskottet för kommunstyrelsen är i första hand hänförbart till engångskostnad för avgångsvederlag om ca 2, 7 mkr. Bildningsnämnden har av kommunstyrelsen fått godkänt att använda 0,5 mkr av tidigare års överskott, vilket innebär att den aktuella prognosen ryms inom kommunstyrelsens beslut. Prognosen för 2018 års investeringar är knappt 49 mkr och amortering av låneskulden beräknas uppgå till 20 mkr under året. 2 202

Siffror och tabeller Resultat 2009-2018 (mkr) 40 30 20 2% 10 0-10 -20-11,9 36,5 H,Cl!.4,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 B2018 P2018 Blå stapel = redovisat resultat Röd stapel = resultat exklusive engångsintäkter, tex AFA-premier, tillfälliga extra statsbidrag, reavinster B 2018 = fastställd budget fö r 2018 P 2018 = prognos för 2018 (delårsrapport 1:2018) Nämndernas resultat i förmllande till budget Budgetavvikelse nämnder mkr 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 P2018 Kommunstyrelsen (KLF) 3,0 2,5 3,3 1,6 1,9 1,9 0,6 2,0 5,8-3,0 Sa mhä Ils byggnadsnämnd* -0,3-4,1-4,9-1,6-1,5 1,0 2,3 2,7 1,2 Mi ljö- och byggnadsnämnd 0,0 Ku ltur-och fritidsnämnd 0,0-0,1 0,2 0,1 0,1 0,5 Bildnings nämnd (fd BUN) 1,6 0,5-1,8 4,2 2,7 0,6-0,3 2,6 0,9-0,5 Vård-och omsorgsnämnd (fd SN) -1,3-3,8-6,0-11,8-14,8-12,5-13,5-0,8 1,6 0,0 Summa nämnder 3,0-5,0-9,2-7,5-11,6-8,5-10,9 6,5 9,5-3,5 *inkl Tekn förvaltning och Miljö- och byggnämnd 2007-201:J P = prognos delårsrapport 1:201! Kommunkoncernens lfmeskuld Låneskuld Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos mkr 2007 2014 2015 2016 2018 2018 Hyresbostäder Tingsrydsbostäder, Kom munhus 189 279 287 292 298 298 Industrifastigheter Tufab, lndustristfftelsen 61 207 204 202 180 180 Bredband och fjärrvärme Teab 28 49 53 53 53 53 Kommunen 85 170 200 185 160 140 Övrigt Tikab {moderbolag) 0 0 0 0 0 0 Summa låneskuld 363 705 744 732 691 671 3-16,6 32,1 203

Hållbar ekonomi Kommunstyrelsen beslutade 2014-04-14 75 att uppdra åt kommunchefen att ta fram åtgärder för en långsiktig och hållbar ekonomi. Beslutet fattades i anslutning till beslut om budgetramar för 2015 och bakgrunden var att kommunen inte nådde upp till fullmäktiges mål om en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi: Krympande och för låg resultatnivå som varit beroende av engångsintäkter för att klara balanskrav och ekonomiska mål. Långvarigt totalt underskott i nämndernas verksamhet (främst socialnämndens verksamhet). Hög investeringstakt i kommunkoncernen med ökad låneskuld som följd. Den totala låneskulden hade dubblerats mellan åren 2007 och 2014. Otillräckliga resurser för underhåll inom VA, fastigheter och gator. Under senare år hade i stort sett endast akuta underhåll genomförts. Ekonomiskt handlingsutrymme för framtida utveckling saknades till följd av bland annat den höga låneskulden och obefintliga budgetanslag för utveckling. Utifrån de utredningar som genomfördes i uppdraget har politiska beslut fattats i tre omgångar under åren 2015 och 2016. Verkställande av besluten har genomförts i några fall och pågår i andra fall. Några av besluten har upphävts under 2017 och 2018. Beslutens budgetmässiga påverkan har reglerats i budgeten i takt med planen för verkställande. Det innebär att ramjusteringar har gjorts i budget 2016, 2017 och 2018. De sista budgetregleringarna utifrån fattade beslut görs i budget 2019: Gymnasieskola -0,1 mkr (steg 3 av 3) EU-pott +0,7 mkr (steg 3 av 3) En sammanställning över besluten i Hållbar ekonomi och dess budgetmässiga påverkan redovisas i bilaga 4. Av sammanställningen går att utläsa att den budgetmässiga effekten av besluten i Hållbar ekonomi till och med budget 2019 har inneburit att de budgeterade årliga nettokostnaderna har minskat med -11,6 mkr per år. De budgeterade bruttokostnaderna har minskat med -18,0 mkr per år och tillskott/satsningar har gjorts med 6,4 mkr per år. 4 204

Budgetförutsättningar och antaganden inför budgetåret 2019 SKL:s konjunkturbedömning SKL gjorde i slutet av april 2018 nedanstående bedömning av konjunkturutvecklingen i den svenska ekonomin. Nyckeltal för den svenska ekonomin SK L 2018-04-27 cirkul ä r 2018:18 Procentuell fö rändring om inte annat anges 2016 2017 BNP 3,0 2,7 Sysselsättning, timmar 2,6 2,0 Re lativ a rbetslöshet, nivå 6,9 6,7 Timlön (ko nj.l önestatistik) 2,4 2,5 Konsumentpris, KPIF-KS* 1,3 1,7 Konsumentpris, KPI 1,0 1,8 Ska tte underlag 4,5 Skatte underl ag, realt 2,6 1,3 Befolkning 15-74 å r 0,9 1,1 KPI med fast ränta och konstant skatt 2018 2019 2020 Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och SKL räknar med att BNP växer med närmare 3 procent under 2018. Inhemsk efterfrågan förväntas försvagas under 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. Högkonjunkturen når då sin topp, men svensk BNP växer långsammare. I och med att antalet arbetade timmar inte beräknas öka alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. SKL menar att det innebär att ett betydande glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Under konjunkturåterhämtningen har det framförallt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten. Tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, tar det något bättre fart. I USA är förväntningarna, åtminstone på kort sikt, positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits. Däremot mattas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan av något. Nästa år förväntas tillväxten i investeringarna växla ned. Det är framförallt bostadsbyggandet som från en hög nivå inte längre kan växa i samma takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare än tidigare. Sammantaget innebär det att SKL räknar med att kalenderkorrigerad BNP växer med 2,9 procent i år, 2,1 procent 2019 och 1,4 procent 2020. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och löneglidningen är låg. Därmed är det inhemska inflationstrycket svagt. KPIF som 2017 ökade med 2,0 procent väntas bli något lägre i år och nästa år, för att 2020 2021 komma något över 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2019. I takt med att styrränta sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, därmed ökar KPI betydligt snabbare än KPIF. (källa: SKL 2018-04-27, cirkulär 18:18) Befolkningsutveckling Utvecklingen av kommunens invånarantal och befolkningsstruktur, d v s fördelning i olika åldersgrupper, har stor påverkan på kommunens ekonomiska förutsättningar, 5 1,6 0,1 6,6 3,5 2,0 2,8 3,7 0,6 0,5 205 2,9 2,1 1,4 2,1 0,1-0,4 6,2 6,3 6, 5 2,9 3,1 3,4 1,6 1,6 2,1 1,7 2,1 2, 8 3,8 3,2 3,1 1,4 0,5 0,0 0,6 0,7 0,4

både vad gäller skatteintäkter och kostnader för verksamheterna. Kommunens befolkningsutveckling de senaste fem åren visas i nedanstående tabell: Ack Antal förändr Födelse- Flyttn.- Period/datum invånare fr 1 jan Födda Döda netto In Ut 2013 (31 dec) 12 156 15 99 178-79 949 855 2014 (31 dec) 12 198 42 120 161-41 725 642 2015 (31 dec) 12 260 62 108 192-84 813 667 2016 (31 dec) 12 393 133 127 179-52 790 605 2017 (31 dec) 12 451"' 58 116 176-60 858 740 Medel 5 är 62 114 177-63 827 702 Som framgår i tabellen har kommunen under de senaste fem åren haft en genomsnittlig befolkningsökning om +62 personer per år. Ökningen beror på ett positivt flyttnetto (-125 personer per år), vilket huvudsakligen kan hänföras till invandring/mottagande av nyanlända. Födelsenettot har under femårsperioden, liksom tidigare, varit negativt (-63 personer per år). Enligt uppgift från SCB uppgick kommunens invånarantal till 12 435 personer per den 31 mars i år. Det innebär en minskning med -16 personer sedan årsskiftet, då invånarantalet var 12 451 personer. Födelsenettot för första kvartalet uppgick till -5 personer (31 födda och 36 avlidna), medan flyttnettot uppgick till -11 personer (144 inflyttade och 155 utflyttade). Motsvarande siffror för samma period förra året var födelsenetto -33 personer (27 födda och 60 avlidna) och flyttnetto +22 personer (195 inflyttade och 173 utflyttade). Statisticon AB har på uppdrag från kommunen upprättat en befolkningsprognos för Tingsryds kommun. Prognosen upprättades i april månad 2017 och avser perioden 2017-2041. Baserat på den framtagna befolkningsprognosen har kommunledningsförvaltningen upprättat en rapport "Analys av befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun fram till år 2041", vilken presenterades för kommunstyrelsen 2018-03-26 92. Rapporten redovisas i bilaga 5 och ger följande sammanfattande slutsatser: Om inga förändringar sker pekar befolkningsprognosen på att Tingsryds kommuns invånarantal kommer att fortsätta minska under prognosperioden fram till år 2041 och att invånarantalet då kommer att vara ca 11 800. Under hela prognosperioden kommer kommunen ha ett negativt födelseöverskott ( =födelseunderskott) på i genomsnitt 48 personer per år. Det positiva flyttnetto som kommunen har haft under de senaste åren beror till största del på utrikes inflyttning (nyanlända flyktingar). Kommunen har totalt sett ett negativt inrikes flyttnetto, men ett positivt flyttnetto när det gäller barnfamiljer födda i Sverige. Nuvarande ökning av antalet barn i förskole- och grundskoleåldrarna kommer, inom de närmaste åren, att avstanna för att sedan långsamt sjunka. För barn i förskoleåldern passeras toppen redan under nästa år (2019). Antalet personer 80 år och äldre kommer från år 2022 att öka relativt kraftigt inom hela kommunen med ca 300 personer fram till år 2041. Ökningen kommer att vara stark i samtliga församlingar förutom i Linneryd där det blir en mindre ökning. En planering bör göras för utökad äldreomsorg samt olika anpassade boenden. Det är fler personer som bor i kommunen och pendlar till arbete i annan kommun än vad det är personer som pendlar till kommunen. Störst in- och utpendling är det från och till Växjö. Är 2015 pendlade 1290 personer till Tingsryds kommun och störst inpendling var det från Växjö, Ronneby, Karlshamn och Olofström. När det gäller att attrahera nya kommuninvånare finns det en potential hos barnfamiljer och bland nyanlända samt inom gruppen av inpendlare. En bra arbetsmarknad i kombination med attraktiva bostäder och boendemiljöer kan vara det som får människor att ta beslutet att flytta till Tingsryds kommun. I rapporten konstateras också att befolkningsutvecklingen inte är "ödesbestämd" och att prognosen visar en trolig bild av utvecklingen efter de förutsättningar som nu 6 netto 94 83 146 185 118 125 206

råder. Kommunen och näringslivet i kommunen kan på olika sätt påverka befolkningsutvecklingen genom att attrahera människor att flytta till kommunen, t ex genom att erbjuda en bra arbetsmarknad och attraktiva bostäder och boendemiljöer. Skatteprognos Skatteprognosen är baserad på SKL:s skatteprognos per 2018-04-27, vilken i sin tur bygger på den samhällsekonomiska bild som SKL presenterade i Ekonomirapporten den 15 maj. SKL beskriver att deras beräkningar bygger på att den långa konjunkturuppgången i svensk ekonomi bryts 2019 och att högkonjunkturen övergår till ett läge med konjunkturell balans i slutet av 2020. Det betyder att den starka skatteunderlagstillväxt som vi kunnat vänja oss vid under den långa konjunkturuppgången sedan år 2010 består till och med i år, men dämpas betydligt från och med 2019. Efter flera år med starka ökningstal (över 4,5% eller mer) väntar man sig ett par år med en ökningstakt under det historiska genomsnittet. Det främsta skälet är att arbetade timmar utvecklas betydligt svagare när vi närmar oss konjunkturtoppen 2019, minskar 2020 och bara ökar marginellt 2021. Även pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Detta motverkas endast i viss utsträckning av att lönerna väntas stiga snabbare. Jämfört med den skatteprognos som SKL presenterade i februari är skatteunderlagets ökningstakt uppreviderad år 2018. För perioden därefter har bara en marginell upprevidering av 2021 gjorts. Den aktuella skatteprognosen ger årliga intäktsökningar för Tingsryds kommun enligt tabell nedan. Budget Skatteintäkter och utjämning, mkr Årets nivåhöjning budget, mkr 2017 725,8 40,8 2018 2019 2020 2021 2022 742,6 764,5 782,3 797,2 817,7 16,8-~2=1,2 17,8 14,9 20,5 Prognosen visar således en ökning med ca 22 mkr mellan budget 2018 och 2019, vilket innebär en relativt god ökningstakt. Det innebär dock, liksom förra året, en återgång till en mer normal skatteintäktsutveckling jämfört med de extraordinärt bra intäktsåren 2016-2017. För åren 2019-2020 sjunker ökningstakten till betydligt lägre nivåer, framförallt år 2021. Det innebär att budgetläget för dessa båda år kommer att bli tuffare än vad vi kunnat vänja oss vid de senaste åren. Prognosen för 2019 års skatteintäkter baseras på en befolkningsökning om + 75 personer från 2 november 2017 till 1 november 2018. För budgetåret 2020 har prognosen baserats på +50 invånare under 2019 och för budgetåren 2021 och 2022 på +25 invånare per år under åren före. I prognosen för 2019 års skatteintäkter kan också noteras att intäkten från kostnadsutjämningen ser ut att öka med ca 4 mkr, vilket bland annat kan hänföras till ökade volymer i barnomsorgen. I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att kommuner och landsting tillförs ytterligare 5 miljarder år 2019 (3,5 till kommuner och 1,5 till landsting) och ytterligare 5 miljarder 2020. Detta tillskott görs utöver de redan beslutade välfärdsmiljarderna. De "nya" välfärdsmiljarderna enligt BP18 ingår det generella statsbidraget och fördelas således lika i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. Tingsryds kommun motsvarar ca 1,2 promille av landets befolkning, vilket innebär att 3,5 miljarder kr motsvarar drygt 4 mkr för Tingsryds kommun. Dessa intäkter ingår i skatteprognosen enligt ovan. I prognosen ingår även de extra statsbidragen (de s k välfärdsmiljarderna) som regeringen och riksdag beslutade om hösten 2016. De extra statsbidragen är ett permanent tillskott till sektorn och fördelas dels på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet, d v s i kronor per invånare, och dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Fördelningen utifrån antal asylsökande och nyanlända minskar successivt framöver. 7 207

Från år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som ett generellt statsbidrag, d v s i sin helhet fördelat med samma kr/inv till alla kommuner. Det totala tillskottet till kommunsektorn är 7,7 Mdr år 2017 som minskar till 7,0 Mdr år 2021 (dvs landstingens andel ökar något på sikt). Enligt aktuell fördelning ser utfallet för Tingsryds kommun enligt följande (mkr): Tingsryds kommun Aktuell fördelning enligt slutligt utfall 2018 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt extra statsbidrag 17,4 15,8 13,7 11,7 8,7 8,7 varav vi ktat efter -a ntal asyl sökande och nyanl ända 14,8 13,2 9,4 5,6 0,0 0,0 - kr per invå na re 2,6 2,6 4,3 6,1 8,7 8,7 Årsbeloppen har successivt sjunkit något för Tingsryds del jämfört de ursprungliga belopp som presenterades av regeringen. Orsaken till detta är att kommunens flyktingmottagande minskat i förhållande till övriga kommuner i landet till följd av nya regelverk. Nya avstämningar utifrån antalet nyanlända m.m. kommer att göras under perioden, varför fördelningen, och därmed kommunens intäkter, kan komma att förändras i takt med avstämningarna. Det kan konstateras att beräkningsunderlaget för skatteprognosen som vanligt innehåller en hel del osäkerheter. En faktor som naturligtvis kan påverka förutsättningarna inför kommande budgetår är 2018 års allmänna val. Det finns även en osäkerhet i prognosen för utjämningssystemen, dels för nästa år men i ännu högre grad för åren 2020 och framåt. Även nya skatteunderlagsprognoser från SKL kan komma att påverka de ekonomiska förutsättningarna inför 2019 och åren därefter. Det finns även en osäkerhet i den kommande befolkningsutvecklingen i kommunen. Resultatbudget 2019-2021 Kommunstyrelsens förslag till resultatbudget redovisas i nedanstående tabell: ÅRETS RESULTAT 24,0 32,1 8,5 6,3 1,3 2,2 % av skatteintäkter och utjämning 3,3% 4,3% 1,1% 0,8% 0,2% 0,3% 2% motsvarar, mkr 15,3 15,6 15,9 16,4 Diff fö rs lagvs 2%, mkr -6,8-9,3-14,7-14, 1 1% motsvara r, mkr 7,6 7,8 8,0 8,2 Diffförslag vs 1%, mkr 0,8-1,5-6,7-6,0 Resultat 2019 Kommunstyrelsens budgetförslag innebär ett budgeterat resultat på +8,5 mkr för 2019, vilket motsvarar 1, 1% av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. För att uppfylla fullmäktiges långsiktiga resultatmål om 2% behöver nettokostnaderna minskas med 6,8 mkr. I förhållande till fullmäktiges miniminivå om 1 % återstår 0,8 mkr i marginal. I budgetförslaget ingår justeringar och anslag för: aktuell skatteprognos central pott för löneökningar kompensation till förvaltningar för prisökningar (1,6% ) centrala budgetposter, bl a pensioner och finansnetto tillfälliga anslag i 2018 års budget ramjusteringar enligt beslut Hållbar ekonomi 8 208 Flerårsplan, resultaträkning (mkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan Plan 2017 2018 2019 2020 2021 20 22

Budgeterat resultat utifrån dessa justeringar ger ett utgångsläge på +22,4 mkr i årsresultat för 2019. Utifrån detta utgångsläge har resursfördelning utifrån politiska prioriteringar skett med beaktande av fullmäktiges långsiktiga resultatmål 2% och miniminivå 1 %. Kommunstyrelsens förslaget innebär följande resurstillskott i 2019 års budget: Permanenta tillskott 7,7 mkr Permanentande av de tillfälliga tillskott till nämnderna som l. gjordes i budget 2017-2018: Vf!ird- och omsorgsnämnd 1,85 mkr Bildningsnämnd 3,7 mkr, Kommunstyrelsen 1,85 mkr (ifo) i Kommunstvrelsen O 3 mkr (ÖF) 180618 &175 9 i!! I 209 Resultatet i planen för år 2020 uppgår till ca 6 mkr (0,8%) och når därmed inte upp till fullmäktiges resultatmål om miniminivån 1 %. Detsamma gäller för budgetåren 2020-2021, då resultaten i planen beräknas ligga i nivån 1-2 mkr. Som nämnts ovan förutsätter beräkningarna oförändrad verksamhet och budgetramar. Generellt kan sägas att den förväntade årliga intäktsökningen från skatteintäkter och utjämning framöver inte ser ut att täcka de årliga kostnadsökningarna i den befintliga verksamheten som t ex pris- och löneökningar. Allt annat oförändrat så innebär det i sin tur att den budgeterade resultatnivån successivt sjunker under dessa år och att utrymmet för att tillföra nya budgetmedel till verksamheterna blir obefintligt eller åtminstone starkt begränsat. Sannolikt behöver budgetarbetena för dessa år, utifrån nu kända förutsättningar, inriktas på omprioriteringar och/eller kostnadsminskningar. Om resultatnivån sjunker påverkas även investeringsutrymmet och möjligheten till amortering av låneskulden. marginaler framöver. Framförallt är detta tydligt när det gäller budgetåren 2020 och 2021, som förväntas bli tuffa budgetår för kommunsektorn. Som framgår i tabellen visar flerårsplanen successivt krympande ekonomiska Flerfirsplan 2019-2021 Förvaltningarna har vid budgetinternat 17-18 april presenterat större budget- och behovsförändringar inför fir 2019 och framfit. Sammanställningar redovisas i bilaga till 2018 firs budget redovisas p sid 17. Detaljerade budgetramar för driftbudgeten redovisas p sid 18. En detaljerad sammanställning över resultatberäkning och förändringar i förhfillande l Tillfälliga tillskott I 0,2 mkr I Genomförande av EU-val 2019 (KS) l 0,2 mkr! 0,2 mkr I O 5 mkr t 0,5 mkr! O 06 mkr därefter finansiering av ev ökade driftskostnader multisoortarena/ishall. 1 5 mkr BN kan användas för såväl EU-projekt, digitalisering eller annan verksamhetsutveckling. Gäller både central pott som nämndernas pott. Nämnderna ska enligt tidigare beslut avsätta 0 2% av budqetramen 2019.! 0 4 mkr I Familiecentral (KS centrala medel) 0 1 mkr Ökat hemsändninqsbidraa (KS) 0,7 mkr Ökad utvecklingspott KSAU avsett att tillfälligt tillföras VON medel kan sökas av alla förvaltninaar. - EU-pott omvandlas till pott för verksamhetsutveckling, som åren 2019-2020 som kompensation för nytt LSS-boende och 0,2 mkr Digitalisering av fullmäktige och nämnder enligt beslut i KS! 0 6 mkr I Förstärknina olanverksamhet (KS) 1,0 mkr Digitalisering (KS förfogande). Avser engångskostnader,

Det kan således konstateras att det, med nuvarande kända förutsättningar, kommer att krävas omprioriteringar och/eller besparingar under åren 2020-2021 för att kunna upprätthålla en god ekonomisk hushållning enligt fullmäktiges riktlinjer. Det beskrivna scenariet tydliggör vikten av att 2019 års budget och budgetramar hanteras med ett långsiktigt perspektiv. Ju högre resultat som budgeteras för 20 19, desto högre resultat blir utgångsläget de kommande åren och vice versa. Som nämnts tidigare så påverkar resultatnivån i sin tur utrymmet för investeringar och amorteringar av låneskulden. I sammanhanget bör också noteras att i budget 2016-2018, tillsammans med budgetförslaget för 2019 har, förutom kompensation för pris- och löneökningar, tillförts över 30 mkr till nämndernas budgetramar. Detta är historiskt sett mycket höga nivåer och har möjliggjorts av dels en extraordinär ökning av skatteintäkter och utjämning under dessa budgetår och dels fattade beslut i Hållbar ekonomi. Det bör observeras att beräkningarna i flerårsplanen är "teoretiska" beräkningar utifrån nu kända förutsättningar som innehåller uppräkning av priser, löner och pensionskostnader i befintlig verksamhet, men inga kostnadsökningar avseende volym- och behovsökningar eller ambitionshöjningar. Sannolikt innebär detta en underskattning av kostnadsutvecklingen, inte minst med tanke på det kommande kostnadstryck på sektorn som SKL beskriver utifrån bland annat de demografiska utmaningarna och medborgarnas successivt ökade förväntningar på verksamheten. Som nämnts tidigare innebär detta att ett ökat kostnadstryck på kommunens verksamheter sannolikt är att vänta till följd av bland annat fortsatta volymökningar i de olika verksamheterna i form av tex ökat försörjningsstöd och fortsatt ökade behov inom skola och individ- och familjeomsorg. I beräkningarna finns också flera andra osäkerhetsfaktorer, t ex befolkningsutveckling, utfall i utjämningssystemen, skatteunderlagsprognoser, framtida statliga beslut etc. Investeringsbudget 2019-2022 Utrymme för investeringar Utrymmet för investeringar och amorteringar av lån bestäms i huvudsak av summan av årets avskrivningar och årets resultat (kassaflödet). Ju högre resultat som uppnås, desto större blir utrymmet för investeringar med egna medel samt amorteringar. Enligt fullmäktiges långsiktiga finansiella mål för god ekonomisk hushållning ska investeringarna finansieras med egna medel och årlig amortering av låneskulden genomföras. Även eventuella ägartillskott till de kommunala bolagen, t ex i syfte att via ägartillskott stärka bolagens möjlighet till nybyggnation av bostäder eller utbyggnad av bredband, måste inräknas i investeringsutrymmet (kassaflödet). För ett ökat utrymme för investeringar och/eller amorteringar krävs en hög re resultatnivå. Investeringar 2019-2022 Förslag till investeringsbudget summeras i nedanstående tabell: ÅRETS INVESTERINGAR 29,9 48,7 54,!!_ Plan 2020 50,8 Plan Pl an 2021 2022 45,2 45,5 Detaljerat förslag till investeringsbudget för åren 2019-2021 redovisas på sid 16. Följande större förändringar föreslås jämfört med den investeringsplan som fastställdes i 2018 års budget: 10 210 ln vesteringsbudget (m kr) Utfall Prognos Budget 2017 2018 2019

Digitalisering - it-stöd och e-tiä nster Fastig hetsinvesteri nga r - ny-, till- och ombyggnad Infrastruktur Fordon och maskiner Inventarier Fastiahetsunderhåll Renhållning Förfogandemedel Höjs från 3 mkr till 5 mkr per år Höjs med totalt 20 mkr, varav 10 mkr 2019 och 10 mkr 2020 avseende fritidsanläggningar: Boll hallen Tingsryd och Gvmnastikbyqqnad Urshult. Höjs med totalt 8 mkr under 2019-2022 avseende centrumutvecklinq i Tinqsrvd. Höjda anslag 2021-2022 enligt aktuell utbytesplan. Höjda anslag för kommunstyrelsen och vård- och omsorgsnämnden. Nåaot höida årliaa anslaa. Tidigare planerade investeringar (bl a sopkärl) utgår då dessa investerinaar aenomförs av renhållninqsbolaqet istället. Till fullmäktiges förfogande för investeringar avsätts 1 mkr oer år. I arbetet med Hållbar ekonomi har följande långsiktiga prioriteringar gjorts med årliga budgetanslag i investeringsbudgeten, vilka återfinns i investeringsplan för 2019-2022: Energ isparåtgärder Investeringar inom VA Underhåll fastigheter Underhåll gator och vägar E-tjänster och it-stöd Finansiering 5,0 mkr 12,0 mkr Budgeterade investeringsnivåer bedöms rymmas inom fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär att investeringar görs med egna medel och att årlig amortering planeras (totalt 25 mkr under åren 2019-2022). I och med att låneskulden minskas ses en fortsatt stärkt soliditet under planperioden och år 2022 är nivån nästan tillbaka på den nivå som var 2012 (ca 57%): BUDGITTRA T RESULTAT 24,0 32, 1 8,5 6,3 1,3 2,2 Avskrivninsar 36,8 38,5 38,5 38,5 38,5 38,5 SUMMA UTRYMME EGNA MEDEL 60,8 70,6 47,0 44,8 39,8 40,7 I nvest e ringar -29,9-48,7-54,9-50,8-45,2-45,5 Försä ljni nga r anläggnin gstillgångar 1,9 23,0 5,0 5,0 Am orteri ng låneskuld -25,0-20,0-10,0-5,0-5,0-5,0 Övriga post er som eäverkar ka ssafl öde 40,2-23,0 SUMMA KASSAFLÖDE 48,0 1,9-12,9-6,0-10,4-9,8 LÅNESKULD (mkr) 160,0 140,0 130,0 125,0 120,0 115,0 SOLIDIIB(%) 50,2 53,2 54,3 55,0 55,4 55,8 Kommunövergripande mål - fullmäktiges styrkort Förslag till kommunövergripande verksamhetsmål (fullmäktiges styrkort) redovisas på sid 14. Förslaget innebär att målen har arbetats om en del jämfört med tidigare år. Syftet är att verksamhetsmålen med större tydlighet än tidigare ska utgå från fullmäktige, d v s fullmäktige sätter verksamhetsmål för nämnderna. Målen ska kompletteras med mått och målnivåer, vilka blir styrande för nämnderna. Arbete med framtagande av förslag till mått och målnivåer återstår och förslaget är att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att till hösten (inför fullmäktiges budgetbeslut) ta fram förslag till mått och målnivåer 2019. De t idigare kommunövergripande målen (skolresultat, bostäder och bredband) kommer att kunna rymmas inom ramen för föreslagna mål, mått och målnivåer. 11 6,2 mkr (årlig uppräkning 0,1 mkr) 3,9 mkr 3,0 mkr (höjs till 5 mkr) 211 Utfall Prognos Budget Plan Plan Plan Flerårsplan (mkr) 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Arbetsgång och tidsplan Hittillsvarande arbetsprocess med 2019 års budget har bestått av redovisning i fullmäktige av årsredovisning 2017 för kommun (9 april) och kommunala företag (5 mars), budgetinternat 17-18 april, fullmäktiges inriktningsdebatt 7 maj samt information till kommunstyrelsens arbetsutskott 14 maj. Återstående arbete är planerat enligt följande: 6 aug 20 aug 8 okt 22 okt 12 nov 14 dec Ksau förslag till budget 2019-2021 KS förslag till budget 2019-2021 Ksau förslag ev ändringar budget 2019-2021 KS förslag ev ändringar budget 2019-2021 Nya KF beslut om budget 2019-2021 Nämnder beslut om verksamhetsplan och internbudget, senast. Höstens skatteunderlagsprognoser presenteras preliminärt 16 aug, ca 1 okt (inget maktskifte) eller ca 20 nov (maktskifte) samt 18 dec. Regeringens budgetproposition presenteras senast 24 sept (inget maktskifte) eller senast 15 nov (maktskifte). För bolag och stiftelser gäller budgetprocess enligt ägardirektiv fastställda av fullmäktige i februari 2016: affärsplaner ska godkännas av fullmäktige enligt samma tidsplan som kommunens budget och detaljerad budget fastställs av respektive företag senast i december månad. Nämnderna fastställer verksamhetsplan och detaljerad internbudget för den egna verksamheten senast 14 december. Verksamhetsplanen ska innehålla mål för verksamheten och ha en tydlig koppling till de kommunövergripande mål som fullmäktige fastställer i budgeten. Det är nämndernas skyldighet att upprätta internbudgeten så att verksamheten ryms inom den av fullmäktige fastställda budgeten för nämnden. Internbudgeten ska upprättas så att prognosen för budgetåret överensstämmer med internbudgeten. Anvisningar och budgetförutsättningar Rutiner och spelregler i budgetprocessen regleras i Riktlinjer för budget och redovisning (bilaga 3) samt i Riktlinjer för målstyrning. Nedan följer anvisningar för budgetarbetet samt redogörelse för budgetförutsättningar som berör nämndernas budgetarbete. Budgetbeslut i nämnder Anslagsnivå driftbudget Anslagsnivå investeringar Mål för verksamheten Pott för verksamhetsutveckling Nämndernas internbudget skall rymmas inom de budgetramar som fullmäktige fastställt i sitt budgetbeslut. Kända kostnader ska budgeteras. Verksamhetsplan och internbudget ska fastställas av nämnden senast 14 dec. Fullmäktige fastställer en nettokostnadsram per nämnd. Fullmäktige fastställer investeringsanslag per nämnd samt specificerar anslagen i olika kategorier. Kapitalkostnader för föreslagna investeringar skall rymmas inom tilldelad budgetram. Nämnden beslutar själv om specifika investeringsobjekt med beaktande av de regler som finns i fullmäktiges riktlinjer för budget och redovisning. Vidaredelegation kan göras från nämnd till förvaltningschef med angivande av beloppsgränser. Nämnderna ska i verksamhetsplanen ange mätbara verksamhetmål i de olika perspektiven enligt balanserad styrning som leder till att fullmäktiges kommunövergripande mål kan uppfyllas. En tydlig koppling skall finnas dels till fullmäktiges övergripande mål och prioriteringar och dels mellan de olika perspektiven. Nämnderna ska avsätta 0,2% av budgetramen i pott för verksamhetsutveckling (f d pott för EU-projekt KF 160620 137) som kan användas för EU-projekt, digitalisering eller annan verksamhetsutveckling. 0,1 % finns avsatt i 2018 års budget. 12 212

