Kommunfullmäktiges sammanträde

Kallelse/underrättelse Kommunfullmäktiges sammanträde Tid: Måndagen den 23 april 2018 kl. 18.00- Plats: Stadshuset, sammanträdesrum Vänersalen Ledamot som är förhindrad att delta vid sammanträdet får själv kontakta sin ersättare för tjänstgöring. Mariestad den 13 april Jan Wahn ordförande Ola Blomberg sekreterare ÄRENDELISTA Upprop Val av protokolljusterare 1. Handlingar att anmäla 2. Medborgarförslag om att bygga ett kallbadhus 3. Information om VänerEnergi AB:s verksamhet år 2017 Rolf Åkesson, VD VänerEnergi AB 4. Information om Mariehus AB:s verksamhet år 2017 Jari Lalli, VD Mariehus AB 5. Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Christina Olsson, ekonomichef

Sida 2 ÄRENDELISTA 6. Revisionsberättelse 2017 - Fråga om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, övriga nämnder och enskilda förtroendemän (inklusive samtliga gemensamma nämnder inom MTG-samarbetet) 7. Prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun 8. Ansökan från Vänerenergi om kommunal borgen 9. Redovisning av motioner och medborgarförslag som är under beredning 10. Valärenden

Revisionsrapport Daniel Brandt Lars Dahlin November 2017 Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll Mariestads kommun

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionskriterier... 3 1.3. Revisionsfråga... 3 1.4. Kontrollmål... 3 1.5. Avgränsning... 3 1.6. Metod... 3 1.7. Organisation... 4 1.8. Vilka rutiner finns för underhållsplanering... 4 1.8.1. Iakttagelser... 4 1.8.2. Bedömning... 4 1.9. Innehåller anläggningsregistret uppgifter om primärkommunens fastighetsinnehav?... 5 1.9.1. Iakttagelser... 5 1.9.2. Bedömning... 5 1.10. Finns underhållsplaner upprättade?... 5 1.10.1. Iakttagelser... 5 1.10.2. Bedömning... 5 1.11. Finns anvisningar för vad som redovisas som investering respektive underhåll? 6 1.11.1. Iakttagelser... 6 1.11.2. Bedömning... 6 2 Revisionell bedömning... 7 November 2017 1 av 7 Mariestads kommun PwC

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll Sammanfattning Revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mariestads kommun har PwC gjort en uppföljning av tidigare granskning avseende kommunens fastighetsunderhåll. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har kommunen vidtagit relevanta åtgärder till följd av den granskning som tidigare genomförts? Vi har genomfört granskningen genom studier av styrdokument, underhållsplaner, verksamhetsberättelse samt intervjuer med berörda tjänstemän. Sammanfattningsvis har granskningen visat att ett flertal av de punkter som den tidigare granskningen tog upp kvarstår. Avseende gränsdragningsproblematiken mellan underhåll och investering har ny redovisningsprincip tillsammans med riktlinjer som kommunen tagit fram till viss del hanterat frågan, men beträffande övriga områden som togs upp i rapporten från 2013 är läget i stort sett oförändrat. November 2017 2 av 7 Mariestads kommun PwC

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll 1 Inledning 1.1. Bakgrund Revisorerna i Mariestads kommun har tidigare genomfört en granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Av granskningen framgick att det fanns en rad brister i kopplade till processerna kring kommunens fastighetsunderhåll. Kontrollen på fastighetsbeståndet behövdes förbättras. Det fanns även behov av att införa rutiner och riktlinjer avseende fastighetsunderhåll samt gränsdragningen mellan investering och underhåll. 1.2. Revisionskriterier Kommunallagen Kommunal redovisningslag Beslut fattade i nämnden avseende fastighetsunderhåll Övriga relevanta styrdokument 1.3. Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Har kommunen vidtagit relevanta åtgärder till följd av den granskning som tidigare genomförts? 1.4. Kontrollmål Följande kontrollmål ska besvara revisionsfrågan. Vilka rutiner finns för underhållsplanering? Innehåller anläggningsregistret uppgifter om primärkommunens fastighetsinnehav? Finns underhållsplaner upprättade? Finns anvisningar för vad som redovisas som investering respektive underhåll? 1.5. Avgränsning Granskningen avser de fastigheter som förvaltas av tekniska nämnden. 1.6. Metod Granskning av budgetdokument, processbeskrivningar och interna riktlinjer. Intervjuer med berörda tjänstemän. November 2017 3 av 7 Mariestads kommun PwC

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll 1.7. Organisation Mariestad, Töreboda och Gullspångs kommuner samverkar i en gemensam teknisk nämnd. Mariestads kommun är huvudman. 1.8. Vilka rutiner finns för underhållsplanering 1.8.1. Iakttagelser I den granskning som genomfördes under 2013 konstaterades att Mariestads kommun saknade aktuella underhållsplaner för kommunens fastigheter. Vid vår uppföljande granskning har vi noterat att arbetet idag med underhållsplanering inte sker på ett fullt ut systematiskt sätt. Det sker inte några regelbundna fastighets/statusinventeringar där varje enskild fastighets behov dokumenteras. Det finns en upprättad sammanställning där det ackumulerade investerings- och underhållsbehovet tillsammans med åtgärder som föranleds av myndighetskrav beskrivs. Åtgärderna sträcker sig mellan perioden 2011-2020 och de åtgärder som vidtagits stryks kontinuerligt från listan. Åtgärderna är kostnadsbedömda och tidsatta till vilket år åtgärderna ska utföras. Åtgärder som berör gällande lagar och myndighetskrav prioriteras. Informationen som ligger till grund för behovslistan hämtas främst på dessa sätt: Behov som respektive förvaltare identifierat i sitt dagliga arbete. Önskemål och behov från verksamhet/hyresgäster Rapporter från driftpersonal och felanmälningar. Vid vår uppföljande granskning har vi inte noterat några processbeskrivningar eller rutiner som finns dokumenterade för hur arbetet med underhållsplanering ska genomföras. Mycket av arbetet är inriktat på att utföra akuta åtgärder och en mindre del av de samlade resurserna rör förebyggande arbete. Enligt våra intervjuer bedrivs ett arbete med att ta fram skriftliga rutiner samt att införa ett mer systematiskt sätt att arbeta med fastighetsverksamheten. 1.8.2. Bedömning Rutinen för att identifiera underhållsbehov är i stort sett oförändrad sedan granskningen 2013. Någon systematisk inventering av underhållsbehov genomförs inte utan bygger till stor utsträckning på felanmälningar och kunskapen hos den personal som ansvarar för den dagliga driften av fastigheterna. En stor del av de synpunkter som revisorerna lämnade i sin granskning 2013 kvarstår. Enligt uppgift pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer. Det pågår även en översyn av hela fastighetsverksamheten med syfte att skapa ett mer systematiskt arbetssätt. November 2017 4 av 7 Mariestads kommun PwC

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll 1.9. Innehåller anläggningsregistret uppgifter om primärkommunens fastighetsinnehav? 1.9.1. Iakttagelser I den granskning som genomfördes under 2013 konstaterades att det i kommunens anläggningsregister inte gick att få fram en sammanställning av vilka fastigheter som kommunen är lagfaren ägare till. Vid våra intervjuer framkommer att kommunens fastigheter finns registrerade i anläggningsregistret. Anläggningsregistret används även av kommunens säkerhetssamordnare, varje fastighet är försäkrad och anläggningsregistret uppdateras 2 ggr per år. Det finns dock inte något systemstöd för att föra dessa uppgifter utan det sker i ett Exceldokument. 1.9.2. Bedömning Uppgifter om kommunens fastighetsinnehav finns, däremot sker detta inte i något särskilt system som hanterar anläggningar utan i Excel. Vi rekommenderar kommunen att införa ett systemstöd för att säkerställa god kontroll över de uppgifter som ska finnas i ett anläggningsregister. 1.10. Finns underhållsplaner upprättade? 1.10.1. Iakttagelser I den granskning som genomfördes under 2013 konstaterades att Mariestads kommun saknade aktuella underhållsplaner för kommunens fastigheter. Den dokumentation som fanns bestod av behovssammanställningar som baserats på en inventering av kommunens fastigheter. I behovssammanställningen beskrevs underhållsåtgärder samt den bedömda kostnaden. Det saknades dock uppgifter om när och med vilket intervall åtgärderna skulle utföras. Vid vår uppföljande granskning har vi noterat att det idag fortfarande saknas aktuella underhållsplaner i den meningen att varje enskild fastighets underhållsbehov och tekniska status finns beskriven. Det som finns dokumenterat är en behovssammanställning med identifierade åtgärder, prisbedömning, status samt en tidsbedömning över vilket år åtgärden ska genomföras. Vid våra intervjuer påtalas att kommunen arbetar med att ta fram en mer heltäckande underhållsplan. En brist som noterats är att kommunen inte har ett verksamhetssystem eller fastighetssystem som kan användas för att samla information om varje fastighet. Enligt våra intervjuer är införandet av ett sådant system planerat, vilket skulle underlätta arbetet med underhållsplaner. 1.10.2. Bedömning Enligt Reglemente Tekniska nämnden som antogs av Kommunfullmäktige i Mariestad den 2016-12-12, Töreboda 2016-12-19 samt Gullspång den 2016-12-12, ansvarar nämnden för att upprätta underhållsplaner och tillse satt dessa följs. Det finns en underhållsplan, eller åtgärdslista, som upprättas för perioden 2011-2020, däremot saknas fortfarande långsiktiga underhållsplaner som utgår från fastighetens be- November 2017 5 av 7 Mariestads kommun PwC

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll räknade livslängd. En stor del av de synpunkter som revisorerna lämnade i sin granskning 2013 kvarstår därmed. 1.11. Finns anvisningar för vad som redovisas som investering respektive underhåll? 1.11.1. Iakttagelser I den granskning som genomfördes under 2013 konstaterades att det saknades anvisningar för vad som ska redovisas som investering respektive underhåll. Detta fick konsekvenserna att åtgärder som allmänt kan betraktas som underhåll i vissa fall hanterats som en investering. Vid vår uppföljande granskning har vi noterat att det inte finns några formellt upprättade dokument som klargörs skillnaden mellan en underhållsåtgärd och en investering. Sedan granskningen som genomfördes 2013 har redovisningsprinciperna avseende materiella anläggningstillgångar förändrats med införandet av komponentavskrivning som anges i RKR 11.4. Kommunen har tagit fram interna riktlinjer för komponentavskrivningar där det definieras vilka typer av komponenter samt vilken nyttjandeperiod som används i kommunens redovisning. Någon definition av vad som är en underhållskostnad finns inte tydligt angivet. Kommunen följer den text som framkommer i RKR 11.4, där står: Utgifter för reparation och underhåll av en materiell anläggningstillgång som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. Vid större ombyggnationer kan det ibland uppstå definitionsproblem om vad som är att betrakta som en investering och vad som är en underhållskostnad. Ofta är projekten en blandning av underhåll och investering, det krävs då att en fördelning sker mellan dessa. I Mariestad sker denna uppdelning vid beslut om investeringsmedel. 1.11.2. Bedömning Sedan granskningen som genomfördes 2013 har redovisningsprinciperna avseende materiella anläggningstillgångar förändrats med införandet av komponentavskrivningar. Förutsättningarna har därmed delvis förändrats. Gränsdragningsproblematiken mellan vilka åtgärder som är att betrakta som underhåll respektive investering finns dock kvar. Kommunen har tagit fram riktlinjer för hur tillgångarna i kommunen ska delas in i komponenter. Däremot saknas uppgift i riktlinjerna för hur kommunen definierar en underhållsåtgärd. November 2017 6 av 7 Mariestads kommun PwC

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll 2 Revisionell bedömning Vår samlade bedömning är att tekniska nämndens vidtagna åtgärder inte fullt ut hanterar de områden som tidigare varit upphov till kritik. Den samlade bedömningen utgår från följande brister: I granskningen från 2013 konstaterades att det saknades aktuella underhållsplaner. I denna uppföljning kan vi konstatera att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter beträffande långsiktigt planerat underhåll. Underhåll planeras för den närmaste perioden, men det saknas fortfarande långsiktiga underhållsplaner. Regelbundna besiktningar av fastigheter genomförs inte, utan informationen som ligger till grund för underhållsplaner baseras till stor del på iakttagelser i det dagliga arbetet med fastigheterna samt felanmälningar. Vårt svar på revisionsfrågan konkretiseras vidare i kontrollmålen som berörts i granskningen och som presenteras i rapporten. 2017-11-nn Daniel Brandt Lars Dahlin November 2017 7 av 7 Mariestads kommun PwC

MARIESTADS KOMMUN Revisorerna Tekniska nämnden För kännedom till Kommunfullmäktiges presidium Kommunstyrelsen Revisionsrapport avseende uppföljning granskning av fastighetsunderhåll. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Mariestads kommun har PwC gjort en uppföljning av en tidigare granskning avseende kommunens fastighetsunderhåll. Av den tidigare gjorda granskningen framgick att det fanns en rad brister i kopplade till processerna kring kommunens fastighetsunderhåll. Kontrollen på fastighetsbeståndet behövdes förbättras. Det fanns även behov av att införa rutiner och riktlinjer avseende fastighetsunderhåll samt gränsdragningen mellan investering och underhåll. Syftet med uppföljningen är att granska om kommunen vidtagit relevanta åtgärder till följd av den granskning som tidigare genomförts? Vår sammanfattande bedömning utifrån uppföljningen är att ett flertal av de punkter som den tidigare granskningen tog upp kvarstår. Avseende gränsdragningsproblematiken mellan underhåll och investering har ny redovisningsprincip tillsammans med riktlinjer som kommunen tagit fram till viss del hanterat frågan, men beträffande övriga områden som togs upp i rapporten från 2013 är läget i stort sett oförändrat. Vi behandlade revisionsrapporten vid vårt sammanträde den 12 december och beslutade att skicka rapporten till tekniska nämnden med begäran om svar över vidtagna åtgärder med anledning av granskningen senast den 15 mars 2018. Rapporten skickas även för kännedom till kommunfullmäktiges presidium och kommunstyrelsen. För Mariestads kommuns revisorer Lennart Ström Ordförande Gunnar Carlsson Vice ordförande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-13 Sida 1 Tekniska nämnden Tn 53 Dnr 2013/00268 Revisionsrapport - uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll i Mariestads kommun Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden godkänner informationen och rapporterar vidtagna åtgärder till revisorerna. Tekniska nämnden ger i uppdrag till verksamhet teknik att tillsammans med kommunens redovisningsansvariga ta fram ett förslag till definition på investering kontra underhåll för fastigheter. Bakgrund Revisorerna i Mariestads kommun har genomfört en granskning av kommunens fastighetsunderhåll vid två tillfällen. Vid den första granskningen framgick en rad brister och den andra granskningen var en uppföljning kring huruvida kommunen vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med ovanstående brister. De kontrollmål som var underlag för revision var huruvida det finns rutiner för underhållsplanering, finns det ett uppdaterat register över kommunens fastighetsinnehav, finns det uppdaterade underhållsplaner samt om det finns anvisningar som redovisar vad som är investering och vad som är underhåll. Revisionen visar att bristerna från den första revisionen kvarstår då kommunen fortfarande saknar aktuella underhållsplaner beträffande långsiktigt underhåll. Rutiner kring att genomföra statusbesiktningar som i sin tur ligger till grund för en underhållsplan utförs finns inte heller framtaget ännu. När det gäller anläggningsregister finns detta upprätta, dock enbart i en excelfil. Det finns inte heller framtagna riktlinjer som definierar en underhållsåtgärd. Verksamhet teknik har påbörjat ett arbete för att komma tillrätta med de ovanstående bristerna enligt följande: Arbetet med att ta fram underhållsplaner för samtliga fastigheter kommer att påbörjas under våren 2018. Arbetet kommer att utföras över en tre-årsperiod för att kunna fördela kostnaderna. Syftet med en underhållsplan är att på ett tydligare vis skapa ett underlag inför kommande budgetförhandlingar samt skapa en bra underhållsplanering. En rutin för fastighetssyner har utarbetats samt ett planeringsschema har tagits fram som syftar till att samtliga fastigheter ska ha genomgått en fastighetssyn inom en treårsperiod. Planeringsschemat tar hänsyn till att de fastigheter som har ett tecknat driftoch skötselavtal med en förening genomförs varje år. Syfte med en fastighetssyn är att fastställa skicket på fastigheten samt kunna genomföra en bättre underhållsplanering. Nuvarande anläggningsregister hålls uppdaterat i Excel över tiden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-03-13 Sida 2 Tekniska nämnden Tn 53 (forts.) Dnr 2013/00268 Slutligen så kommer samtliga underhållsplaner och protokoll från genomförda fastighetssyner läggas in ett fastighetssystem som även kommer att innehålla ett komplett anläggningsregister. Således kommer all information kring en fastighet finnas lagrad på ett ställe och ständigt vara uppdaterad. Definitionen av investering kontra underhållsåtgärd är ännu inte helt utredd men ett arbete pågår. Arbetsutskottets förslag Överensstämmer med tekniska nämndens beslut. Behandling på sammanträdet Ordförande Suzanne Michaelsen Gunnarsson (S) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att tekniska nämnden beslutar enligt förslaget. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av fastighetschef Robert Malmgren och teknisk chef Michael Nordin var gällande revisionsrapport granskning av kommunens fastighetsunderhåll. Bilaga 1, Revisionsrapport - uppföljning av tidigare genomförd granskning av kommunens fastighetsunderhåll Expedierats till: Kommunrevisionen Mariestad Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Medborgarförslag SIDA 1 AV 1 Datum 2018-04-12 Från Namn Madeleine Ljudvåg Adress Postnummer Ort Lindhultsgatan 10 Telefon bostad Telefon arbete Mobil 707586773 E-postadress m.ljudvag@gmail.com 542 33 Fax Mariestad Förslaget (Presentera här kort ditt medborgarförslag) Farthinder. Jag bor på Lindhultsgatan i Mariestad och vi är flera bosatta på Lindhultsgatan/Grangärdesvägen som önskar farthinder samt sänkt hastighet på gatan. Flera bilister tar som vana att gasa på på denna väg och det känns inte säkert för någon! Motivering (Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motiveragärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det i så fall ska kunna ske.) Preventivt arbete för att minska risken för personskada på gatan. Förslagsvis skulle det passa utmärkt med farthinder likt dem på Åsenvägen. Namnteckning Datum Namnteckning Namnförtydligande Madeleine Ljudvåg Elektroniskt undertecknad av Madeleine Ljudvåg Datum: 2018.04.12 08:54:16 +02'00' Madeleine Ljudvåg Skickas eller lämnas in till Postadress 542 86 MARIESTAD Besöksadress Kyrkogatan 2 MARIESTAD KOMMUNLEDNINGSKONTORET Telefon 0501-75 50 00 Fax 0501-75 50 09 Hemsida www.mariestad.se E-postadress info@mariestad.se

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-04-09 Sida 1 Kommunstyrelsen Ks 77 Dnr 2017/00209 Medborgarförslag om att bygga ett kallbadhus Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige konstaterar att det i kommunens utvecklingsplaner, t.ex. Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort och Fördjupad översiktsplan för Mariestads hamn och strandområde (projekt Sjöstaden) finns en målsättning att uppföra ett kallbadhus. Fullmäktige konstaterar samtidigt att det krävs åtgärder i dagvattennätet med mera för att kunna åstadkomma skapa ett fungerande kallbadhus i centrala Mariestad. Medborgarförslaget anses därmed vara besvarat. Bakgrund Maria Sandberg och Ulla Gustafsson i Mariestad har i ett medborgarförslag framfört att det borde uppföras ett kallbadhus i Mariestad. Frågan om kallbadhus har utretts under det senaste decenniet med en föreslagen plats i området norr om hamnen (piren). Ett kallbadhus finns med i kommunens planeringsdokument, men är inte genomförbart innan nödvändiga åtgärder vidtagits ibland annat kommunens dagvattennät och vid reningsverket. Arbetsutskottets förslag Förslaget överensstämmer med kommunstyrelsens beslut. Behandling på sammanträdet Ordförande Johan Abrahamsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Underlag för beslut Medborgarförslag från Maria Sandberg 2017-04-11, Kallbadhus Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson 2018-03-09, Svar på medborgarförslag om att bygga ett kallbadhus Protokollsutdrag Ksau 117/18 Kommunfullmäktige Expedieras till: (Maria Sandberg) (Samhällsbyggnadschef Thomas Johansson) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2018-03-09 Dnr: KS 2017/00209 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag om att bygga ett kallbadhus Förslag till beslut Kommunfullmäktige konstaterar att det i kommunens utvecklingsplaner, t.ex. Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort och Fördjupad översiktsplan för Mariestads hamn och strandområde (Projekt Sjöstaden) finns en målsättning att uppföra ett kallbadhus. Fullmäktige konstaterar samtidigt att det krävs åtgärder i dagvattennätet m.m. för att kunna åstadkomma skapa ett fungerande kallbadhus i centrala Mariestad. Medborgarförslaget är därmed besvarat. Bakgrund Maria Sandberg och Ulla Gustafsson i Mariestad har i ett medborgarförslag framfört att det borde uppföras ett kallbadhus i Mariestad. Frågan om kallbadhus har utretts under det senaste decenniet med en föreslagen plats i området norr om hamnen (piren). Ett kallbadhus finns med i kommunens planeringsdokument, men är inte genomförbart innan nödvändiga åtgärder vidtagits ibland annat kommunens dagvattennät och vid reningsverket. Underlag för beslut Medborgarförslag från Maria Sandberg 2017-04-11, Kallbadhus Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson 2018-03-09, Svar på medborgarförslag om att bygga ett kallbadhus Kristofer Svensson kommunchef

Expedieras till: "[Skriv text här]" Sida 2(2)

ÅRSREDOVISNING 2017

VD har ordet 4 Våra medarbetare 6 Vår miljö 8 Teknisk verksamhet 10 Årsredovisning 19 Förvaltningsberättelse 20 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Kassaflödesanalys 26 Bokslutskommentarer 27 Revisionsberättelse 36 Granskningsrapport 38 2 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 3

VD HAR ORDET Framgångsresan fortsätternytt överlägset resultat för 2017! Fortsatt framgång för VänerEnergi AB Den resultatmässiga framgångsresan fortsätter. För fjärde året i rad uppvisar VänerEnergi AB nytt årsbästa vad beträffar resultatet, nu 34,8 mkr i resultat efter finansnetto. Det ska ändå poängteras att en stor del av resultatet består av engångsintäkter, så kallade anslutningsavgifter, komna från utbyggnaden av stadsnätet (fibernäten). Under 2017 anslöts 1 154 nya kunder till stadsnätet och det finns nu totalt 3 509 anslutna. För ett företag är givetvis kundernas behov och önskemål den viktigaste frågan. Så också för VänerEnergi AB som under året genomförde en ny nöjd-kund-undersökning (NKI). Mycket glädjande visade också denna på nytt rekord med ett NKI på 81,1, vilket är avsevärt mycket bättre än rikssnittet i branschen. Högsta värdet av alla erhölls för vår leveranssäkerhet, vilket vi är särskilt nöjda med då detta är en kärnfråga för ett energiföretag. Fjärrvärmens roll i framtidens energisystem Fjärrvärmedriften i Mariestad och Töreboda har varit mycket stabil under 2017. Åter har vi använt minimalt med fossil olja i bränslemixen, 0,25 %. Miljövänlig fossilfri fjärrvärme med god tillgänglighet är nu en realitet i alla våra fjärrvärmenät. I Lyrestad har ytterligare en fastbränslepanna för spånbriketter installerats. Produktionsmässigt står vi väl rustade inför framtiden. Vårt lands energisystem är världsbäst ur både miljömässig och ekonomisk synvinkel och det kan till stor del tillskrivas fjärrvärmens utbyggnad. Den svenska fjärrvärmen är idag en nästan helt fossilfri uppvärmningsform. Produktionen sker mestadels med biobränslen och avfall/ restprodukter som bränsle. Dessutom kan vi i många fall producera el då större produktionsanläggningar oftast är kraftvärmeverk. De biobränslen som eldas är på sätt och vis också en restprodukt då det är grenar, toppar och rötter från hyggen som används. Men förståelsen för fjärrvärmens nytta som energislag är i ett EU-perspektiv tyvärr mycket dålig. Vad som händer uppe i Norden har svårt att få genomslag i Bryssel. Här pratas mestadels om el och elens olika produktionsformer, där sol och vind ses som framtidens räddning. Förbränning av trädbränslen ses istället som en risk för avverkning av skogar vilket kan utgöra ett klimathot. Detta resonemang kan säkert stämma in på förhållanden i Sydoch Mellaneuropa. Däremot inte för oss uppe i Norden där avverkningar är nödvändiga för skogens föryngring. Trots våra fjärrvärmeverk tar vi ut mindre från skogen än vad som tillkommer. Den svenska skogens utbredning växer idag på åkermarkens bekostnad. För svenska politiker och lobbyister gäller det därför att kämpa för fjärrvärmens roll i framtidens energisystem. Risken finns annars att den kommer att missgynnas i ett framtida europaperspektiv. Låga elmarknadspriser är fortfarande en realitet även om botten nog nåddes för något år sedan. Konkurrensmässigt är detta en utmaning för fjärrvärmen. Vad det gäller nyproducerade enfamiljshus så finns ofta ett samarbete mellan husleverantörer och värmepumpstillverkare vilket ställer krav på att vår leverans är konkurrenskraftig. Vi har på senare tid gjort om prismodellen för fjärrvärmen och bland annat infört säsongsvarierande energipriser samt infört en fast årsavgift också för småhuskunder. Prismodellen är nu mera kostnadsriktig och rättvisande. Varje kund betalar nu för sin del i systemet och vi har lättare att prismässigt attrahera de kundgrupper som har en större förbrukning vilket är ett måste inför framtiden. Kraftig utbyggnad för att nå bredbandsmålen Fiberutbyggnaden fortsätter med oförminskad styrka. Tillkomsten av nya bandbreddskrävande tjänster ökar stadigt vilket i många fall kräver fiberanslutning. Flertalet familjehushåll nyttjar idag tjänster för strömmande film och flera i varje hushåll använder också sociala medier. Den stora utmaningen är att kunna rulla ut den här omvandlingen snabbt nog. Alla vill givetvis ha sin anslutning så fort som möjligt men tyvärr så är resurserna begränsade då en kraftig utbyggnad nu sker i hela landet. Väner- Energi AB har de senaste åren anslutit cirka 1 000 kunder per år. Inom 2-3 år kommer vi att ha byggt färdigt i våra tätorter och antalet kunder beräknas då uppgå till närmare 6 000 st. För att nå de mest avlägsna kunderna på landsbygden, där intresset för att bilda fiberförening har varit svagt, är det svårare att hitta en ekonomiskt gångbar lösning. Här måste vi försöka hitta nya lösningar för att nå de uppsatta bredbandsmålen. LED-belysning ger nu sken över Mariestad Vid årsskiftet färdigställde VänerEnergi AB projektet med att byta ut 5 500 gatubelysningsarmaturer i Mariestads kommun. Energibesparingen med de nya LED-armaturerna är cirka 60 %, i absoluta tal cirka 1 200 000 kwh per år. Detta fastän vi nu har alla armaturer igång hela nätterna. De nya armaturerna beräknas ha en livslängd på över 20 år och sammantaget har vi här bara vinnare; miljön, kvalitén och ekonomin. VD HAR ORDET Nytt affärsområde- Nya Energisystem Under det gångna året har bolaget tillförts ytterligare ett affärsområde som vi kallar Nya Energisystem. Här samlar vi de delar som bolaget ansvarar för rörande Test- och Demonstrationsplats Mariestad. Här inbegrips till exempel drift av vätgasstationen och uppbyggnaden av en laddinfrastruktur för elfordon runt om i Mariestads kommun. 2018 kommer Mariestads kommun att investera i en så kallad elektrolysör, för att kunna producera egen vätgas, samt i en solcellsanläggning som ska producera den el som behövs för elektrolysören. Det är en nödvändighet att kunna producera egen vätgas till den befintliga tankstationen då dagens lösning med att få gasen levererad på tuber inte är hållbar i längden. Istället kommer vi nu att kunna producera väsentligt mer gas än vi levererar i tankstationen, vilket medför att nya avsättningsmöjligheter måste hittas. För att få en tillväxt av framtidens vätgasfordon behöver vi få till en mera omfattande utbyggnad av tankstationerna. Minst en station i varje kommun behöver sättas upp för att morgondagens bilister ska våga investera i en så kallad bränslecellsbil. Det är också avgörande att biltillverkarna tar fram bilmodeller med bränslecellsdrift då det behövs ett större utbud att välja på. Denna fråga har vi i Mariestad svårare att påverka. Idag har utvecklingen av elbilar med batteridrift kommit längre än utvecklingen av bränslecellsbilar för vätgas men de senare bedöms ha en klar potential att växa. En lägre fordonsvikt som ger en längre räckvidd är en orsak till detta. Vätgastank och bränslecell är betydligt lättare än ett stort batteri. För tunga transportfordon där vikten i många fall är avgörande borde detta vara mycket intressant. Tågtrafik och sjöfart är andra områden där bränsleceller borde ha en framtid. Aldrig stått starkare Sammanfattningsvis så kan vi nu lägga ytterligare ett mycket framgångsrikt år bakom oss. Ni har säkert hört det förut men det tål att upprepas; - Vi har aldrig stått starkare än nu. Rolf Åkesson, VD 4 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 5