Material verksamhetsplan och internbudget Inlämning av material Kommunala företagen MBL Lönenivå i ram Löneökningar 2018 och 2019 Kalkylerat PO-pålägg (sociala avgifter) Internränta Prisuppräkning Inrättande av tjänster Övrigt Minskade lokalytor Tingsryd 2018-08-20 Daniel Gustafsson Ekonomichef Sammanställs enligt anvisningar från ekonomi-avdelningen. Sker efter nämndsbeslut. Företagens budgetprocess regleras i ägardirektiven. Affärsplan ska godkännas av fullmäktige. Nämnds- och styrelsebeslut om förslag till budget ska föregås av MBL-förhandling enligt 11. MBL-förhandling ska hållas senast en vecka före nämndens beslut och budgetmaterialet ska finnas tillgängligt senast en vecka före MBL-förhandlingen. Liksom tidigare rekommenderas att personal eller dess representanter involveras tidigt och löpande under processen, t ex vid arbetsplatsträffar samt genom mbl-information. Ramarna baseras på 2017 års löneläge Medel har avsatts på centralt konto och kommer att fördelas ut till förvaltningarna allteftersom förhandlingarna blir klara. Uppgår till 39,17% för personal 31,42% för förtroendevalda och uppdragstagare Nämnderna har i budgetramen erhållit kompensation för höjt POpålägg 2019 jämfört med budget 2018. OBS! Eventuella förändringar av lagstadgade arbetsgivaravgifter enligt beslut i riksdagen förutsätts kompenseras enligt finansieringsprincipen. Internräntan för 2019 uppgår till 1,5%, vilket innebär en sänkning med 0,25 procentenheter jämfört med budget 2018. Justering har gjorts i budgetramarna, vilket innebär att förändringen är kostnadsneutral för samtliga nämnder. Har gjorts med 1,6% i enlighet med SKL:s prognos för KPIF-KS. Ingår i förvaltningarnas budgetramar. Utgör tillsammans med löneökningskompensation utrymme för årlig prisjustering inom köp- och säljverksamheterna (fastighet, städ, kost, it) med oförändrad kva litetsnivå. Hanteras på nämnds- eller förvaltningsnivå beroende på delegation. Förutsätter alltid att tydlig budgetfinansiering finns. Förvaltningar har möjlighet att säga upp del av lokal, vilket ska ge förvaltningarna incitament att minska sina lokalytor och därmed minska de totala lokalkostnaderna i kommunen. 13 213

Kommunövergripande mål - kommunfullmäktiges styrkort Budget 2019 Medborgare Prioriteringar Kommun- Riks- Utfall Mått övergripande mål snitt 2017 1) Resultat NMI för Tingsryd medborgarundersökning år 2015: 54 2) Resultat i mätning år 2018: 86 % 3) Resultat år 2018: 79,4 % 4) Resultat NII för Tingsryds medborgarundersökning år 2015: 42 5) Valdeltagande år 2018: 82,9 %. Nästa val genomförs år 2022. 14 Mål 2019 högst rikssnitt Not 1) 2) 3) 4) 5) 214 Trygghet och Kommunen ska Trygghetsindex (0-6) 0 = bäst 1,28 1,3 social verka för ett socialt hållbarhet hållbart samhälle Sjukpenningtalet, dgr/reg 11 13,4 11 rikssnitt där trygghet samt försäkrad goda uppväxt- och Andel brukare inom barn- och 88 83 88 rikssnitt levnadsförhål- ungdomsvården som blivit nöjd landen för alla ger eller ganska nöjd med förutsättningar för kommunens insats % en god hälsa och ett gott liv. Medborgar- Medborgaren ska Nöjd-Inflytande-Index, NII, 40 45 inflytande och känna delaktighet Medborgarundersökning demokrati och ha inflytande i verksamheterna Valdeltagande 84 - rikssnitt och samhällskommunalval, % utvecklingen. Medborgarförslag, andel som 80 besvaras inom sex månader % Genomsnittligt meritvärde i 233 221 233 åk 9, lägeskommun, flickor Kunskap och Kommunen ska Andel avgångselever i åk 9 82,5 67,3 82,5 rikssnitt lärande säkerställa en med behörighet till likvärdig skola med gymnasieskolans goda kunskaps- yrkesprogram % resultat. Genomsnittligt meritvärde i 197 164 197 åk 9, lägeskommun, pojkar skillnad Nöjdhetsindex elever 92 90 Kvalitet och Medborgare och Nöjd-Medborgarindex, NMI 55 55 rikssnitt service övriga intressenter Medborgarundersökning ska uppleva att kommunen har en Andel nöjda inom äldreomsorg, 82 82 90 god kvalitet och särskilt boende % service i Andel nöjda inom äldreomsorg, 89 92 90 verksamheterna. hemtjänst%

Samhälle Prioriteringar Kommun- Riksövergripande mål Mått snitt Tillväxt och Befintliga och nya Andel företag med tillgång till 70 attraktivitet invånare ska vilja bredband om minst bo, verka och 100 Mbit/s % utvecklas i kommunen. Andel hushåll med tillgång till 78 bredband om minst 100 Mbit/s % Antal färdigställda nya bostäder i kommunen fr o m 2016 Näringsliv och Kommunen ska Ranking av företagsklimat arbete skapa enligt Svenskt Näringsliv förutsättningar för Arbetslöshet 18-64 år % 6,5 ett starkt näringsliv, lokal Andel personer som påbö~at Föreningsliv Kommunen ska Nöjd-Region-Index, NRI 61 och fritid skapa fritidsaktiviteter, förutsättningar för Medborgarundersökning ett starkt och varierat föreningsliv som möjliggör en aktiv fritid för medborgarna. Miljö och Kommunen ska Andel miljöfordon inom den 14 klimat vara en god geografiska kommunen % förebild inom miljöområdet och Andel kommunala 37 genom samarbete miljöfordon % med medborgare, Andel ekologiska livsmedel % 28 företagare och andra aktörer ska Andel återvunnet material av 39 vår gemensamma hushållsavfall % miljö-och klimatpåverkan Ranking av Sveriges minska. Miljöbästa kommun 1) Fastställt mål år 2020: 95 % 2) Fastställt mål år 2020: 100 nya bostäder 3) Resultat NRI för Tingsryd medborgarundersökning år 2015: 56 4) Antal invånare 2018-06-30: 12 428 st 5) Resultat rankning år 2018: plats 267 6) Resultat NRI fritidsaktiviteter för Tingsryd medborgarundersökning år 2015: 57 7) Resultat för Tingsryd år 2016: 32 % 8) Resultat ranking för Tingsryd år 2018: plats 254 15 Utfall 2017 Mål2019 Not 53 80 1) 45 80 1) 40 80 2) 60 rikssnitt 3) 12 451 12 451 4) 116 70 260 250 5) 7, 1 6,5 rikssnitt 50 16 20 9 25 45 50 61 rikssnitt 6) 39 rikssnitt 7) 271 240 8) 2(3) 215 Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige, Budget 2019 tillväxt, fler jobbspår som gått till arbetstillfällen och självförsörjning inom 6 mån ökad efter avslutat etableringssysselsättning. program% Nettoinflyttning Antal folkbokförda Nöjd-Region-Index, NRI totalt, 60 Medborgarundersökning

Ekonomi Prioriteringar Kommun- Riks- Utfall Mått övergripande mal snitt 2017 budget%.. Mål2019 1) Enligt fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning är det långsiktiga målet 2,0%. Resultatet ska aldrig understiga 1,0%. Medarbetare. Kommun- Prioriteringar Mått övergripande mål Arbetsgivare Kommunen ska Hållbart och vara en attraktiv Medarbetarengagemang, medarbetare arbetsgivare med HME-index stolta och Sjukfrånvaro, % kompetenta medarbetare som trivs på sitt arbete. 1) Resultat år 2018: 76. Nästa mätning sker år 2020. Process Prioriteringar. Mått 16 Riks- Utfall snitt 2017 Mål 2019 79 79 rikssnitt 6,7 7,4 6,0 Riks:. Utfall snitt 2017 80 100 84 90 Mål2019 3(3) Not 1) Not 1) Not 216 Tingsryds kommun, Kommunfullmäktige, Budget 2019 Effektivitet och Kommunen och Nämndernas måluppfyllelse % arbetssätt dess verksamheter ska arbeta effektivt Uppfyllande av och med moderna tjänstegarantier % arbetssätt, så att Bedömning av kommunens en god kvalitet för samlade system för intern medborgarna kan kontroll% uppnås till en rimlig kostnad. Kommun.:. övergripande mål Ekonomi och Kommunen ska ha Resultat i % av skatteintäkter 3,3 1,1 kostnads- en stabil och och generella statsbidrag kontroll långsiktigt hållbar ekonomi som ger Självfinansiering av 203 100 handlingsutrymme investeringar % för framtiden. Förändring av -25-10 låneskulden, mkr Alla nämnder ska hålla sin 100 100

FLERÅRSPLAN 2019-2021 Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Plan RESUL TATBUDGET (mkr) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Verksamhetens intäkter* 188,6 201,4 271,2 247,7 247,7 250,0 251,0 252,0 253,0 Verksamhetens kostnader* -806,3-831,3-908,9-909,3-942,5-968,9-989,2-1009,5-1029,8 Avskrivningar -28,3-33,2-36,6-36,8-38,5-38,5-38,5-38,5-38,5 Verksamhetens nettokostnader -646,0-663,1-674,3-698,4-733,3-757,4-776,7-796,0-815,3 Skatteintäkter 442,9 451,3 470,9 482,0 493,2 510,5 526,3 545,8 568,2 Generellt statsbidrag 205,6 203,3 238,8 241,8 247,2 254,0 256,0 251,5 249,5 Finansiella intäkter 2,9 2,2 4,4 3,9 4,2 4,2 4,0 3,8 3,6 Finansiella kostnader -1,5-2,1-3,4-5,3-2,2-2,8-3,3-3,8-3,8 Resultat före extraordinära poster 3,9-8,4 36,4 24,0 9,1 8,5 6,3 1,3 2,2 Jämförelsestörande poster - 2,5 - - 23,0-0,0 0,0 0,0 Arets resultat 3,9-5,9 36,4 24,0 32,1 8,5 6,3 1,3 2,2 Resultat % av skatteintäkter och GS 0,6% -0,9% 5,1% 3,3% 4,3% 1, 1% 0,7% 0,2% 0,3% * Bruttobelopp för intäkter och kostnader 2018-2022 är endast preliminärt beräknade då budgetering och prognos görs på nettokostnader. Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Plan KASSAFLÖDESBUDGET (mkr) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Löpande verksamhet Arets resultat 3,9-5,9 36,4 24,0 32,1 8,5 6,3 1,3 2.21 Poster som ej ingår i kassaflödet -0,4 1,4-1,0-0,9 0,0 Avskrivningar 28,3 33,2 36,6 36,8 38,5 38,5 38,5 38,5 38,5 Resultat försäljning anläggningstillgångar 0-4,5-0,2 1, 1-23,0 Minskn/ökn av kortfristiga fordringar -12,0 10,8-30,2 38,8 0,0 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -2,6 27,6 20,0-5, 1 0,0 Kassaflöde löpande verksamhet 17,2 62,6 61,6 94,7 47,6 47,0 44,9 39,8 40,7 Investeringar Arets nettoinvesteringar -144,7-75,2-23,5-29,9-48,7-54,9-50,8-45,2-45,51 Nedskrivning/förvärv av aktier och andelar 0,0-6,2-20,0 2,2 0,0 Erhållna investeringsbidrag 23,2 6,4 0,0 0,1 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 1, 1 12,2 0,2 1,9 23,0 5,0 5,0 Kassaflöde investeringar -120,4-62,8-43,3-25,7-25,7-49,9-45,8-45,2-45,5 Finansiering Minskn/ökn långfristiga fordringar 0,4 7,4 0,2 4,0 0,0 Ökn/minskning lån 65,0 30,0-15,0-25,0-20,0-10,0-5,0-5,0-5,0I Kassaflöde finansiering 65,4 37,4-14,8-21,0-20,0-10,0-5,0-5,0-5,0 Arets kassaflöde -37,8 37,2 3,5 48,0 1,9-12,9-5,9-10,4-9,8 Lilkvida medel vid årets början 76,5 38,7 75,9 79,4 127,4 129,3 116,4 110,5 100,1 Likvida medel vid årets slut 38,7 75,9 79,4 127,4 129,3 116,4 110,5 100,1 90,3 Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Plan Plan Plan BALANSBUDGET (mkr) 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 TILLGANGAR Anläggningstillgångar 621,2 662,6 669,3 653,2 663,4 674,8 682,1 688,8 695,8 Omsättningstillgångar 120,2 146,7 180,3 189,5 191,4 178,5 172,6 162,2 152,4 Summa tillgångar 741,4 809,3 849,6 842,7 854,8 853,3 854,7 851,0 848,2 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 360,0 362,4 398,9 422,9 455,0 463,5 469,9 471,2 473,4 Avsatt för Elsemålatippen 13,0 12,6 12,6 12,6 12,6 12,6 12,6 12,6 12,6 Avsatt för pensioner 5,1 7,8 7,7 7,7 7,4 7,1 6,8 6,5 6,2 Låneskuld 170,0 200,0 185,0 160,0 140,0 130,0 125,0 120,0 115,0 övr långfristiga skulder (inv.bidrag) 24,6 30,1 29,1 28,3 27,8 27,3 26,8 26,3 25,8 Kortfristiga skulder 168,7 196,4 216,3 211,2 212,0 212,8 213,6 214,4 215,2 Summa eget kapital och skulder 741,4 809,3 849,6 842,7 854,8 853,3 854,7 851,0 848,2 Soliditet 48,6% 44,8% 47,0% 50,2% 53,2% 54,3% 55,0% 55,4% 55,8% 17 217

Investerings budget 2019 och plan 2020-2022 tkr Kommunstyrelse (KLF) Digitalisering - it-stöd & e-tjänster (alla förvaltningar) Inventarier och övrigt Infrastruktur - allmänt Infrastruktur - centrumutveckling Infrastruktur - underhåll gata Fordon och maskiner Energisparåtgärder Fastighetsinvesteringar - ny-, till- och ombyggnad Fastighetsinvesteringar - reinvesteringar (underhåll) Renhållningsverksamhet VA-verksamhet Centrala IT-investeringar ISummaKS Bildningsnämnd Inventarier och övrigt Biblioteksfömyelse JSumma bildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Inventarier och övrigt!summa vård och omsorgsnämnd Kommunfullmäktige Förfogande för investeringar!summa kommunfullmäktige itotalt 1) varav WiFi äldreboenden 1500 tkr 2) varav digitala lås idrottsanläggningar 200 tkr 3) varav takliftar avd örnen 100 tkr och matvagnar Konga Allhus 100 tkr Budget 2018 3000 700 2100 3900 500 5000 0 6200 300 12000 3250 36 950 1 000 2000 3000 820 820 6000 6000 Plan 2019 5 000 1) 1 000 2) 600 1 000 3900 4600 5 000 10000 6300 0 12000 2450 51 850 1 000 1 000 1 000 3) 1 000 1 000 1 000 54 8501 Plan 2020 5000 1 000 2) 100 1 000 3900 450 5000 10 000 6700 0 12000 2800 47 950 1 000 1 000 800 800 1 000 1 000 50 7501 18 Plan 2021 5000 1 000 2) 100 3 000 3900 2000 5000 0 6800 0 12000 3610 42 410 1 000 1 000 800 800 1 000 1 000 45 2101 800 3800 100 900 42 700 184 910 1 000 4000 0 1 000 4000 1 000 4000 1 000 4 000 45 5001 196 3101 218 800 3400 Trygghetslarm, vårdsängar o övr invent. 800 3400 12 000 48 000 3500 12360 5000 20 000 3000 8000 Centrumuveckling Tingsryd 3 900 15 600 2500 9550 5000 20000 0 20000 Idrottshall Tingsryd + gy-sal Urshult 0 0 utgår p g a bolagisering 6900 26700 Plan Summa Kommentar 2022 2019-2022

Budget 2019 Budget Plan Plan Plan tkr 2019 2020 2021 2022 Budgeterat resultat året före 8 482 6 344 1 274 Justeringar/uppdateringar resp budgetår: Skatteprognos (+ 75 pers, skatteprognos SKL 180427) 764 478 17 862 14 930 20 441 Prisökning 1,6% (KPIF-KS) -4 500-4 300-4 300 Löneökningar 2019 prel -13 876-14 000-14 000-14 000 Justering arbetsgivaravgifter KS centrala medel, justering enl plan (RÖK löneök) -350-500 -500-500 Pensionskostnader, justering enl prognos -2 634-500 -500-500 Räntekostnader 1 400-700 -700-200 Övriga justeringar centrala poster Återföring tillfälliga poster B2018 enl plan 2019: Bildningsnämnd (2017-2018) 3 700 Vård- och omsorgsnämnd (2017-2018) 50% 1 850 Kommunstyrelsen IFO (2017-2018) 50% 1 850 Kommunstyrelsen (2017-2018) ÖF 300 7 700 Anslag för oförutsett KS 700 Val 2018 (KS) 400 Finansiering val 2018 (finansnetto) IDelsumma Resultat/utrymme 6144 1 274 2 215 Hållbar ekonomi Hållbar ekonomi, ramminskning plan 2019 (BN) 100 Hållbar ekonomi, ramökning plan 2019 (KS centr EU-pott) -663 IResultat utgångsläge 2019 22 3941 6144 1 274 2 215 Permanenta tillskott Permanentande av tillfälliga tillskott 17-18 Vård-och omsorgsnämnd -1 850 Bildningsnämnd -3 700 Kommunstyrelsen -2 150-7 700 Övrigt Digitalisering KF och nämnder enl KS 180618 175-200 Förstärkning planverksamhet (KS) -600 Digitalisering KS förfogande -1 000-1 800 Familjecentral (KS centr medel) -400 Ökat hemsändningsbidrag (KS) -100 Utvecklingspott KSAU (LSS 19-20) -727 Underhåll enskilda vägar (KS) -500 Kompetensutveckling socialtjänst (KS) -60 Budgetförstärkning grundskola o förskola bemanning (BN) -1 500 Avgiftsfri hemsjukvård 85+ (VON) -225 Arbetsjackor till välfärdsarbetare (VON) -200 Aktivitetssamordnare äldreomsorg 1 ÅA (VON) -500-4 212 Tillfälliga tillskott EU-val 2019 (KS) -200-200 200 SUMMA RESULTAT BUDGET 8 482 6 344 1 274 2 215 Resultat i % av skatteintäkter och utjämning 1,1% 0,8% 0,2% 0,3% 2% av skatteintäkter och utjämning motsvarar 15 290 15 647 15 945 16 354 Diff mot2% -6 808 1-9 303-14 671-14 139 1 % av skatteintäkter och utjämning motsvarar 7 645 7 823 7 973 8 177 Diff mot 1% 837-1 479-6 699-5 962 19 219

DRIFTBUDGET B201 9 (tkr) A,g A,g A,g Kommunstyrelsen Budg201B Nyorg Nyo1g Nyorg summa Just Centr USneök LOneOk2018 ea, Omf0rd Just Utgllngsläge Åndr Åndr KSprel Fultmäkl!ge dell del2 del3 2018 enlplan poster 2017 koposa!j 1,6% PO lnlemrlnta 2019,~,,, f11rslag2019 Kommunstyrelsen centrala medel -1 111-1111 -1111-1111 Kommunledningsforvaltning -89333-32 922-2184 -1 959-126398 2550-2308 -74.. 87-454 429-127142 -2 735.. 60-130537 Räddningstjänsten -1 4 41 9-14419 -350-14 769-14 769 Summa kommunstyrelsen -1 04 863-32 922-2 184-1 959-141 928 2200 0-2308 -74.. 87-454 429-143 022-2735 -<BO -146 417 N5mnder SamRäll6&\ggnad&RåA1Rd -37351 37 351 0 0 0 Miljö- och byggnadsnämnd -4 505 119 1 959-2 427-184 -2 0-41 0-2 654-2654 Bildningsnamnd -272 058 1204-270 854 3 800-4353 -588-1 846-1 102 286-274 657-3 700-1 500-279 857 Vård- o omsorgsnåmnd -281 561 861-280 700 1 850-5487 -256.. 87-1 467 519-286 228-1 850-925 -289 003 Summa nämnder -590 970 32846 2184 1 959-553 981 5 650 0-10024.. 46-2 533-2 61 0 805-563 539-5 550-2425 -571514 Fullmäktige inkl revision -2 009-2009 -17-2 026-415 -2441 Jåvsnåmnd -76 76 0 0 0 Taxefinanslerad verksamhet VA-verksamhet 0 0 0 0 Renhållningsverksamhet 0 0 0 0 Summa verksamhet ~97 918 0 0 0 ~97 918 7 850 0-12332 -920-3437 -3 064 1 234-708 587-8 700-3 085-720 372 Övriga centrala poster Ater EK RFSS (skatteväxling) 0 0 0 0 Anslag för oförutsett (KS) - tillfälligt 201 8-700 -700 700 0 0 Digitaliseringspott KS 0 0-1 000-1 000 Utvecklingspott KSAU -2000-2000 -2000-727 -2 727 Social investeringsfond KS -2000-2000 -2000-2000 ey--pgtt Pott för vht-utveckling KS -<64.. a, -<63-1 327-1 327 Familjecentral KS centr medel 0 0-400 -400 Löneökningar 2018 (12) 2019 (9) -23876-23 876-13 876 12332 920-70 -24 570-24 570 Pensionsulbetalningar -15 500-15 500-2634 3134-15 000-15000 Kapitalkostnader 47 703 47 703-1234 46 469 46469 lnternrånla från VA 2000 2 000 2000 2000 Avskrivningar -3B 469-38 469-38469 -38 469 Poster som ska fördelas ut till förv: 0 Komp prisökn 1,6% KPIF-KS fö,valtn 0 0-3437 3437 0 0 NETTO KOSTNAD -731 424 0 0 0-731 424 7 687-19 947 0 0 0 0 0-743 464-9700 -4212-757 396 Skattelnl6kter Skatteintäkter, gs och utjämning 742 569 742 569 21909 764 476 764 478 Finansnetto Finanslella intäkter 4200 4200 4200 4 200 Finansiella kostnader -3 800-3800 -400 1400-2 800-2800 Summa finansnetto 400 0 0 0 400-400 1 400 0 0 0 0 0 1 400 0 0 1400 SUMMA RESULTAT 11 545 0 0 0 11 545 7 487 3 362 0 0 0 0 0 2 2 3 9 4-9 700-4 21 2 8 482 Resultat% 1,6% 2,9% 1,1% Resultat 2%, tkr 14 851 15290 15 290 Diff mot 2%, tkr -3306 7104-6 808 Resuttat1%, tkr 7426 7 645 7 645 20 220 Diff mot 1 %, tkr 4119 14 749 837

Tingsryds kommun Bildningsförvaltningen Patrik Grimmesjö 0477 44401 patrik.grimmesjo@tingsryd.se 2018-04-16 Sammanfattande prognos för Bildningsförvaltningen 2019 Enligt budgetbeslut 2017 ligger en ramökningen på 3, 7 miljoner kr fast inför budgetåret 2017 och budgetåret 2018. Med förutsättning att bildningsförvaltningen inte får fortsätta behålla ovanstående medel från kommunstyrelsen prognostiseras följande; (se bilaga 1 för underliggande siffror och text) FÖRSKOLAN Med tidigare äskande i åtanke och totalt 95 barn mer i verksamheten sedan 2015, krävs kostnadstäckning motsvarande 2,14 åa för att behålla planeringsmåttet 5,4 barn/årsarbetare, samt 1,0 åa språkstödjare för att möta antalet nyanlända. TOTALT: 1,5 miljoner kr. GRUNDSKOLAN Inom grundskolan bedömer att vi har ett fortsatt behov under 2019 av fler lärartjänster och annan personal som inte finansieras av Migrationsverket. (enligt ansökan 2016/17 gällande 2,0 åa på Trojaskolan samt förstärkning på 1,0 åa för att möta utökade klasser på Dackeskolan) TOTALT: 2,9 miljoner kr. GYMNASIET Inom gymnasieskolans verksamhet är vår bedömning att 1 miljoner kr även 2019 behöver tillskjutas till budgeten för att möta skollagens krav och riktlinjer för nyanländas lärande. FRITIDSHEM Inom fritidshemsverksamheten har elevantalet sedan hösten 2015 ökat med 38 barn. För att kostnadstäckning ska ske och förvaltningen ska kunna leva upp till planerings måttet 18,3 barn/årsarbetare behövs 3,33 åa. TOTALT: 1.45 miljoner NYANLÄNDASLÄRANDE Utökad elevhälsa och samordningsfunktion för att möta vår ökande flerspråkiga verksamhet. TOTALT: 1,125 miljoner kr. INFRATRUKTUR (lokaler, måltid, städ, transporter) Antalet barn i verksamheten har också påverkan på våra kringkostnader. TOTALT: 2,5 miljoner kr. STATLIGA DIREKTIV (lovskola, digitalisering, stadieindelad timplan) Enligt Regeringsbeslut införs flera lagkrav som den kommunala verksamheten måste möta. TOTALT: 0,6 miljoner kr. Totalt behov för Bildningsförvaltningen gällande budgetåret 2019: 11,075 miljoner kr. Tingsryds kommun Box 88 362 22 Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd 21 e-posuhemsida 1 (1) barn.utbildning@tingsryd.se www.tingsryd.se 221 telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 444 09

~Tingsryds ~kommun Vård- och omsorgsförvaltningen 2018-03-05 22 222

Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsförändringar inför budget 2019 För slag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 2018-04-08 Dnr: Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och bygnadsnämnden beslutar att ta del av information. Beskrivning av ärendet För miljö- och byggnämnden finns ett behov att ta fram nya lokala miljömål. En tillfällig personell förstärkning, utbildningsinsatser för politiker och chefer, framtagzande och tryck av materialet ger ett utökat behov på 300.000 kronor. För förvaltningen ses även följande behov Digitalisering/Geosecma 500.000 kronor Mätutrustning 350.000 kronor Planprogram Mårslycke 500 000 kronor Camilla Norrman Miljö- och byggnadschef Tingsryds kommun Box88 362 22 Tingsryd besöks adress Torggatan 12 Tingsryd 23 e-post/hemsida mbf@tingsryd.se www.tingsryd.se 1(1) 223 telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 313 00

Tingsryds kommun Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen) Större budget- och behovsförändringar 2019 och framåt (Avdelningar: Kansli-Utveckling-Ekonomi-Personal-Teknisk-Arbete och Lärande) Tkr Digitalisering av fullmäktige 200 tkr Enligt tidigare inriktningsbeslut. Införande from 2019. Automatiserat bistånd (?) Behov av system Intranät och hemsida 200-300 tkr Behov av nya sidor/verktyg ( engångskostnader) Digitalisering 2000-3000 tkr Digitaliseringsfond? För alla förvaltningar. Investering/drift. Kompetensförsörjning & rekrytering 500 tkr Centralt rekrvteringsstöd till förvaltningarna Arbetsmarknadsenhet (?) Struktur ännu ej satt, men bl a behov av större lokaler Familjecentral (inriktningsbeslut) (?) Ev lokal- och personalkostnader Planverksamhet 500-600 tkr Nuvarande anslag uppgår till 600 tkr årligen. Ev är behovet större under de närmaste åren. Motsvarande en {jänst? Drift och underhåll av leder m.m. 300 tkr Cykelleder, vandringsleder, elljusspår etc. Samverkan räddningstjänst och ÖF-nämnd (?) Sannolikt ökade kostnader 2019. EU-val 200 tkr Tillfälligt anslag 2019 Parkverksamhet 500 tkr Behov av förstärkta resurser. Motsvarande en tjänst. Attraktiva centrummiljöer (?) Behov av långsiktig investeringsplan IT-drift (?) Pågående utökad samverkan med Växjö innebär kvalitetshöjning som i sin tur innebär ökade kostnader. Innebär höjda ITpriser för förvaltningar och företag. Förstärkta personalresurser centralt 600 tkr Kvalitetsarbete, styrning-mål-uppföljning, processer (utv.ledare) samt stöd åt kommunchef. Motsv en tjänst. Dataskyddsförordningen 300 tkr Kostnader för dataskvddsombud, samordnare, programvaror Anläggningar (?) Tennis, ishall, bowling, konstgräsplan, idrottshallar Övriga investeringsbehov (?) Behoven överstiger befintliga anslag inom VA och fastigheter 24 1 (1) 224

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Tingsryds kommun ska vara en kommun med en stabil och långsiktigt hållbar ekonomi. Genom att balansera kostnader för dagens verksamheter med behov av investeringar idag och för framtiden tas ansvar för den framtida välfärden. Varje generation ska bära kostnaden för den service som den själv beslutar om och konsumerar. Nästa generation medborgare i Tingsryds kommun ska inte ges sämre förutsättningar för en fungerande välfärd än vad dagens medborgare har. God ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun innebär att det över tiden råder balans mellan inkomster och utgifter att den kommunala verksamheten utförs på ett ändamålenligt och kostnadseffektivt sätt att utvecklingen av kommunen och dess verksamheter sker på ett planerat sätt och med ett långsiktigt perspektiv I det finansiella perspektivet lägger vi stor vikt vid att investeringar över tid finansieras med egna medel samt att resultatnivån är tillräcklig för att ge goda marginaler i ekonomin, att förmögenheten inte ska urholkas samt att genom anpassning av den årliga investeringsnivån även möliggöra en minskning av låneskulden. Viktiga faktorer i verksamhetsperspektivet är att all verksamhet som finansieras av Tingsryds kommun ska vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Detta ställer krav på ständig prioritering, effektivisering och förnyelse av verksamheten för att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar, tex vad gäller demografi. De tillgängliga resurserna samt graden av effektivitet sätter gränsen för verksamhetens omfattning och kvalitet. All planering ska ske med god framförhållning och i ett långsiktigt perspektiv. Vi lägger stor vikt vid tydlig styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi. Detta sker inom ramen för kommunens styrmodell och därtill hörande styrande dokument såsom t ex vision och översiktsplan. All planering ske med beaktande av kommunens ekonomiska förutsättningar. Följande långsiktiga finansiella mål ska leda till god ekonomisk hushållning i Tingsryds kommun och vara styrande vid beslut om budget och andra ärenden av ekonomisk betydelse: Årets resultat ska långsiktigt uppgå till minst 2% av skatteintäkter och utjämning. Resultatet ska aldrig understiga 1 %. Investeringsnivån ska anpassas till utrymmet för egenfinansiering samt ge utrymme för amortering av låneskulden. Det innebär att den årliga investeringsvolymen ska kunna finansieras med egna medel och utan upptagande av nya lån. Låneskulden ska minska genom planerade årliga amorteringar. Fullmäktige fastställer i samband med budgetbeslutet specifika finansiella mål avseende resultat, investeringsnivå och låneskuld för kommande budgetår inom ramen för de långsiktiga målen i dessa riktlinjer. I samband med budgetbeslut fastställs också mål för verksamheten med betydelse för god ekonomisk hushållning. Uppföljning av mål för verksamhet och ekonomi görs löpande under året samt i årsbokslut. 25 225

Tingsryds kommun Riktlinjer för budget och redovisning Kraven på kommunens ekonomihantering regleras i kommunallagens 11:e kapitel samt i den kommunala redovisnings lagen. I dessa hänvisas också till annan lagstiftning och till förarbeten till lagarna. Redovisningsfrågor styrs även av god redovisningssed för kommuner, vilken i första hand utarbetas av Rådet för kommunal redovisning genom dess rekommendationer, informationer och yttranden. Ovan beskrivna regelverk täcker både övergripande och i flera detaljer kommunens budgetering och redovisning. Syftet med föreliggande riktlinjer är därför att reglera de delar av ekonomihanteringen där kommunfullmäktige vill göra preciseringar, förtydliganden och utvidgningar i förhållande till gällande regelverk. Riktlinjerna är skrivna för attfimgera oberoende av organisationsmodell och löpande förändringar i hanteringen. Grundläggande förutsättningar Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheten och beslutar årligen om budget, skattesats, årsredovisning.och delårsrapporter. Fullmäktige beslutar även om andra viktiga ekonomiska frågor samt ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen ansvarar för upprättande av budgetförslag, årsredovisning och delårsrapporter samt har en uppsiktsplikt över nämnder och kommunala företag. Nämnder och styrelser har att följa de anvisningar och tidsplaner som kommunstyrelsen (genom kommunledningsförvaltningen) fastställer för detta arbete. Nämnd/styrelse (kallas i fortsättningen nämnd) ansvarar inom sitt område för att verksamheten bedrivs i enlighet med de budgetramar, mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska också se till så att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Med budgetansvar menas ansvar för att budgeterad verksamhet kommer till utförande, att verksamhetsmålen uppnås, att budgeterade intäkter inflyter samt att budgeterade kostnader hålls. Med budgetansvaret följer, på alla nivåer, en skyldighet att inom sina befogenheter vidta åtgärder om negativa avvikelser mot budget eller verksamhetsmål prognostiseras. Fullmäktiges fastställda riktlinjer för god ekonomisk hushållning respektive målstyrning ska beaktas i alla delar av budgetprocessen och organisationen. Kända kostnader ska budgeteras och finansieras i budgeten. Tilldelade budgetramar ska respekteras. Marginaler för oförutsedda kostnader ska eftersträvas i alla delar av organisationen. Beslut som innebär nya kostnader under löpande budgetår ska innefatta anvisning om hur kostnaden ska finansieras i budgeten. För permanenta kostnader ska sådan finansiering finnas även för efterföljande budgetår. Utgångspunkt för efterföljande budgetår är, om inget annat har beslutats i flersårsplanen, oförändrade budgetramar jämfört med innevarande år. Budgetprocess och resursfördelning ska utgå ifrån en helhetssyn på kommunens verksamhet, förankring i organisationen, incitament för effektivitet samt ett tydligt och långtgående budgetansvar på olika nivåer inom organisationen. 26 226

Budgetprocessen Kommunstyrelsen fastställer anvisningar för budgetarbetet samt ansvarar för att, med inhämtande av uppgifter från nämnder och förvaltningar, ta fram budgetförutsättningar inför det kommande budgetåret. Utifrån framtagna budgetförutsättningar genomför fullmäktige en inriktningsdebatt, varefter kommunstyrelsen upprättar ett budgetförslag. Därefter beslutar fullmäktige om budgeten. Budgetprocessen avslutas med att nämnderna fastställer verksamhetsplan och internbudget för den egna verksamheten inom ramen för de mål och anslag som fullmäktige beslutat om. Fullmäktiges budget Budgeten indelas i driftbudget och investeringsbudget, samt sammanfattas i resultat-, kassaflödes- och balansbudget. Fullmäktiges budgetbeslut ska innehålla en plan för de kommande tre åren. I fullmäktigebudgeten fastställs budgetanslag för nämnderna som en budgetram uttryckt i nettokostnader. Fullmäktigebudgeten utgör således en rambudget och är bindande vad avser såväl nettoanslag som mål och riktlinjer. I samband med fullmäktiges budgetbeslut fastställs skattesats, låneram för budgetåret samt borgensramar för helägda kommunala företag. Fullmäktiges budgetbeslut ska fattas i juni månad året före budgetåret. Vid valår fattas fullmäktiges budgetbeslut av nyvalda fullmäktige i november månad. Hantering av budget för helägda kommunala företag regleras i ägarpolicy och ägardirektiv. Verksamhetsplan och internbudget Nämnderna ska, inom ramen för tilldelat budgetanslag, upprätta och fastställa en verksamhetsplan inklusive en detaljerad internbudget, vilken utgör nämndens planeringsverktyg för det kommande verksamhetsåret. Bruttobudgetering och bruttoredovisning ska tillämpas. Internbudgeten ska innehålla en tydlig fördelning av budgetansvaret på olika nivåer inom förvaltningsorganisationen. Nämndernas verksamhetsplan och internbudget ska fastställas senast i november månad. Vid valår fattas nämndsbeslut om verksamhetsplan och internbudget senast i december månad. Investeringar I investeringsbudgeten upptas anskaffning av anläggningstillgång. Som anläggningstillgång räknas tillgång som har en ekonomisk livslängd om minst tre år och som har ett anskaffuingsvärde om minst ett prisbasbelopp. I fullmäktiges budgetbeslut fastställs en investeringsplan för de kommande tre åren innehållande dels total investeringsnivå och dels investeringsramar för nämnderna. Vid behov kan investeringsramarna indelas i olika kategorier. Nämnden ska i beslut om internbudget precisera investeringar samt i delegationsordning fastställa beslutsnivå för olika typer av investeringar. Enskilda investeringsobjekt överstigande 5 mkr ska alltid beslutas av fullmäktige. Beslut om större investeringar ska alltid vara baserade på anbud samt rymmas inom tilldelade investeringsramar. Det åligger nämnden att initiera ärendet hos fullmäktige. Innan anbudsinfordran påbörjas ska, om bedömd investeringsutgift uppgår till minst 5 mkr, godkännande inhämtas från kommunstyrelsens arbetsutskott. Drifts- och kapitalkostnadskalkyl med finansieringslösning i bud- 27 2(5) 227

geten ska samtidigt redovisas tillsammans med yttrande från kommunledningsförvaltningen. När anbuden har kommit in förs ärendet, tillsammans med yttrande från kommunledningsförvaltningen, upp till fullmäktige för slutligt beslut om igångsättande. Kapital- och driftskostnader till följd av en investering ska alltid vara finansierade i driftbudgeten. Nämnd förutsätts finansiera sådana kostnader inom tilldelad budgetram. För investeringar som görs inom ramen för verksamhet som är organiserad som interna köp- och säljverksamheter är det således köpande/beställande nämnd som i budgeten ska finansiera kapital- och driftskostnader (tex höjd internhyra) till följd av investeringen. Hantering av investeringar för helägda kommunala företag regleras i ägarpolicy och ägardirektiv. Årsredovisning och delårsrapporter I årsredovisning och delårsrapporter görs uppföljning av ekonomi och verksamhet för bokslutsperioden. Delårsrapporterna ska även innehålla en prognos för helåret avseende både ekonomi och verksamhet. Beslut om kommunens årsredovisning ska fattas av fullmäktige senast i april månad. Motsvarande gäller för de helägda kommunala företagens årsredovisningar. Delårsrapporter upprättas två gånger per år, efter april och augusti månad. Beslut om dessa ska fattas i kommunstyrelsen i juni respektive oktober månad samt i fullmäktige senast i september respektive november månad. Motsvarande gäller för de helägda kommunala företagens delårsrapporter. Dessa översänds som information till fullmäktige. Årsredovisning samt delårsrapport efter augusti månad ska innehålla sammanställd redovisning (koncernredovisning). Övrig ekonomisk uppföljning Kommunstyrelsen ska fastställa rutiner för den övriga ekonomiska rapportering från nämnder och styrelser (utöver delårsrapport och årsredovisning) som behövs för att kunna uppfylla sin uppsikts plikt. Nämnder och förvaltningar ska fastställa egna rutiner för ekonomisk rapportering inom den egna organisationen. Nämndens budgetansvar Nämndens verksamhet ska bedrivas inom befintlig budgetram. Nämnden får inte överskrida sin totala driftbudget, utan har att dessförinnan noggrant pröva möjligheter till omprioriteringar, besparingar, standardsänkningar och/eller ökade intäkter. Verksamheten ska bedrivas inom befintliga budgetanslag även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnden har rätt att besluta om ändrad inriktning av en verksamhet om nämnden bedömer det lämpligt eller nödvändigt. Dock ska ändringar som innebär antingen en väsentlig förändring eller är av principiell art i förhållande till mål och riktlinjer beslutas av kommunfullmäktige. Anslag får omdisponeras mellan nämnderna efter samråd dem emellan. Beslutsmyndighet är härvid den nämnd, vars anslag kommer att minska genom omdisponeringen. I de fall nämnden fattar beslut om utvidgning av verksamheten ska det tydligt framgå av beslutet på vilket sätt utvidgningen ska finansieras i driftbudgeten på både kort och lång sikt. 28 3(5) 228

Åtgärder vid avvikelser Innan nämnden tar ställning till den ekonomiska rapporten (månadsrapport/delårsrapport) ska avvikelser i förhållande till budget förklaras skriftligt av förvaltningschefen. I de fall den ekonomiska rapporten visar på ett prognostiserat underskott mot budgeten, och om nämnden inte ämnar eller kan ianspråkta positivt eget kapital, ska förvaltningschefen för nämnden presentera förslag till åtgärder. Dessa ska vara så utformade att nämnden, om möjligt, senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budgeten. Nämnden ska fatta beslut om åtgärder enligt föregående stycke, senast på det andra ordinarie nämndssammanträdet efter det att den ekonomiska rapporten framlades för nämnden. Beslutet ska, om möjligt, vara så utformat att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med budgeten, alternativt ianspråktar positivt eget kapital för engångsinsatser. Beslutet ska översändas till kommunstyrelsen för kännedom. Om åtgärderna är av större vikt och berör fler nämnder, ska samråd ske med berörda nämnder före genomförandet. Om obalansen fortfarande kvarstår vid årets slut, ska nämnden göra en granskning av verksamheten och organisationen, inklusive förvaltningsledningen. Nämndens ansvar prövas i samband med bokslutsbehandlingen i kommunfullmäktige. Finansiering av verksamhet som enligt lag åvilar kommunen kan dock, efter nämnda prövning, innebära att totalt tilldelade medel inte är tillräckliga. Om ambitionsnivån är högre än vad som krävs för att den lagstadgade skyldigheten ska vara uppfylld, ska nämnden överväga att sänka standarden, dock inte under minimistandarden. Respektive nämnd har ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten och måste fortsätta att bedriva verksamheten även om budgetanslaget inte räcker till. I sådant fall ska nämnden lämna en rapport alternativt rapportera vid nästkommande ordinarie rapporteringstillfälle till kommunstyrelsen, som har att redovisa förhållandet till fullmäktige senast i närmast följande delårsrapport alternativt i ett särskilt ärende till kommunfullmäktige. Innan nämnden lämnar sådan rapport ska prövning ha skett om underskottet kan täckas genom åtgärder i nämndens övriga verksamheter. Denna prövning ska framgå i rapporten till kommunstyrelsen. Över- och underskott vid årets slut Fullmäktige beslutar årligen om nämndens över- respektive underskott mot driftbudgeten ska överflyttas till nästkommande budgetår eller inte. Sådant beslut sker i mars månad. Huvudregeln är att såväl över- som underskott ska överföras till nästkommande år oavsett orsak. Fullmäktige kan besluta om undantag om synnerliga skäl föreligger. Sådan bedömning ska göras utifrån påverkbarheten på över- eller underskottet samt kommunens totala resultatnivå. Överförda över- och underskott reserveras i interna resultatutjämningsfonder som en del av kommunens egna kapital. Nämndens egna kapital kan således vara positivit eller negativt beroende på de ackumulerade resultaten i förhållande till budget. Nämndens ianspråktagande av positivt eget kapital får endast avse engångskostnader för det enskilda budgetåret och måste godkännas av kommunstyrelsen (vars bedömning baseras på kommunens totala resultatnivå). Nämnd som uppvisar negativt eget kapital ska täcka detta med motsvarande överskott de närmast följande två åren. Exempelvis ska ett negativt eget kapital i bokslut 2016 vara eliminerat i 2018 års bokslut. Nämnden ska i särskilt beslut ange vilka åtgärder som ska vidtas för att eliminera det negativa egna kapitalet. Samtliga åtgärder ska ha trätt i kraft senast den I juli året efter bokslutet. Beslutet ska översändas till kommunstyrelsen för kännedom. 29 4(5) 229

Nämnden bör upprätta rutiner för intern hantering av över- och underskott i den egna organisationen i syfte att ge tydlighet i budgetansvaret samt incitament för hushållning med ekonomiska resurser. Ekonomiska dokument De dokument som upprättas för budget, årsredovisning och delårsrapporter ska utformas på ett likartat sätt och ha en tydlig koppling mellan verksamhet, verksamhetsmål och ekonomi. Dokumenten ska på ett enkelt och överskådligt sätt utgöra underlag för styrning och uppföljning av kommunens verksamheter. Primär målgrupp för dokumenten är kommunfullmäktige. Övriga styrande dokument Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för målstyrning 30 5(5) 230 Om återställande av negativt eget kapital ej har skett efter två år ska en översyn av verksamheten och organisationen göras, samt nämndens ansvar och chefsfrågan prövas.

Hållbar ekonomi - sammanställning resultatbudget (tkr) Beslut med direkt budgetpåverkan - hantering i budget 2016-2019 l15~l ~ - 6uagel ~nl~ I 2.6.2 Skogens nettoavkastning KS/SBN 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2.7.2 Höjd borgensavgift FIN -700-700 -700-700 -700-700 -700 0 0 0 3.1 Sommartovsentreprenörer KS-KLF -140-140 -140-140 -140-140 -140 0 0 0 3.4 lnackorderingsbidrag BUN -80-80 -40-80 -80-80 -40-40 0 0 3.5 Konsumentrådgivning KS-KLF -50-50 -25-50 -50-50 -25-25 0 0 3.6 Varuhemsändningsbidrag KS-KLF 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3.8.1 Förberedande ledarprogram KS-KLF -100-100 -100-100 -100-100 -100 0 0 0 3.8.2 Bidrag till personalklubben KS-KLF -20-20 -20-20 -20-20 -20 0 0 0 3.8.3 Omplaceringstjänster KS-KLF -300-300 -300-300 -300-300 -300 0 0 0 3.8.4 Julklappar till personalen KS-KLF/alla -200-200 -200-200 -200-200 -200 0 0 0 3.8.5 Ledigheter för tjänstemän alla -200-200 -200-200 -200-200 -200 0 0 0 l"~r:, _ varav BUDGETMINSKNING BUDGETÖKNING 31 Kontroll, netto -24 396-13 715-5 555-9 228-12178 -11 615-5 555-3673 -2 950 563 Del2 3 250 2 375 0 1 850 2375 2 375 0 1 850 525 0 Del3 5 600 4 027 0 3 032 3 364 4 027 0 3 032 332 663 övr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa ökning 8 850 6 402 0 4 882 5739 6 402 0 4 882 857 663 Del 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Del2-13 100-9 200 0-6 850-9200 -9 200 0-6 850-2350 0 Del 3-7 906-4077 0-1 020-1 877-1 977 0-1 020-857 -100 Övr -900-600 0 0-600 -600 0 0-600 0 Summa minskning -33 246-20117 -5 555-14110 -17 917-18 017-5 555-8 555-3 807-100 Del 1-11 340-6 240-5 555-6 240-6240 -6240-5 555-685 0 0 SUMMA -24 396-13 715-5 555-9 228-12 178-11 615-5 555-3 673-2 950 563 KF 170529 68: KF:s tidigare beslut upphävs (-1300 tkr/år) SummaOVR -900-600 0-600 -600 0 0-600 0 KF 170925 121 (Budget 2018): planerad minskning genomförs ej (-800 tkr/år) 1~Qftl~ I - 6uilget ~~UI I 3.7 Musik- och kulturskola BUN -900-600 -600-600 0 0-600 0 4.2 Politisk verksamhet alla?? 0 0 0 0 3.3 Gator och vägar SBN -4 500-1 300 0 0. 0. 0 0 0 0 3.2 Bidrag och sponsring KS-KLF -800-800 0 0.. 0 0 0 0 0 6.2 Resurser för utveckling KS-CENTR 700 700 700 700 700 0 700 0 0 6.4 Förebyggande arb barn o unga KS-CENTR 3 000 2 000 2 000 2000 2 000 0 2000 0 0 7.5 EU-verksamhet KS-CENTR 1 900 1 327 332 664 1327 0 332 332 663 4.3 Räddningstjänst KS-CENTR -1 406-777 -370-777 -777 0-370 -407 0 SummaDEL3-2 306-50 2012 1487 2050 0 2 012-525 563 lr5~l ~ -6uagei,a~, I 4.6 Gymnasieskola BUN -1 000-1 000-450 -900-1 000 0-450 -450-100 4.1 Vuxenutbildning BUN -200-200 -200-200 -200 0-200 0 0 Summa DEL2-9 850-6 825-5 000-6 825-6 825 0-5000 -1 825 0 1.3 Äldreomsorg (25% behålla) SN 1250 1250 1250 1250 1250 0 1250 0 0 1.4 Idrottsanläggningar KS-KLF -500-200 -200-200 -200 0-200 0 0 1.4 Idrottsanläggningar (25% behålla) KS-KLF 125 50 50 50 50 0 50 0 0 1.5 Kostverksamhet SBN/alla -2100-2 100 0-2100 -2100 0 0-2100 0 1.5 Kostverksamhet (25% behålla) SBN/alla 525 525 0 525 525 0 0 525 0 1.6 Fritidsgårdar BUN 475 0 0 0 0 0 0 0 0 1. 7 Samlingslokaler KS-KLF -300 0 0 0 0 0 0 0 0 1.7 Samlingslokaler (25% behålla) KS-KLF 75 200 200 200 200 200 0 0 1.8 Kollektivtrafik KS-KLF 0 0 0 0 0 0 0 1.3 Äldreomsorg SN -5 000-5 000-5 000-5 000-5000 0-5000 0 0 Euagel ~ln' I 1.1 Bibliotek BUN -3 300-1 400-1400 -1400-1400 0-1400 0 0 1.1 Bibliotek (25% behålla) BUN 800 350 350 350 350 0 350 0 0 1.2 Grundskola BUN -1 900-500 -250-500 -500 0-250 -250 0 3.10 Pedagogiska måltider avgift BUN -1 000-300 -300-300 -300-300 -300 0 0 0 4.4 Fritidshem BUN -1 400 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4.5 Förskola BUN -2 400 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4.7 Ekonomisk styrning (KB) alla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4.8 Städverksamhet SBN/alla -900-900 -530-900 -900-900 -530-370 0 0 4.9 Taxor bygg och miljö SBN -1 800-1 800-1 800-1800 -1800-1800 -1800 0 0 0 4.11 Leasingbilar alla -250-500 -250-500 -500-500 -250-250 0 0 4.12 Taxor äo- avgift matdistribution SN -150 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4.13 Förfogandemedel i budget KS-CENTR -450-450 -450-450 -450-450 -450 0 0 0 SummaDEL1-11 340-6 240-5 555-6 240-6 240-6 240-5 555-685 0 0 3.9.1 Vårdnadsbidrag BUN -700 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3.9.2 Pedagogisk omsorg BUN 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Budget Totalbelopp Totalbelopp Tidsplan budget (ack niva) Förändr Förändr Förändr rmna-r Nämnd enl förslag enl KF-beslut 82016 82017 82018 82019 815-816 816-817 817-818 818-819 231 2.3.2 Lediga lokaler KS (SBN) -500-500 -500-500 -500-500 -500 0 0 0 2.4 Förvaltning egna fastigheter bolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Tingsryds Utredning 2018-02-13 Analys av befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun fram till år 2041 Kommunledningsförvaltningen Yngve Rehnström 32 232 kommun Uppdrag

Analys av befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun fram till år 2041 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Uppdragsbeskrivning... 4 3. Arbetsmetod och tillvägagångssätt... 4 4. Befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun... 4 4.1. Kommunen som helhet... 5 Födelseunderskott In- och utflyttning Befolkningsprognos för hela kommunen Antalet barn inom hela kommunen Antalet vuxna i Tingsryds kommun Antalet äldre i Tingsryds kommun Försörjningsbördan i Tingsryds kommunfram till år 2041 Nyanlända In- och utpendling 4.2. Kommunens delområden, församlingsvis... 13 4.3. Almundsryd 13 Linneryd 16 Södra Sandsjö 18 Tingsås 20 Urshult 22 Väckelsång 24 Almeboda 26 Kommunens delområden, tre delområden - västra, mitten respektive östra... 28 Väster Mitten Öster 5. Analys... 29 Analys för kommunen som helhet 29 Analys för de olika församlingarna 30 6. Slutsatser... 32 33 5 5 6 7 9 JO 11 12 12 28 29 29 2(33) 233

1. Sammanfattning I analysen som presenteras här är många resultat negativa, men det är viktigt att se att det finns positiva delar och att det finns möjligheter för kommunen att påverka utvecklingen i en mer positiv riktning! Frånsett ett antal år före och efter 1990 har Tingsryds kommun haft ett minskande invånarantal ända sedan kommunsammanslagningen år 1971 och i första hand är det ett negativt födelseöverskott som är orsaken till den minskande befolkningen. Under senare år har trenden brutits med en ökande befolkning vilket beror på en stor utrikes inflyttning. Prognosen fram till 2041 visar att kommunen kommer att ha ett fortsatt födelseunderskott med i genomsnitt 113 födda barn och 161 avlidna personer per år under prognosperioden. Hur den totala befolkningsutvecklingen blir avgörs av hur flyttnettot kommer att se ut, det vill säga skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer. Med de förutsättningar som nu råder är prognosen att kommunens invånarantal kommer att fortsätta att sjunka långsamt till ca 11800 invånare år 2041. När det gäller inrikes in- och utflyttning mellan Tingsryds kommun och andra kommuner har vi ett negativt flyttnetto vilket innebär att fler flyttar från Tingsryds kommun till någon annan kommun än vad det är personer som flyttar till kommunen. Men vi har ett positivt inrikes flyttnetto när det gäller barnfamiljer födda inom Sverige vilket visar att Tingsryds kommun är attraktiv att flytta till för barnfamiljer. Den stora förändringen av befolkningsstrukturen inom kommunen under prognosperioden fram till 2041 är att andelen i yrkesverksam ålder minskar medan den äldre delen av befolkningen ökar. Detta kommer att ställa ökade krav på äldreomsorg och olika typer av boenden för äldre. Det kommer också att innebära att det generellt sett kommer att bli svårare med kompetensförsörjning inom kommunen och detta kommer att drabba såväl kommunal verksamhet som näringslivet inom kommunen. Den analys av befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun som redovisas här bygger på ett statistiskt underlag som kommunen har köpt in av företaget Statisticon, ett företag som arbetar med befolkningsprognoser och årligen gör prognoser för ett femtiotal kommuner i landet. De har i arbetet utgått ifrån data från SCB, Migrationsverket samt uppgifter från kommunen. En prognos är just en prognos och det finns alltid en viss osäkerhet i hur väl den kommer att stämma med hur utvecklingen blir. Osäkerheten blir dessutom allt större ju längre fram i tiden vi vill se. Här har vi valt ett ganska långt tidsintervall, ända fram till år 2041, där osäkerheten naturligtvis blir större i slutet av perioden. Samtidigt är det, ur planeringssynpunkt, värdefullt för kommunen att få en trolig bild för hur utvecklingen kommer att se ut under ett längre tidsintervall. 34 3(33) 234

Befolkningsutvecklingen är inte "ödesbestämd" och prognosen visar en trolig bild av utvecklingen efter de förutsättningar som nu råder. Kommunen och näringslivet i kommunen kan på olika sätt påverka befolkningsutvecklingen genom att attrahera människor att flytta till kommunen, t ex genom att erbjuda en bra arbetsmarknad och attraktiva bostäder och boendemiljöer. 2. Uppdragsbeskrivning Utifrån underlag från Statisticon analysera befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun fram till år 2041 för hela kommunen samt för delområden inom kommunen. Analysen skall visa befolkningsutvecklingen fördelat på olika åldersgrupper och kunna bli ett underlag för analys av behov bostäder och lokaler för förskolor, skolor samt äldrevård mm samt även visa på hur demografin påverkar kommunens ekonomi vad gäller skatteunderlag mm. Analysen av befolkningsutvecklingen skall redovisas lättbegripligt i en skriftlig rapport. 3. Arbetsmetod och tillvägagångssätt Självständigt arbete med studium av statistiskt underlag, som Tingsryds kommun har köpt av Statisticon, samt analys av detta. Veckovisa avstämningar med ekonomichefen. 4. Befolkningsutvecklingen i Tingsryds kommun Här redovisas befolkningsutvecklingen för dels Tingsryds kommun som helhet och dels för var och en av de sju församlingarna i Tingsryds kommun: Almundsryd, Linneryd, Södra Sandsjö, Tingsås, Urshult, Väckelsång och Älmeboda. Befolkningsutvecklingen redovisas för hela befolkningen men också uppdelat på olika åldersgrupper. För kommunen som helhet redovisas en mer ingående analys av hur utvecklingen av befolkningsstrukturen ser ut uppdelat på olika åldrar. Det som är intressant att komplettera för de olika församlingarna är utvecklingen när det gäller antalet barn som behöver tillgång till förskolor eller F-6-skolor och antalet äldre som kan ha behov av äldreomsorg, hemtjänst och olika anpassade boenden. I arbetet med "hållbar ekonomi" presenterades ett scenario där kommunen delades in i tre delar, Västra, Mitten respektive Östra kommundelen. Tanken var att det i varje kommundel skulle finnas tillgång till viss kommunal service som skolor, bibliotek äldreomsorg mm. Därför kan det vara intressant att även redovisa befolkningsutvecklingen för de här tre kommundelarna vilket görs längre fram i rapporten. Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Antalet födda och döda inom kommunen är förhållandevis förutsägbart medan den stora osäkerheten ligger i antalet inflyttare. Utflyttningen tenderar att följa inflyttningen, varför prognosen om inflyttning även styr progno- 35 4(33) 235

sen om utflyttning. Här redovisas analys av flyttströmmar till och från kommunen för både inrikes och utrikes in- och utflyttning. Även pendling till och från kommunen redovisas. 4.1 Kommunen som helhet När Tingsryds kommun bildades vid kommunsammanslagningen 1971 hade kommunen knappt 15 000 invånare. Utvecklingen har sedan, i stort sett hela tiden, varit negativ och idag (2018) har kommunen knappt 12 400 invånare. Tabellen nedan visar hur utvecklingen har varit sedan år 1980 fram till 2017 samt prognos för år 2041. 1980 1990 2000 2016 2017 2041 Födda 1471 _ 157 107 _ 1271_ 119 Döda 196l _ 218 188 179 175 Födelseöverskott -49 r -61-81 -52-56 ~:;~::::: _-_ -_ - :!:1 -:, =~, -: -- :: ::;;; ::g r -:l J:j -~:~1 : :, Folkmängd r 14 7731 14 5071 13 3711 12 3931 12 382 Siffrorna för år 2017 bygger på en prognos gjord i februari 2017. Födelseunderskott 5(33) - 109 157-48 650 603 47-1 11822 Som vi ser i tabellen ovan har kommunen hela den här tiden haft ett negativt födelseöverskott, dvs det dör fler personer än vad det föds. Antalet födda har sedan 2006 varierat mellan 85 och 129. År 2016 föddes 127 barn och under prognosperioden fram till 2041 förväntas i genomsnitt 113 barn att födas per år. Antalet avlidna har sedan 2006 varierat mellan 161 och 192. År 2016 avled 179 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 161 personer att avlida per år. In- och utflyttning Den negativa utvecklingen, på grund av födelseunderskottet, har under åren dämpats av ett positivt flyttnetto, dvs det har flyttat in fler personer till kommunen än vad det har flyttat ut. Under senare år beror det positiva flyttnettot till stor del på antalet nyanlända flyktingar som kommunen har tagit emot. Nedan redovisas en mer ingående analys av in- respektive utflyttning till/från kommunen. Under de senaste åren har de flesta kommuner i Sverige upplevt en befolkningsökning. Förklaringen är dels utrikes inflyttning, dels ett ökat antal födda barn i den stora 90-talsgenerationen. Befolkningen i Tingsryds kommun har stadigt minskat sedan kommunen bildades 1971 och nådde ett minimum år 2012 med 12 141 invånare. De senaste åren har dock antalet invånare stigit och detta beror på en positiv inflyttning där den dominerande delen är den positiva utrikes inflyttningen. 36 236