VÅRA MEDARBETARE Våra medarbetare vår största resurs! VÅRA MEDARBETARE Hälsobokslut Vi gör hälsobokslut sedan 2005 för att se hur våra medarbetare mår och för att se vad vi som arbetsgivare kan göra för att förbättra våra medarbetares hälsa och förutsättningar att klara de arbetsuppgifter som ska utföras. Sammanfattning av året Totala sjukfrånvaron ligger på en fortsatt låg nivå, näst lägsta värdet sedan 1998. Inga långtidssjukskrivningar under året. Målsättningen uppnådd med god marginal. Medelåldern oförändrad, 46 år. Fysisk aktivitet, kondition och syreupptagning har förbättrats. Andelen medarbetare med god livsstil och hälsa har ökat från 31 till 47 %. Personalstruktur Vid årsskiftet 2017/2018 var vi 50 (46) tillsvidareanställda och 0 (1) tidsbegränsat anställda, och av samtliga anställda var 14 (14) kvinnor. Under året har 5 personer tillsvidareanställts. 1 person har avgått med pension. Merparten av de nyanställda finns på affärsområde Stadsnät. Medianåldern är 49 år (49). Med median menas att det är lika många som är äldre som yngre än 49 år. Medelåldern är 46 år (46). Under kommande år 2018 finns inga planerade förändringar av personalstyrkan. Åldersstrukturen har efter de senaste årens generationsväxling förändrats rejält och idag har 70 % av medarbetarna anställts under de senaste 10 åren. Medelåldern är idag 46 år (54 år 2006). Sjukfrånvaron Lagkravet på att redovisa bolagets sjukfrånvaro i årsredovisningen är numera borttaget. Detta påverkar emellertid inte vår inställning till att redovisa detta i vårt hälsobokslut. Den totala sjukfrånvaron blev 1,5 % (1,2), det näst lägsta värdet sedan 1998. Korttidssjukskrivningen utgör hela siffran 1,5 % (1,2). Vårt mål är att hålla den totala sjukskrivningen under 3 %, vilket vi alltså åter har klarat med god marginal. Arbetsmiljömål Följande mål finns: Motverka ohälsa i arbetet. Främja friska medarbetare. Minska sjukfrånvaron och öka prestationsförmågan. Totala sjukfrånvaron långsiktigt under 3 %. Friskvården i VänerEnergi AB Bolaget har två friskvårdsombud utsedda. Deras uppgift är att: Få så många som möjligt aktiva i de friskvårdsinsatser som bolaget erbjuder och lägga särskild fokus på den del av personalen som är minst aktiv. Föreslå och följa upp de friskvårdsaktiviteter som bolaget erbjuder. Följa upp hälsoprojektet. Aktiviteter som erbjuds de anställda VänerEnergi AB erbjuder de anställda ett årligt friskvårdsbidrag att användas efter eget önskemål förutsatt att det ryms inom Skatteverkets regler för motion och friskvård av enklare slag. Speciella aktiviteter som har arrangerats under 2017: Deltagande med ett lag i Stafettvasan i mars. Springtime motionslopp i Mariestad, löpning och gång. Innebandymatch mot Mariehus i maj föregånget av ett antal träningar. Cykelutflykt med fotbollsgolf i juni. 6 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 7

VÅR MILJÖ Med miljön i fokus Allmänt VänerEnergi AB är sedan mitten av 2004 miljöcertifierade enligt ISO 14001. Certifieringen har utförts av SP (Sveriges Provnings- och forskningsinstitut). Den senaste omcertifieringsrevisionen enligt ISO 14001:2004 genomfördes i september 2015. Vi bedriver vår verksamhet på en lokal marknad och har en stor andel förnyelsebar energi i våra produkter ut till kund. Den positiva miljöeffekten av lokal närvaro förstärks genom att vi fortsätter att investera i åtgärder för minskade utsläpp från våra transporter och anläggningsarbeten, samt att genom vår utbyggnad av fjärrvärmen förbättra luftkvaliteten. Från och med 2013 är också all el miljöklassificerad ursprungsmärkt vattenkraftsel. Miljöpolicy VänerEnergi AB ska verka för en ekologiskt hållbar försörjning av produkter och tjänster inom bolagets affärsområden. Detta innebär att: Spara på naturresurserna genom att ersätta skadliga produkter med mindre skadliga, utveckla rutiner och på så sätt förebygga föroreningar. Lagar och förordningar betraktas som minimikrav. Ständigt sträva efter förbättringar genom att i projekteringar och utförande av tjänster ta miljöhänsyn. Påverka leverantörer genom att ställa miljökrav vid upphandlingar. Våra miljömål De mål vi har arbetat med under året är följande: Vi ska minska vår miljöpåverkan genom att energieffektivisera vår fastighet på Strandvägen 22. Hälften av våra fordon ska driftmässigt vara fossilbränslefria år 2020. Vi ska minska vår miljöpåverkan från energiförbrukning genom att under en fyraårsperiod byta ut alla ljuspunkter (gatubelysning) i Mariestads kommun mot LED-belysning. Alla miljömålen för 2017 har uppfyllts. Under 2017 har solcellsanläggningen producerat 35 MWh el. Den producerade sol-elen tillsammans med energibesparingar (LED belysning på kontoret med mera) ledde till att VänerEnergi AB behövde köpa in 45 MWh el mindre än 2016. Sedan januari 2016 använder vi EcoPar Bio som drivmedel i vår dieseldrivna fordonsflotta. EcoPar Bio är ett drivmedel som är mycket skonsamt för miljö, arbetsmiljö och klimat i ett enda svep. VänerEnergi AB:s fordonspark består till största delen av dieselbilar. Under 2017 motsvarade förnyelsebara drivmedel 82 % av den totala mängden drivmedel som användes under året. Grafen intern producerad/förbrukad energi visar att mängden förbrukad energi har minskat varje år sen 2014. Energieffektiviseringar på vårt kontor står för minskningen under 2017. Elanvändning minskade med 11 MWh medan fjärrvärme minskade med 26 MWh och drivmedelförbrukning toppade med en minskning av 70 MWh. Den totala mängden förbrukad energi minskade under 2017 med 107 MWh jämfört med 2016, vilket motsvarar energiåtgången av 6 normalvillor på årsbasis. Under 2017 har vi färdigställt utbytet av alla ljuspunkter (gatubelysning) till LED-belysning i Mariestad. Alla armaturer som har bytts ut är omhändertagna för återvinning. Vår CO 2 balans För att bekräfta vår bedömning av vad som har en betydande miljöpåverkan så har vi sedan 2008 valt att studera våra utsläpp/reduceringar av växthusgasen CO 2. Redovisningen är uppdelad i två områden. Det första berör vår interna verksamhet med utgångsläge från fastigheten på Strandvägen 22. Det andra är den CO 2 -påverkan våra produkter har i Mariestad och Töreboda kommuner. I grafen utsläpp av CO 2 internt i företaget visas att elen och fjärrvärmen inte genererar något fossilt CO 2 utsläpp. Det visas även att våra transporter står för den största delen utsläpp av fossilt CO 2 även om utsläppen har minskat med drygt två tredjedelar jämfört med 2013. Summering Nettoeffekten av utsläppen från vår interna verksamhet och de produkter vi tillhandahåller/säljer gav 2017 en reducering av CO 2 med cirka 48 013 ton*. Överför vi detta till Kyotoavtalet så uppfyllde vi målet för en befolkningsmängd på drygt 210 000 personer. VÅR MILJÖ All förbrukad el sen 2013 är miljöklassificerad ursprungsmärkt vattenkraftsel, därav inget utsläpp av fossil CO 2. * Vi uppskattar att 80% av värmeförsäljningen ersatt oljeeldning ute hos kund med en verkningsgrad på 80%. 8 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 9