När det gäller in- och utflyttning kan vi skilja på inrikes- respektive utrikes in- och utflyttning. Inrikes är att man flyttar mellan kommuner inom landet medan utrikes är att man flyttar till kommunen från ett annat land ( eller ibland från kommunen till ett annat land). När det gäller flyttmönstret fördelat på olika åldersgrupper för enbart inrikes in- och utflyttning till och från Tingsryds kommun har vi år 2016 ett negativt flyttnetto i samtliga åldersgrupper upp till 64 år. Bland personer över 64 år finns det ett marginellt positivt flyttnetto. Det som gör att vi ändå, under år 2016, får ett totalt positivt flyttnetto på 185 personer är den relativt stora utrikes inflyttningen. År 2016 flyttade 229 personer från övriga världen, utanför EU, till Tingsryds kommun, medan enbart sju personer flyttade i andra riktningen. Detta ger ett positivt utrikes flyttnetto på 222 personer. Det kan vara intressant att särskilt studera flyttströmmen inrikes och då särskilja om födelseplatsen är inom eller utom Sverige samt även göra en uppdelning åldersvis. Inom gruppen utrikes födda kommer det att vara en fortsatt stor rörlighet. Utrikes inflyttade hamnar i en kommun, men flyttar sedan ofta vidare till en annan kommun efter att de eventuellt har fått permanent uppehållstillstånd. Det är svårt att förutsäga hur många av de utrikes födda som har flyttat in till Tingsryds kommun under senare år som på sikt kommer att finnas kvar i kommunen. När det gäller inrikes in- respektive utflyttning har vi fortfarande ett totalt negativt flyttnetto och även negativt om vi ser på olika åldersgrupper. Men intressant och positivt för kommunen är att om vi ser på gruppen flyttare som är födda i Sverige så har vi ett positivt flyttnetto för barnfamiljer (0-18 år samt 25-44 år) och även för personer över 65 år. Befolkningsprognos för hela kommunen Diagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen för hela kommunen fram till år 2041. Utvecklingen visas för dels hela kommunen men också uppdelat på åldersgrupperna 0-19år, 20-64 år och 65 år och äldre. För kommunen som helhet minskar befolkningen och som framgår är det den arbetsföra delen av befolkningen som minskar medan den äldre delen, 65 år och äldre, ökar. Andelen barn och ungdomar ökar lite fram till år 2020 för att sedan bli nästan konstant. 37 6(33) 237

lliu uo UIO "' ANTAL INVÅNARE I TINGSRYDS KOMMUN 1980-2041 16000 --------~---~---~--------~ 10000 +----- -+-- - - -+-- - - --+-- - - --t- - - --------,f--- - - +-l 4000 2000 År 203C ~ Tulnl fullrmll1qi -:::i-0-19 111 -o-zhk 6r --65 Brullar 8kb De två diagrammen nedan visar förändringen i befolkningsstrukturen, antalet in Antalet barn inom hela kommunen 00! 2041 1 På 90-talet minskade barnkullarna i Tingsryds kommun kraftigt från knappt 200 barn per år till ca 120. Den här minskningen föranledde bl a kommunen till att ta beslut om en förändrad och minskad skolorganisation. 38 2(),10 7(33) 238 - - -'-------'-------''---------'---'-----'----------'--- -'--------'----''--------" ~ m ~ w m ~ m ~ a u m ~ - m m ~ ~ """ <---+------<f----+---+------ilt't--'l>----t > 1-- tif---+------<f------ff I~ ~jl ~h 11,~I ~ I~ 111 vånare efter ålder, för år 2016 respektive år 2041. Som tydligt framgår kommer det år 2041 att finnas färre personer i åldrarna 20-30 och 40-70 år medan det kommer att finnas fler äldre personer i åldrarna 75 år och äldre. M'lilll. llmiimeefteraider 1 Till&lilffll& MDllllUN MlllU OD1 :;11141.. ~NIIIMIAtETPERSOIEREF'lmMIER MEUMNIIII Z11S llnllsryds MOfNII 0 +-----+-----+-- - - --+-- -----+-----------,f-----+-' 1.080 t.000 20CD 201JJ.. I Il Il I

I 1200 1.000 800 600 400 200 0 1.9m 201D År --o-066r -o-thur ----o- 1D-126r Diagrammet ovan visar utvecklingen av antalet barn i Tingsryds kommun fram till 2041, fördelat på åldrarna 0-5, 6-9 respektive 10-12 år. Som framgår befinner vi oss nu i en situation med ett ökande antal barn i både förskoleålder och i låg- och mellanstadiet i grundskolan. Men ökningen fortgår bara ytterligare några år. När det gäller antalet barn i förskolan planar ökningen ut redan år 2020 för att sedan minska fram till år 2030. I låg- respektive mellanstadiet är utvecklingen förskj uten och här blir det maximalt antal barn år 2023 respektive år 2026 för att sedan minska fram till år 2041. I diagrammet nedan redovisas antalet ungdomar fram till år 2041, fördelat på åldrarna 13-15 respektive 16-18 år, högstadiet respektive gymnasiet. Som framgår har antalet elever inom grundskolan minskat kraftigt under åren 2004-2012 följt av en motsvarande minskning inom gymnasieskolan tre år senare och detta på grund av kraftigt minskade barnkullar på 90-talet. Under de senaste åren har vi fått en viss återhämtning och vi kommer att få en fortsatt svag ökning. När det gäller antalet barn i högstadieåldern sker det en svag ökning fram till år 2030 med totalt ca 30 barn varefter antalet minskar långsamt fram till år 2041. Antalet i gymnasieåldern ökar svagt fram till 2024 varefter det ligger oförändrat under resten av prognosperioden. 39 2040 8(33) 239 ANTAL BARN I TINGSRYDS KOMMUN 1980-2041

ANTAL UNGDOMAR I TINGSRYDS KOMMUN 198~2041 700 ~------.--- --~-- -~------.--- --~-- --,--, aoo -1----+------1-----1----+------1------+--1 200-1-- --+------+-----+-----+---- --+------+--l 100-1------ - +------1---- -+-----+------+--- - --+--l 0 -----+------+------+------+------+------+-' 1900 200) 20W Antalet vuxna i Tingsryds kommun Ar ~13-IBAr -o-16-18ar Diagrammet nedan redovisar utvecklingen av vuxna personer, i yrkesverksam ålder, i Tingsryds kommun. Som framgår, och som nämnts tidigare, blir det en minskning. Störst minskning blir det i åldergruppen 45-64 år med en total minskning på storleksordningen 500 personer. Åldersgruppen 25-44 år ligger nu konstant men kommer efter år 2020 att minska med storleksordningen 200 personer. Slutligen åldersgruppen 19-24 år är nu i minskande, men kommer från år 2020 att vara i stort sett konstant. 40 9(33) 240

1.an 4000 ~ c_a~n~t~~ V=UX~N~A=l~T=IN=G=S~R=Y=D~5~K=O~M=M~U~N~1=9~8~~2=0~41=.----~ f 2000 +----+-----+--- - --+----+------+-----H 1600 4--------<----+- ---+-----+-----+----- År 41 201D År 204C 10(33) 241 ~ 65-79år -o-80 Areler8km 0-+--------~f-----------+-----+----- 198] a:110 500 -<------t-------<>-------+------+----+-----+-t f 1.soo ----------t----+----+----+-t ANTALÅLDRE I TINGSRYDS KOMMUN 1980-2041 aan~---~---~--~---~---~---~ När det gäller äldre invånare i kommunen visar diagrammet nedan att åldersgruppen 65-79 år nu ökar fram till år 2021, men kommer sedan att minska kraftigt fram till år 2041 med storleksordningen 250 personer. Antalet äldre i Tingsryds kommun 0 +---------,,-------+- ---+-----t----+----t-' 2020 2030 2010 19fll 1990 2000

Åldersgruppen 80 år och äldre är däremot nu ganska konstant men kommer från år 2022 fram till år 2041 att öka kraftigt med i storleksordning 300 personer. Den här ökningen kommer att ställa ökade krav på äldreomsorgen inom kommunen. Försörjningsbördan i Tingsryds kommun fram till år 2041 Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan drygt 0,7 extra personer och framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). 0,40 -o-tmor)'ds lanmun --c-lillllt 2010 k 42 11 (33) Skatteutjämningssystemet medför att Tingsryds kommun inte direkt drabbas av minskade skatteintäkter enbart för att den arbetsföra andelen av befolkningen minskar, men en nödvändig utbyggnad av äldreomsorgen kommer att kräva resurser och framförallt mer personal. Ett stort problem kommer att bli att klara kompetensförsörjningen, både för kommunen och för näringslivet inom kommunen. Det kommer att bli svårare att klara kompetensförsörjningen när den arbetsföra andelen av befolkningen minskar. Sker den här minskningen även på nationell --P.>rsll~ i T~ fmn 8kfra(65 6rellar8klre) ---o-p.>rsll~ i T~ fmn bam och lfiwj(ma' (0.19Ar) 0,00 ;------;------------t---------+---- 1.911) 1990 2000 0,20 +------+-------+------+---- --+------+--------H I o,eo FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I TINGSRYDS KOMMUN 1980-2041 ~20.,--~~,'---'-'~~~-"-r'-"~~~-'--'i--'--~~~"--'--'r=~~---=,-c~~-~ Som framgår ur diagrammet nedan ökar försörjningsbördan för Tingsryds kommun från ca 0,94 år 2017 till ca 1,1 extra personer år 2034 då den planar ut. Ökningen beror på en ökning från både barn och ungdomar samt från äldre personer. Försörjningsbördan för barn och ungdomar ökar fram till 2030 då den planar ut medan försörjningsbördan för de äldre fortsätter att öka fram till 2034 varefter den sjunker något. 242

nivå kommer det att göra det ytterligare svårare att attrahera arbetskraft som måste pendla till Tingsryds kommun. Nyanlända Tabellen nedan visar hur många flyktingar med uppehållstillstånd som Tingsryds kommun tog emot under åren 2014 till 2017 (enligt statistik från Kolada). Kommunmottagna flyktingar i Tingsryds kommun Kommunmottagna i flyktingmottagandet under året med uppehållstillstånd, antal 2014 2015 2016 2017 92 193 98 114 i efter med 64 23 8 0 antal uppehållstillstånd, Kommunmottagna flyktingmottagandet anvisning Under år 2018 planeras det för att kommunen, efter anvisning, skall ta emot 15 personer, fördelat på hela året. De som har blivit kommunplacerade i Tingsryds kommun har fått bostad, men många är trångbodda. Det förekommer t ex att en familj med flera barn i olika åldrar kan bo i en tvårumslägenhet. Migrationsverket har 32 lägenheter i Ryd och i Konga för nyanlända. Många som bor här väntar på besked om uppehållstillstånd, men där bor också personer/familjer som har fått uppehållstillstånd men som väntar på kommunplacering och att få en egen bostad. Flera av dem skulle vilja bo kvar i Tingsryds kommun om det fanns möjlighet till boende här. Barnen kan ha börjat på förskola och/eller skola och börjat att rota sig här och i många fall skulle de här familjerna vilja bo kvar. Om kommunen kan erbjuda den här gruppen lämpliga bostäder finns det en möjlighet att flera väljer att stanna kvar här. In- och utpendling Det är ett relativt stort antal personer som pendlar till och från Tingsryds kommun. År 2015 var det 1290 inpendlare och 1420 utpendlare. Pendlingen i Tingsryds kommun sker främst till och från Växjö. År 2015 pendlade 850 personer från Tingsryd till Växjö medan drygt 460 personer pendlade i motsatt riktning. Tabellen nedan redovisar pendlingsmönstret som det såg ut år 2015. 43 12(33) 243

Pendling från och till Tingsryds kommun år 2015 Annan kommun Antal utpendlare Antal inpendlare Växjö 850 463 Ronneby 67 238 Karlshamn 92 192 Olofström 120 120 Lessebo 69 81 Emmaboda 80 57 Alvesta 59 49 Karlskrona 40 44 Älmhult 45 28 Sölvesborg 8 18 Summa 1430 1290 Som framgår ur tabellen ovan är det fler som bor i kommunen och pendlar till arbete i annan kommun än tvärt om. Det är också en stor skillnad om pendlingen till/från Växjö jämförs med Karlshamn och Ronneby. När det gäller Karlshamn och Ronneby är det betydligt fler personer som pendlar in till kommunen än i motsatt riktning. 4.2 Kommunens delområden, församlingsvis Observera att skalorna i diagrammen nedan skiljer sig åt mellan olika kommundelar! Almundsryd Diagrammet nedan visar den totala befolkningen i Almundsryds församling fram till år 2041. Som framgår ur diagrammet kommer antalet invånare i Almundsryd att vara tämligen konstant fram till år 2041. 44 13(33) 244

TOTAL FOLKMÄNGD I ALMUNDSRYD Historisk utveckli~av folkma~n 2007-2016 samt protjtostiserad folkmangd 2017-2041. 2600 2000 1600 1000 600 0 (~ ro< ~ >-0-{ 'JV \..ty )-0-{ >-0-' )-0-< ~ \-0< '-'-()-1 ~ ~ ~ "-.)"< ~ 20072000 20U2013 20152017 20192021.2023 20'J52027 202920312033 2035 2037 2009 2041 Däremot sker det förändringar i åldersstrukturen som framgår ur diagrammen nedan. Det första diagrammet visar skillnaden i befolkningsstruktur mellan år 2016 och år 2041 och som framgår, grovt sett, finns det år 2041 fler barn upp till 18 år och fler äldre över 70 år men färre i åldrarna 40-70 år jämfört med år 2016. J 45 40 35 30 25 20 1.5 10 År BEfOLKNINGSSTRUKTUR I ALMUNDSRYD FOrandring av Alderstrukturen under prognosperioden. JamfOrelse mellan faktisk Alderstrukb.Jr 6 C 0 pi" rf" p- 0: 1D 20 2016 och J?menosHsemd ålderstruktur 2041. ~t ~ >---- >-- - 30 40 60 80 Ålder - ( J n L, t-, h 70 80 go I diagrammet nedan framgår att antalet förskolebarn efter en minskning nu är uppe i samma antal som år 2007 och att antalet kommer att fortsätta att öka under ytterligare ett par år, med 10-15 barn. Men från år 2020 är antalet förskolebarn stabilt fram till år 2025 varefter det sker en minskning. Antalet barn i låg- och 45 - i 14(33) 245 >---- ~ w~l

mellanstadieåldrarna varierar lite upp och ner de närmsta åren med en marginell ökning på ca 10 barn fram till år 2023 varefter antalet är stabilt. 140 120 100 80 60 40 20 0 ANTAL BARN ETTER ÅLDERSKATEGORI I AlMUNDSRYD Historisk utveckling av antalet barn i Almun<lsryd år 2007-2016 samt prognostiserat antal u-:i ~ \.) ~ o--<; ~ 2017-2041. F<...,- f"'j ' ~ J -~ V""\, ('"(.>-( ~ ~ ~ - När det gäller utvecklingen av antalet äldre i Almundsryd så framgår detta ur - År diagrammet nedan. Båda åldersgrupperna, 65-79 år och 80 år eller äldre, kommer att öka och åldersgruppen över 80 år kommer att, från år 2017 till år 2041 att öka med storleksordningen 60 personer. 000 400 100 0 7--0-I ANTAL ÄLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I AlMUNDSRYD 46 År M 15(33) -o-65-79 6r --o-- 80 6reller alme ~ n J-0{ ta, ;i-{]-[ ~,w1-1... -, 1-f7..! Lµ-,...[ 200 ~ ~ ~ )IB }-D-l ;irn::i -o-06år -o-69år --t)-10-12år ~ fi ~ 246 2007 20m 20112013 20Ui 2017 2019 20212023 2025 2f.YlJ 2029 20312033 2036 2037 20lll2041 ({)-( >-0. ~ ~ )-o-< Kr )-d,'"\.t' r-..j"'\ )-\..)"'{ ),... T'-'.,...,....,.-...r r--\.j""', ~ ) Historisk utveckling av antalet äldre i Almundsryd år 2007-2016 samt prognostiserat antal 2017-2041.. 20072000 201J. 20132016 2017 2019 2021. 2023 20252077 2029 2031.2033 20362037 20392041?-q Kr<,,-V-, ~ ~ ~ ~ ~ ~ ro-i -,..r t-t...rt -..._ J-0-f )il{ ~ - -,>w. ' -.,. w. ' w. ' ~ L.l w..,. A A

Linneryd I Linneryds församling kommer antalet invånare att långsamt sjunka fram till år 2041, vilket framgår ur diagrammet nedan. TOTAL folkmångd I LINNERYD Historisk utveckling av folkma~n 2007-2016 samt prognostiserad ro11cmar,wi 2017-2041. 1200 1000 800 400 200 Diagrammet nedan visar befolkningsstrukturen år 2041 jämfört med år 2016 och som framgår blir det inga stora förändringar förutom att det blir en viss ökning av antalet personer i åldrarna 70-85 år. 25 20 Som framgår ur diagrammet nedan kommer antalet barn i förskoleåldern att långsamt minska fram till år 2030 för att sedan bli stabilt. För antalet barn i lågstadie- 47 Ar Ålder ' ;i\! 16(33) 247 i==::iådld16 -o-år 2>4-1 0 ~ ~ 0 1D 20 30 40 60 00 70 80 90 16 -- - fl r- 10 ~ - - r- r- - 3; 6 >-- - FOrändri~ av ålderstrukturen under prognosperioden. JamfOrelse mellan faktisk ålderstruktur 2016 och prognostiseredalderstruktur2041. BEFOLKNINGSSTRUKTUR I LINNERYD 0 200720002011201320152017201920212023202620272029203120332036203720392041 y '1 ~ >-<M i\ ~ -..r< >-\.r ' V" l"'v-\ ;-u-<. ~ >-0-< >-0-< )-0-( \.()-. -..r< >-<..)-<

åldern sker nu en ökning med ett 10-tal barn, men efter år 2021 minskar antalet. Antalet mellanstadiebarn uppvisar nästan en motsatt förändring som antalet lågstadiebarn. Först sker en minskning fram till nästa år (2019) och därefter en ökning fram till år 2023 varefter det minskar igen. Totalt sett blir det en liten minskning av antalet barn i förskolan och tämligen konstant med elever i F-6-skolan. 80 70 80 60 30 20 10 0 ANTAL BARN EFTER ÅLDERSKATEGORI I LINNERYD Historisk utwckling av antalet barn i Linnel')'d år 2007-2016 samt protpostiserat ental 2017- p, ' f, - w )V LI"' v y 11 2041. När det gäller antalet äldre personer i Linneryds församling har det under senare år skett en ökning av åldersgruppen 65-79 år men en minskning av antalet personer äldre än 80 år. Generellt sett så kommer antalet äldre över 65 år att öka svagt och från år 2023 kommer antalet äldre än 80 år att långsamt öka fram till år 2041 med ca 10 personer, se diagram nedan. 48 År 2041. J.r ~ - ~ ~, l~ 17(33) 0 +----+--+---+--l---+---i--+---+-+----+-+----+--l---+---i,----- I~ \_ - -i I ~ ANTALÅLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I LINNERYD rl ~ ~,) 248 -::r- 0&79 &- --o-oo! rellarakh Historisk u.vecklilgav antalet akte i Limeryd år 2007-2016 samt proenosttserat amji 2017- -o-oo år -o-fhur ~10-12 lir la r" r1-li ~ ~ A-, >-o-< \_ Cl. J:>-< 200720m20U.2013201520112019202l20'l3202>20272CY.B2031~2006ZJ3720392041 2007 2000 20112013 2015 2017 2019 20212023 2025 20'If 2029 20312033 2035 2037 20:D 201-1 n n.f ~ ~H~~ L l J ~ }Cl-{ '-\.... A l..l J.j, - L..> >-0-t ~ - - ', J-0-( ~ '>--0-' '>-0-' '\...()-{ \,/ -... )

Södra Sandsjö TOTAL lrolkmångd I SÖDRASANDSJÖ Historisk utveckli~ av folkmängden 2007-2016 samt prognostiserad folkm8ngd 2017-2041. 1.200 1.000 800 400 200 0 När det gäller förändringen i befolkningsstruktur blir det en minskning i åldrarna 45-75 år medan antalet personer över 75 år ökar, se diagram nedan. 30 25 10 5 0 ~n j; ' - Antalet barn i förskoleåldern kommer atr vära stabilt fram till år 2023 varefter det sker en långsam minskning fram till år 2030, med totalt ca 5 barn, varefter det 49 År.ÅklAr 0 Pt: - - 18(33) 20 - I 600 Även befolkningsutvecklingen i Södra Sandsjö uppvisar en långsam minskning, se diagrammet nedan. 249 0 10 20 3C 4:J 50 60 70 80 90 - - ~ J :i_ - 3 r; r r fi FOn'lndring av älderstrukbjren under prognosperioden. Jamf.>relse mellan faktisk ålderstruktur 2016 och p!dffl()stissrad älderstruktur 2041. BEFOLKNINGSSTRUKTUR I SÖDRA SANDSJÖ 2007 2000 20U2013 20152017 20192021.2023 20252027 20292031. 2033203620372009 2041 :>-0-< ~ >-d )-0-( )-0( ~ I >-o-< ro-< >-o-< X)../ )-.r).., )< )..( 'l,,().r - ~ - - :j ~ 1

återigen stabiliseras. Antalet barn i lågstadie- och mellanstadieåldrarna kommer att vara stabilt under hela prognosperioden fram till år 2041. Se diagram nedan. ANTAL BARN EITTR ÅLDERSKATEGORI I SÖDRASANDSJÖ Hist:Jrisk ll.\<eeking av armlet barn I SOdra Sandsj(I ilr 2007-2016 samt pl'offlds1lseratantal 201(-2041. C +--+---+----+--1-----+----i--+----t--+---+--+---+-+---+---1 2007 zx» 20112013 2C15 2017 2C19 20212C23 2025 2C21 2029 203:. 2033 2035 2037 2039 20U År -o--ofiår -o-6-0år -o-1r.-1?ar Som diagrammet nedan visar kommer antalet äldre personer över 65 år de första åren att vara tämligen konstant. Men från år 2021 kommer antalet personer i åldersgruppen 65-79 år att minska fram till 2041 med ca 50 personer medan det istället blir en motsvarande ökning av antalet personer som är 80 år eller äldre med drygt 30 personer. ANTAL ÄLDRE EFTER ÅLDERSl<ATEGORI I SÖDRASANDSJÖ 2017-2041. 0 +---+--l----+----1---l----+-+-----+--l----+----i--+---+-+--+-+----; 2007 2Cm20U2013 201520172019 202120732025 2027202920312033 203520372039 2041 År -o-66-796r -o-806rell8r8kh 50 19(33) 250 Hlstolisk utveckling av antalet aldre I SOdra SandsJO år 2007-2016 samt prognostjserat antal

Tingsås Befolkningsutvecklingen i Tingsås församling är svagt negativ fram till år 2041 som framgår ur diagrammet nedan. TOTAL lrolkmångd I TINGSÅS Hisbrisk utwckli~ avfclkmarwlen 2007-2016 samt IJl' K)Stiserad 'lllkma~ Z>17-20L1 4000 3500 - TV(.,-0-0-0-< v.j_~ I I auw 1500 1000 600 0.,-,..n )-V-\ \.J"\, )-0.(' 1-<--V >-1..r' >-.:::-,-('. r::r ;v-<. -"V-< >-v-< }-{,-,_) Befolkningsstrukturen i Tingsås församling år 2041 jämfört med år 2016 skiljer sig i att det år 2041 finns färre personer i åldrarna 40-75 år men fler äldre än 75 år. Positivt är dock att det också finns fler tonåringar år 2041 än vad det fanns år 2016.?'O eo 60 30 20 r td 0 I - J 51 k - Ålder '- 1 - i-,_ ~ [1 _ ~l 20(33) 251 0 10 40 fi{) 70 RO QO - - - -J$, l,s. bf J p '-.. BEFOLKNINGSSTRUKTUR I TINGSÅS Rl~oorire w :Alderstrukt!Rn under ~"-Jarnfflrelse rnelan faktisk Alderstrukllr 2016 och prognostiserad Akierstruktur2041. 2007200020112013 ZJ152017 20:192C212023 2025'JD'I720292031.20332036203720392041

När det gäller antalet barn i förskoleåldern så ökar det för närvarande och kommer att göra det fram till år 2019 med ytterligare ca 15 barn, se diagram nedan. Men efter år 2019 minskar antalet förskolebarn fram till år 2035 med storleksordning 30 barn. Efter 2035 är antalet stabilt med en svag ökning. Antalet barn i lågstadieåldern ökar fram till år 2023 med ca 15 barn varefter det sker en långsam minskning fram till 2041(till samma nivå som år 2017). I ANTAL BARN EFTER ÅLDERSKATEGORI I TINGSÅS Historisk utveckli~av antalet barn i TI~ år 2007-2016 samt prognostiserat antal 2017-2041. År I åldersgruppen för mellanstadiet går antalet lite upp och ner men håller sig i stort sett oförändrat. När det gäller antalet personer äldre än 65 år så är antalet tämligen konstant fram till år 2021, se diagram nedan. Därefter sker det en långsam minskning i åldersgruppen 65-79 år med ca 50-60 personer med en motsvarande ökning i gruppen 80 år eller äldre. 2041. År 52 21(33) 252 -o-66-79år -o-80areller8kh 2007200020U 2013 201.62017201920212023 202520272029 20312033 20:lJ203720S92041 0 +---+---+-+-----+----t-+-----+----+-+-----+----t-+---+---1- -+----+---I 1.00 +----+--+-+---+----+-+---+---+-+---+-----l-+---+----l-+----+---l 200 -<---+----+- +---+------<-+---+------<- +---+------<>----+---+-->----+---+-------< 400 +----t-----t- +---+-----,- +---+----l-+---+-----,f----+--c=---"'"-=-=l=----.-...,...,...,"t""tt7 :i - _r]d-t:1. J-0-{ }-CH>-o--1 }-[J-{)-0-! }O-l.)-IJ1 J ~ I -f-11-_,!:\ }U" 0-tM;i-o..i J-0-{~ 300.,.._--+----,f---+---+-t---+----+-t---+-----+-t---+---+-+---+----+----i 600 +-----+----+-+---+---i-+---+----l-+---+-----,f---+------+-f---+-----+---; Historisk utveckli~av antaletaldre i TI~ år 2007-2016 samt prognostiserat antal 2017- ANTAL ÅLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I TINGSÅS -o-06år -a-6'1år -A-10-12år 20072000 20U 2013 20152017 2019 20212023 2025"1fYZ72029 20312033 2036 20372039 2041 0 +-----+----+-+---+---i~-+----+-~1----+-----+-l---l--+- +-----l---+-l

Urshult Antalet invånare i Urshults.församling kommer att förbli i stort sett oförändrat fram till år 2041, se diagram nedan. TOTAL FOLKMÄNGD I URSHULT Historisk utveckli~ av folkma~n 2007-2016 samt prognostiserad folkma~ 2017-2041. 2000 1800 1000 14(1) 1.200 600 400 200 0 n -- -.. - -J' )-0-< \..()-( '\.0-' )..()-/ >-o-<: )-0( '"V"' -- >-<...r '"'-'"" '"'-'"" '"'-.J'< r,. rw Befolkningsstrukturen i Urshults församling år 2041 jämfört med år 2016 skiljer sig i att det år 2041 finns färre barn under 10 år men framför allt att det år 2041 finns betydligt fler personer 77 år eller äldre, se diagram nedan. 40 6 År,, - u} Antalet barn i förskolan kommer att vara stabilt fram till år 2021, med en mindre ökning, men kommer därefter att stadigt minska fram till år 2035 med totalt närmare 20 barn varefter antalet återigen stabiliseras. Det tryck som det är idag på förskolelokalerna kommer därmed att minska efter år 2021. Se diagram nedan. 53 Ålder ~ 22(33) 253 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 0 ~ nr 10 - f- f- ~ 25 >- - ~ - -!:- f- l:f ~., ) - 30 f- I- >- - - Rlnlndri~ av ålderstrukturen under prognosperioden. JamfOrelse mellan faktisk ålderstruktur 2016 och prognostiserad ålderstruktur 2041. BEFOLKNINGSSTRUKTUR I URSHULT '2<Xr12000 20U2013 2015 2017201920212023 20252027 202120312033 2036 20372039 2041

140 100 BO tio 40 20 0 ANTAL BARN EFTER ÅLDERSKA.TEGORI I URSHULT Historisk utveckling av antalet barn i Urshu1tar 2007-2016 samt prognostiserat antal 2017- r-d On I \ 0 )-r-, V> ~ 1).. ~ ~t ~~ j ~ I.~ ~ " 2041. v-{ ro-(?-0-< >-0-{ r-0-( K)-( K_)-\.,,-0-,. ~ -(V""'r A./:r1 r-z..r.!lt1-200720092011. 2013 20152017 20192021.2023 2025 20272029 2031. 2033 2036 203720392041 År -o-06 6r -o-6-9 Ar...--10-12 6r När det gäller antalet barn i lågstadieåldern kommer det att minska de närmaste åren men återhämta sig så att antalet år 2022 är samma som år 2018. Efter år 2025 kommer sedan antalet lågstadiebarn att långsamt sjunka. Även antalet mellanstadiebarn är nu i sjunkande fram till år 2022 varefter det stabiliseras. Totalt kommer antalet barn inom låg- och mellanstadiet att sjunka med ca 15 barn fram till år 2025. Antalet äldre personer i Urshults församling kommer att öka och det är gruppen som är 80 år eller äldre som ökar, se diagram nedan. Gruppen 80 år eller äldre kommer att öka med ca 80 personer fram till år 2035 varefter det sker en stabilisering. Detta kommer att ställa ökade krav på äldreomsorgen. ANTAL ÅLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I URSHULT ZM1. 200 -+----+--+---+--t----+---+--+------+----+-----+--+---t------+----i---+-----1 UlJ -+----+--+---+-- t---+--+--+------+-- --+-----+--+-- - t------+----i- --+-----1 60 -+----+-- +----+--t----+---+- -+------+-- --+-----+-- +---t------+----i- --+-----1 0 +----+--+---+-~l----+----l--+---+-+---+-+----1----+--j,---+---i 20012000201.:.. 2013 2016201120:02e21zns202620272020 20312033 20362037 2000 2041 54 År ] 23(33) 254 Histonsk utvecklmga~ antalet aklre, Ursll.llt ar 200 t-'l.116 saroc progr.ostjserat antal 2011- rf.w... )-Ji }-l.jl-r"d-{ Ä J-(]-( }-[]-{I ~ ~ ) }{:}{ ~ i\!( - ~

Väckelsång "' TOTALFOLKMÅNGD IVÅCKELSÅNG Historisk 11:WCkling av folk~ 2007-2016 samt pl'oijk)btiserad folkmal'9i 2017-20-11. 1800 1600 1400 1200 1000 600 400 200 k Befolkningsstrukturen år 2041 jämfört med år 2016 visar att det år 2041 finns fler personer i åldrarna 7-22 år och 76 år och äldre, se diagram nedan. I åldersintervallet 22-74 år kommer det att finnas betydligt färre personer och i den här gruppen finns i stort sett alla de som är yrkesverksamma. 40 35 30 25 15 10 6 0 0 10... Ålder Antalet barn i förskolan kommer att stadigt sjunka fram till år 2035 varefter prognosen visar en svag ökning, se diagram nedan. År 2025 motsvarar minskningen ca 15 barn jämfört med år 2017 och till år 2035 minskar det med ytterligare ca 10 barn. Trycket på förskolans lokaler minskar därför redan från innevarande år. 55 - ~ - 24(33) ~ 800 Enligt prognosen kommer antalet invånare i Väckelsångs församling att stadigt sjunka fram till år 2041 med i storleksordning 200 personer, se diagram nedan. 255 20 30 40 50 60 -- -~ - - - - -._ Rlri!ndrir«av ålderstrukturen under pr~perioden. Jamfi'lrelse mellan faktisk ålderstruktur 2016 och prognostiserad ålderstruktur 2041. BEFOLKNINGSSTRUKTUR I VÅCKELSÅNG 0 2007200920112Ct32015Z>17 20192021202320252027 2<r.D20312033203520372039 Zl41 ('\. - I I ""( ~ Kr...,.. - -0, ("0-( (-0-< >-o-< )-0-( )-Q..( )-()., X)../ ).r).., - ) C i-,!-' ~ 1 ~ 70 80 90,,...--,-., r

160 140 120 10U I AO 60 40 20 0 ANTAL BARN EFTER ÅLDERSKATEGORI I VÅCKELSÅNG Historisk utyecklingavantaletbem i \fackelsangår 2007-2016 semtprooiostiseratanml I~? 2017-2041 r ~ ~ \...,, \..r. ;>-cl -. _LD-r }.o-[ xi-{ 'L ~ 1d1 -= pi ;r..a A. A k H.H.J-( "LJ-t cm.--1"\ _,, M...r,...r-,._ r(h 1-( K>-< ('0-< >-0<,rv-<. r-.r '"V"',.. - ~~- När det gäller barnen i lågstadieåldern kommer vi att få en ökning fram till 2020 med ca 10 barn. Sedan ligger antalet stabilt fram till år 2023 varefter det sjunker långsamt. Antalet barn i mellanstadieåldrarna har sjunkit de senaste åren men kommer nu att öka fram till 2024 med närmare 20 barn. Sedan kommer antalet att långsamt sjunka fram till år 2041. Sammantaget för förskolan och skolan i Väckelsång innebär detta att antalet barn under den närmsta 5-årsperioden kommer att öka med ca 15 för att därefter långsamt sjunka. När det gäller den äldre befolkningen, 65 år och äldre, kommer antalet personer att vara tämligen konstant fram till år 2025. Därefter kommer åldersgruppen 65-79 år att minska kraftigt med ca 75 personer fram till år 2041. Åldersgruppen 80 år eller äldre kommer däremot att öka fram till år 2033 med ca 45 personer. Därefter kommer antalet att vara i stort oförändrat fram till år 2041. 350 300 250 200 150 100 50 0 w ~T ~ 2017-2041. 1-.!--j ~..,_,...n. - _, V7-! ~ År 56 ~ 256 20012009 20U 201.320ID2017 20ts2021. 202S20a;2027 202920312.03S203i2C37 20392041 1~, ) ~.,Lr! r 1:r - - - --- ~ - 25(33) -o-65-79flr -o-80flrellerftldre 2007 20002011.201320152017 20tll 20212023 202i'Jl.YI7 2111!120312033 203i2037203l2041... 'Jt,- ~ t,f"ui.,!-(_j-1.,j-1.-1 - ;i-d ~ r'-d-! }O '"I.../-< ~- J ~.AJ J\. ~ )../")_ w ("()-1 ).().),-V '-'"'. )-V-( Historisk utveckling av antaletl!ldre i \14ckelsångår 2007-2016samt prognostiserat ental ANTAL ÄLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I VÅCKELSÅNG

Älmeboda TOTAL rolkmångd I ÅLMEBODA Historisk utveckli~av folkm8relen 2007-2016 samt prognostiserad folkmangd 2017-2041. 1000~~~-~~~-~~~~-~~~-~~~-~ 900?-o.., '>i - V'\,l"V 800 +----+---+- +---+---+- 1---+---+---l- -t----+---+- +----+---+- _, 700 +---+---+- +---+---+- t---+---+---l- -t----+---+- +----+---+- +-~ År Befolkningsstrukturen år 2041 jämfört med år 2016 visas i diagrammet nedan. År 2041 kommer det att finnas färre personer i åldrarna 40-74 år medan det kommer att finnas fler i åldrarna 30-40 år samt äldre personer över 75 år. 25 20 16 1D ~ - ~ - Ålder. ~ ~It Antalet barn i förskoleåldern kommer att vara i stort sett oförändrat fram till år 2025 varefter det sjunker långsamt fram till år 2035 då det återigen blir stabilt. Antalet barn i lågstadieåldern kommer att vara tämligen konstant under hela prognosperioden fram till 2041. När det gäller barn i mellanstadieåldern har antalet 57 I IT 26(33) 257 0 1.0 20 30 40 50 611 70 BO 90 0 i ~ IX ::s: ~ 5 ~ - FOrandring av ålderstrukturen under prognosperioden. JamfOrelse mellan faktisk ålderstruktur 2016 och prognostiserad ålderstruktur 2041. BEIFOLKNINGSSTRUKTUR I ÅLMEBODA 0 +----+-----+-½----+-----+~1---1--+----1~+----+----l--+----+-----+-+-------1 200/ 20UY20Ua>13 ::.!Otb201/ 20:W :U.l120'L:l 20'.lb20'.U :&r.19:lwt. 2033:lWb :tw/ '.lwy :.!04-: 100 +---+---+- +---+---+- t---+----+---l- -t----+---+- +----+----+-- +-~ 200 +----+---+- +---+---+- 1---+---+---l- -t----+---+- +----+---+- +-~ 300 +----+----+- +----+----+- t----+------+----l- +----t----t-+----+----+-+---; 400 +----+----+-+----+----+-t----+------+----l- +----t----t-+----+----+-+---; tiull +----+---+- +---+---+- 1---t----+---l--t----+---+-+----+---+-_, i 500 +---+---+--+--+--+----l-+-+---+--+--+--+--+----lf-+--+-i Antalet invånare i Älmeboda församling kommer att vara tämligen konstant med en liten och långsam minskning fram till år 2041, se diagram nedan.

sjunkit under senare år. Nu sker det en ökning fram till 2022 med knappt 10 barn. Därefter blir antalet stabilt fram till år 2041. Se diagram nedan. 60 50 1-0 20 io ANTAL BARN EFTER ÅLDERSKATEGORI I ÅLMEBODA Historisk utveckli~avanlbletbam i Almeboda år 2007-2016 samt prognostiseratanlbi 2017-0 J-,.. 2041.,- - >-o-< >-0-< ~ -'"' '"'-- X>-< ~ ~ ll~b rf >-v-< >-v-< V_>-< '""- L,r- År När det gäller äldre personer, 65 år eller äldre, ökar nu antalet i åldersgruppen 65-79 år och ökningen fortgår fram till år 2022 med ytterligare ca 25 personer, se diagram nedan. Efter år 2022 sjunker antalet fram till år 2041 för att då vara på samma nivå som år 2017. När det gäller personer 80 år eller äldre är antalet oförändrat fram till år 2022 varefter det blir en motsvarande ökning som det var minskning i åldersgruppen 65-79 år. Antalet personer 80 år eller äldre kommer då att öka med ca 45 personer under resten av prognosperioden. 100 2017-2041. 58 År 27(33) 258 --o-66-79 år --a-80 årellerlllc:te 200720002011201320152017201920212023202>207J2029203120332006203720392041 0 +---+---+-+---+--->---+---+-+---+---+-+---+---<---+-----+--+---< ANTAL ÄLDRE EFTER ÅLDERSKATEGORI I ÅLMEBODA Historisk utveckli~av antalet aldre i Ålmeboda Ar 2007-2016 samt prognostiserat antal 2007 2000 20112013 201fi 2017 2019 20212023 2025 '2D'J.7 2079 20312033 20352037 2039 2041 ~ ~{ J~ \~ w,...~ '"1...1"' J-0{.r-- "Ut -J.o.{'7-< ~ }0-{ 1-Q.( ~ ~ ~ l \~ ir A A.-~....

4.3 Kommunens delområden, tre delområden - västra, mitten respektive östra I samband med arbetet kring "hållbar ekonomi" väcktes förslaget att se kommunen som indelad i tre delar där varje del skulle ge underlag för kommunal service som skolor, bibliotek och äldreomsorg mm. I västra kommundelen skulle Ryd och Urshult ingå, i mittendelen Tingsryd och Väckelsång och i den östra kommundelen Linneryd, Älmeboda/Rävemåla och Konga. Det kan vara intressant att redovisa hur befolkningsutvecklingen ser ut i de här tre kommundelarna och nedan ges en redovisning i tabellform fördelat på olika åldersgrupper. Kommundel Väster, Ryd- Urshult 59 -- ( I 839 490 28(33) 259 Antal barn, 6-12 år 1 rotal folkmängd! I.- - 1 i I. 11\~tal barn, O - 5 ~r Befolkningsutveckling, kommundel Väster, Ryd-Urshult --~--~ - r -~-----~---- r,,

i Befolkningsutveckling, kommundel Mitten, Tingsryd - Väckelsång ------- -- - ------- -- I -- l-------- 5239 5132 Antal barn, 0-5 år 345 353 j Antal barn, 6-12 år 377 412 5. Analys 1 -- ' i )_ I 175 --- 60 ----- - ----- 3601 -- : i I I I i - 20411 4796) ] 314I I I 3981 I 3741 ---- _j I I l 832[ -------- - -1--- 2806 - - 29(33) Frånsett ett antal år före och efter 1990 har Tingsryds kommun haft ett minskande invånarantal ända sedan kommunsammanslagningen år 1971 och i första hand är det ett negativt födelseöverskott som är orsaken till den minskande befolkningen. Analys för kommunen som helhet [Antal äldre 65-79 år!antal äldre 80 och äldre 239 23QI 315[ Antal vuxna, 19-64 år 1573 1508I 1385 - ---- I Antal un~domar 13-18 år Antal barn, 6-12 år 205 - ~- --- I 2016/ 2021 2031/ 2041 Total folkmängd J ----------- - -- -1 2968 2934 2837i Befol~n_ir,~sutv~ckling, kommundel Öster, Linneryd -Älm_eb()_~cl=?ödra Sandsjö Kommundel Öster, Linneryd -Älmeboda/Rävemåla - Konga 1---- J la_ntc1l äldre 80 och äldre 454 Kommundel Mitten, Tingsryd - Väckelsång 260 590 634/ 555! 186 172! l, 1 I -- 1 2016! r 2021 2350! I

Under senare år har trenden brutits med en ökande befolkning vilket beror på en stor utrikes inflyttning. Prognosen fram till 2041 är att kommunen kommer att ha ett fortsatt födelseunderskott med i genomsnitt 113 födda barn och 161 avlidna personer per år under prognosperioden. Hur den totala befolkningsutvecklingen blir avgörs av hur flyttnettot kommer att se ut, det vill säga skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade personer. Med de förutsättningar som nu råder är prognosen att kommunens invånarantal kommer att fortsätta att långsamt sjunka till ca 11800 år 2041. När det gäller befolkningsstrukturen inom kommunen är den stora förändringen under prognosperioden fram till 2041 att andelen i yrkesverksam ålder minskar medan den äldre delen av befolkningen, äldre än 65 år, ökar. Detta kommer att ställa krav på ökad äldreomsorg och olika typer av boenden för äldre. Det kommer också att innebära att det generellt sett kommer att bli svårare med kompetensförsörjning inom kommunen och detta kommer att drabba både kommunal verksamhet som näringslivet inom kommunen. När andelen yrkesverksamma inom kommunen minskar kommer försörjningsbördan för den yrkesverksamma delen av befolkningen att öka, men som nämnts tidigare medför skatteutjämningssystemet att Tingsryds kommun inte direkt drabbas ekonomiskt av detta. Analys för de olika församlingarna Almundsryd Totala antalet invånare kommer att vara oförändrat under prognosperioden men med en större andel barn upp till 18 år och med fler äldre över 70 år. Inom förskolan kommer antalet barn att öka med 10-15 under de närmsta två åren, Därefter är antalet stabilt fram till år 2025 varefter det sker en minskning. Antalet barn i låg- och mellanstadiet ökar marginellt med ca 10 barn fram till 2023 och är därefter stabilt. Antalet personer, 80 år eller äldre, kommer att vara stabilt fram till 2025 varefter det sker en ökning med ca 60 personer fram till 2041. 61 30(33) 261 När flyttströmmarna analyseras kan vi konstatera att vi, under de senaste åren, har haft ett totalt positivt flyttnetto och att detta beror på en relativt stor utrikes inflyttning (nyanlända flyktingar). När det gäller inrikes in- och utflyttning mellan Tingsryds kommun och andra kommuner har vi ett negativt flyttnetto vilket innebär att fler flyttar från Tingsryds kommun till någon annan kommun än vad det är personer som flyttar till kommunen. Inom gruppen utrikes födda kommer det att vara en fortsatt stor rörlighet varför det är svårt att prognostisera hur stor del av den här gruppen som kommer att finnas kvar inom kommunen. Men om vi kan erbjuda lämpliga boenden är det möjligt att flera väljer att stanna kvar i kommunen. Positivt för Tingsryds kommun är att vi har ett positivt inrikes flyttnetto när det gäller barnfamiljer födda inom Sverige. Detta visar att Tingsryds kommun är attraktiv att flytta till för barnfamiljer och här finns då en möjlighet och potential för kommunen att attrahera fler barnfamiljer genom att erbjuda bra och attraktiva boendemiljöer.

Linneryd Befolkningen i Linneryd kommer att långsamt minska under hela prognosperioden fram till 2041 och när det gäller befolkningsstrukturen sker inga stora förändringar. I förskoleåldrarna blir det en liten minskning av barn medan antalet barn i låg- och mellanstadieåldrarna blir oförändrat. Antalet personer, 80 år eller äldre, kommer att vara oförändrat fram till 2025 varefter det sker en långsam ökning med totalt ca 10-15 personer fram till år 2041. Södra Sandsjö Även befolkningen i Södra Sandsjö uppvisar en långsam minskning under hela prognosperioden. Antalet barn i förskoleåldrarna kommer att vara stabilt fram till 2023 varefter det minskar långsamt fram till 2030 med totalt ca 10 barn. I Lågstadieåldrarna blir antalet barn i stort oförändrat under prognosperioden. När det gäller den äldre befolkningen, 80 år eller äldre, kommer antalet att vara oförändrat fram till 2022 varefter antalet ökar fram till 2034 med ca 30 personer. Därefter stabiliseras antalet. Tingsås Även befolkningsutvecklingen i Tingsås församling är svagt negativ under hela prognosperioden fram till år 2041. Antalet barn i förskoleåldern ökar nu fram till år 2019 med ytterligare ca 15 barn men kommer därefter att minska fram till år 2035 med storleksordningen 30 barn. Antalet barn i lågstadieåldern ökar med ca 15 barn fram till 2023 varefter det sker en minskning. I mellanstadieåldern förbli antalet barn i stort oförändrat. Den äldre åldersgruppen, 80 år eller äldre, minskar först fram till år 2020 för att därefter öka fram till 2033 med totalt ca 50 personer. Urshult I Urshults församling kommer antalet invånare att bli i stort sett oförändrat fram till år 2041. I slutet på prognosperioden kommer det att finnas färre barn under 10 år men betydligt fler äldre personer, 77 år eller äldre. Antalet barn i förskoleåldern kommer att öka marginellt fram till år 2021 varefter det sker en stadig minskning fram till år 2035 med totalt närmare 20 barn. För lågstadie- och mellanstadieåldrarna kommer antalet barn att sjunka under prognosperioden fram till 2041. Totalt kommer antalet barn i de här åldrarna att sjunka med ca 15 barn fram till år 2025. Idag är det ett stort tryck på lokalerna för både förskolan och skolan med många barn, men totalt, för förskolan och skolan tillsammans, kommer barnantalet nu att sjunka under kommande år. 62 31 (33) 262

Antalet äldre personer, 80 år eller äldre, kommer att öka kraftigt fram till år 2035 med totalt ca 80 personer. Från år 2035 blir det en stabilisering. Detta kommer att ställa ökade krav på äldreomsorg och tillgång till olika boenden för äldre. Väckelsång Enligt prognosen kommer antalet invånare i Väckelsångs församling att stadigt sjunka fram till år 2041 med i storleksordning 200 personer. Antalet barn i förskolan kommer att sjunka fram till år 2035 varefter prognosen visar en svag ökning. År 2025 motsvarar minskningen ca 15 barn jämfört med år 2017 och till år 2035 minskar det med ytterligare ca 10 barn. För lågstadie- och mellanstadieåldrarna blir det en total ökning med ca 30 barn under den närmaste 5-årsperioden fram till år 2023 varefter det blir en långsam men stabil minskning under resten av prognosperioden fram till år 2041. Sammantaget för förskolan och skolan i Väckelsång innebär detta att antalet barn under den närmsta 5-årsperioden kommer att öka med ca 15 för att därefter långsamt sjunka. Åldersgruppen 80 år eller äldre kommer att vara oförändrad fram till år 2022 varefter antalet kommer att öka med ca 40 personer fram till år 2033. Därefter blir det stabilt. Älmeboda Antalet invånare i Älmeboda församling kommer att vara tämligen konstant med en liten och långsam minskning fram till år 2041. När det gäller antalet barn i förskole- och lågstadieåldrarna sker det inga stora förändringar. För barn i mellanstadieåldern sker det en ökning fram till 2022 med knappt 10 barn för att därefter bli stabilt. För den äldre åldersgruppen, 80 år eller äldre, är antalet oförändrat fram till år 2023 varefter det under resten av prognosperioden ökar med närmare 40 personer. 6. Slutsatser Om inga förändringar sker pekar befolkningsprognosen på att Tingsryds kommuns invånarantal kommer att fortsätta att minska under prognosperioden fram till år 2041 och att invånarantalet då kommer att vara ca 11800. Under hela prognosperioden kommer kommunen att ha ett negativt födelseöverskott(= födelseunderskott) på i genomsnitt 48 personer per år. Det positiva flyttnetto som kommunen har haft under de senaste åren beror till största del på utrikes inflyttning (nyanlända flyktingar). Kommunen har totalt sett ett negativt inrikes flyttnetto, men ett positivt flyttnetto när det gäller barnfamiljer födda i Sverige. Nuvarande ökning av antalet barn i förskole- och grundskoleåldrarna kommer, inom de närmsta åren, att avstanna för att sedan långsamt sjunka. För barn i förskoleåldern passeras toppen redan under nästa år (2019). 63 32(33) 263

Tingsryd 2018-02-13 Yngve Rehnström 64 33(33) 264 Antalet personer, 80 år eller äldre, kommer från år 2022 att öka relativt kraftigt inom hela kommunen med ca 300 personer fram till 2041. Ökningen kommer att vara stark i samtliga församlingar förutom i Linneryd där det blir en mindre ökning. En planering bör göras för utökad äldreomsorg samt olika anpassade boenden. Det är fler personer som bor i kommunen och pendlar till arbete i annan kommun än vad det är personer som pendlar till kommunen. Störst in- och utpendling är det från och till Växjö. År 2015 pendlade 1290 personer till Tingsryds kommun och störst inpendling var det från Växjö, Ronneby, Karlshamn och Olofström. När det gäller att attrahera nya kommuninvånare finns det en potential hos barnfamiljer och bland nyanlända samt inom gruppen av inpendlare. En bra arbetsmarknad i kombination med attraktiva bostäder och boendemiljöer kan vara det som får människor att ta beslutet att flytta till Tingsryds kommun.

KF 2018-11-12 Arende nr. 13 Information om kommunkoncernens affärsplaner och borgensramar Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige tar emot informationen. 265

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 222 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Information om kommunkoncernens affärsplaner och borgensramar Dnr 2018/779 099 Beslut 20 (27) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige tar emot informationen. Beskrivning av ärendet Ekonomichefen informerar om kommunkoncemens affärsplaner och borgensramar. Beslutsunderlag 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-06-04 178-182 2. Sammanställning affärsplaner 2019-2021 3. Sammanställning borgensramar 2019 4. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 196 266 I Utdragsbestyrkande

IFlerårsplan koncernen 2018-08-02 enligt inlämnade förslag Investeringar Totalt 2018 2019 2020 2021 2018-2021 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 7500 15000 15 000 15 000 52500 Tufab 13 300 11500 7000 2000 33800 Industristiftelsen 700 200 400 200 1500 Teab 3400 9800 14 300 5400 32900 Kommun 55700 50000 52800 45700 204200 Summa investering 98100 114 700 130000 103 800 446 600 Försäljningar lingsrydsbostäder AB 0 0 0 0 0 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 0 0 0 0 0 Tufab 0 10000 59 000 5000 74000 Industristiftelsen 0 500 0 0 500 Teab 0 0 0 0 0 Kommun 23000 5000 5 000 0 33000 Nyupplåning/amortering Tingsrydsbostäder AB 15 000 19 000 34500 30 000 98500 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 0 0 0 0 0 Industristiftelsen 0 0 0 0 0 Teab 0 0 11000 0 11000 Kommun -20 000-10000 -5 000-5000 -40 000 Summa förändr låneskuld -5000 1000-14500 20000 1500 Affärsplan 2018 D/ff201231 267 Låneskuld 171231 181231 191231 201231 211231 Låneskuld 161231 171231 181231 191231 201231 Tingsrydsbostäder AB 44000 59 000 78000 112 500 142500 Tingsrydsbostäder AB 44000 44000 68000 92 000 120 000 ~7500 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 254 200 254 200 254200 254 200 254 200 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 248 000 256 000 248 000 240 000 232 000 22200 Tufab 167 500 167 500 159500 104500 99500 Tufab 186 500 167 500 165 500 157 500 102 500 2000 Industristiftelsen 12000 12000 12000 12000 12000 Industristiftelsen 15000 12000 10700 9200 8900 3100 Teab 53 000 53 000 53000 64000 64000 Teab 53000 53000 53 000 53000 53000 11000 Kommun 160 000 140 000 130 000 125 000 120 000 Kommun 185 000 160 000 140 000 135 000 130 000-5000 690700 685 700 686700 672200 692200 731500 692 500 685 200 686 700 646 400 25800 Tufab 0-8000 -55 000-5 000-68000 Summa försäljningar 23000 15500 64000 5000 107 500 Tingsrydsbostäder AB 17500 28 200 40500 35 500 121700

FÖRSLAG BORGENSRAMAR 2019 rxo{s / :}1-1 o q q '?i5 g 22.2. / 2-[) I g BORGENSRAMAR (tkr) Lån Check Nytt lån Amort Nytt lån Avgår Summa Avrundat Begärd Fastställd varav Fastställd 171231 kredit 2018 2018 2019 pantbrev lrram 2019 {500tkr) ram2019 b~ram 2018 checkkredit KF Tingsrydsbostäder AB 44000 15 000 19000 78000 78000 78 000 68000 0 KF 170925 123 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 254 270 5000-2995 256275 256 500 256 000 261500 15 000 KF 170925 126 Tufab 167 500 167 500 167 500 170 000 167 500 0 KF 170925 124 Industristiftelsen 12000 1000 13 000 13 000 12000 13 000 10000 KF 170925 127 Teab 53 000 0 53 000 53 000 64000 53 000 3 000 KF 170925 125 530770 6000 15 000-2995 567775 S68 000 580 000 563 000 28000 268

KF 2018-11-12 Arende nr. 14 Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsryds Utveckling och Fastighets AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds Utveckling och Fastighets AB en borgensram om 170 Mkr för 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB:s samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 170 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. 269

r:i:ltingsryds \:!/kommun Kommunstyrelsen Justerare 223 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Mfärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsryds Utveclding och Fastighets AB Dnt 2018/7 46 099 Beslut 21 (27) 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds Utveckling och Fastighets AB en borgensram om 170 Mla: för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB:s samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 170 Mkrjämte därpå löpande ränta och kostnader. Beskrivning av ärendet Tingsryds Utveckling och Fastighets AB redovisar affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019. Beslutsunderlag I. Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2018-05-21, 32 2. Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2018-05-21, 33 3. Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29, 31 4. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 197 270 I Otdragsbestyrkande Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta:

~Tingsryds ~kommun Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29 Justerare /IY 31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Affärsplan för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2019-2021 Dm 2018/746 099 Beslut 1. Styrelsen godkänner affärsplan för Tingsryds Utveckling och fastighets AB 2019-2021 2. Styrelsen översänder affärsplanen till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Ekonomichef Daniel Gustafsson redogör för affårsplanen samt ger en gemensam överblick för koncernens flerårsplan. Beslutsunderlag Affårsplan för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB, 2019-2021 ( 32 Styrelse Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2018-05-21) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tingsryds Utveckling och fastighets AB I Utdragsbesty,kande 8 (15) 271

~Tingsryds \:!/kommun Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29 34 Borgensram för bolagen 2019 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11 (15) -Tingsryds Utveckling och Fastighets AB Dm 2018/746 099 Beslut 1. Styrelsen godkänner borgensram avseende 2019 för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB. 2. Beloppet justeras enligt förslag från ekonomichef Daniel Gustafsson 3. Styrelsen översänder borgensramen till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar om borgensramen för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2019. Beslutsunderlag 33 Styrelse Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2018-05-21. Beslutet skickas till I Utdrags bestyrkande 272 Kommunstyrelsen Tingsryds Utveckling och Fastighets AB

Justerande I 32 Mfärs- och investeringsplan 2019-2021 Styrelsens beslut TIKAB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (10) ~ I r rtd,agsbestyrkande Karin Nilsson Sara Runesson Beslutet skickas till Förslag till affårs- och investeringsplan. Besluts underlag Sara Runesson, ekonom, går igenom förslag till affärs- och investeringsplan. Beskrivning av ärendet 1. Styrelsen godkänner affärs- och investedngsplan 2019-2021, bilaga TUFAB 32.2018. 2. Planen sldckas till TIK.AB Tings1yds Utveckling och Fastighets AB 2018-05-21 273

AFFÄRSPLAN FÖR TINGSRYDS UTVECKLING OCH FASTIGHETS AB 2019-2021 274

Affärsplan 2019-2021 Tingsryds Utveckling och Fastighets AB ÄGARNA Tingsryds Utveckling och Fastighets AB är ett fastighetsbolag som äger främst kommersiella lokaler i form av industrifastigheter, kontorsfastigheter och lager. Mindre del övriga lokaler i form av kommunala fastigheter och badanläggning. Bolaget ska utgöra en viktig aktör för att verkställa kommunens näringslivspolitik och inom ramen för sin verksamhet medverka till att göra Tingsryds kommun till en attraktiv kommun att driva näringsverksamhet genom att förvärva, avyttra, äga, bebygga, förvalta, utveckla och hyra ut fastigheter. Fastighetsverksamheten ska i första hand fokuseras på lokaler för nystartade, nyetablerade och växande företag. Verksamhetsiden ska bygga på att fastigheterna omsätts och att hyresgästerna eller annan aktör därmed övertar ägandet av fastigheten inom rimlig tid. Hyresavtal ska konstrueras så att denna strategi stöds. Specifikt ska bolaget även medverka till att stimulera till företagande och tillväxt i hela kommunen, medverka till att utveckla nya klustermiljöer, medverka i framtagande och verkställande av kommunens planer, policys och strategier såsom näringslivsprogram och översiktsplan. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Tingsryds l<ommunföretag AB (Tll<AB), som är moderbolag i koncernen. Tingsryds kommun har genom kommunfullmäktige antagit ett särskilt ägardirektiv för Tingsryds Utveckling och Fastighets AB (2016-02-29) där bolagets uppdrag utifrån fastställda övergripande mål framgår. l<ommunfullmäktige i Tingsryds kommun har i" Ägarpolicy för Tingsryds kommun" (2016-02- 29) fastställt policys och strategier som gäller för kommunens bolag. Bland annat regleras samverkan inom kommunkoncernen och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse, lekmannarevisorer, bolagets revisorer samt styrelse och verkställande direktör. I bolagets särskilda ägardirektiv regleras den långsiktiga avkastningen och soliditeten. Direktavkastningen ska för närvarande vara lägst 6 % och långsiktig soliditet minst 10 % beräknat på Tingsryds Utveckling och Fastighets ABs totala kapital. Dessa förutsättningar utgör basen för bolagets ekonomiska planering och verksamhetsplanering. Bolaget ska även aktivt medverka till att fullmäktiges riktlinjer för god ekonomisk hushållning uppfylls, vilket bland annat innefattar mål om en minskad total låneskuld i kommunkoncernen. Bolaget ska vid investeringsbeslut eftersträva en egenfinansiering (dvs egna medel, ej lån) om minst 25 %. Denna nivå gäller som huvudregel vid ansökan om kommunal borgen (undantag kan medges men ska tillämpas restriktivt). Bolagets totala balansomslutning bör långsiktigt ej överstiga 60-100 mkr, vilket innebär att ungefär hälften av bolagets fastigheter ska avyttras. 1 275

Affärsplan 2019-2021 Tingsryds Utveckling och Fastighets AB MARKNAD OCH OMVÄRLD Tingsryds Utveckling och Fastighets AB med systerföretaget Tingsryds Industristiftelse har en dominerande ställning som ägare av kommersiella lokaler, både i kommunen och i centralorten Tingsryd. Övriga fastighetsbolag med kommersiella fastigheter i kommunen har varit och är mycket försiktiga i sina investeringar och de flesta är enbart ägare åt sina egna verksamhetslokaler. Höga byggkostnader, svårighet att få lån och svårighet att få lönsamhet i nybyggnadsprojekten är sannolikt de enskilt största anledningarna till den låga i nvesteringsta kten. l{underna Tingsryds Utveckling och Fastighets AB har i huvudsak två olika hyresgästkategorier: privata företag och kommunala förvaltningar. De privata företagen består av industriföretag, handelsföretag, restauranger, logistikföretag mm. Totalt har bolaget 12 fastigheter och kundernas omsättning varierar från 3 mkr till 176 mkr. Fem av fastigheterna står för ca 85 % av bolagets intäkter. Med de gällande ägardirektiven kommer beroendet av ett fåtal stora hyresgäster minskas och mindre, nystartade och växande företag ska prioriteras. EKONOMI Tingsryds Utveckling och Fastighets ABs ekonomiska resultat de senaste åren har varit lågt. 2016 års är ett undantag med strax över 1 mkr i resultat. Bolaget har en mycket låg soliditet vilket beror på hög lånegrad och låga resultat genom åren. Bolaget har dock haft en succesivt ökande soliditet från 1,7 % (2013) till 4,2 % 2017. MÅL OCH STRATEGIER Avyttra fastigheter om ca 74 mkr under perioden Nyinvestera i befintliga och nya fastigheter om ca 26 mkr Rusta upp och energieffektivisera för ca 4 mkr Fortsätta arbetet med strukturerad fastighetsförvaltning 2 276