ELNÄT STADSNÄT ENTREPRENAD Elnät Stadsnät Entreprenad Kund/Marknad Tillväxt Antalet elnätskunder har ökat med 68 kunder jämfört med 2016. Vid utgången av 2017 hade vi 14 489 kunder anslutna till vårt elnät. Av totalt 14 489 kunder är det 26 st. som är högspänningskunder. Entreprenad har förutom sin normala verksamhet med drift och underhåll av gatubelysningsnät även avslutat arbetet med att byta ut samtliga belysningsarmaturer i Mariestad. De nya armaturerna som har installerats har LED-belysning vilket innebär en energibesparing med cirka 60 % jämfört med de tidigare. Stadsnätet är expansivt, här är det privatkundsanslutningar som till största delen står för den ökade tillväxten. Antalet nyanslutningar 2017 är 1 154 st. Totalt antal anslutningar till stadsnätet uppgår vid årsskiftet till 3 509 st. (2 355). Tillväxten av nya kunder avseende utfall och målsättning, kan också beskrivas enligt nedanstående diagram. Elnätsavgifter Vi har fortsatt mycket låga avgifter i vårt elnät. I senaste Nils Holgersson undersökningen år 2017 så betalar hushållskunder anslutna till vårt elnät i genomsnitt 73,2 öre/ kwh, för transport av elenergi. Som jämförelse kan nämnas att Ellevios kunder betalar 120,5 öre/kwh. Genomsnitt för riket är 88,8 öre. Alla priser är inklusive moms. Elöverföring Den totalt överförda energin till VänerEnergi AB:s nät i Mariestad och Töreboda minskar 2017 till 214,4 GWh. Jämfört med 2016 (219,4 GWh) är det en minskning med 5,0 GWh. Den minskade energiöverföringen kan dels förklaras med en varmare väderlek 2017, och dels en fortsatt energibesparing hos våra kunder genom införskaffande av energisnålare ljuskällor och hushållsapparater. Abonnerat effektuttag hos Ellevio 2017 var 47,0 MW och nätförlusterna hamnade på 3,50 %. Driftstörningar elnätet Under 2017 har inga större strömavbrott till följd av väderstörningar inträffat i elnätet. Den avbrottsstatistik som vi rapporterar till Energimarknadsinspektionen visar att leveranssäkerheten i vårt elnät överstiger 99,99 %. Organisation Avdelningen är bemannad för att sköta drift- och underhåll för det egenägda elnätet, stadsnätet och belysningsnätet. Dessutom sköter vi drift och underhåll på belysningsnät åt Töreboda och Gullspångs kommuner samt Trafikverket. Vi har åtta personer i vår beredskapslista som via ett rullande schema finns i beredskap för all VänerEnergi AB:s verksamhet. Personal Vid årsskiftet 2017/2018 var vi 13 montörer och 17 tjänstemän anställda på avdelningen. Totalt 30 st. anställda. Investeringar Vi har under året ny/reinvesterat 36,8 mkr i elnätet och 30,9 mkr i stadsnätet. Dessutom har vi reinvesterat 3,3 mkr i belysningsnätet i Mariestad. De enskilt största investeringsposterna är: Färdigställande av Torsö elnät. Privatkundsanslutningar till stadsnätet. Utbyte till LED-armaturer i belysningsnätet. Väsentliga händelser under året De enskilt största händelserna under året har varit: Färdigställande av Torsö elnät vilket medfört montage av nya transformatorstationer och kundanslutningar. Privatkundsanslutningar till stadsnätet. ELNÄT STADSNÄT ENTREPRENAD Framtid För elnätet kommer vi att ha fortsatt fokus på att öka leveranskvalité och driftsäkerhet. Som ett led i detta fortsätter arbetet med att färdigställa det nya elnätet på Torsö under 2018. En stor fråga för elnät är framtida krav och föreskrifter från myndigheter på elmätningen för våra kunder. Detta kan innebära både ökade investerings- och driftkostnader för VänerEnergi AB. I takt med att fibernätet växer så ökar även efterfrågan på anslutning till nätet. Den stora utmaningen för Stadsnät i framtiden, ligger i att klara den ökade efterfrågan på fiberanslutningar tekniskt och organisatoriskt kombinerat med lönsamhet i verksamheten. Entreprenads stora utmaning i framtiden är att utveckla försäljningen av tjänster inom andra verksamheter än belysningsnät. Detta till följd av att drift och underhållsbehovet minskar i belysningsnät med den nya LED-tekniken. Ulf Gustafsson, Nätchef Nu har VänerEnergi AB färdigställt bytet av 5 500 gatubelysningsarmaturer i Mariestads kommun. På bilden syns Markus Sarja med en av de nya armaturerna. 10 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 11

ELNÄT STADSNÄT ENTREPRENAD ELNÄT STADSNÄT ENTREPRENAD Verksamhetsbilder från VänerEnergi AB avdelning Nät 2017 12 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 13

TELEKOM FJÄRRVÄRME Telekom Fjärrvärme Kund/Marknad Ett par mindre kundavtal tillkom under 2017. Ett par stycken prospekt finns där vi ännu inte fått besked. På marknadssidan har 2017 fortlöpt utan några större skillnader från 2016. Även detta år har fortskridit i lite avvaktan vad det gäller marknadsföring och bearbetning av marknaden. Ambitionen är att ta en mer aktiv strategi under 2018. Fokus har legat på produktutveckling för att möta en del av den konkurrens och utveckling vi ser inom branschen. Molnbaserade lösningar vinner mark i större utsträckning när data över mobilnät blir stabilare och kunder i högre grad blir fiberanslutna. Dessa molnbaserade tjänster ger funktioner med, i olika grad, tilltalande gränssnitt där vi upplever att vi ligger lite efter. Vi märker också att våra kunder efterfrågar enklare gränssnitt för att styra anknytningsfunktioner. Vi tror också att alternativa kommunikationsvägar kommer att vinna mark i närtid. Konceptet UC (Unified Communications) börjar fler kunder bli mogna för. Här har vi en utmaning att möta kommande efterfrågan och behov. Under 2017 har därför fokus legat kring att arbeta fram några alternativa vägar för att nå dessa mål. En hel del resurser har även lagts på att förändra faktureringsmodellen mot Mariestads kommun. Man vill nu ha en faktura per telefonnummer istället för samfakturering per kostnadsställe som tidigare gällt. Detta har inneburit omstrukturering av data i faktureringssystemet, samt formatförändring av exportfiler ur detsamma. Detta arbete är fortfarande pågående. Vi har även under 2017 tappat ett par kunder vilket naturligtvis drabbar oss på minussidan. På plussidan har vi dock förhandlat oss till lite lägre priser på ett antal tjänster hos Telenor. Vår återhållsamhet på investeringssidan har gett oss minskade avskrivningskostnader. Arbetet i vår roll Intern IT har också resulterat i lägre personalkostnader för Telekomverksamheten. Sammantaget har detta, kundtappet till trots, gett oss ett positivt resultat för 2017. Under året har också en ny tjänst tagits fram för Mariestads kommuns räkning. VänerEnergi AB kommer att agera beställarfunktion och first line support för det ramavtal kring mobiltelefoner och tillbehör som Mariestads kommun slutit med Tele2. Då denna tjänst satts i skarpt läge först från och med januari 2018 kommer den därför att ge avkastning först under 2018. Personal Även under 2017 har vi haft en föräldraledighet varpå vikarien från 2016 erbjudits och accepterat ytterligare en vikarieperiod fram till augusti 2018. Avdelningen består av 5 st. heltidstjänster, varav 3 är i svarstjänsten. Väsentliga händelser under året Verksamheten visar ett positivt resultat för 2017. Resultatet har till stor del kunnat uppnås på grund av prispress mot leverantör, samt lägre övriga driftkostnader och kapitalkostnader. En tjänst gällande beställarfunktion och first line support för mobiltelefoner åt Mariestads kommun togs fram, med start från och med januari 2018. Bonni Pontén, Telekomchef Kund/Marknad Värmeförsäljning är i hög grad väder- och temperaturberoende. 2017 har medeltemperaturen varit drygt 0,5 ⁰C varmare än normalåret i Mariestad, vilket är ungefär detsamma som 2016. Tyvärr för vår del så har vintermånaderna, då vi har vår största försäljning, varit varmare än normalt medan sommarmånaderna, som inte påverkar vår försäljning, varit kallare än normalt. Månadsmedeltemperaturen var under 2017 inte för någon månad under 0 ⁰C. Den totala försäljningsvolymen har varit 152 GWh vilket är 0,8 % högre än budget. 2016 var den totala försäljningsvolymen 156 GWh. Fjärrvärmen i VänerEnergi AB är fortsatt en framgångsrik produkt, men står inför nya utmaningar under kommande år. Den kanske största utmaningen är att behålla en lönsam verksamhet trots en minskad försäljningsvolym beroende av den globala uppvärmningen och energibesparande åtgärder hos våra befintliga kunder. De låga elpriserna som för tillfället råder, även om en viss prisstegring kunde skönjas under 2016 och 2017, innebär att konkurrensen från värmepumpar fortsatt är stor. De låga elpriserna innebär också att lönsamheten blir låg i vårt, med Metsä Tissue, gemensamt ägda produktionsbolag Katrinefors Kraftvärme AB (KKAB), som förutom att leverera värme och ånga till sina ägare även levererar el till spotpriser på Nord Pool. KKAB, som bolag, ska enligt sina ägardirektiv inte göra någon vinst eller förlust, vilket i praktiken betyder att låga elpriser innebär högre priser till sina två ägare på värme och ånga. Mariestad Vi har liksom under fjolåret koncentrerat oss på att i första hand bearbeta fastighetsägare och industrier längs befintligt fjärrvärmenät. Vi tecknade under året avtal om 66 nya värmeleveranser. Av dessa leveranser härrör 50 st. från två tidigare grupphusanslutna områden, Hästskovägen och Gräshoppan, där vi anslutit varje villa primärt. Totalt innebär årets nyanslutningar en tillkommande leveransvolym av knappt 1 GWh/år, och vi summerade vid årets slut 1 471 avtal om leverans av fjärrvärme och ånga. Av det totala antalet avtal/leveranspunkter så utgör småhussegmentet 1 125 st. Töreboda Ett nytt leveransavtal har tecknats i Töreboda under 2017, och vi summerade vid årets slut 133 avtal om leverans av fjärrvärme. I Töreboda utgör småhussegmentet endast 31 st. Lyrestad Produktionsanläggningen har under 2017 kompletterats med ytterligare en fastbränslepanna och ackumulatortank. Andelen fossil olja i produktionsmixen har hittills varit för hög för att möjliggöra ytterligare anslutningar och någon utbyggnad av nätet har därför inte varit aktuell. Totalt antal kunder är 26 st. varav småhussegmentet utgör 16 st. Reko fjärrvärme Vi har under 2017 genomfört tre stycken Reko-möten, ett med våra kunder i Töreboda och två med våra kunder i Lyrestad och Mariestad. Vid Reko- mötena har kunderna fått information om vår verksamhet, samtidigt som vi fått ta del av kundernas syn på oss. Prissättning Vår prissättning ska vara kostnadsbaserad men hänsyn tas även till konkurrensen med andra uppvärmningsalternativ på den lokala värmemarknaden. Prisjusteringar görs max en gång per år och aviseras minst 60 dagar innan. En rimlig avkastning bör långsiktigt ligga på cirka 10 % av omsättningen. Övergripande målsättning: Fjärrvärme ska vara det självklara valet av uppvärmningssystem för nyuppförda byggnader inom våra fjärrvärmeområden. Hänsyn ska tas till konkurrerande uppvärmningsalternativ på den lokala värmemarknaden. De konkurrerande alternativen utgör ett naturligt tak för prissättningen. VänerEnergi AB:s genomsnittliga fjärrvärmepris ska vara lägre än riksgenomsnittet enligt den årliga Nils Holgersson undersökningen. 14 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 15

FJÄRRVÄRME FJÄRRVÄRME VänerEnergi AB:s prisutveckling för fjärrvärme ska vara långsiktig, stabil och förutsägbar. En prisjustering för år 1 ska anges tillsammans med en prognos för år 2 och 3. Prisjusteringar liksom eventuella förändringar av prisstrukturen ska genomföras i en dialog med våra kunder. I Nils Holgersson-rapporten förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra bland annat fjärrvärmekostnaden. Rapportens syfte är att redovisa de prisskillnader som finns mellan olika fjärrvärmenät och målet är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna. Värmeförsäljningen 2017 i Mariestad blev 124 975 MWh (128 587) varav försäljningen av ånga stod för 10 687 MWh (10 421). Även prismodellen för småhus i Mariestad har ändrats, där energipriset sänkts samtidigt som vi infört en fast kostnad. Även denna förändring är intäktsneutral för VänerEnergi AB och liksom för företagsprismodellen har syftet med förändringen i första hand varit för att få en rättvisare och mer konkurrenskraftig prismodell. I Lyrestad har vi under året installerat ytterligare en fastbränslepanna för eldning med briketter, som vi producerar i egen regi i vår anläggning i Töreboda. I samband med pannprojektet installerades även en ackumulatortank för att klara dygnsvariationerna i nätet. Detta innebär att vi kan sänka produktionskostnaderna i denna anläggning och samtidigt bli helt oberoende av fossila bränslen i samtliga våra tre fjärrvärmenät. Uppgifterna i diagrammet gäller för Nils Holgersson fastigheten som förbrukar 193 MWh fjärrvärme per år och är hämtade från: http://nilsholgersson.nu. Biobränslepriserna är hämtade från www.energimyndigheten.se Inför 2017 infördes ett differentierat energipris i Mariestad, vilket innebär att energipriset i detta nät nu bättre speglar de produktionskostnader som råder under olika tider på året. Totalt sett var denna förändring i stort sett intäktsneutral för VänerEnergi AB. För Töreboda och Lyrestad gjordes ingen justering av priserna mellan åren 2016 och 2017. I följande tabeller visas en sammanställning över prisnivåer och placeringar för våra tre fjärrvärmenät. I Nils Holgersson-rapporten redovisas endast ett fjärrvärmepris per kommun. Lyrestad är inplacerat där det skulle varit om Lyrestad vore en egen kommun. (Placering 1 har landets lägsta pris.) Mariestad Mariestad Riket Mariestad Mariestad Riket Snittpris 2016 Placering 2016 Snittpris 2016 Snittpris 2017 Placering 2017 Snittpris 2017 kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. moms) moms) moms) moms) Nils Holgerssonhuset 760,4 26 839 758,4 22 838,4 (193 MWh/år) Större flerbostadshus 737,5 30 816 736,1 27 816,6 (1 000 MWh/år) Småhus (20 MWh/år) 776,3 16 895 778,2 26 866,2 Töreboda Töreboda Riket Töreboda Töreboda Riket Snittpris 2016 Placering 2016 Snittpris 2016 Snittpris 2017 Placering 2017 Snittpris 2017 kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. moms) moms) moms) moms) Nils Holgerssonhuset 790,5 54 839 790,5 43 838,4 (193 MWh/år) Större flerbostadshus 776,4 59 816 776,4 55 816,6 (1 000 MWh/år) Småhus (20 MWh/år) 843,8 58 895 843,8 85 866,2 Lyrestad Lyrestad Riket Lyrestad Lyrestad Riket Snittpris 2016 Placering 2016 Snittpris 2016 Snittpris 2017 Placering 2017 Snittpris 2017 kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. (kr/mwh inkl. moms) moms) moms) moms) Nils Holgerssonhuset 866,2 154 839 866,2 144 838,4 (193 MWh/år) Större flerbostadshus 866,2 171 816 866,2 144 816,6 (1 000 MWh/år) Småhus (20 MWh/år) 866,2 70 895 866,2 115 866,2 * Endast andelen fjärrvärme är väderkorrigerad. Motsvarande siffror för Töreboda blev 25 536 MWh (25 593). * Referensort för korrigering är Skara. Fjärrvärmeförsäljningen i Lyrestad uppgick under 2017 till 2 150 MWh (2 310). Investeringar Årets investeringar har utgjorts av förtätningar i befintliga fjärrvärmeområden i framförallt Mariestad. I Mariestad har dessutom två småhusområden som tidigare var gruppanslutna anslutits primärt. En ytterligare fastbränslepanna har installerats vid Panncentralen Lyrestad. Summa investeringar för Mariestad blev 5 879 kkr (2 681) och för Töreboda 157 kkr (864). Väsentliga händelser under året En ny prismodell har tagits fram i samråd med våra företagskunder i Mariestad. Den nya prismodellen innebär att verklig uppmätt effekt ligger till grund för sättet att ta betalt för effekt. I den tidigare modellen beräknades effekten med hjälp av årsförbrukning dividerat med ett tilldelat kategorital. Totalt så är den nya prismodellen i stort sett intäktsneutral för VänerEnergi AB. Syftet med modelländringen är att få en rättvisare prissättning och att ge signaler till våra kunder att genomföra sparåtgärder som gynnar båda parter. Framtid Inför en nära framtid bör kunderna få en större palett av olika betalningsalternativ för produkter och tjänster att välja mellan som exempelvis: Flytta leveransgränsen för vårt ansvar till kundens anläggning och fastighet. Erbjuda olika finansierings- och betalningsalternativ. Erbjuda olika uppkopplingsalternativ till exempel via smartphone. Erbjuda olika tilläggstjänster såsom laddstolpar och solcellspaket. Erbjuda kunden att bli producent. Kunder Det vi, förutom nybyggnationer och förtätningar inom fjärrvärmeområdena, kommer att fokusera på är följande produkter och tjänster: Klimatneutral fjärrvärme Våra kunder blir allt mer miljömedvetna. De större kunderna miljödeklarerar sina verksamheter och uppvärmningen står då för en betydande del av miljöbelastningen. Målet är att få vår produkt klassad enligt Bra miljöval. Serviceavtal för företag Många av våra kunder är småhusägare. De äldsta installationerna är nu över tio år och det finns en efterfrågan av en årlig återkommande kontroll av fjärrvärmecentralen. Vi har tagit fram ett koncept som bygger på ett årlig återkommande servicebesök och har i dag dryga hundratalet tecknade avtal. Vår målsättning är att i framtiden även kunna erbjuda denna tjänst till våra företagskunder. Fjärrvärme Total Nästa steg är att låta oss äga och underhålla anläggningen. Genom kontinuerlig insamling av data och uppföljning av kundens anläggning kan till exempel avkylning och effektuttag förbättras och fastighetens energikostnad minska. Komfortkyla Produceras antingen från fjärrvärmedriven absorptionskylanläggning eller från en fjärrvärmedriven sorptiv ky- 16 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 17

FJÄRRVÄRME lanläggning. Kan vi inte erbjuda detta så finns en risk att kundens alternativ blir en värmepump. Det kompenserar samtidigt en vikande värmemarknad i spåren av den effektivisering som kommer att ske i våra kunders fastigheter. Industrisamarbeten Det finns egentligen inga gränser för hur ett industrisamarbete kan se ut. En tänkbar möjlighet är att vi står för hela investeringen av ett nytt värmesystem hos kunden och dessutom sköter och äger till exempel en fjärrvärmecentral med tillhörande komponenter i kundens fastighet. Kunden betalar en förhöjd avgift under tiden som anläggningen skrivs av. Sekundäranslutna lågtemperaturnät Det är svårt att få någon lönsamhet i att bygga traditionell fjärrvärme till nya villaområden. En möjlighet som vi kommer att titta närmare på är lågtemperaturnät med PEX-rör och en gemensam fjärrvärmecentral för ett helt område. Konceptet bygger på att exploatören av ett nytt område lägger ned sekundärrören i samband med etablering av nya vägar. Fjärrvärmedrivna vitvaror Istället för att använda el för att värma upp vatten till tvätt- och diskmaskiner eller luft till torktumlare och torkskåp används fjärrvärme. Markvärme Sänker kostnaderna för snöröjning. Håller ytor som cykel- och gångbanor, fotbollsplaner, torg med mera is- och snöfria. Solceller och/eller laddstolpar i samband med fjärrvärmeinstallationen Om önskemål finns så ska vi kunna leverera och installera solceller och laddstolpar till våra nya och befintliga kunder. Mariestad Vi kommer att aktivt marknadsföra produkten Fjärrvärme Total, i första hand för företagskunder i Haggården, där vi kommer att göra en satsning under 2018. Lyrestad Vi kommer nu åter, tack vare den nya pannan, att kunna bearbeta nya presumtiva kunder i detta nät. Töreboda I Töreboda finns fortfarande vita fläckar på fjärrvärmekartan. Vi kommer under året att fortsätta bearbeta presumtiva fjärrvärmekunder längs ledningssträckningen. Vi kommer under 2018 söka ett fördjupat samarbete med våra större befintliga kunder i samband med införandet av en ny prismodell 2019. De större kunderna ska även ges möjlighet att påverka priskonstruktionen. Kjell-Åke Wallström, Fjärrvärmechef Styrelsen och verkställande direktören för VänerEnergi AB Org nr 556354-1860 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01 -- 2017-12-31 Harri Magnusson vid VänerEnergi AB:s nya biobränslepanna i Lyrestad. I och med att den nya pannan togs i drift så är VänerEnergi AB helt oberoende av fossila bränslen i alla bolagets tre fjärrvärmenät. 18 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 19

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Verksamheten VänerEnergi AB, organisationsnummer 556354-1860 med säte i Mariestad, är moderföretag i en koncern som erbjuder varor och tjänster inom el, elnät, fjärrvärme, bredband, telefoni och entreprenad. Viktiga förhållanden Företaget ägs till 88 % av Mariestads kommun och till 12 % av Töreboda kommun. De hel- och delägda dotterbolagen består av VänerEl AB som ägs till 100 %, Katrinefors Kraftvärme AB till 50 % och Fastbit AB till 33,3 %. VänerEnergi AB bedriver elnätsverksamhet i två nätområden, Mariestads tätort och Torsöområdet i Mariestads kommun och i Töreboda tätort med omgivning i Töreboda kommun. Bolaget har idag cirka 14 500 nätkunder. Dotterbolaget VänerEl AB bedriver elförsäljning företrädesvis inom sina ägarkommuner. Bolaget fungerar som återförsäljare av el till Mälarenergi AB, enligt ett avtal där VänerEl AB inte är utsatt för någon prisrisk för inköpen. Verksamheten riktas mot små och medelstora kunder inom ägarkommunerna och ska i första hand ses som service gentemot dessa. VänerEl AB har idag cirka 9 600 elkunder. VänerEnergi AB bedriver vidare fjärrvärmedistribution i Mariestads och Törebodas tätort och i kransorten Lyrestad. Värmen i Mariestad inköps från intressebolaget Katrinefors Kraftvärme AB (ägarandel 50 %). Katrinefors Kraftvärme AB (KKAB) driver sedan år 2002 kraftvärmeverket som använder skogsflis, returträ och returfiberslam som basbränslen. Värmeproduktionen i Töreboda och i Lyrestad sker från egna panncentraler med kutterspån och flis som bränsle i Töreboda och med briketter och pellets i Lyrestad. I slutet av 1990-talet påbörjades anläggandet av ett stadsnät för att tillhandahålla data- och telekommunikationstjänster i Mariestads kommun. Nätet byggdes ursprungligen i syfte att sammanbinda kommunens fastigheter för att senare också erbjudas övriga intressenter. Till detta erbjuds telekunderna också att ansluta till bolagets televäxeltjänst. Under 2012 delades verksamheten upp i två delar. Affärsområde Stadsnät, som är ägare till kommunikationsnäten, organiseras nu som en del av avdelning Nät, tillsammans med Elnät och Entreprenad. Telefonitjänster utgör ett eget affärsområde under namnet Telekom. Intressebolaget Fastbit AB levererar IT-tjänster såsom internet, IP-telefoni och TV samt utgör kommunikationsoperatör i delägarnas stadsnät. Fastbit ägs av VänerEnergi AB, Skara Energi AB och Lidköpings kommun till lika delar. VänerEnergi AB äger också den offentliga belysningsanläggningen i Mariestad och utför elinstallationer och entreprenader i mindre omfattning. Verksamheten har bedrivits i enlighet med bolagsordningens angivna ändamål med bolaget. Ägarna har i ägardirektiv bland annat fastlagt att bolaget ska utgöra en framstående aktör inom sina affärsområden samt medverka till en positiv utveckling av ägarkommunerna. VänerEnergi AB ska i första hand prioritera utveckling av verksamheterna och för dessa nödvändiga investeringar, till gagn för kommuninvånare, näringsliv och ägare. Dessutom inrikta verksamheten mot attraktiva kundpriser kombinerat med god kvalité och service. Års- och koncernredovisningen är skriven i tkr om inte annat anges. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Den resultatmässiga framgångsresan har fortsatt. För fjärde året i rad uppvisar VänerEnergi AB nytt årsbästa vad beträffar resultatet. Under året genomfördes en ny Nöjd-kund-undersökning som också visade på vårt bästa index (NKI) sedan starten. Sjukfrånvaron ligger fortfarande på en mycket låg nivå. Driftsituationen för vår fjärrvärme i Mariestad och Töreboda har varit mycket stabil under 2017. Åter igen har vi använt minimalt med fossil olja i bränslemixen, 0,25 %. I Lyrestad har ytterligare en fastbränslepanna för spånbriketter installerats. Miljövänlig fossilfri fjärrvärme med god tillgänglighet är nu en realitet i alla våra fjärrvärmenät. Utbyggnaden av fibernäten på Stadsnät fortsätter i högsta hastighet. Sedan några år tillbaka är detta bolagets mest expansiva affärsområde. Under året har 30 mkr investerats i fibernäten och cirka 1 150 nya fiberanslutningar har tillkommit. Expansionen förväntas vara fortsatt stark de närmsta åren varefter tätorterna i ägarkommunerna beräknas vara färdigbyggda. Samarbetet med Bredband Östra Skaraborg AB fortsätter att utvecklas och under året har vi haft en gemensam beredskapsorganisation. Det stora projektet med att vädersäkra elnätet på Torsö har fortsatt under 2017. Ett 60-tal nya nätstationer har anlagts och en ny sjökabel har lagts på sjöbotten mellan Mariestad och Torsö. Projektet, som har varit ett av de största någonsin över 3 år, kommer att avslutas under 2018 då utrangerade luftledningar ska rivas. Större stormstörningar på Torsös elleveranser kommer snart att tillhöra historien. I slutet av året färdigställde VänerEnergi AB bytet av 5 500 gatubelysningsarmaturer i Mariestads kommun. Energibesparingen med de nya LED-armaturerna är cirka 60 %, och i absoluta tal cirka 1 200 000 kwh per år. Armaturerna beräknas ha en livslängd på över 20 år. Förväntad framtida utveckling Bolaget är för närvarande inne i en tung investeringsfas vad beträffar utbyggnad av fibernäten. Efterfrågan på fiberanslutning är enorm och driver utvecklingen framåt i snabb takt. Under ytterligare 2-3 år kommer det fortsatt att investeras stora belopp varefter utbyggnaden i ägarkommunerna börjar bli färdigställd. Önskemål om ökade bandbredder beräknas kunna ge en bättre marginal på framtida leveranser. Det finns idag ett värde att besitta den infrastruktur som ett större sammanhängande fibernät Flerårsöversikt Koncernen 2017 2016 2015 2014 2013 Nettoomsättning 250 624 239 090 212 567 213 541 212 984 Resultat efter finansiella poster 35 683 30 625 18 094 15 491 5 399 Balansomslutning 596 800 552 209 506 337 493 441 482 115 Kassaflöde från den löpande verksamheten 70 493 48 365 47 945 36 407 34 965 Soliditet, % 28,5 26,9 25,8 24,8 24,1 Avkastning på eget kapital, % 21,0 20,7 13,9 12,7 4,6 Avkastning på totalt kapital, % 7,2 7,1 5,2 5,2 3,1 Antal anställda, st. 50 46 47 48 47 Moderföretaget 2017 2016 2015 2014 2013 Nettoomsättning 223 083 210 926 186 191 184 479 179 673 Resultat efter finansiella poster 34 768 29 817 17 529 14 770 4 781 Balansomslutning 592 068 548 746 503 871 491 142 475 201 Justerat eget kapital 168 908 147 099 129 234 121 146 115 101 Kassaflöde från den löpande verksamheten 67 251 46 681 46 923 39 965 31 805 Soliditet, % 28,5 26,8 25,6 24,7 24,2 Avkastning på eget kapital, % 20,6 20,3 13,6 12,2 4,1 Avkastning på totalt kapital, % 7,1 7,0 5,2 5,0 3,0 Antal anställda, st. 50 46 47 48 47 Definitioner av nyckeltal, se not 38 innebär. Med fjärrvärmen är vi idag väl rustade att möta framtidens värmebehov. Det har investerats i ny värmeproduktion i flera av våra fjärrvärmenät de senaste åren. En produktion som idag är i det närmaste helt fossilfri, vilket kommer att vara en nödvändighet i framtidens energisystem. VänerEnergi AB:s Elnät kommer fortsatt att arbeta metodiskt med att vädersäkra sina ledningar. Vi kommer i framtiden att vara minimalt utsatta för störningar beroende av väder och vind. Bolagets framtida intäktsram, beslutad av Energimarknadsinspektionen, beräknas inte få någon inskränkande effekt på verksamheten. Framtidsutsikterna för VänerEnergi AB i sin helhet ser mycket positiva ut. Investeringar Under året har investeringarna i moderbolaget totalt uppgått till 77 661 tkr (57 720). Av dessa har 6 036 tkr (3 545) investerats i fjärrvärmerörelsen. I elnätet gjordes investeringar för 36 762 tkr (25 008), i Telekom investerades 0 tkr (-1 226) och i Stadsnät 30 895 tkr (24 698). I Entreprenadverksamheten gjordes investeringar för 3 324 tkr (4 946) och de gemensamma investeringarna uppgick till 644 tkr (749). Försäljning och volym I slutet av 2017 hade VänerEnergi AB 14 489 elnätabonnemang (14 383) och under året överfördes totalt 214,4 GWh el (219,4). Vid årsskiftet hade VänerEnergi AB 1 629 fjärrvärmeanslutningar (1 566). Till värmekunderna i Mariestad och Lyrestad levererades 116,4 GWh (120,5) och till kunderna i Töreboda 25,5 GWh (25,6). Resultat efter finansnetto uppgår till 34,8 mkr, det högsta årsresultatet någonsin. Det ska emellertid beaktas att resultatet innehåller en stor andel anslutningsavgifter som är av engångskaraktär och att mycket stora belopp redovisas som pågående anläggningsverksamhet där avskrivningar ännu inte har påbörjats. Fjärrvärmen i Mariestad har haft ännu ett stabilt år 2017. Trots en höjning av värmepriset från KKAB under året har vi ett resultat som överstiger budget. Försäljningsvolymen och omsättningen har varit något lägre än året innan då vi haft ett varmare år än 2016. Även i Töreboda och Lyrestad har fjärrvärmen haft ett stabilt år. I Lyrestad har en ny fastbränslepanna för briketter installerats vilket minimerat oljeanvändningen. Tillgången på spån från limträtillverkningen har fortsatt varit mycket god. Stora mängder briketter har därför kunnat tillverkas under sommarhalvåret för användning under vintern både i Töreboda och i Lyrestad. Affärsområde Elnät har åter lagt stora resurser på Torsöp- 20 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 21