Affärsplan 2019-2021 Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 3-ARSPLAN 0 lnvesteringsplan 2019-2021 2018 Omsättning, mkr 21,0 Resultat före skatt, mkr -1,0 Driftsnetto 11,0 Eget kapital och reserver 6,6 Direktavkastning,% 6,4% Avyttringar, mkr 0 Investeringar, mkr 13,3 Amortering 0 Låneskuld, mkr 167,5 Marknadsvärde, mkr 172 Snittränta, % 1,0% Soliditet,% 3,7% Kommentarer till 3-årsplanen 2019 20,5 0,5. 110 ~,, '111 2020 20,0 1,0 6,0 8,1 5,8% 59 7 55 104,5 104 1,2% 6,9% 2021 14,0 l;ö. 6,Q 1,5%'. 8,0% Planen förutsätter att det går att avyttra ett bestånd av de stora fastigheterna inom perioden. Detta beror i sin tur på omvärlden, konjunkturläget och ränteläget. Flera fastigheter är svåra att avyttra med vinst pga. de relativt låga hyrorna. 3 277

Tingsryds Utveckling och Fastighets AB 2018-05-21 Justerande 33 Kommunens låne- och borgensramar Styrelsens beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (10) 1. Med tillägg av affärsplan 2019-2023 behålls borgensramen på 170 000 tkr. Beslutsunderlag Sara Runesson, koncernekonom, går igenom låne- och borgensramar. Beslutet skickas till TIK.AB Karin Nilsson Sara Runesson 278

KF 2018-11-12 Arende nr. 15 A ffärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsryds Energi AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Tingsryds Energi AB 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds Energi AB en borgensram om 64 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsryds Energi AB:s samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 64 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. 279

~'Jingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 225 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 23 (27) Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsryds Energi AB Dm 2018/7 44 099 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Tingsryds Energi AB. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds Energi AB en borgensram om 64 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsryds Energi AB:s samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 64 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beskrivning av ärendet Tingsryds Energi AB redovisar affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019. Besluts underlag 1. Tingsryds Energi AB 2018-05-22 32 2. Tingsryds Energi AB 2018-05-22 33 3. Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29, 33 4. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 199 I Utdragsbeszyrkande 280

~Tingsryds ~kommun 33 Borgensram för bolagen 2019 - Tingsryds Energi AB Dm 2018/744 099 Beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10 (15) 1. Styrelsen godkänner borgensram avseende år 2019 för Tingsryds Energi AB. 2. Styrelsen översänder borgensramen till kommunfullmäktige JuITTeraAP I # Kommunstyrelsen Tingsryds Energi AB Beslutet skickas till Beslutsunderlag 33 Styrelsen Tingsryds Energi AB 2018-05-22 Beskrivning av ä1 endet Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar om Tingsryds Energi AB och deras borgensram för 2019. 281 Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29 I Utdragsbestyrkande

~Tingsryds ~kommun Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29 30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Affärsplan för Tingsryds Energi AB 2019-2021 Dm 2018/744 099 Beslut 1. Styrelsen godkänner affärsplan för 2019-2021 för Tingsryds Energi AB 2. Styrelsen översänder affärsplan till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Ekonomichef Daniel Gustafsson redogör för affärsplanen samt ger en gemensam överblick för koncernens flerårsplan. Beslutsunderlag Affärsplan för Tingsryds Energi AB, 2019-2023 ( 32 Styrelse Tingsryds Energi AB 2018-05-22) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tingsryds Energi AB I Utdragsbemyrkande 7 (15) 282

Justerande 32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) 2018-05-22 Affärsplan och investeringsbudget Styrelsens beslut 1. Styrelsen godkänner förslag till affärsplan och investeringsbudget, bilaga TEAB 32.2018. 2. Beslut och affärsplan med investeringsbudget sldckas till TIK.AB för godkännande. Beskrivning av ärendet Kent Johansson, VD, går igenom förslag till affärsplan och investeringsbudget 2019-2023. Beslutsunderlag Förslag till affärsplan och investeringsbudget Beslutet skickas till TIK.AB Bjöm Davidsson Annika Johansson 283

2018-05-22 AFFÄRSPLAN FÖR Tingsryds energi AB 2019-2023 284

ÄGARNA Tingsryds Energi AB är ett helägt dotterbolag till Tingsryds Kommunföretag AB som i sin tur ägs till 100 % av Tingsryds kommun. Utifrån kommunens syfte, att skapa attraktiva och hållbara livs-, boende- och näringslivsmiljöer, har Tingsryds energi fått ett brett uppdrag om att öka kommunens attraktivitet genom att främja näringslivet, miljön, och kundintresset. Verksamheten skall drivas på affärsmässig grund med en ekonomi som medger utveckling och investeringar utan ägartillskott. So.m fjärrvärmeproducent är vår ambition är att över en längre period vara kundens bästa val med hänsyn till pris, service, bekvämlighet och trygghet. Genom vårt delägarskap I Wexnet AB bidrar vi aktivt till en fortsatt utveckling av tillgången på bredband och bredbandstjänster. Bredbandsutbyggnaden är ett av kommunens fokusområden. Marknad och omvärld Marknaden för biobränslen har generellt sett varit stabil under senare år, dock uppstod biobränslebrist på flera orter i Sverige under senvintern som troligen kommer påverka branschen med kommande högre biobränslepriser som följd. Trots att vi successivt ansluter fler kunder ökar Inte vår.i leveranser i motsvarande takt. Energisparande åtgärder genomförs inom alla kundkategorier och de nybyggnationer som sker har väsentligt lägre förbrukning. Utbyggnadsmöjligheterna är begränsade, det som återstår ansluta är i huvudsak kunder med låga förbrukningar. Avskaffandet av systemet med återbetalning av energiskatter för industrin upphör 2018 påverkar fjärrvärmens konkurrenskraft positivt. Under våren 2018 har även försäljning av serviceavtal till enskilda kunder påbörjats, ca 25-talet kunder är avtalade. Regeringen har antagit nya, mer ambitiösa nationella mål, både vad gäller kapacitet och tillgång till bredband. KUNDERNA Tingsryds Energi AB producerar fjärrvärme i egna anläggningar i Tingsryd och Väckelsång samt köper färdig värme från lokala producenter i Urshult och Linneryd som 'vi levererar till kunderna i egna fjärrvärmenät. Vi har ca 418 kunder med bostäder, kommun och landsting samt tillverkningsindustrin som jämnstora kundkategorier. l<ommunen och de kommunala bolagen/stiftelserna tillsammans, är vår klart största kund. 1 285

El<ONOMI Tingsryds Energi AB har under 2015 och 2016 investerat ca 19 Mkr i ytterligare en biobränslepanna i Tingsryd. Anslutningsavgifter efter genomförda utbyggnader och förtätningar av fjärrvärmenätet har påverkat resultatet positivt men förbrukningsavgifterna ökar inte i samma takt som vi ansluter nya kunder. Högre kostnader för inköpt värme samt högre-avskrivningar på den nya pannan och underhållsåtgärder på den äldre pannan har påverkat resultatet negativt. Investering i en ny externpanna på 16 Mkr som måste vara klar 2021, kan Innebära att en nyupplånlng på 11 Mkr blir nödvändig, då även det resterande ägartillskottet till Wexnet på 9 Mkr ska betalas. MÅL OCH STRATEGIER Ägaren har fastställt långsiktiga finansiella mål som ska understödja god lönsamhet, finansiell stabilitet och investeringar utan ägartillskott. Rörelseresultatet i relation till balansomslutningen skall uppgå till 4 % och soliditeten till 35 %. Tingsryds Energi AB inte har inte uppfyllt ägarens krav på direktavkastning under senare år. Ökade kostnader för inköpt värme, avskrivningar och underhållskostnader gör att ökade intäkter inte slår igenom I resultatet. För att långsiktigt uppnå avkastnlngskravet krävs avgiftshöjnlngar vilket negativt kan påverka bolagets möjligheter att uppfylla sitt uppdrag I andra avseenden. Tingsryds Energi AB har sedan starten finansierat sina investeringar i huvudsak utan nyupplåning. Detta kommer under de närmsta åren inte vara möjligt då investeringsbehovet ökar med ytterligare en externpanna samtidigt som ägartillskottet till Wexnet. Det innebära att för perioden 2019 tlll 2021 uppgår investerlngsbehovet till 29,1 Mkr. Egenfinansiering kan beräknas till 18,1 Mkr vilket innebär att nyupplåningsbehovet då blir 11 Mkr. 2 286

5-ÅRSPLAN 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Nya anslutningar 5 5 5 5 5 5 - För att möta ökade kostnader till följd av Investeringen i den nya biobränslepannan i Tingsryd, nya bränsleavtal och ett ökat underhållsb.ehov genomfördes en trappvis höjning av taxorna för att få en jämnare prisutveckling för vår,a kunder. Detta tillsammans med relativt sett höga engångsintäkter vid nyanslutningar har påverkat resultat. extra positivt under några år. Denna effekt har nu ebbat ut och vi ser nu framför oss en situation med bl a högre bränslepriser, ökat underhållsbehov och normaliserade räntor. Följden blir att en uppjustering av taxorna är nödvändigt. Dels för att på sikt finansiera våra investeringar dels för att kompensera för ovannämnda merkostnader. Under 2017 återupptogs utredningen om etablering av extern egen värmecentral I Urshult/ Linneryd beroende av utfallet på leveransavtalen, med planerat genomförande 2019-2021. Preliminärt kostnadsberäknad till 16 Mkr. 3 - - - 287 Låneskuld, mkr 53 000 53000 64000 64000 61000 58000 Snittränta lån, % 0,5 1,0 1,5 1,5 2,0 2,0 Balansomslutning, mkr 120 000 128 000 137 000 139 000 136 000 133 000 Soliditet,% 40,8 39,8 38,6 39,5 41,2 44,4 Investeringar inkl_ ägartillskott, tkr 3400 9765 14 300 5 435 1000 1000 Omsättning, tkr 23 500 24000 24500 25 000 26000 26500 Anslutningsavgifter tkr 250 250 250 250 500 500 Resultat före skatt 2 500 2 950 3 200 3 300 3 600 3 700 - -- Antal kunder 423 427 432 437 442 447

\lteab T 1n g s1, yds enel'g i AB Justerande 33 Borgensram 2019-2023 Styrelsens beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (13) 2018-05-22 1. Med tillägg av affärsplan 2019-2023 ansöka om borgensram på 64 miljoner. 2. Översända ansökan om borgensram till TIK.AB. Beskrivning av ärendet Björn Davidsson, ekonom, redogör för förslag till ansökan om borgensram för TEAB. Beslutet skickas till TIK.AB Björn Davidsson Annika Johansson 288

KF 2018-11-12 Arende nr. 16 Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsrydsbostäder AB Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Tingsrydsbostäder AB. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsrydsbostäder AB en borgensram om 78 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsrydsbostäder AB:s samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 78 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. 289

~ Tiruzsryds ~kom:mun Kommunstyrelsen Justerare 224 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsrydsbostäder AB Dm 2018/745 099 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för 22 (27) Tingsrydsbostäder AB. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds bostäder AB en borgensram om 78 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår dfumed såsom för egen skuld borgen för *-4'~r-;,ds,Ut f'eekling-eeli:-fast-i-ghsts-a1\.;6 samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 78 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader...\ T1n.3s,y.J. s boob~j e..r A.B (_ ~~~. \~ \01,\ q) Beskrivning av ärendet Tingsrydsbostäder AB redovisar affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019. Besluts underlag 1. Tingsrydsbostäder AB 2018-05-21, 19 2. Tingsrydsbostäder AB 2018-05-21, 20 3. Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29, 32 4. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 198 290 I Utdragsbestyrkande

~Tingsryds ~koinmun Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29 32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9 (15) Affärsplan för Tingsrydsbostäder AB 2019-2021 Dm 2018/745 099 Beslut 1. Styrelsen godkänner affärsplan för Tingsryds bostäder AB 2019-2021 2. Styrelsen översänder affärsplanen till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Ekonomichef Daniel Gustafsson redogör för affärsplanen samt ger en gemensam överblick för koncernens flerårsplan. Beslutsunderlag Affärsplan för Tingsrydsbostäder AB, 2019-2021 ( 21 Styrelse Tingsrydsbostäder AB 2018-05-21) Beslutet sldckas till Kommunstyrelsen Tingsrydsbostäder AB I Utdrags bestyrkande 291

~Tingsryds ~kommun Tingsryds Kommunföretag AB 2018-05-29 Justerare ~ A{ 35 Borgensram för bolagen 2019 - Tingsrydsbostäder AB Dnr 2018/742 107 Beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12 (15) 1. Styrelsen godkänner borgensram avseende år 2019 för Tingsrydsbostäder AB. 2. Styrelsen översänder borgensramen till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Ekonomichef Daniel Gustafsson föredrar om Tingsryds bostäder AB och deras borgensram för åren 2019-2021. Beslutsundel'lag 20 Styrelsen Tingsryds bostäder AB 2018-05-21. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Tingsrydsbostäder AB 292 I Utdragsbestyrkande

TINGSRYDSBOSTÄDER AB 19 Affä1 splan 2019-2021 Styl'elsen beslutar SAMMANTRÅDESPROTOKOLL 2018-05-21 1. Anta affårsplan2019-2021 för Tingsrydsbostäder AB. 2. Översända affilrsplan 2019-2021 för Tingsrydsbbstäder AB till Tingsryds Kom.munföretag AB för godkännande. Beskrivning av ärendet VD Victoria MagnessonredogÖl' för affiirsplan2019-2021 för Tingsrydsbostäder AB (bil. l) Beslutsunderlag Affärsplan 2019-2021 för Tingsrydsbostäder AB. 2(9) 293 mdragsbestyrkande

~ Ting~rY.ds bostaäer AFFÄRSPLAN FÖR _TINGSRYDSBOSTÄDER AB 2019-2021 294

Affärsplan 2018-2020 Tlngsrydsbostäder AB ÄGARNA Tlngsrydsbostäder AB är ett allmännyttigt bostadsbolag med må Isättning att skapa goda förutsättningar för ett växande samhälle. Bolaget ar ett viktigt verktyg för kommunen att bidra till attraktiva llvs- och boendemlljöer. Bolaget är ett helägt dotterbolag till Tingsryds Kommunföretag AB (Tll<M), som är moderbolag I koncernen. Tingsrydsbostäder AB har som ändamål att vara en aktiv aktör på bostadsmarl~naden I kommunen genom att förvalta den beflntllga fastlghetsportföljen med I huvudsak hyresrätter, men också utveckla genom om- och tillbyggnader i det befintliga beståndet, Bolaget bevakar fastlghetsmarlmaden för att om möjligt förvärva.mark för exploatering, gärna med centrala lägen, på orter i kommunen där det finns en långsiktig efterfrågan på bostäder. Målsättningen är att bygga sunda och prisvärda hyresrätter, Med denna strategi kan Tlngsrydsbostäder AB medverka tlll att Tingsryd uppfattas som en attraktiv kommun att bo och verka I. Tingsryds kommun har genom kommunfullmäktige antagit ett särsklltägardirel<tlvför Tlngsrydsbostäder AB 2016-02-29 där bolagets uppdrag utifrån fastställda övergripande mål framgår, Tlngsrydsöostäder AB ska stimulera bostadsförsörjnlngen I kommunen genom att bostäder produceras I olll<a former, både i egen regi och i sarnverkan med andra aktörer. Målet är att 100 lägenheter produceras I kommunen fram till 2021. Bolagets tnvesteringsbeslut ska baseras. på en långsiktig efterfrågan av bostäder samt överväga försäljningar av fastigheter för att finanslera nyproduktion oc:h balansera efterfrågan. Kommunfullmäktige i Tingsryds kommun har l "Ägarpolicy för Tingsryds kommun' 1 2016-02-29 fastställt policys och strategier som.gäller för kommunens bolag. Bland 'annat regleras samverkan inom kommunkoncernen och ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse, lekmannarevisorer, bolagets revisorer samt styrelse och verkställande direktör. I bolagets särskilda ägardirektiv regleras den långsiktiga avkastningen och soliditeten, Direktavkastningen ska för närvarande vara lägst 4 % och långsiktig soliditet minst 15 %beräknat på Tingsrydsbostäderstotala kapital. Dessa förutsättningar utgör basen för bolagets ekonomiska planering och verl<sarnhetsplanerlng. 1 295

Affärsplan 2018-20i.0Tlngsrydsbostäder AB MARICNAD OCH OMVÄRLD Förändringarna på den nationella. bostadsmarlmaden har under några år varit näst Intill dramatlsl<. Det är inte enbart storstäder eller medelstora städer som har en stor efterfrågan på bostäder; även landsbygdsl<ornmunerna har fått känna av en rejält ökad efterfrågan. Tingsryds kommun har de senaste åren haft en ökande efterfrågan på bostädervilket har avspeglat sig på antalet lediga lägenheter hos Tingsrydsbostäder AB. Under den korta tid som bolaget har verkat på hyresmarknaden, är det svårt att påvisa några stora förändringar i den egna förvaltningen, Bolaget har bostäder enbart I centralorten och med centrala.lägen där det.alltid har varit en hög efterfrågan. Vakanserna förtingsrydsbostäder har varit I stort sett lika med noll, uppsagda lägenheter har omedelbart hyrts ut till ny hyresgäst, Under 2015 färdigställdes åtta lägenheter centralt!tingsryd, och samtliga lägenheter var kontrakterade för Inflyttning när projektet var färdigställt. Tlngsrydsbostäder med systerföretaget Stiftelsen Tlngsrydsbostäder har en dominerande. ställnlng som agare av bostadsfastlgheter, både i kommunen och I centralorten Tingsryd, övriga bostadsföretag I kommunen har varit och är mycket försiktiga i sina lnvesteringar och hat tillfört bostadsbeståndet ett fåtal lägenheter utöver det Tingsrydsbostäder har producerat. Höga byggkostnader och svårighet att få lönsamhet i nybyggnadsprojekten är sannolikt den enskilt.största anledningen till den låga hwesterlngstakten. Bolaget medverkar nu al<tlvt till att det planläggs mark I centralorten.som är möjlig att exploatera, samtidigt har Tlngsrydsbostäder förvärvat fastigheter som kan utvecklas för bostadsproduktlon både på.kort och på lång sikt. Tingsryds kommun bidrar också till att skapa förutsättning för bostadsbolagetsfortsatta utveckllng genom en utökning av bolagets aktiekapital med 20 ml<r under 2016. l<underna Tlngsrydsbostäder har I huvudsak tre olll<a kundkategorier, bostadshyresgäster, lokalhyresgäster och uppdrag Inom fastighetsförvaltning; Antalet hyreslägenheter I den egna fastlghetsportföljen är just nu Inte stort; totalt ca S9 styck, men är under uppbyggnad. Målsättningen är att årligen utöl<a beståndet med nyproduktion med ca 20-25 lägenheter, men också förvärv av bostäder bland annat från systerföretaget planeras, och öka verksamheten i bolaget genom förvärv och nyproduktion. Lol<alhyresgäster svarar just nu för en betydande ctel av hyreslntäl<terna; I fastigheterna Örjan 19 som till stor del består av kommersiella lokaler och Nestorn 2 med förskola I kommunal regi och utblldnlngsverksamhet med AMB som hyresgäst Förvaltnlngsuppdraget står för något mer än hälften av omsättningen för närvarande, men andelen minskar I takt med att antalet hyresfastigheter ökar, Målsättningen för företaget är att mer än hälften av verksamheten ska bestå av bostäder, 2 296

Affärsplan 2018-2020Tlogsrydsbostäder AB EKONOMI Tlngsrydsbostäders ekonomiska resultat och soliditet har succesivt förbättrats sedan starten årsskiftet 2011/2012. En bidragande faktor är naturllgtvls det ökade aktiekapitalet som tillfördes under 2016, Samtidigt har omsättningen förbättrats genom ett ökat antal hyresavtal.. Positiva resultat de tre senaste åren Succesivt ökad soliditet från 9 %tlll 37,0 % 2017 beroende på tillskott av aktiekapital Stadigt minskande flyttnlngsfrel<vens för närvarande s,o % Mycket låg sjukfrånvaro 4,3 % bland personalen I bolaget Ökade Intäkter från 14,8 mkr tlll 19,8 mkr 2016 MÅL OCH STRATEGIER NyprodUktion av bostäder med ca 20-25 lägenheter per år 2020-2021 Långsiktigt solidltetsmål 15 % Bib.ehålla en låg flyttnlngsfrekvens mellan 5-10 % Samtliga lägenheter I bolagets bestånd ska vara flberanslutha 2020 l<ontinuerlig bevalmlng av fastigheter med centrala lägen som är möjliga att exploatera med bostäder och lokaler Förvärv av bostadsfastlgheter Bibehålla en låg sjukfrånvaro för anställd personalt bolaget, under 2 % Bibehålla en god fysisk och psykisk arbetsmiljö 3 297

Affärsplan 2018-2020Tlngsrydsbostäder AB 3-ÅRSPLAN _ Nyproduktion, _antal Försäljning, antal Ånt~i"fasV~-~/1<1:lnder omsättning, mkr _Resultat före skatt,mkr.. Direktavkastning, %_! -- 2018 2019,,.,I, 21 22 0 0 -? ~ ~- - 81 103 22,2 lt~.. - - ~.31~ - -,...!,_0. 12,3 - _ 2020 2021.. ~,.. 25 25 0 0 128 153 '. 2_51 ~ 2?t0!P... _;,o. 9,~. 7, ~_!_n Y.!:~~erlngar, mkr _. 17,5 2_~?- ~0,5 35,S E_~~nJin_a_~sle.!l~g_lnvesterl_ng, ~ 3,? 5,6 _ 6,0 5,0_. Låneskuld, mkr _ 59 78 112,5 142,5 Snltträntalån,.~.--------------- _ 0,65 0,85 1,00 1;00" Ba_lansomslutn!n_g, mkr 90,0 _ I~ 113,0. 150,0 _ ~~2~~. ~olldi~~~,_ro _. ---- 33,0. 27_,~ Kommentarer tlll 3-årsplanen Den planerade nyproduktionen av bostäder förutsätter att det finns tillgång tlll planlagd mark för exploatering på orter med en långsiktig bostadsefterfrågan. Redovisat antal lägenheter för nyproduktion kan genomföras om efterfrågan på bostäder har en långsiktighet, och att producerade bostäder l<an hyras ut i ungefär samma takt som de färdigställs. Investeringarnas storlek har bedömts från ett kostnadsläge I förhållande till de senaste projekten som Tlngsrydsbostäder har genomfört. Tendenser finns på byggmarknaden att kostnadsläget är på väg upp och I en ganska snabb takt, vllket påverkar lnvesterlngsvolymen ytterligare om trenden håller I sig. l(onsekvensen blir då att andelen egenfinansiering påverkas alternativt att investerlngsvolymen måste anpassas. 4 298 '". -- _1_3p

TINGSRYDSBOSTÄDER AB Borgensram 2019-2021 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-21 om borgensram på 78 miljoner la enligt affärsplan 2019-2021. Administrativ chef Bj öm Davidsson redo gör för förslag till ansökan om borgensram för Tingsrydsbostäder AB. Utdrags bestyrkande 3(9) Beskrivning ay ärendet 2. Översända ansökan om borgensram till Tingsryds Kommunföretag AB. 1. Med tillägg till affärsplan 2019-2021 för Tingsrydsbostäder AB ansöka Styrelsen beslutar 20 299

KF 2018-11-12 rende nr. 17 ffärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Stiftelsen Tingsrydsbostäder Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsrydsbostäder. 2. Kommunfullmäktige beviljar Stiftelsen Tingsrydsbostäder en borgensram om 256 M kr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Stiftelsen Tingsrydsbostäders samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 256 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. 300

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare V{ 226 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Stiftelsen Tingsryds bostäder Dm 2018/742 107 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 24 (27) 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsryds bostäder. 2. Kommunfullmäktige beviljar Stiftelsen Tingsrydsbostäder en borgensram om 256 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Stiftelsen Tingsryds bostäders samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 256 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. Beskrivning av ärendet Stiftelsen Tingsrydsbostäderredovisar affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019. Beslutsunderlag 1. Stiftelsen Tingsrydsbostäder 2018-05-21 21 2. Stiftelsen Tingsrydsbostäder 2018-05-21 22 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 200 I Otdragsbe,rtyrkande 301

STIFTELSEN TINGSRYDSBOSTÅDER 21 Affärsplan 2018-2020 Styrelsen beslutar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-05-21 1. Anta affårsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsryds bostäder. 2. Översända affårsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsrydsbostäder till Tingsryds kommunfullmäktige för godkännande. Beskrivning av ärendet VD Victoria Magnesson redogör för affärsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsrydsbostäder (bil. 1) Beslutsunderlag Affårsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsrydsbostäder. Utdragsbestyrkande 2(8) 302

~ Tingsrv.ds bostääer AFFÄRSPLAN FÖR STIFTELSEN TINGSRYDSBOSTÄDER 2019-2021 303

Affärsplan 2018-2020 Stiftelsen Tingsrydsbostäder ÄGARNA Stiftelsen Tingsrydsbostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag med målsättning att skapa goda förutsättningar för ett växande samhälle. Företaget är en aktiv aktör i kommunen för att bidra med attraktiva livs- och boendemiljöer. Stiftelsen är grundad av Tingsryds kommun för att vara en del av bostadsförsörjningen i kommunen. Stiftelsen Tingsrydsbostäder har som ändamål att vara en aktör på bostadsmarknaden i kommunen genom att förvalta den befintliga fastighetsportföljen med i huvudsak hyresrätter, men också utveckla fastigheterna genom om- och tillbyggnader av det befintliga beståndet. Företaget bevakar fastighetsmarknaden för att om möjligt förvärva mark för exploatering i samarbete med systerföretaget Tingsrydsbostäder AB, gärna med centrala lägen på orter i kommunen där det finns en långsiktig efterfrågan på bostäder. Målsättningen är att bygga sunda och prisvärda hyresrätter. Med denna strategi kan Stiftelsen Tingsrydsbostäder medverka till att Tingsryd uppfattas som en attraktiv kommun att bo och verka i. Tingsryds kommun har genom kommunfullmäktige antagit ett huvudmannadirektiv för Stiftelsen Tingsrydsbostäder där företagets uppdrag utifrån fastställda övergripande mål framgår. Stiftelsen Tingsrydsbostäder ska tillsammans med systerföretaget stimulera bostadsförsörjningen i kommunen genom att bostäder produceras i olika former, och i samverkan med andra aktörer. Målet är att 100 lägenheter produceras i samverkan med övriga fastighetsaktörer i kommunen fram till 2020. Företagets investeringsbeslut ska baseras på en långsiktig efterfrågan av bostäder samt överväga försäljningar av fastigheter för att om möjligt finansiera nyproduktion och balansera efterfrågan. Kommunfullmäktige i Tingsryds kommun har i huvudmannadirektivet fastställt policys och strategier som gäller för Stiftelsen. Bland annat regleras ansvarsfördelningen mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelse, lekmannarevisorer, Stiftelsens revisorer samt styrelse och verkställande direktör. I Stiftelsens huvudmannadirektiv regleras den långsiktiga avkastningen och soliditeten. Företaget skall ha en ekonomisk ställning som medger en utveckling utan ägartillskott. Stiftelsens långsiktiga soliditet skall uppgå till minst 15 %. Dessa förutsättningar utgör basen för företagets ekonomiska planering och verksamhetsplanering. 1 304

Affärspla n 2018-2020 Stiftelsen Tingsrydsbostäder MARKNAD OCH OMVÄRLD Förändringarna på den nationella bostadsmarknaden har under senare år varit näst intill dramatisk. Det är inte enbart storstäder eller medelstora städer som nu har en stor efterfrågan på bostäder, utan även landsbygdskommunerna har fått en rejält ökad bostadsefterfrågan. Tingsryds kommun har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan på bostäder vilket har avspeglat sig på antalet lediga lägenheter hos Stiftelsen Tingsrydsbostäder. Vakansgraden har stabilt varit under eller kring en procent i cirka tre år. Under 2017 har åtta lägenheter byggts i Väckelsång, och cirka 60 % av lägenheterna var kontrakterade inom ett par månader efter färdigställandet. Stiftelsen Tingsrydsbostäder med systerföretaget Tingsrydsbostäder AB har en dominerande ställning som ägare av bostadsfastigheter, både i kommunen och i centralorten Tingsryd. Övriga bostadsföretag i kommunen har varit och är försiktiga och avvaktande i sina investeringar och har tillfört bostadsbeståndet eu fåtal lägenheter utöver det allmännyttan i kommunen har producerat. Höga byggkostnader och svårighet att få lönsamhet i nybyggnadsprojekten är sannolikt den enskilt största anledningen till den låga investeringstakten. Både Stiftelsen och systerbolaget medverkar nu aktivt till att det planläggs mark för exploatering i centralorten, samtidigt har Tingsrydsbostäder AB förvärvat fastigheter som kan utvecklas för bostadsproduktion både på kort och på lång sikt. KUNDERNA Stiftelsen Tingsrydsbostäder har i huvudsak två olika kundkategorier; bostadshyresgäster och lokalhyresgäster. Antalet hyreslägenheter i den egna fastighetsportföljen är just nu totalt ca 1080 styck. Lokaler och uthyrning av lokaler har för närvarande en ganska begränsad omfattning och tillgodoser en del av Tingsryds kommuns behov av kontorslokaler. EKONOMI Stiftelsen Tingsrydsbostäders ekonomiska resultat och soliditet har succesivt förbättrats under senare år. En bidragande faktor är naturligtvis den ökade bostadsefterfrågan i kommunen. Positiva resultat de fem senaste åren Succesivt ökad soliditet från 9,8 % till 14,7 % 2017 Löpande investeringar sker till 100 % med eget kapital Stadigt minskande flyttningsfrekvens för närvarande 20,0 % Mycket låg sjukfrånvaro 1,6 % bland personalen i företaget Bibehållen omsättning ca 70 Mkr per år 2 305