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING rojektet. Detta har till viss del medfört lägre kostnader på driften med ett mycket bra resultat som följd. Resultatet för Stadsnät är åter mycket starkt påverkat av anslutningsavgifter till följd av den kraftiga utbyggnadstakten. Då anslutningsavgifter redovisas som intäkter är resultatnivån på en mycket hög nivå, vilket kommer att sjunka när utbyggnadstakten minskar. Affärsområde Telekom visar också bästa resultatet någonsin. Lägre omkostnader och fullt avskrivna anläggningar är främsta orsaken till detta. Från februari 2017 har bolaget tillförts ytterligare ett affärsområde kallat Nya Energisystem. I detta affärsområde samlas de delar som bolaget ansvarar för i Test- och Demonstrationsplats Mariestad. Här inbegrips till exempel drift av vätgasstationen och uppbyggnaden av laddinfrastruktur för elfordon. Personal Bolaget bedriver sedan lång tid tillbaka ett aktivt hälsobefrämjande arbete. I detta ingår regelbundna hälsoprofilbedömningar, hälsokontroller, friskvårdsarrangemang och medarbetarundersökningar. Årets totala sjukfrånvaro har fortsatt varit mycket låg, 1,5 % (1,2). Trivseln på arbetet har en klar relation med sjukfrånvaron, speciellt korttidssjukfrånvaron. Vår målsättning är att långsiktigt hålla sjukfrånvaron under 3 %, vilket under året har uppnåtts med god marginal. Miljö VänerEnergi AB:s intressebolag Katrinefors Kraftvärme AB bedriver tillståndspliktig verksamhet för utsläpp till luft enligt miljöskyddslagen. Tillståndspliktig verksamhet avser hela bolagets verksamhet. Bolaget har under året följt i tillståndet givna villkor och riktvärden. Den tillståndspliktiga verksamheten påverkar miljön i och med att el- och värmeproduktion förbränner trädbränslen, returträ och fiberslam. Eget kapital, tkr Koncernen Hänförbart till ägare till moderföretaget Finansiell riskstyrning Elförsäljning Dotterbolaget VänerEl AB bedriver elförsäljning på återförsäljarbasis. Inköpen sker från vår partner Mälarenergi AB som tar alla risker vid inköpen av el. Finansiering av investeringar Finansieringen av moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar har skett via banklån och egna vinstmedel. Banklånen har kommunal borgen från ägarna som säkerhet. Resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står vinstmedel på sammanlagt 6 307 050 kr. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt nedan: Utdelning 6 000 000 Balanseras i ny räkning 307 050 Summa 6 307 050 Bolagets soliditet uppgår till 28,5 %. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2-3 st. (försiktighetsregeln). Vad beträffar koncernens och moderföretagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultatoch balansräkningar med tillhörande noter. RESULTATRÄKNING Koncernen Moderföretaget tkr Not 2017 2016 2017 2016 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 3 250 624 239 090 223 083 210 926 Aktiverat arbete för egen räkning 8 708 6 944 8 708 6 944 Övriga rörelseintäkter 4 59 165 59 161 Rörelsens kostnader 259 391 246 199 231 850 218 031 Regionnät, nätförluster, elkraft -43 481-44 542-16 987-17 265 Inköp av värme/bränslen -61 643-62 226-61 643-62 226 Övriga externa kostnader 5, 6-49 432-41 424-49 302-41 327 Personalkostnader 7-33 522-30 768-33 522-30 768 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -28 691-28 684-28 691-28 684-216 769-207 644-190 145-180 270 Rörelseresultat 42 622 38 555 41 705 37 761 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 8 283 283 283 283 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 53 100 52 86 Räntekostnader och liknande resultatposter 10-7 275-8 313-7 272-8 313-6 939-7 930-6 937-7 944 Resultat efter finansiella poster 35 683 30 625 34 768 29 817 Bokslutsdispositioner 11-27 010-22 080 Resultat före skatt 35 683 30 625 7 758 7 737 Aktie- Fritt Summa kapital Reserver kapital eget kapital Belopp vid årets ingång 9 091 132 829 6 372 148 292 Förskjutning mellan bundet och fritt kapital 21 781-21 781 0 Utdelning -6 000-6 000 Årets resultat 27 809 27 809 Redovisat värde 9 091 154 610 6 400 170 101 Skatt på årets resultat 12-7 874-6 746-1 730-1 714 Årets resultat 27 809 23 879 6 028 6 023 Moderföretaget Aktie- Reserv- Balanserat Summa kapital fond resultat eget kapital Belopp vid årets ingång 9 091 1 818 6 279 17 188 Utdelning -6 000-6 000 Årets resultat 6 028 6 028 Redovisat värde 9 091 1 818 6 307 17 216 22 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 23

BALANSRÄKNING EGET KAPITAL OCH SKULDER BALANSRÄKNING Koncernen Moderföretaget tkr Not 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Fallrätter, ledningsrätter och andra nyttjanderätter 13 100 100 100 100 100 100 100 100 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 14 9 460 10 224 9 460 10 224 Elproduktionsanläggning 15 16 20 16 20 Eldistributionsanläggning 16 141 181 112 645 141 181 112 645 Fjärrvärmeanläggning 17 205 196 215 129 205 196 215 129 Gatubelysningsanläggningar 18 11 594 11 594 Externa dataanläggningar 19 62 059 53 594 62 059 53 594 Inventarier, verktyg och fordon 20 1 598 2 039 1 598 2 039 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 21 62 453 53 692 62 453 53 692 493 557 447 343 493 557 447 343 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 22 100 100 Andelar i intresseföretag 23 1 898 1 898 1 898 1 898 Fordringar hos intresseföretag 24 20 950 20 950 20 950 20 950 Andra långfristiga värdepappersinnehav 25 169 169 168 168 23 017 23 017 23 116 23 116 Summa anläggningstillgångar 516 674 470 460 516 773 470 559 Omsättningstillgångar Varulager mm Råvaror och förnödenheter 2 778 3 978 2 778 3 978 Pågående arbete för annans räkning 1 485 940 1 485 940 4 263 4 918 4 263 4 918 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 60 430 64 346 60 430 64 346 Fordringar hos intresseföretag 3 555 2 680 3 555 2 680 Aktuell skattefordran 1 631 1 647 1 071 1 087 Övriga fordringar 1 714 2 483 1 282 1 020 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 4 684 4 151 4 682 4 122 72 014 75 307 71 020 73 255 EGET KAPITAL OCH SKULDER Koncernen Moderföretaget tkr Not 2017-12-31 2016-12-31 2017-12-31 2016-12-31 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 9 091 9 091 9 091 9 091 Reservfond 1 818 1 818 Reserver 154 610 132 829 163 701 141 920 10 909 10 909 Fritt eget kapital Balanserat resultat -21 409-17 507 279 256 Årets resultat 27 809 23 879 6 028 6 023 6 400 6 372 6 307 6 279 170 101 148 292 17 216 17 188 Obeskattade reserver 27 194 477 166 552 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 509 615 509 615 Uppskjuten skatteskuld 28 42 785 36 641 43 294 37 256 509 615 Långfristiga skulder 29 Skulder till kreditintstitut 316 850 294 699 316 850 294 699 316 850 294 699 316 850 294 699 Kortfristiga skulder Koncernkonto Mariestads kommun 30 9 863 16 480 9 863 16 480 Skulder till kreditintstitut 2 847 2 888 2 847 2 888 Leverantörsskulder 30 078 30 398 20 615 22 903 Skulder till koncernföretag 8 780 9 076 Skulder till intresseföretag 8 806 7 583 8 806 7 583 Övriga skulder 31 9 090 10 520 6 242 7 663 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 5 871 4 093 5 863 3 099 66 555 71 962 63 016 69 692 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 596 800 552 209 592 068 548 746 Kassa och bank 3 849 1 524 12 14 Summa omsättningstillgångar 80 126 81 749 75 295 78 187 SUMMA TILLGÅNGAR 596 800 552 209 592 068 548 746 24 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 25