Affärsplan 2018-2020 Stiftelsen Tingsryds bostäder MÅL OCH STRATEGIER Långsiktigt soliditetsmål 15 % Bibehålla en låg flyttningsfrekvens under 20 % Kontinuerlig bevakning av fastigheter med centrala lägen som är möjliga att exploatera med bostäder och lokaler Bibehålla en låg sjukfrånvaro för anställd personal i företaget, under 2 % Bibehålla en god fysisk och psykisk arbetsmiljö Aktiv underhållsplanering för att säkerställa kvaliten på bostäderna Fortsatt energibesparing för att minska driftskostnaderna Aktiv bevakning av låneportföljen för minskad risk vid ränteuppgångar 3 306 Samtliga lägenheter i bolagets bestånd ska vara fiberanslutna 2020

Affärsplan 2018-2020 Stiftelsen Tingsrydsbostäder 3-ÅRSPLAN - -- - - -- Nyproduktion, antal... Försäljning,antal _.. Antal fast/lgh/kunder 0 msättn i ng,._m kr........ g~e:!t1_fir:i~11_5.i~eir:t~ iri\l_e!s.!~riri~,~ Låneskuld, mkr Snitträ_11_ta lån,%.. Soliditet,%.. 2018 0 12 1069 2019 6 0 1069... 70,7 71,9 3,0 3,2...,.,.., ------------ - -- - ------ - ---- -..... 251,2. 1,02 0,50 315,4 2020 2021 6 6 0 0... _.,... 1069 1069 _73,3_. _ 78,8 _ 2,0 _2,0 - -- --- --- -- - - -- - --. - - - - - - - - -- - --. - - -.. - - - - - - -- --- --'---- Kommentarer till 3-årsplanen Alla investeringar i Stiftelsen genomförs med eget kapital utan nyupplåning. Årligen betalar Stiftelsen till Tingsryds kommun ca 1,3 Mkr i form av borgensavgift. Avgiften är med nuvarande ränteläge en betydande del av lånekostnaden. Soliditeten skall nå 15 % före år 2020. Fortsatt underhåll av fastigheter med inriktning på klimatskydd och energibesparande åtgärder. Stiftelsen Tingsrydsbostäder överväger vilka investeringar som kommer att göras under perioden fram till 2021 för att få bästa utfall per investerad krona. 4 Borgensavgift, '¾> ---- - --- _Balansomslutning, mkr.... Resultatföre. skatt,. mkr.. Direktavkastning 1 % _ 11 ri~e~teringar:-m1<r - -- - 307 7,5 15 15 15 100,0 100,0... }OOP 100,0 - - - - -------- 251,2 _2_51~,_2 _, 2_5-'1,'-2-J o,~o 1,00 1,00 0,50 0,50 0,50 - - - _, -. ------ -- - - --- -- 3?0,0 -- -~??!0 330,0... },0 2,0

STIFTELSEN TINGSRYDSBOSTÄDER 22 Borgensram 2019-2021 Styrelsen beslutar SAMMANTRÅDESPROTOKOLL 1. Med tillägg till affärsplan 2019-2021 för Stiftelsen Tingsrydsbostäder ansöka om borgensram på 256 miljoner kr enligt affårsplan 2019-2021. 2. Översända ansökan om borgensram till Tingsryds kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Administrativ chef Björn Davidsson redogör för förslag till ansökan om borgensram för Stiftelsen Tingsryds bostäder. 3(8) 308 Utdrags bestyrkande 2018-05-21

KF 2018-11-12 Arende nr. 18 Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsryds Industristiftelse Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige godkänner affärsplan 2019-2021 för Tingsryds Industristiftelse. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds Industristiftelse en borgensram om 12 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsryds Industristiftelses samtliga låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 12 Mkr jämte därpå löpande ränta och kostnader. 309

~Tingsryds \:!)kommun Kommunstyrelsen Justerare 227 Dnr 2018/743 107 Beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-08-20 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 25 (27) 1. Kommunfullmäktige godkänner affårsplan 2019-2021 för Tingsryds industristiftelse. 2. Kommunfullmäktige beviljar Tingsryds industristiftelse en borgensram om 12 Mkr för år 2019. 3. Tingsryds kommun ingår därmed såsom för egen skuld borgen för Tingsryds industristiftelses samtliga lånefö1pliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 12 Mkr jämte dätpå löpande ränta och kostnader. Beskrivning av ärendet Tingsryds industristiftelse redovisar affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019. Beslutsunderlag 1. Tingsryds industristiftelse 2018-05-21 25 2. Tingsryds industristiftelse 2018-05-21 26 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-08-06 201 310 Affärsplan 2019-2021 och borgensram 2019 Tingsryds Industristiftelse

Tings1yds Industristiftelse Justerande L 25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6 (9) 2018-05-21 Affärs- och investeringsplan 2019-2021 Styrelsens beslut 1. Styrelsen godkänner affärs- och investeringsplan 2019-2021, bilaga TI 25.2018. 2. Planen skickas till kommunfullmäktige. Beskrivning av ärendet Sara Runesson, ekonom, går igenom förslag till affärs- och investeringsplan. Beslutsunderlag Förslag till affärs- och investeringsplan. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Karin Nilsson Sara Runesson IUtdragsbestyrlrnnde 311

AFFÄRSPLAN FÖR TINGSRYDS INDUSTRISTIFTELSE 2019-2021 312

Affärsplan 2019-2021 Tingsryds Industristiftelse ÄGARNA Tingsryds Industristiftelse är under avveckling och innehavet ska på sikt överföras till TUFAB eller säljas externt. De fastigheter som idag finns i verksamheten är fastigheter med flera hyresgäster med mindre företag, kommunala förvaltningar, föreningar och privatpersoner. Stiftelsen äger även en travbana som är den fastighet med det största värdet. Stiftelsen äger 6 fastigheter med cirka 30 hyresgäster. Stiftelsens ändamål är att inom Tingsryds kommun förvärva och förvalta fastigheter samt att i förekommande fall uppföra industribyggnader i arbetsfrämjande syfte. De direktiv och beslut som är tagna avseende Tingsryds Utveckling och Fastighets AB har stiftelsen valt att följa. MARKNAD OCH OMVÄRLD Tingsryds Industristiftelse med systerföretaget Tingsryds Utveckling och Fastighets AB har en dominerande ställning som ägare av kommersiella lokaler, både i kommunen och i centralorten Tingsryd. övriga fastighetsbolag med kommersiella fastigheter i kommunen har varit och är mycket försiktiga i sina investeringar och de flesta är enbart ägare åt sina egna verksamhetslokaler. Höga byggkostnader, svårighet att få lån och svårighet att få lönsamhet i nybyggnadsprojekten är sannolikt de enskilt största anledningarna till den låga investeringstakten. KUNDERNA Tingsryds Industristiftelse har i huvudsak tre olika hyresgästkategorier: privata företag, föreningar och kommunala förvaltningar. Hyresgästerna består av industriföretag, handelsföretag, mindre konsultbolag, lokala föreningar samt kommunala förvaltningar. EKONOMI Tingsryds Industristiftelse ekonomiska resultat har genom året varit gott och stiftelsen har en stabil ekonomi. Under 2016 såldes däremot den mest inkomstbringande fastigheten och utgifter för främst administration behöver ytterligare minskas framöver. 1 313

Affärsplan 2019-2021 Tingsryds Industristiftelse MAL OCH STRATEGIER 0 Avyttra delar av fastighetsbeståndet under perioden Satsa på att travanläggningen blir lönsam Fortsätta arbetet med strukturerad fastighetsförvaltning 3-ARSPLAN Q lnvesteringsplan 2019-2021 2018 2019 2020 2021 Omsättning, mkr 1,7 1,7 1,7 1,8 Resultatföre skatt, mkr,-0,2 0,5 0,5 0,5 Direktavkastning,% 5,2% 5,5% 5,5% 5,5% Investeringar, mkr 0,7 0,2 0,4 0,2 Avyttringar, mkr 0 0,5 0 0 Amortering 0 0 0 0 Låneskuld, mkr 12 12 12 12 Snittränta, % 0,5% 1,0% 1,0% 1,50% Soliditet, % 29,2% ' 30,6% 32,0% 33,3% 2 314

Tings1yds Industristiftelse Justerande L-- 26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (9) 2018-05-21 Kommunens låne- och borgensramar Styrelsens beslut 1. Med tillägg av affårsplan 2019-2023 behålls borgensramen på 12 000 tkr. Beslutsunderlag Sara Runesson, koncernekonom, går igenom låne- och borgensramar. lf IUtdrag,bosty,ckando 315

KF 2018-11-12 Arende nr. 19 A vf a 11 sf öres krifte r Tingsryds kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige antar föreslagna föreskrifter för avfallshantering med förändring enligt punkt 2. 2. Kommunstyrelsen förordar ett bibehållet gränsavstånd för upphämtning av slam, det vill säga 20 meter. 3. Finansieras genom renhållningstaxan. 4. Nya föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2019. 5. Eventuell återkoppling sker vid behov. 316

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare L- 244 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-10-22 Avfallsföreskrifter Tingsryds kommun Dnr 2018/1198 450 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslagna föreskrifter för avfallshantering med förändring enligt punkt 2. 3 (53) 2. Kommunstyrelsen förordar ett bibehållet gränsavstånd för upphämtning av slam, det vill säga 20 meter. 3. Finansieras genom renhållningstaxan 4. Nya föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2019 5. Eventuell återkoppling sker vid behov. Beskrivning av ärendet Kommunen ska enligt 15 kap 41 ha förskrifter för avfallshantering. I samband med bildande av det gemensamma avfallsbolaget Södra Smålands Avfall och Miljö finns det ett behov att ha gemensamma förskrifter i de kommuner som ingår dvs Lessebo, Älmhult, Markaryd, Växjö och Tingsryd. Förskriftema är :framtagna tillsammans med Växjö miljö och hälsoskyddskontor samt Växjö kommuns jurister. Underlaget för föreskrifterna kommer från Avfalls Sveriges mall för avfallsföreskrifter. Beslutsunderlag 1. A vfallsföreskrifter Tingsryds kommun 2. Skrivelse från teknisk chef, 2018-09-27 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-10-0l 232 Förslag till beslut på sammanträdet Gunnar Engblom (MP) yrkar med instämmande av Anna Johansson (C) Kommunstyrelsen förordar ett bibehållet gränsavstånd för upphämtning av slam, det vill säga 20 meter. Besluts gång 317 Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Gunnar Engbloms (MP) yrkande. I Otdragsbestyrlrunde

~Tingsryds \:!;/kommun Avfallsföreskrifter för Tingsryds kommun Förslag till beslut Dnr: 2018/1198 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-09-27 Kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreslagna föreskrifter för avfallshantering 2. Finansieras genom renhållningstaxan 3. Nya föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2019 4. Eventuell återkoppling sker vid behov. Beskrivning av ärendet Kommunen ska enligt 15 kap 41 ha förskrifter för avfallshantering. I samband med bildande av det gemensamma avfallsbolaget Södra Smålands Avfall och Miljö finns det ett behov att ha gemensamma förskrifter i de kommuner som ingår dvs Lessebo, Älmhult, Markaryd, Växjö och Tingsryd. Förskrifterna är framtagna tillsammans med Växjö miljö och hälsoskyddskontor samt Växjö kommuns jurister. Underlaget för föreskrifterna kommer från Avfalls Sveriges mall för avfallsföreskrifter. Ärendets beredning Förslaget till förskrifter togs fram vid beslut i kommunstyrelsen i april 2018. Därefter har medborgarna haft möjlighet att komma in med synpunkter. Några synpunkter har inte kommit in Tingsryds kommun. Besluts underlag Beslutsunderlaget och förslaget är framtaget av Växjö kommun efter en liknade beslutsprocess som i Tingsryds kommun med möjlighet till synpunkter från medborgarna. Bilaga: A vfallsföreskrifter för Tingsryds kommun Nämndens/styrelsens beslut ska skickas till Kommunfullmäktige, teknisk chef, Södra Smålands avfall och Miljö (SSAM) Jonas Weidenmark Teknisk chef Kommunledningsförvaltningen Tingsryds kommun Box88 362 22 Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd e-post/hemsida kommunen@tingsryd.se www.tingsryd.se 450 1 (1) 318 telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 313 00

Tingsryds A vf allsföreskrifter för Tingsryds kommun Fastställd: 2018-xx-xx Giltig from 2019-01-01 Ersätter förskrifter: 2017-01-01 1 (15) 319 kom.lllun 2018-10-30

Inne hå 11 sf ö rte c k ni n g 2018-10-30 2(15) Inledande bestämmelser... 3 Bemyndigande............... 3 Definitioner................................................ 3 Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information..... 4 Fastighetsinnehavarens och nyttjanderättshavarens ansvar... 4 Betalning, information....................................... 4 Sortering och överlämning av hushållsavfall... 5 Ändring av abonnemang......... 5 Skyldighet att överlämna hushållsavfall............................ 5 Emballering av hushållsavfall samt förvaringsplats.................... 5 Anläggande, underhåll samt skötsel av behållare och annan utrustning... 5 Anläggande........................ 6 Rengöring och tillsyn.................. 6 Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl eller säck............... 6 Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar... 6 Hämtnings- och transportvägar... 7 Hämtnings område och hämtnings intervall........ 7 Åtgärder om föreskrift inte följs.................. 8 Särskilt om hushållsavfall från verksamheter... 8 Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter... 8 Uppgiftsskyldighet................................................. 8 Undantag... 8 Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall... 8 Utsträckt hämtnings intervall................. 9 Gemensamma avfallsbehållare............................. 9 Uppehåll i hämtning................. 9 Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen....................................... 10 Ikraftträdande... 10 BILAGOR... 11 BILAGA 1 FÖRESKRIFTSBILAGA FÖR SORTERING OCH LÄMNJNG AV AVFALL M.M................... 11 BILAGA 2 HÄMTNINGSINTERV ALL...... 14 320

Inledande bestämmelser Bemyndigande 2018-10-30 1 Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 miljöbalken (1998:808) och 74-75 avfallsförordningen (2011 :927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Tingsryds kommun. Definitioner 2 Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: f) Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 förordningen j) Med sällskapsdjur avses djur som används som sällskapsdjur och som i allmänhet huvudsakligen vistas inomhus. k) Definitioner av vissa andra avfallsslag finns i bilaga 1 till dessa föreskrifter. 3(15) 1. Med hushållsavfall avses detsamma som i 15 kap. 3 miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. a) Med kärl- och säckavfall avses den del av hushållsavfallet som får läggas i kärl eller säck. b) Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Jämförligt avfall från annan verksamhet kan exempelvis vara toalettavfall, avfall från personalutrymme, restaurangavfall, avfall från livsmedelsbutiker. c) Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i säck eller kärl. d) Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus. e) Med farligt avfall avses ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordningen. (2014:1075) om producentansvar för el-utrustning. g) Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. h) Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör hushållsavfall. I begreppet matavfall som utgör hushållsavfall ingår också avfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar) i de fall detta samlas upp i sluten tank. Förutom detta ingår också skal, ben och liknande som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippat med mat. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (g) ovan. i) Med restavfall avses sorterat brännbart kärl- och säckavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, förpackningar, returpapper, el-avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärl- och säckavfall. FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR TINGSRYDS KOMMUN 321

2018-10-30 4(15) 2. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 3. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 4. Med avfallsansvarig nämnd avses kommunstyrelsen. 5. Med tillsynsansvarig nämnd avses kommunens miljö och byggnadsnämnd. 6. Med nedan kallad bolaget, avses Södra Smålands Avfall och Miljö AB, som ägs av kommunerna Växjö, Tingsryd, Lessebo, Markaryd och Älmhult. Bolaget har, på uppdrag av respektive avfallsansvarig nämnd, som uppgift att svara för ägarkommunernas skyldigheter avseende hanteringen, dvs. insamling, transport och återvinning eller bortskaffande, av det hushållsavfall som uppstår i ägarkommunerna. Bolaget svarar även för återvinningscentralerna i medlemskommunerna. 7. Med nedan kallad kommunen avses Växjö kommun. 8. Med renhållare avses den av kommunen upphandlade renhållningsentreprenör eller av kommunen utsedd aktör. 9. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, säck, latrinbehållare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 10. Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som ger upphov till hushållsavfall. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken och till avfallsförordningen. Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information 3 Avfallsansvarig nämnd har verksamhetsansvar, enligt 15 kap. 20 miljöbalken, för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem som kommunen anlitar för ändamålet, nedan kallad renhållaren. 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och byggnämnden. 5 Bolaget informerar hushållen om insamlingssystem samt krav och hantering avseende förpackningar, returpapper och konsumentelavfall i enlighet med gällande producentansvar. 6 Bolaget utfärdar råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar. Fastighetsinnehavarens och nyttjanderättshavarens ansvar 7 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ansvarar för att avfallet kan tömmas på tömningsdagen, dvs. inte är fastfruset eller på annat sätt i skick så att tömning inte kan utföras. 8 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska upplysa bolaget om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. Betalning, information 9 Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg. Avgift betalas i enlighet med taxa som kommunen har beslutat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 10 Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. 322

2018-10-30 5(15) 11 Fastighetsägare eller den som istället för fastighetsägaren är skattskyldig för fastigheten/bostaden ska erlägga angivna avgifter. Fakturamottagande kan efter skriftlig ansökan till bolaget överföras på hyresgästen. A vgiftsskyldigheten kvarstår dock hos fastighetsägaren. Ändring av abonnemang görs endast av fastighetsägaren. Sortering och överlämning av hushållsavfall Sortering av avfall 12 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. 13 Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla de avfallsfraktioner åtskilda som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. 14 Glödande avfall får inte lämnas till kommunens avfallshantering. Ändring av abonnemang 15 Vid återkommande felsortering kan avfallsansvarig nämnd efter uppmaning om rättning till fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare besluta att tillfälligt eller tillsvidare ändra abonnemang. 16 Vid återkommande överfull behållare, för tung behållare eller dragavstånd som ej följer gällande renhållningstaxa ska fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ha möjlighet att välja större behållare, lämpligt hämtningsintervall eller ändrat dragavstånd. Om inte detta sker trots uppmaning kan avfallsansvarig nämnd besluta att tillfälligt eller tillsvidare ändra abonnemang. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 17 Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av hushållsavfall från fastigheten. Emballering av hushållsavfall samt förvaringsplats 18 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd för. Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1. Anläggande, underhåll samt skötsel av behållare och annan utrustning Anskaffande och ägande 19 De behållare och annan utrustning som används i kommunen framgår av kommunens renhållningstaxa. 20 Kärl ägs och tillhandahålls av bolaget såvida inte särskilda skäl föreligger. Container och latrinbehållare ägs och tillhandahålls av renhållaren. Bottentömmande behållare, små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall och liknande behållare anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Ägare av behållare ansvarar för ID-märkning, reparation och, vid behov, utbyte av behållare. När renhållaren ska utföra sådant underhåll ska behållaren vara tillgänglig. Märkning av behållare ska ske enligt anvisning från bolaget. 323

Anläggande 2018-10-30 6(15) 21 Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för tömningsfordon och anslutningspunkt för tömning överstiga 15 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höj dskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 5 meter, såvida inte särskilda skäl föreligger. Lock och manlucka vid anläggande ska vara av lätt material och väga högst 15 kg. Om lock kan skjutas åt sidan accepteras en maximal vikt på 25 kg. Vid installation och anläggande av bottentömmande behållare och anläggningar som töms av kranf ordon ska dessa utformas så att de är åtkomliga för fordon utrustat med kran. Med anläggningar avses de som kräver byte av filtermaterial eller där hämtning av filterkassett eller storsäck ska ske. Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och bottentömmande behållare inte överskrider 5 meter och har en volym på max 5 m 3, om inte särskilda skäl föreligger. För tömning av filterkassett eller storsäck gäller att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och anläggning inte överskrider 5 meter och att filterkassett eller storsäck får väga max 1 000 kg, om inte särskilda skäl föreligger. Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. Rengöring och tillsyn 22 Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ansvarar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga störningar i anordningens funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl eller säck 23 Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare ska vara fri från snö och is vid hämtningstillfället. Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas till renhållaren. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska försluta latrinbehållare och rengöra den på utsidan innan hämtning sker. Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar 24 Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtningstillfället säkerställa att avståndet mellan uppställningsplats för kranf ordon och filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inte överstiger det längsta tillåtna avstånd enligt 21, om inte särskilda skäl föreligger. Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda anläggningen så att tömning kan ske med det fordon som används. Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lättillgängliga för tömning. Lock eller manlucka som öppnas manuellt ska kunna öppnas av en person och får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Gällande vikter på lock eller manlucka på befintliga anläggningar regleras i, kommunens renhållningstaxa. 324

2018-10-30 7(15) Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och belägenhet. Avstånd mellan uppställningsplats för slam bil och slambehållare får vid hämtning inte överstiga det avstånd som anges i 21, om inte särskilda skäl föreligger. Avstånd för äldre anläggningar regleras i kommunens renhållningstaxa. Tydliga instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. När anläggningen ligger utanför den egna fastigheten, eller då det av andra orsaker är oklart till vilken fastighet anläggningen tillhör, ska tömningsplatsen vara tydligt markerad med skylt som anger fastighetsbeteckning. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. Renhållaren har rätt att lämna kvar vattenfasen i slamavskiljare efter verkställd slamtömning. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. 25 Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Hämtnings- och transportvägar 26 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastigheten, vid en överenskommen plats eller, för det fall enighet i frågan om behållarens placering inte kan nås, vid en av avfallsansvarig nämnd anvisad plats. Reglering av dragavstånd görs i kommunens taxa. 27 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick och vara dimensionerad för hämtningsfordon samt att, vid behov, säkerställa att vändmöjlighet finns. Transportväg ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavare avlämna avfallet på plats som överenskommes med bolaget eller anvisas enligt 26. Fastighetsinnehavaren- eller nyttjanderättshavaren ska se till att den väg som kärlet behöver rullas på hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Eventuell dragväg ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. 28 Fastigheter belägna på öar utan fast landförbindelse är undantagna från kommunens sophämtning och bortforsling av slam. Sådan fastighet har dock rätt att efter skriftlig begäran få sophämtning förutsatt att övriga bestämmelser i avfallsföreskriftema uppfylls, varvid hämtningsställe anvisas av avfallsansvarig nämnd. Hämtningsområde och hämtningsintervall 29 Kommunen utgör ett hämtningsområde. 30 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med de intervall som framgår av bilaga 2. A vfallsansvarig nämnd har rätt att avgöra om behov för tätare hämtningsintervall finns. 325

Åtgärder om föreskrift inte följs 2018-10-30 8(15) 31 Om fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren inte följer föreskrifterna i 23, 24 1-3 st., 6 st. och 8 och 9 st. samt 27 2 st. kan det innebära att tömning uteblir. Avfallet ska efter rättelseåtgärder från fastighetsinnehavaren hämtas antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller mot avgift efter beställning av extrahämtning. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 32 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från det avfall som klassas som verksamhetsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 12-31 om ej annat anges i dessa föreskrifter. Konsumentelavfall lämnas vid bolagets insamlingsställen eller efter vad som anges i bilaga 1. Tömning av slam från enskilda tankar, slamavskiljare och fettavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i anläggningen. Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter U ppg iftsskyld ig het 33 Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska på begäran lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 34 Anmälan om kompostering eller ansökan om annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten (38 och 39 ) och andra undantag från avfallsföreskriftema (41 och 44 ) handläggs av miljö- och hälsoskyddsnämnden enligt vad som anges nedan. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas. Av ansökan eller anmälan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängdema. 35 Ansökan om utsträckt hämtningsintervall, gemensam avfallsbehållare och uppehåll i hämtning enligt 40, 42 och 43 handläggs av avfallsansvarig nämnd. Ansökan ska inkomma för handläggning senast två veckor före den avsedda uppehållsperioden. Vid utgång av den beviljade perioden fastställer bolaget typ av abonnemang för fastigheten/bostaden samt öppnar upp abonnemanget, såvida ny ansökan om undantag inte inkommit. Ansökan är personlig och vid ägarbyte behöver ny ansökan göras. Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall 36 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i 37-39 och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 37 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. 326

2018-10-30 Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Det är dock inte tillåtet att elda trädgårdsavfall inom detaljplanelagt område. 38 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och liknande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. 39 Kompostering av latrin på fastigheten får, efter anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, medges i särskild anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller liknande. Anmälan ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Utsträckt hämtningsintervall 40 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan ansöka om utsträckt hämtningsintervall hos avfallsansvarig nämnd. Detta kan medges under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om matavfall, trots uppgifterna om kompostering eller utsortering, lämnas i behållaren för restavfall. 41 Försmå avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivandet gäller i högst tio (10 år), om inte annat anges i tillsynsansvarig nämnds beslut om förlängt intervall, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om tillsynsansvarig nämnd konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. Gemensamma avfallsbehållare 42 Två eller fler närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensamma avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. En bedömning görs om antal delande fastighetsinnehavare är lämplig i det enskilda fallet. Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan återkallas om förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. Uppehåll i hämtning 43 a Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid permanentbostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttj anderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. Ansökan gäller i max tre (3) år. 43 b Uppehåll i hämtning av kärl- och säckavfall vid fritidsbostad kan efter ansökan medges fastighetsinnehavare eller nyttj anderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen maj - september. 9(15) 327

2018-10-30 själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett sätt som är betryggande för människors hälsa och miljön, kan efter ansökan till tillsynsansvarig nämnd, och om det finns särskilda skäl, befrias från skyldigheten att lämna avfall till kommunen för transport, bortskaffande och återvinning enligt 15 kap. 24 1 st. miljöbalken. 45 Medgivande om befrielse i 44 från att lämna hushållsavfall är tidsbegränsad till maximalt fem (5) år i taget. Befrielse från sophämtning enligt 44 kan i särskilda fall endast innebära befrielse från hämtningsavgift. Grundavgift uttages enligt gällande taxa. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft 2019-01-01 då föreskrifter för avfallshantering för Tingsryds kommun 2017-01-01 upphör att gälla. 10(15) 328 Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 44 Fastighetsägare eller nyttjanderättshavare av fritids- eller permanentboende, som

BILAGOR BILAGA 1 Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Avfall som inte är hushållsavfall (till exempel bygg- och rivningsavfall från fastigheten) Farligt avfall Detta avfall ska hanteras separat och lämnas till renhållaren. Detta avfall ska hanteras separat från hushållsavfall. 2018-10-30 11(15) Avfall som läggs i behållare ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så att skada, arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet inte uppkommer. På återvinningscentral ska avfallet lämnas enligt instruktioner på plats. Vid hämtning från fastigheten ska avfallet sorteras och emballeras efter instruktioner från bolaget. Ska var tydligt märkt med uppgift om innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas. Hämtnings- och lämningsintervall för hushållsavfall och därmed jämförligt avfall regleras i gällande renhållningstaxa. Avfall som inte är hushållsavfall ska lämnas på godkänd avfallsanläggning. Hämtning av avfall som inte är hushållsavfall kan beställas med tjänster enligt gällande renhållningstaxa. Farligt avfall lämnas vid återvinningscentral. Hämtning av farligt avfall från fastighet kan beställas med tjänster enligt gällande renhållningstaxa. Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall: - Färg, lackavfall samt hartser - Limavfall (t.ex. kontaktlim, epoxilim, spackel) - Lysrör (t.ex. lågenergilampor, solarierör, halogenlampor) - Lösningsmedel - Fotokemikalier (t.ex. fix och framkallare) - Bekämpningsmedel - Sprayburkar - Annat starkt surt eller alkaliskt avfall (tex. frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) - Avfall som innehåller kvicksilver (t.ex. termometrar, barometrar, reläer). 329 FÖRESKRIFTSBILAGA FÖR SORTERING OCH LÄMNING AV AVFALL M.M.

2018-10-30 12(15) Grovavfall Grovavfall som utgör Grovavfall Grovavfall från hushålhushållsavfall från hushåll för separat len behöver på grund borttransport av renhålla- lämnas vid av avfallets egenskaper ren återvinningscentral. hanteras separat från ska i den mån det På återvinningscentralen annat hushållsavfall. är möjligt, buntas eller ska avfallet förpackas i lämpligt sorteras och lämnas emballage. enligt instruktioner på Grovavfallet ska förses plats. All övrig transport med märkning som klar- av grovavfall från fästiggör att det är fråga om het ska utföras genom grovavfall. bolagets försorg. Hämtning från fastighet kan beställas separat enligt gällande renhållningstaxa. Trädgårdsavfall Ska sorteras ut och hållas På återvinningscentralen Trädgårdsavfall från skilt från annat grovav- ska avfallet lämnas enligt hushållen lämnas vid fall. instruktioner på plats. återvinningscentral. För alternativ med abon- All övrig transport av nemang trädgårdsavfall från med hämtning av fastighet ska utföras trädgårdsavfall i kärl, ska genom bolagets avfallet läggas löst i försorg. Hämtning från kärlet och inte packas så fastighet kan beställas hårt att tömningen för- separat enligt gällande svåras. renhållnings taxa. Hämtning av trädgårdsavfall sker separat från hämtning av annat grovavfall. Latrin Ska hållas skiljt från Ska samlas i tunna som Latrinbehållare bortannat avfall. ska vara väl försluten så transporteras från fästigatt avfallet inte kan spri- het genom bolagets das. Inför hämtning ska försorg. behållaren vara rengjord på utsidan. Matavfall Ska sorteras ut och hållas Matavfall från hushåll Matavfall bortskilt från annat avfall. ska läggas i transporteras från påse, som tillhandahålls fastigheten i enlighet av renhållaren. Matavfall med hämtningsintervall från verksamheter ska av som bolaget avfallslämnaren förpack- tillhandahåller. as i särskild påse, säck eller lämnas i tank av typ som godkänts av bolaget. Slam och fosforfilter- Ska vara åtkomligt för Filtermaterial från fösmaterial och andra tömning i den anläggning forfällor och andrajämjämförbara filter från där det genereras. förbara filter ska vara små avloppsanlägg- förpackat eller tillgängningar ligt på ett sådant sätt att Fett från fettavskiljare Ska vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning. Matfetter och frity- Ska förvaras i behållare 330

roljor om mängden per hämtningstillfälle överstiger två liter Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt. Andra animaliska biprodukter än döda sällskapsdjur och matavfall. Stickande och skärande avfall Förpackningar Returpapper Kasserade bilbatterier Blandas före detta livsmedel med annat avfall utgör den blandade fraktionen före detta livsmedel och är ABP enligt definitionen. Bland annat kanyler och sprutor. I enlighet med definitionen av förpackningar i förordning (2014:1073) om producentansvar för förpackningar. I enlighet med definitionen av returpapper i förordning (2014:1074) om producentansvar för re a er. I enlighet med definitionen av batterier i batteriförordningen (2008:834). 2018-10-30 med tätslutande lock. Maximalt två liter flytande emballerat avfall får läggas i behållare för restavfall, om det kan ske utan att emballaget går sönder. Större mängd matfetter eller frityroljor lämnas på anläggning som hänvisas av bolaget. Ska förpackas väl innan det läggs i behållare för kärl- och säckavfall. Mindre sällskapsdjur kan även grävas ner på den egna fastigheten, förutsatt att graven är så djup att djur hindras från att gräva upp kroppen, att ingen misstanke om smitta föreligger samt att det kan ske utan risk för människors hälsa eller miljön. Före detta livsmedel från butik ska av avfallslämnaren läggas i för ändamålet avsedd behållare. Lämnas löst i de behållare/ kärl som tillhandahålls/ anvisas. Ställs upp på ett sätt som förhindrar att batterisyra/ innehåll rinner ut. 13(15) Före detta livsmedel ska transporteras bort från verksamheten i enlighet med hämtningsintervall som bolaget tillhandahåller. Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av bolaget eller producent. Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av bolaget eller producent. Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av bolaget eller producent. 331 Föremål som kan ge upphov till skär- eller stickskador, t.ex. krossat glas, spik eller nålar skall läggas i styvt skyddshölje (t.ex. tom mjölkförpackning) innan föremål läggs i påse eller paket. Kanyler ska läggas i speciell behållare som tillhandahålls av apotek och lämnas till apotek som kommunen har avtal med. Lämnas lösa i de behållare/ kärl som tillhandahålls/ anvisas.