KASSAFLÖDESANALYS NOTER KASSAFLÖDESANALYS Koncernen Moderföretaget tkr Not 2017 2016 2017 2016 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 42 622 38 555 41 705 37 761 - Avskrivningar 28 691 28 684 28 691 28 684 - Reslisationsresultat 2 756 2 756 - Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 33-106 -374-106 -374 73 963 66 865 73 046 66 071 Erhållen ränta 336 383 335 369 Erlagd ränta -7 275-8 313-7 272-8 313 Betald inkomstskatt -1 714-1 715-1 714-1 715 Nettokassaflöde från den löpande verksamheten 65 310 57 220 64 395 56 412 Förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) av varulager 655-3 183 655-3 183 Ökning(-)/minskning(+) av rörelsefordringar 3 277-12 754 2 219-12 647 Ökning(+)/minskning(-) av rörelseskulder 1 251 7 082-18 6 099 Kassaflöde från den löpande verksamheten 70 493 48 365 67 251 46 681 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -77 661-57 720-77 661-57 720 Förvärv av övriga finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -77 661-57 720-77 661-57 720 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning -6 000-6 000-6 000-6 000 Erhållna koncernbidrag 915 794 Upptagna lån 25 000 15 000 25 000 15 000 Amortering av skuld -2 890-2 887-2 890-2 887 Förändring av checkräkningskredit -6 617 4 140-6 617 4 140 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 9 493 10 253 10 408 11 047 Årets kassaflöde 2 325 898-2 8 Likvida medel vid årets början 1 524 626 14 6 Likvida medel vid årets slut 3 849 1 524 12 14 Noter Belopp i tkr om inte annat anges. Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). De viktigaste redovisnings- och värderingsprinciperna som använts vid upprättande av de finansiella rapporterna sammanfattas nedan. I de fall moderföretaget tillämpar avvikande principer anges dessa under Moderföretaget nedan. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar verksamheten för moderföretaget och dotterföretag fram till och med 31 december 2017. Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden innebärande att ett förvärv av dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. VänerEl ägs till 100 %. Intresseföretag Intresseföretag är de företag där koncernen innehar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom att koncernen äger mellan 20 % och 50 % av röstetalen. Bolagets andel i Katrinefors Kraftvärme AB (50 %) redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden, eftersom intressebolaget resultatmässigt bedöms vara av ringa betydelse i koncernen (ÅRL 7 kap 25 ). Detsamma gäller FastBit AB (33,3 %). Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar, skulder, intäkter, kostnader, vinster och förluster som uppkommit genom transaktioner mellan koncernföretag elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. Resultaträkning Intäktsredovisning Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheten, det vill säga distribution av el, värme, bredband, telefoni, elhandel, anslutningsavgifter, samt andra intäkter såsom entreprenadavtal och tjänsteförsäljning. Samtliga intäkter värderas till det belopp som influtit eller beräknas inflyta. Anslutningsavgifter I koncernen finns avtal om anslutningsavgifter som till sin helhet intäktsredovisas vid färdigställd anslutning. Offentliga bidrag Koncernen har erhållit investeringsbidrag i samband med utbyggnad av landsbygdsnät för fiber. Första delen av utbyggnaden av landsbygdsnätet har aktiverats under 2015. Andra delen har aktiverats under 2016 och den sista delen aktiverades under 2017. Leasing Leasingavtal finns endast i ringa omfattning och till ett mindre värde och avser bilar, kopieringsmaskiner, lokal, markarrende och nätförbindelser. Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing, det vill säga leasingavgiften kostnadsförs löpande. Ersättningar till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner Avgifter till avgiftsbestämd pensionsplan, PA KFS, kostnadsförs under det räkenskapsår de avser. Förmånsbestämda pensionsplaner Äldre pensionsplan, PA KL, gäller ett fåtal anställda. Denna innebär att företaget tidigare år har avsatt medel och därmed byggt upp en pensionsskuld. Koncernen har förmånsbestämda planer i egen regi hos Försäkringsbolaget KPA och värderar därmed denna i enlighet med den erhållna uppgiften. Förpliktelsen värderas till det belopp som KPA beräknar årligen. Låneutgifter Samtliga låneutgifter kostnadsförs i den period som de hänförs till och redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter. Avskrivningar Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. Mark och fallrättigheter har inte någon begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. 26 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 27

NOTER NOTER Följande nyttjandeperioder tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Byggnader = 19-43 år Elproduktionsanläggningar = 25 år Eldistributionsnät, stationer = 25 år Elmätare, teknisk utrustning = 10 år Fjärrvärmekulvertar = 30 år Fjärrvärmemätare = 10 år Panncentral Fjärrvärme = 5-40 år Gatubelysningsanläggning = 20 år Externa Tele- och IT-anläggningar = 3-30 år Fordon = 5 år Övriga maskiner och inventarier = 3-10 år Balansräkning Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättring av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Finansiella instrument Allmänna principer Kundfordringar redovisas när faktura har skickats till kund. Skuld tas upp när motparten har utfört sin prestation och koncernen därmed har en avtalsenlig skyldighet att betala även om faktura inte har erhållits. Leverantörsskulder redovisas när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller när koncernen förlorar kontrollen över rättigheterna. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Övervägande del av finansiella tillgångar och skulder tas bort från balansräkningen genom erhållande eller erläggande av betalning. Kundfordringar och liknande fordringar Kundfordringar värderas till det värde som beräknas inflyta, det vill säga med avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader. Finansiella instrument Koncernen använder säkringar (swappar) för att säkra ränterisker. Varulager Varulager värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet utgörs av inköpspris och utgifter direkt hänförliga till inköpet. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Anskaffningsvärdet har fastställts genom tillämpning av först-in, först-ut-metoden (FIFU). Inkomstskatter Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner eller händelser. Övrigt Dokumenterade säkringar av koncernens räntebindning (säkringsredovisning) Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumentation har upprättats. Bedömningen om huruvida säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen beror på vilken typ av säkring som ingåtts. Bolaget använder ränteswappar för att ersätta upplåning till rörlig ränta med fast ränta. Bolaget bedömer att säkringsrelationen är effektiv vilket innebär att det inte sker någon redovisning av säkringsinstrumentet. Säkringsredovisningens upphörande Säkringsredovisningen avbryts om - säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller - säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen. Likvida medel Likvida medel utgörs av disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut och kortfristiga, likvida placeringar som lätt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationen. Not 2 Väsentliga uppskattningar och bedömningar Bedömning har gjorts att det inte föreligger någon betydande risk för väsentliga justeringar av redovisade värden under det närmaste året. Not 3 Nettoomsättning Nettoomsättning per verksamhetsgren Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Elförsäljning 29 121 29 682 Fjärrvärme 96 657 96 571 96 657 96 571 Elnät 72 428 74 185 72 428 74 185 Entreprenad 5 640 6 952 5 640 6 952 Stadsnät 36 199 21 331 36 199 21 331 Telekom 9 036 9 130 9 036 9 130 Övrigt 1 543 1 239 3 123 2 757 Nettoomsättning 250 624 239 090 223 083 210 926 Not 4 Övriga rörelseintäkter Posten avser hyresintäkter, återvunna kundförluster samt vinst vid avyttring av anläggningstillgång. Not 5 Operationell leasing Företaget leasar 4 st skrivare, 12 st bilar, 1 st lokal, 1 st markarrende samt fibernätförbindelser. Kostnadsförda leasingavgifter för bilar uppgår till 593 tkr (542) varav moderbolaget uppgår till 593 tkr (542). Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Inom 1 år 8 226 7 778 8 226 7 778 1-5 år 30 922 29 477 30 922 29 477 Senare än 5 år 38 168 35 583 38 168 35 583 Summa 77 316 72 838 77 316 72 838 Not 6 Ersättning till revisorer Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 PwC Revisionsuppdraget 91 100 85 85 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 10 25 10 25 Summa 101 125 95 110 Not 7 Löner och ersättningar Löner och ersättningar till anställda Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1 088 1 050 1 088 1 050 Övriga anställda 21 681 20 272 21 681 20 272 Summa löner och andra ersättningar 22 769 21 322 22 769 21 322 Sociala kostnader Pensionskostnader 1 978 1 859 1 978 1 859 Varav för styrelse och verkställande direktör 228 222 228 222 Övriga sociala kostnader 7 647 6 884 7 647 6 884 Summa sociala kostnader 9 625 8 743 9 625 8 743 För VD gäller 12 månaders uppsägningstid vid uppsägning påkallad från bolaget. Därutöver är VD berättigad till ytterligare 12 månadslöner efter avräkning av inkomst från annan arbetsgivare. Medelantalet anställda Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Kvinnor 15 16 15 16 Män 35 33 35 33 Totalt 50 49 50 49 Könsfördelning i styrelse och företagsledning (antal) Moderföretaget 2017 2016 Styrelse Kvinnor 2 2 Män 8 8 Totalt 10 10 Övriga ledande befattningshavare Kvinnor 1 1 Män 4 4 Totalt 5 5 28 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 29

NOTER NOTER Not 8 Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ränteintäkter från intresseföretag 283 283 283 283 Summa 283 283 283 283 Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Övriga ränteintäkter 53 100 52 86 Summa 53 100 52 86 Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Räntekostnader till kreditinstitut -6 010-7 141-6 010-7 141 Räntekostnader till Skatteverket -3 Kostnader för borgensavgifter -1 262-1 172-1 262-1 172 Summa -7 275-8 313-7 272-8 313 Not 11 Bokslutsdispositioner Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Överavskrivningar -27 925-22 874 Erhållna koncernbidrag 915 794 Summa 0 0-27 010-22 080 Not 12 Skatt på årets resultat Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Aktuell skatt -1 730-1 714-1 730-1 714 Uppskjuten skatt -6 144-5 032 Summa -7 874-6 746-1 730-1 714 Redovisat resultat före skatt 35 683 30 625 7 758 7 737 Skatt enligt gällande skattesats (22%) -7 850-6 738-1 707-1 702 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader: Övriga ej avdragsgilla kostnader -24-15 -24-15 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 1 6 1 3 Redovisad skattekostnad -7 874-6 746-1 730-1 714 Not 13 Fallrätter, ledningsrätter och andra nyttjanderätter Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 100 100 100 100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 100 100 100 100 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 0 0 Redovisat värde 100 100 100 100 Not 14 Byggnader och mark Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 29 803 29 803 29 803 29 803 Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 29 803 29 803 29 803 29 803 Ingående ackumulerade avskrivningar -19 579-18 829-19 579-18 829 Årets avskrivningar -764-750 -764-750 Utgående ackumulerade avskrivningar -20 343-19 579-20 343-19 579 Redovisat värde 9 460 10 224 9 460 10 224 Not 15 Elproduktionsanläggning Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 100 100 100 100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 100 100 100 100 Ingående ackumulerade avskrivningar -80-76 -80-76 Årets avskrivningar -4-4 -4-4 Utgående ackumulerade avskrivningar -84-80 -84-80 Redovisat värde 16 20 16 20 Not 16 Eldistributionsanläggning Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 259 458 256 794 259 458 256 794 Inköp 38 220 2 664 38 220 2 664 Försäljningar/utrangeringar -3 447-3 447 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 294 231 259 458 294 231 259 458 Ingående ackumulerade avskrivningar -146 813-137 213-146 813-137 213 Årets avskrivningar -9 684-9 600-9 684-9 600 Försäljningar/utrangeringar 3 447 3 447 Utgående ackumulerade avskrivningar -153 050-146 813-153 050-146 813 Redovisat värde 141 181 112 645 141 181 112 645 Not 17 Fjärrvärmeanläggning Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 338 112 328 930 338 112 328 930 Inköp 2 814 9 922 2 814 9 922 Försäljningar/utrangeringar -740-740 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 340 926 338 112 340 926 338 112 Ingående ackumulerade avskrivningar -122 983-111 115-122 983-111 115 Försäljningar/utrangeringar 740 740 Årets avskrivningar -12 747-12 608-12 747-12 608 Utgående ackumulerade avskrivningar -135 730-122 983-135 730-122 983 Redovisat värde 205 196 215 129 205 196 215 129 Not 18 Gatubelysningsanläggningar Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 7 500 7 500 7 500 7 500 Inköp 11 596 11 596 Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 19 096 7 500 19 096 7 500 Ingående ackumulerade avskrivningar -7 500-7 500-7 500-7 500 Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar -2-2 Utgående ackumulerade avskrivningar -7 502-7 500-7 502-7 500 Redovisat värde 11 594 0 11 594 0 Not 19 Externa dataanläggningar Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 108 438 96 853 108 438 96 853 Inköp 14 457 11 585 14 457 11 585 Försäljningar/utrangeringar -2 617-2 617 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 120 278 108 438 120 278 108 439 Ingående ackumulerade avskrivningar -54 844-50 173-54 844-50 173 Försäljningar/utrangeringar 1 126 1 126 Årets avskrivningar -4 501-4 671-4 501-4 671 Utgående ackumulerade avskrivningar -58 219-54 844-58 219-54 844 Redovisat värde 62 059 53 594 62 059 53 594 30 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 31