Kasserade bärbara I enlighet med definitbatterier. ionen av bärbara batteri i Om kasserade produk- batteriförordningen ter innehåller lösa bär- (2008:834). bara batterier ska dessa plockas ur. Är de bärbara batterierna inbyggda i produkten hanteras den som avfall från el-utrustning. Konsumentelavfall Skrymmande elavfall ska sorteras ut och hållas skiljt från annat grovavfall. Smått el-avfall ska sorteras ut och hållas skiljt från kärl- och säckavfall. BILAGA2 HÄMTNINGSINTERVALL 2018-10-30 14(15) Ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av bolaget eller producent. Konsumentelavfall lämnas vid återvinningscentral. På återvinningscentralen ska avfallet lämnas enligt instruktioner på plats. Hämtning av skrymmande konsumentelavfall kan beställas med tjänster för grovavfall enligt gällande avfallstaxa. Ska lämnas i behållare/ Lämnas till apotek. påse som tillhandahålls av apotek. Lämnas lösa i de behål- Ska lämnas i de insamlare/ kärl som tillhanda- lingssystem som tillhanhålls/ anvisas. dahålls av bolaget eller producent. Lämnas lösa i de behål- Ska lämnas i de insamlare/ kärl som tillhanda- lingssystem som tillhanhålls/ anvisas. dahålls av bolaget eller producent. Ska lämnas i de insamlingssystem som anvisas av bolaget eller producent. Hämtning av restavfall, matavfall samt förpacknings och tidningsavfall 1. Från flerbostadshus och verksamheter sker hämtning av kärl- och säckavfall normalt en gång i veckan. 2. Från en- eller tvåbostadshus för permanentboende sker hämtning av kärl- och säckavfall normalt en gång varannan vecka. För en- eller tvåbostadshus för permanentboende med FNI abonnemang sker hämtning normalt varannan vecka för kärl 1 och normalt var fjärde vecka för kärl 2. 3. Från en- eller tvåbostadshus för fritids boende sker hämtning av hushållsavfall normalt en gång varannan vecka under perioden maj - september. För en- eller Läkemedel I enlighet med definitionen av läkemedel i förordningen (2009: 1031) om producentansvar för läkemedel. Avfall från elektriska I enlighet med definitoch elektroniska hus- ionen av elektriska- och hållsprodukter elektroniska produkter i förordning (2014:1075) om producentansvar för el-utrustning. Glödlampor och vissa I enlighet med definitbelysningsarmaturer ionen av glödlampor och vissa belysningsarmaturer i förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer. Däck I enlighet med definitionen av däck i förordning (1994:1236) om producentansvar för däck. 332

2018-10-30 15(15) tvåbostadshus för fritidsboende med FNI abonnemang sker hämtning normalt varannan vecka för kärl 1 och normalt var fjärde vecka för kärl 2 under perioden maj - september. Trädgårdsavfall Latrin 4. Efter beställning utför renhållaren hämtning av trädgårdsavfall i kärl en gång varannan vecka under perioden mitten av mars - mitten av november. Näringsidkare och innehavare av flerfamiljsfastigheter kan erbjudas hämtning varje vecka under samma period. 5. Hämtning av latrin sker en gång varannan vecka eller en gång var fjärde vecka under perioden maj till september. Slamavskiljare för BOT-vatten 6. Tömning av slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten sker enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut eller i annat fall minst en gång vartannat år. Fosforfällor och minireningsverk 7. Fosforfällor och minireningsverk ska tömmas i enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut. Slamavskiljare 8. Tömning av andra slamavskiljare sker minst en gång per år. Fettavskiljare 9. Tömning av fettavskiljare sker minst en gång per år eller efter vad som krävs för att säkerställa anläggningens funktion. Särskild hämtning 10. Särskild hämtning kan beställas av nedanstående avfallsslag: Avfall från elektriska och elektroniska produkter Övrigt farligt avfall Övrigt grovavfall Matfetter och frityroljor Hämtning av textilier Hämtning av fallfrukt Hämtning av kasserat livsmedel Förutsättningar för hämtning efter beställning regleras närmare i avfallstaxan. 333

KF 2018-11-12 rende nr. 20 Renhållningstaxa Tingsryds kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut: 1. Kommunfullmäktige fastställer ny renhållningstaxa för Tingsryds kommun enligt bilagda förslag till renhållningstaxa för Tingsryds kommun 2019. 2. Avgifterna gäller från 2019-01-01. 334

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 245 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-10-22 Renhållningstaxa Tingsryds kommun Dnr 2018/1199 406 Beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa ny 4 (53) renhållningstaxa för Tingsryds kommun enligt bilagda förslag till renhållningstaxa för Tingsryds kommun 2019. 2. A vgiftema gäller from 2019-01-01. 3. Till fullmäktiges handlingar görs en komplettering gällande föreslagen avgiftsnivå för bolagets övriga kommuner. Beskrivning av ärendet Taxeförslag 2019 För 2019 föreslås en total höjning på 10% från 2019-01-01. Kunder som väljer fastighetsnära insamling (FNI) överförs till den nya taxan i samband med att tjänsten införs. Hushållstyp Taxa 2018 Tingsryd Taxa 2019 Tingsryd kommun inkl moms kommun inkl moms per år 14-dagar 190 l 1924 kr 2139 kr FNI-taxa - 2672 kr Den höjning om 10% som föreslås för samtliga abonnemang utgör en höjning för den ambitionshöjning som kommunen vill åstadkomma genom samarbetet i avfallsbolaget. övriga ändringar - Taxan baseras på ett taxedokument som är generellt för alla kommuner inom Södra Smålands avfall och Miljö AB - Taxa för insamling av trädgårdsavfall, bottentömmande behållare föreslås införas. - I Taxans allmänna bestämmelser regleras att avgifter betalas till Södra Smålands avfall och Miljö AB from 2019-01-01. I Otdragsbestyrkande 335

~Tingsryds ~kommun Kommunstyrelsen Justerare 245 forts. Beslutsunderlag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-10-22 1. Renhållningstaxa för Tingsryds kommun 2019 2. Skrivelse från teknisk chef 2018-09-27 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-10-01 233 Förslag till beslut på sammanträdet Lennart Fohlin (C) yrkar att det till fullmäktiges handlingar görs en komplettering gällande föreslagen avgiftsnivå för bolagets övriga kommuner. Besluts gång Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller Lennart Fohlins (C) yrkande. 5 (53) 336 I Otdragsbeslyrkande

~Tingsryds ~kommun Förslag till renhållningstaxa år 2019 Förslag till beslut Dnr: 2018/1199 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-09-27 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar att fastställa ny renhållningstaxa för Tingsryds kommun enligt bilagda förslag till renhållningstaxa för Tingsryds kommun 2019. Avgifterna föreslås gälla from 2019-01-01. Bakgrund och sammanfattning Taxeförslag 2019 För 2019 föreslås en total höjning på 10% från 2019-01-01. Kunder som väljer fastighetsnära insamling (FNI) överförs till den nya taxan i samband med att tjänsten införs. Hushållstyp Taxa 2018 Tingsryd Taxa 2019 Tingsryd komkommun inkl moms mun inkl moms per år 14-dagar 190 1 1924 kr 2139 kr FNI-taxa - 2672 kr Den höjning om 10% som föreslås för samtliga abonnemang utgör en höjning för den ambitionshöjning som kommunen vill åstadkomma genom samarbetet i avfalls bolaget. Övriga ändringar Taxan baseras på ett taxedokument som är generellt för alla kommuner inom Södra Smålands avfall och Miljö AB Taxa för insamling av trädgårdsavfall, bottentömmande behållare föreslås införas. I Taxans allmänna bestämmelser regleras att avgifter betalas till Södra Smålands avfall och Miljö AB from 2019-01-01 Beslutsunderlag Renhållningstaxa för Tingsryds kommun 2019. Bilagd Beslutet expedieras till: Teknisk chef Tingsryd samt RenhållningschefVäxjö kommun. Jonas W eidenmark Teknisk chef Tingsryds kommun Box88 362 22 Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd e-post/hemsida kommunen@tingsryd.se www.tingsryd.se 406 1 (2) 337 telefon fax 0477 441 00 (vx) 0477 313 00

~Tingsryds \:!;Jlcommun SÖDRA SMÅLANDS AVFALL & MILJÖ RENHÅLLNINGSTAXA FÖR TINGSRYDS KOMMUN 2019 Gäller from 2019-01-01 Lagstadgad mervärdesskatt om 25 % ingår. Om momssatsen ändras justeras avgiften i motsvarande grad. 1. HUSHÅLLSSOPOR A Grundavgift / kr Byggnad med tre eller fler lägenheter Byggnad med upp till två lägenheter Byggnad med verksamhet/industri Fritidshus 700 per lägenhet 965 per byggnad 785 per byggnad 910 per byggnad Uttag av grundavgift utgår i de fall fastighet enligt lantmäteriets fastighetstaxering (typkod) är bebodd eller nyttjad för verksamhet. För byggnad som innehåller både verksamhet/industri samt tre eller :fler lägenheter uttages grundavgift för verksamhet/industri och därtill grundavgift för antal lägenheter i byggnaden. För radhus/kedjehus där respektive lägenhet ägs av respektive hushåll erlägger varje hushåll grundavgift för byggnad med upp till två lägenheter. Grundavgift uttages även för outhyrda lägenheter. Grundavgift debiteras även vid befrielse i sophämtningen samt vid uppehåll i sophämtningen. B Hämtningsavgift kärlinsamling från en- och tvåfamiljshus Generella regler för hämtning av kärl från en- och tvåfamiljshus: -Dragväg för kärl skall utgöras av hårdgjord yta och i övrigt uppfylla skriften Råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar. -Kärlet skall placeras med handtaget mot sophämtaren. -Dragväg mäts för kärl som enkel gångväg från sopbehållarens placering till närmaste godkända uppställningsplats för sophämtningsfordon. Bortersta kärlet får placeras maximalt det antal meter innanför tomtgränsen som ingår i abonnemanget (se exempelbild nedan). 1(8) 338

+---Tomtgräns Maxavstånd = antalet meter enligt abonnemang 2(8) -Bestämd uppställningsplats skall finnas för kärl. Kärlet återplaceras till uppställningsplatsen efter tömning. Kärlet skall vara placerat vid uppställningsplatsen senast hämtdagen kl 06.00. Vid inkörning samband med tex helgdag skall kärlet vara placerat uppställningsplatsen på dag som meddelas av Södra Smålands avfall och miljö AB. -Från fritidshus sker hämtning under perioden maj-september. -För vissa hämtningsintervall krävs anmälan till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i enlighet med avfallsföreskrift. -Kostnad för kärl ingår i abonnemang under denna punkt. Rengöring av kärl ansvarar abonnenten för. Taxa för fastighetsnära insamling (FNI) från byggnader med en eller två lägenheter (avgift för fritidshus gäller även verksamheter med tömning under fritidssäsongen) Taxa nedan gäller from att hushåll erbjudits Fastighetsnära hämtning, fram tills dess gäller taxor enligt bilaga A. För övergångstaxor gäller att kärl ska vara placerat vid tomtgräns. Total taxa kr per Abonnemang år inkl moms Året runt - Fyrfack 370 liters kärl 26+ 13 tömningar per år 2672 Året runt - Extra 190 1 kärl 26 tömningar per år (kräver fyrfacksabonnemang) 940 Året runt - 190 1 kärl 26 tömningar per år osorterat avfall 3646 Året runt - 370 1 kärl 26 tömningar per år osorterat avfall 4543 Fritidshus -Fyrfack 370110 + 5 tömningar 1753 Fritidshus -Extra 190 1 kärl blöjor 10 tömningar (kräver fyrfacksabonnemang) 479 Fritidshus 1901 kärl 10 tömningar osorterat avfall 1986 Fritidshus 3701 kärl 10 tömningar osorterat avfall 2428 I total taxa ovan ingår grundavgift 339

3(8) Möjlighet finns att välja 240 1 kärl för fyrfack i de fall där 370 1 kärl ej får plats. Avgift är densamma som för 370 1 kärl. Ovanstående taxor inkluderar dragavstånd 0-5 m. För utökat dragavstånd 5-15 m utgår ett tillägg om 7,5 kr inkl moms per hämtningstillfälle och kärl. Vid särskilda byggnadstekniska förutsättningar som ej medger hämtning inom 15 m, kan efter beslut av VD för Södra Smålands avfall och miljö AB, längre dragavstånd medges. För dessa dragavstånd uttages tillägg utöver avgift för dragavstång på 5-15 m om 0,25 kr per meter multiplicerat med antal årshämtningar. Ytterligare dragväg kan medges av medicinska skäl. Beslut om detta undantag fattas av VD för Södra Smålands avfall och miljö AB I abonnemang för fastighetsnära insamling ingår papperspåsar för hantering av matavfallet i köket. I de fall flera renhållningsabonnenter använder samma avfallsbehållare utgår grundavgift för respektive abonnent. Hämtningsavgift delas lika mellan abonnenterna. För handläggning av delning utgår avgift om 100 kr per abonnent. Abonnemang för osorterat avfall kan ej delas med annan abonnent. I de fall det utsorterade avfallet är av dålig kvalitet har avfallsansvarig nämnd i enlighet med gällande avfallsföreskrift rätt att överföra kunden till abonnemang för osorterat avfall, efter att kvalitetsproblemen påtalats skriftligt och ingen förbättring skett. Vid hemtagning av matavfallskärl pga dålig kvalitet utgår hemtagningsavgift om 300 kr per tillfälle. Hämtningsavgift reduceras med 156 kr i de fall hämtställe ligger mer än 400 m från tomtgräns. Vid tömning var fjärde vecka eller glesare reduceras avgiften med 75 kr För områdeshämtning i Kvarnamåla utgår hämtningsavgift om 566 kr per år Generella avgifter för kärl på en- och tvåfamiljshus För separat utkörning av matavfallspåsar till en- och tvåfamiljshus uttages avgift om 100 kr per tillfälle. För handläggning av ärende om uppehåll i sophämtningen utgår avgift om 300 kr per ärende. Då uppehåll upphör, och om kunden inte har meddelat annat, så fastställer Södra Smålands avfall och miljö AB typ av abonnemang för fastigheten/bostaden samt öppnar upp abonnemanget. C Hämtningsavgift för samtliga abonnentkategorier för övrig insamling av hushållsavfall i säck, kärl och containers Generella regler avseende hämtning från samtliga abonnentkategorier för övrig insamling av hushållsavfall i säck, kärl och containers: 340

4(8) -Dragväg för kärl skall utgöras av hårdgjord yta och i övrigt uppfylla skriften Råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar. -Dragväg mäts för kärl som enkel gångväg från sopbehållarens placering till närmaste uppställningsplats för sophämtningsfordon. -Bestämd uppställningsplats skall finnas för kärl. Kärlet återplaceras till uppställningsplatsen efter tömning. -För vissa hämtningsintervall krävs tillstånd från miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i enlighet med avfallsföreskrift. -Från fritidshus sker hämtning under perioden maj-september. Taxa för fastighetsnära insamling (FNI) från mindre flerfamiljshus och verksamheter Total taxa kr per Abonnemang år inkl moms Året runt - Fyrfack 600 liters kärl 26+ 13 tömningar per år Grundavgifter tillkommer Hämtningsavgifter för olika behållare, hämtningsintervall och dragavstånd framgår av bilaga A-D hämtningsavgifter 3016 Pris enligt bilaga A gäller för kunder i områden där kunderna ej erbjudits matavfallsinsamling. Pris enligt bilaga B-D gäller för kunder som erbjudits matavfallsinsamling. För verksamheter som erbjudits abonnemang för matavfall kan dispens från avgift för osorterat avfall enligt bilaga B medges i maximalt 12 månader efter erbjudande om matavfallsinsamling, i de fall ombyggnation krävs för att klara matavfallsinsamlingen. Efter dispenstiden överförs fastigheten automatiskt till abonnemang med osorterat avfall. I de fall de utsorterade matavfallet är av dålig kvalitet har avfallsansvarig nämnd i enlighet med gällande avfallsföreskrift rätt att överföra kunden till abonnemang för osorterat avfall enligt bilaga B, efter att kvalitetsproblemen kommunicerats skriftligen med kunden och ingen förbättring skett. Vid hemtagning av matavfallskärl pga dålig sortering uttages avgift om 300 kr per tillfälle. I abonnemang för matavfall ingår papperspåsar för hantering av matavfallet i köket. För insamling av matavfall från verksamheter med behov av tömning flera gånger i veckan utgår avgift motsvarande antal gånger per vecka gånger kostnaden för tömning en gång per vecka. Längsta dragavstånd för kärl är 15 m och för säck 20 m. Vid nybyggnation av avfallsutrymmen är längsta dragavstånd 1 Om. Längre dragavstånd medges för befintliga bygglovsprövade avfallsutrymmen samt om det av byggnadstekniska skäl inte går att placera avfallsbehållare på max 15 m för kärl alternativt 20 m för säck. 341

5(8) För dragavstånd utöver i bilagor A-D angivna avstånd uttages tillägg om 0,25 kr per meter multiplicerat med antal årshämtningar. Vid upprepade fall av överfyllda kärl, där problemen påtalats skriftligen och ingen åtgärd vidtagits (tex utökning av antal kärl) utgår överfyllnadsavgift om 300 kr per tillfälle med överfyllda kärl tills att åtgärd vidtagits. Kommunägda kärl skall vara hela och funktionella. Reparation eller utbyte av icke funktionellt kommunägt kärl sker inom tre dagar från anmälan utan kostnad för kunden. Om kunden förorsakat skada på kärlet skall kunden ersätta kärlet mot självkostnadspris för kärlet samt kärlutsättningsavgift. -För utkörning av kärl utgår avgift om 300 kr -Vid byte av kärlstorlek utgår kärlbytesavgift om 300 kr per tillfälle Bottentömmande behållare För bottentömmande behållare utgår avgift om 450 kr/tömning med tillägg av vägd mängd multiplicerat med gällande tonpris enligt behandlingsavgift för Häringetorps avfallsanläggning. Tömning sker på fastställda dagar 26 eller 52 gånger per år. Vid extra tömning utanför fastställda dagar utgår gällande timpris. Rengöring av bottentömmande behållare kan ske mot gällande timpris för slamsugningsfordon med spolmöjlighet. 2. LATRIN Taxor se bilaga A Latrinkärl placeras bredvid sopkärl. Byte av latrinkärl utförs av abonnenten. Längsta dragavstånd är 15 m och underlaget i dragvägen skall vara hårdgjort och medge hantering med hjulförsedd kärra. För samtliga latrinabonnemang gäller att max två kärl hämtas per hämtningstillfälle. Totalt sett får antalet hämtade kärl per säsong inte överstiga antalet hämtningstillfällen enligt beställt abonnemang. Avgift för budning utgår för de kärl som överstiger antal hämtningar enligt abonnemang. 3. BUDNINGSTAXA Budad tömning utförs inom tre dagar från beställning eller i samband med ordinarie hämtning. Avgifter för olika former av budning finns i bilaga A. Hämtning från badplatser, fritidsområden, byggnadsplatser och tillfälliga arrangemang debiteras efter budningstaxa. Avgift för Grovavfallshämtning Mot avgift om 250 kr hämtas efter budning max 3 enheter grovavfall. För ytterligare enhet tillkommer 45 kr per enhet. Hämtningen utförs en gång per månad vecka på fast dag i veckan. Hämtning anmäles senast kl 12.00 dagen innan annonserad hämtdag. 342

Avgift för hämtning av farligt avfall Mot avgift om 100 kr per tillfälle hämtas efter budning farligt avfall från 6(8) hushåll. Hämtningen omfattar farligt avfall från hushåll inkl småbatterier, lysrör och kvicksilverhaltiga ljuskällor. Bil- och båtbatterier hämtas ej. Avfallet skall vara förpackat i originalförpackning eller på annat lämpligt sätt märkt med upplysning om innehållet. Förpackningar med farligt avfall skall i sin tur vara emballerat i öppningsbar behållare avpassad efter de väderförhållanden som råder vid hämtningstillfället. A vfallslämnare i villafastighet håller själv med lämplig behållare. Behållare med farligt avfall skall inför hämtning vara placerad på överenskommet ställe på villafastighetens tomt. Hämtningen samordnas med hämtning av grovavfall. Hämtning sker således med samma intervall. Hämtning anmäles senast kl 12.00 dagen innan annonserad hämtdag. Per tillfälle hämtas max 10 kilo farligt avfall som ryms i två påsar (upp till en papperskasses storlek) och/eller max 10 kilo elavfall med måttbegränsningen cirka mikrovågsugns storlek. Förpackningar, utan läckage, ska vara uppmärkta med tydligt läsbart innehåll. 4. SLAMA VSKILJARE För obligatorisk körtursplanerad tömning (1 gång/år) av slamavskiljare utgår en avgift per brunn enligt följande: Max 5 kbm 5-10 kbm 650 kr per tömning 935 kr per tömning För tömning av köks/rensbrunn utgår avgift per tömning enligt följande: Tömning samtidigt med slambrunn/tank Ej samtidigt med slambrunn/tank 273 kr per tömning 650 kr per tömning Vid budningstömning av slambrunnar eller motsvarande debiteras beroende på brunnens volym, avgift per brunn enligt följande: Mellantömning brunn max 5 kbm Mellantömning brunn max 5-10 kbm Extra tömning brunn max 5 kbm Extra tömning brunn 5-10 kbm 935 kr per tömning 1275 kr per tömning 1300 kr per tömning 1493 kr per tömning Avgiften för extra tömning av slambrunn/tät tank avser tömning som utförs inom 3 arbetsdagar efter beställning. ' Vid akut tömning samma dag även jourtid utgår avgift om 3640 kr per tömning. Vid tidsbeställd utgår avgift om 150 kr per tömning. Beställning skall ske senast kl 12.00 arbetsdagen innan tömning ska utföras För närliggande brunn utgår avgift om 428 kr per tömning 343

7(8) Om slambrunn vid hämtningstillfället är tom eller ej åtkomlig utgår avgift om 3 5 8 kr per brunn För enskilda anläggningar överstigande 10 kbm uttas avgift per kubikmeter utöver 10 kbm om 219 kr per kubikmeter. Tömning av kemtoa Tömning av tillkommande kemtoa Extratömning av kemtoa Extratömning tillkommande kemtoa 5. Trädgårdsavfall i kärl 650 kr per tömningstillfälle och toa 344 kr per tömningstillfälle och toa 1300 kr per tömningstillfälle och toa 689 kr per tömningstillfälle och toa För abonnemang med 370 1 kärl och tömning 17 gånger (tömning varannan vecka) under perioden april-november uttages avgift om 600 kr. För bostadsrättsföreningar och samfälligheter finns möjlighet till tömning 34 gånger (tömning varje vecka) under perioden april-november mot en avgift om 1300 kr per kärl. I avgifterna ingår kärlhyra. Kärl skall på tömningsdagen placeras med dragavstånd 0-5 m eller så nära närmaste uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt. Vid budning uttages avgift enligt bilaga A. Budning utföres endast de dagar då trädgårdsavfall hämtas på tur. 6. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 6.1 Avbrott och ändringar Avbrott eller ändringar i hämtningsförhållandena för kortare tid än 6 månader medför inte avdrag i den ersättning som skall utgå enligt denna taxa. Vid ny- och avbeställning räknas påbörjad kalendermånad som hel debiteringsmånad. 6.2 Ersättning Ersättning enligt denna taxa erläggs i enlighet med av Södra Smålands avfall och miljö AB utfärdade föreskrifter. Ingår i belopp som ska betalas öretal ska detta avrundas till närmaste hundratal. Därvid ska slutsiffoma ett till och med fyrtionio avrundas nedåt samt femtio till och med nittionio uppåt. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i räkningen, utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalning skulle skett. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i räkningen utgår även påminnelse- och inkassoavgift i enlighet med Södra Smålands avfall och miljö AB riktlinjer för fakturering och kravverksamhet. 6.3 Ändring av abonnemang Det åligger fastighetsägare att till Södra Småland avfall och miljö AB anmäla när abonnemang skall upphöra samt adressändring o dyl. 6.4 Ändringsavgift 344

8(8) Vid ändring av abonnemang utgår avgift med 60 kr per tillfälle. Avgiften debiteras i samband med nästkommande ordinarie debiteringstillfälle. Ändringsavgift uttages ej vid flyttning. 6.5 Avgiftsskyldighet I denna taxa under punkter 1-4 angivna avgifter skall betalas av fastighetens ägare, eller den som enligt 1 kapitel 5 fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), skall anses som ägare. Faktura kan dock efter godkännande av Södra Smålands avfall och miljö AB skickas till nyttjanderättshavaren om fakturamottagaren inte har skulder avseende avfallstjänster. Om fakturamottagaren inte betalar fakturorna inom föreskriven tid skickas fakturorna till fastighetsägaren som är betalningsansvarig. Avgifter under övriga punkter skall betalas av respektive beställare. Vid överlåtelse av fastighet erlägger den, till vilken fastigheten har överlåtits, avgiften som belöper sig på tiden efter tillträdesdagen. Inbetalning av avgifter skall ske till Södra Smålands avfall och miljö AB. Om behållare inte har använts eller inte är tillgänglig vid hämtningstillfället, uttages likväl avgift som om hämtning skett. 6.6 Avvikande hämtningsförhållanden och oförutsedd tjänst Utöver de fall som upptagits i denna taxa äger Södra Smålands avfall och miljö AB rätt att fastställa avgifter, dels för behållare som inte förekommer i taxan, dels i fall då hämtningsförhållandena väsentligt avviker från de förutsättningar som taxan grundats på. 6.7 Abonnentens åliggande Abonnentens åliggande i övrigt regleras av avfallsföreskrift. 6.8 Bemyndigande angående vissa taxebeslut Om staten beslutar om införande av sk förbränningsskatt, så ges Södra Smålands avfall och miljö AB bemyndigande att fatta beslut om justering av renhållningstaxan motsvarande kostnad för förbränningsskatten. 345

Tingsryd Bilaga A Hämtningsavgifter avseende kunder som ej erbjudits matavfallsinsamling eller fastighetsnära hämtning (övergångstaxa), samt säckar, latrin oct~) bud from 2019-01-01 Sophämtning 370 I kärl et runt 26 Kar oc ar Over angstaxa TIHV370K26 140-1 kärl månadshämtning 13 Kärl och år Overgångstaxa TIHV140K13 190 I kärl månadshämtning 13 Kärl och år Overgångstaxa TIHV190K13 700 kr 190 190 I kärl kvartalshämtning 4 Kärl och år Overgångstaxa TIHV190K4 370 kr 140 140 I kärl året runt tömning 26 Kärl och år Over ångstaxa TIHV140K26 850 kr 190 190 I kärl året runt tömning 26 Kärl och år Overgångstaxa TIHV190K26 1149 kr 370 370 I kärl veckotömning 52 Kärl och år Verksamhet Overgångstaxa TIHN370K52 4 500 kr 660 660 I kärl veckotömning 52 Kärl och år Verksamhet Over ångstaxa TIHN600K52 8 373 kr 190 190 I kärl veckotömning 52 Kärl och år Verksamhet Overgångstaxa TIHN190K52 2 425 kr 660 660 I kärl året runt tömning 26 Kärl och år Verksamhet Overgångstaxa TIHN600K26 3 980 kr 370 Sophämtning 370 I kärl sommar 10 Kärl och år Fritidshus övergångstaxa TIF370K10 1 200 kr 140 140 I kärl sommartömning 10 Kärl och år Fritidshus Over ångstaxa TIF140K10 569 kr 660 660 I kärl sommartömning 10 Kärl och år Fritidshus Overgångstaxa TIF600K10 2 711 kr 190 190 I kärl sommartömning 10 Kärl och år Fritidshus Overgångstaxa TIF190K10 767 kr 3000 Kommunägd container 156 Container och år Permanent boende över ångstaxa TIH03C156K 83 640 kr 3000 Kommunägd container 104 Container och år Permanent boende Over ångstaxa TIH03C104K 56 300 kr 3000 Kommunägd container 52 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH03C52K 28 965 kr 3000 Kommunägd container 26 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH03C26K 15 295 kr 6000 Kommunägd container 156 Container och år Permanent boende övergångstaxa TIH06C156K 132 025 kr 6000 Kommunägd container 104 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH06C104K 88 725 kr 6000 Kommunägd container 52 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH06C52K 45 425 kr 6000 Kommunägd container 26 Container och år Permanent boende Over ångstaxa TIH06C26K 23 775 kr 8000 Kommunägd container 156 Container och år Permanent boende över ångstaxa TIH08C156K 166075kr 8000 Kommunägd container 104 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH08C104K 111 595 kr 8000 Kommunägd container 52 Container och år Permanent boende Over ångstaxa TIH08C52K 57 110 kr 8000 Kommunägd container 26 Container och år Permanent boende Over ångstaxa TIH08C26K 29 870 kr 10000 Kommunägd container 156 Container och år Permanent boende Over ångstaxa TIH10C156K 199 875 kr 10000 Kommunägd container 104 Container och år Permanent boende Over ångstaxa TIH10C104K 134 210 kr 10000 Kommunägd container 52 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH10C52K 68 545 kr 10000 Kommunägd container 26 Container och år Permanent boende Overgångstaxa TIH10C26K 35 710 kr 37 Latrin, vid sopkärl 26 år Permanent boende TIHLAT26A 4160 kr 37 Latrin, vid sopkärl 10 år Fritidshus TIFLAT10A 1 440 kr 160 Säck i ställ, hämtning vid annat tillfälle Bud Behållare och gång Alla Tl160bud 20 kr Samtliga priser inkl. moms 346