NOTER NOTER Not 20 Inventarier, verktyg och fordon Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 15 027 15 347 15 027 15 347 Inköp 548 780 548 780 Försäljningar/utrangeringar -59-1 100-59 -1 100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 15 516 15 027 15 516 15 027 Ingående ackumulerade avskrivningar -12 988-13 037-12 988-13 037 Försäljningar/utrangeringar 59 1 100 59 1 100 Årets avskrivningar -989-1 051-989 -1 051 Utgående ackumulerade avskrivningar -13 918-12 988-13 918-12 988 Redovisat värde 1 598 2 039 1 598 2 039 Not 21 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 53 692 20 923 53 692 20 923 Inköp 50 299 47 297 50 299 47 297 Omklassificeringar -41 538-14 528-41 538-14 528 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 62 453 53 692 62 453 53 692 Redovisat värde 62 453 53 692 62 453 53 692 Not 22 Andelar i koncernföretag Moderföretaget 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 100 100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 100 100 Redovisat värde 100 100 Andel, % Antal Redovisat värde Dotterföretag Org nr Säte kapital (röster) andelar 2017 2016 VänerEl AB 556526-2655 Mariestad 100,0 (100,0) 1 000 100 100 100 100 Not 23 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 898 1 898 1 898 1 898 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 898 1 898 1 898 1 898 Redovisat värde 1 898 1 898 1 898 1 898 I koncernens redovisning Andel, % Justerat EK / Redovisat värde Intresseföretag Org nr Säte kapital (röster) Årets resultat 2017 2016 Direkt ägda Katrinefors Kraftvärme AB 556533-4611 Mariestad 50,0 (50,0) 9 126 / 2 250 250 FastBit AB 556592-2548 Skara 33,3 (33,3) 10 990 / 2 445 1 648 1 648 1 898 1 898 I moderföretagets redovisning Andel, % Justerat EK / Redovisat värde Intresseföretag Org nr Säte kapital (röster) Årets resultat 2017 2016 Katrinefors Kraftvärme AB 556533-4611 Mariestad 50,0 (50,0) 9 126 / 2 250 250 FastBit AB 556592-2548 Skara 33,3 (33,3) 10 990 / 2 445 1 648 1 648 1 898 1 898 Not 24 Fordringar hos intresseföretag Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade fordringar 20 950 20 950 20 950 20 950 Utlåning Utgående ackumulerade fordringar 20 950 20 950 20 950 20 950 Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 169 169 168 168 Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 169 169 168 168 Redovisat värde 169 169 168 168 Företag 2017 2016 2017 2016 Sinfra (fd VÄRMEK) 15 15 15 15 Medflyttarakademin 5 5 5 5 Lokalkraft (LEV-Nära Ekonomisk förening) 1 1 Net West 143 143 143 143 Töreboda Biogasförening 5 5 5 5 169 169 168 168 Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Upplupna intäkter 357 433 357 433 Förutbetalda försäkringar 439 543 439 543 Fordran skatteverket på energiskatt 19 978 19 978 Förutbetald levfaktura 1 492 1 492 Övriga poster 2 377 2 197 2 375 2 168 Redovisat värde 4 684 4 151 4 682 4 122 Not 27 Obeskattade reserver Moderföretaget 2017 2016 Ackumulerade överavskrivningar 194 477 166 552 Redovisat värde 194 477 166 552 I obeskattade reserver ingår 22 % uppskjuten skatt. Not 28 Uppskjuten skatteskuld Koncernen 2017 2016 Temporär Uppskjuten Uppskjuten Temporär Uppskjuten Uppskjuten skillnad fordran skuld skillnad fordran skuld Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar 42 785 36 641 Redovisat värde 0 0 42 785 0 0 36 641 Not 29 Långfristiga skulder Koncernen Moderföretaget Förfallotidpunkt från balansdagen: 2017 2016 2017 2016 Mellan 1 och 5 år 35 970 35 970 35 970 35 970 Senare än 5 år 280 880 258 729 280 880 258 729 Redovisat värde 316 850 294 699 316 850 294 699 Not 30 Koncernkonto Mariestads kommun Per 171231 redovisas en skuld på koncernkonto Mariestads kommun uppgående till - 9 863 tkr för moderbolaget. Not 31 Övriga skulder Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Moms 3 901 4 224 3 536 3 489 Källskatt 605 538 605 538 Elskatt 2 484 2 122 1 Skuld AÖS 2 078 3 677 2 078 3 677 Övriga skulder/fordringar 22-41 22-41 Redovisat värde 9 090 10 520 6 242 7 663 Redovisat värde 20 950 20 950 20 950 20 950 32 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 33

NOTER NOTER Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter 1 561 1 378 1 561 1 378 Upplupna räntekostnader/borgensavgifter 65 259 65 259 Upplupen löne- och fastighetsskatt 573 495 573 495 Upplupen arbetsgivaravgift 636 568 636 568 Skuld skatteverket på energiskatt 32 979 32 Förutbetalda intäkter 169 206 169 206 Intrångsersättning Naturvårdsverket 1 850 1 850 Övriga poster 985 208 977 193 Redovisat värde 5 871 4 093 5 863 3 099 Not 33 Övriga poster som inte påverkar kassaflödet Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Avsättning till pensioner -106-374 -106-374 Summa -106-374 -106-374 Not 34 Inköp och försäljning mellan koncernföretag VänerEnergi AB har under året koncerninternt sålt tjänster för 1 580 tkr (1 518). Not 35 Koncernuppgifter Moderföretaget har ett helägt dotterföretag, VänerEl AB, org. nr. 556526-2655 med säte i Mariestad. Koncernredovisning avges avseende VänerEnergi AB som moderbolag till VänerEl AB. Not 36 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Koncernen Moderföretaget 2017 2016 2017 2016 Ställda säkerheter Pantsättning av aktier i Katrinefors Kraftvärme AB 250 250 Eventualförpliktelser inga inga inga inga Not 37 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Några väsentliga händelser som påverkar bolaget har ej inträffat. Not 38 Definiton av nyckeltal JUSTERAT EGET KAPITAL Eget kapital som justerats för utdelning + 78 % av obeskattade reserver. SOLIDITET Justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av justerat eget kapital. AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL Resultat efter finansiella intäkter i procent av balansomslutningen. 34 Årsredovisning VänerEnergi 2014 Årsredovisning VänerEnergi 2014 35

REVISIONSBERÄTTELSE 36 Årsredovisning VänerEnergi 2014 GRANSKNINGSRAPPORT Årsredovisning VänerEnergi 2014 37

GRANSKNINGSRAPPORT 38 Årsredovisning VänerEnergi 2014

Box 102, 542 21 Mariestad Besöksadress: Strandvägen 22 Telefon: 0501-637 00 E-post: info@vanerenergi.se

Årsredovisning 2017

Innehåll VD har ordet 4 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Kassaflödesanalys 15 Notanteckningar 16 Femårsöversikt 24 Revisionsberättelse 26 Granskningsrapport 28

ILLUSTRATION:MURMAN ARKITEKTER FOTO: ANNA O FOTO: STEFAN SVENSSON Att sponsra och samarbeta med tre av Mariestads idrottsföreningar är ett sätt för Mariehus att bidra till stadens utveckling. Ombyggnationen av Ärlan 3 är ett bevis på Mariehus engagemang för att utveckla Mariestad. (Ritningen är ett skissförslag.)»vår ambition är att skapa liv och rörelse genom fler invånare i centrum.«vd har ordet Uttrycket»Tillsammans utvecklar vi Mariestad«myntades inför ombyggnaden av Ärlan 3 i centrala Mariestad. Vi ville försöka fånga vad som är viktigt med Mariehus engagemang, och vilka drivkrafter som behövs för att bidra till att utveckla Mariestad som ort. Svaret var lika enkelt som givet: Alla behövs och är lika viktiga för att lyckas med resan. Vi fastighetsägare bygger och utvecklar bostäder och lokaler, politikerna skapar förutsättningarna, näringsidkarna bedriver verksamhet och invånarna skapar ett levande samhälle genom att handla lokalt och delta i olika aktiviteter. Ett levande centrum När det gäller Ärlan 3 och senare även förvärvet av Knallenhuset är detta samspel särskilt viktigt. Mariehus ambition är att vara med och utveckla den centrumnära handeln och att samtidigt skapa liv och rörelse genom fler invånare i centrum. Som sagt, tillsammans utvecklar vi Mariestad; fler människor i rörelse ger mer köpkraft, vilket ger ökad omsättning i butikerna. Det ger i sin tur fler butiker, vilket i förlängningen innebär en attraktivare stad med ökat antal invånare och besökare. Även planerna på att bygga Eken 2 är en del i utvecklingen av Mariestad, och ett exempel på Mariehus ambition att vara en stark aktör både när det gäller bostadsförsörjningsbehov och stadsutveckling. I det sistnämnda ligger vikten av att tillföra god arkitektur, inte minst gestaltning i det offentliga rummet. Eken 2 kommer att bli ett utmärkt tillskott till faunan av vackra hus i Mariestad. Under 2017 förvärvades även kontorsfastigheten Lejonet 9 som planeras byggas om till 24 lägenheter. Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplanen redovisar hur Mariehus bidrar till att uppfylla Mariestads kommuns bostadsförsörjningsprogram. Planen, som sträcker sig fram till 2025, innehåller konkreta mål och aktiviteter för att producera bostäder i hela kommunen, såväl i centralorten som i kransorterna. Målet är att Mariehus ska skapa i genomsnitt 100 nyproducerade lägenheter per år fram till 2025, varav minst 10 procent ska byggas i kransorterna. Förutsättningen för målets fortlevnad är att varje slutfört projekt hyrs ut till minst 80 procent. Miljö och kvalitet Mariehus har haft certifieringssystem för miljö respektive kvalitet sedan 2003. Under 2017 genomfördes en större revidering av systemet till följd av ny standard. För Mariehus är miljöfrågorna ytterst viktiga. I våra kommande byggprojekt kommer vi därför att höja ambitionsnivån ytterligare när det gäller miljöbyggnad. Socialt engagemang För Mariehus är det viktigt att ta ett stort samhällsansvar och skapa goda livsmiljöer för människor oavsett ekonomiska förutsättningar. I detta ingår att arbeta med våra hyresgäster utifrån social hållbarhet, bland annat genom att motverka utanförskap och förebygga att ungdomar hamnar snett i samhället. Mariehus och Mariestads kommun har mycket att vinna på att motverka att barn och ungdomar hamnar i riskzonen för utanförskap, bland annat med tanke på minskad kriminalitet och skadegörelse. En effektiv metod för att fånga upp ungdomar i en meningsfull verksamhet är att verka via föreningslivet. Mariehus har därför inlett ett samarbete med tre idrottsföreningar för att skapa arbetssätt och anläggningar som sänker trösklarna in till föreningslivet. Nöjd kund Under 2017 redovisades den senaste kundenkäten. Den visar att våra hyresgäster är mycket nöjda med såväl service som boendekvalitet. I en jämförelse har Mariehus dessutom nöjdare kunder än genomsnittet av fastighetsägarna i mätningen, som genomförs av AktivBo. I siffror kan vi konstatera att 84 procent av våra kunder är nöjda med servicen och 78 procent med boendekvaliteten. Jari Lalli, vd 4 5

FOTO: ANNA O Ombyggnationen av Ärlan 3 startade under vintern och färdigställs under 2018. 324 lägenheter i kvarteret Humlan 1 4 får nya badrum i ett projekt som startade i mars 2017. Förvaltningsberättelse Mariehus Fastigheter AB Fastighetsförvaltning Ägare och verksamhet Styrelsen och verkställande direktören för MARIEHUS FASTIGHETER AB (orgnr 556416-9323) får härmed avge följande berättelse över verksamheten 2017, bolagets 27:e verksamhetsår. Bolaget är helägt av Mariestads kommun. Bolaget är i sin tur moderbolag till Mariehus AB (orgnr 556672-7714) och AB Stadens Hus i Mariestad (orgnr 556659-5962). Samtliga bolag har sitt säte i Mariestad. Bolagets verksamhet avser fastighetsförvaltning. Koncernstruktur Bolaget är moderbolag i en koncern, se not 13. Styrelse och verkställande direktör Styrelsen, som är utsedd av kommunfullmäktige i Mariestad, har under verksamhetsåret hållit sex protokollförda sammanträden och har bestått av följande ledamöter och suppleanter: Ordinarie ledamöter Ordförande Erik Ekblom (M), Anders Johansson (C), John-Gunnar Nilsson (M), Johan Gotthardsson (L), Håkan Fernström (S), Linnéa Wall (S) och vice ordförande Therese Weckström (S). Suppleanter Johan Magnusson (M), Ingemar Carlström (M), Sune B Jansson (C), Joel Magnusson (KD), Lars-Göran Kvist (S), Marina Smedberg (S) och Marianne Johansson (S). Personalrepresentanter Ordinarie: Jonathan Micheletti (Fastighetsanställdas förbund) Suppleant: Keijo Pollari (Fastighetsanställdas förbund) Verkställande direktör Jari Lalli Revisorer Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Mattias Bygghammar, huvudansvarig och auktoriserad revisor Lekmannarevisorer Ordinarie: Lennart Ström Suppleant: Björn Andersson Organisationsanslutning Bolaget är anslutet till Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), arbetsgivarorganisationen Fastigo och inköpsorganisationen Husbyggnadsvaror (HBV). Firmatecknare Förutom styrelsen i sin helhet även ordförande Erik Ekblom, vice ordförande Therese Weckström samt vd Jari Lalli, två i förening. Humlan 1, 2 och 4 Badrumsrenoveringen i 324 lägenheter i kv Humlan 1 4 startades i mars 2017 och har löpt på som planerat under året. Renoveringen genomförs som en totalentreprenad tillsammans med Stenmarks Bygg. Renoveringen omfattar nya badrum, nya vatten- och avloppsstammar samt ventilbyte i källargångar. I samband med renoveringen sätts det även in mätning för rumstemperatur och varmvattenförbrukning i samtliga lägenheter. Renoveringen beräknas vara klar under april 2018. Ärlan 3 Arbetet med ombyggnationen på fastigheten Ärlan 3 startades under 2017. Projektet genomförs som en samverkansentreprenad (partnering) med Stenmarks Bygg. Ärlan 3 består idag av tomma kontorslokaler på plan 1 4. Dessa kommer att byggas om till attraktiva bostäder mitt i centrum. En central fråga som har krävt mycket arbete är gestaltningen av fasaderna, framför allt mot Nya Torget och gågatan. Fastigheten har stora arkitektoniska värden både när det gäller materialval och den yttre gestaltningen. Dessa ska beaktas vid en ombyggnation. Det förslag som har arbetats fram genom en lång process innefattar bland annat nya balkonger, takkupor och skärmtak över butikerna. Bostäderna kommer i huvudsak att designas som yteffektiva 2:or och 3:or. Projekteringsarbetet har pågått under hösten och bygglov lämnades in i december 2017. Byggstart beräknas till februari 2018 och bostäderna beräknas stå klara i december 2018. Eken 2 Nybyggnadsprojektet Eken 2 sattes igång under 2017 och planeras omfatta cirka 40 lägenheter. Även detta projekt ska genomföras som en samverkansentreprenad (partnering) med Stenmarks Bygg. Bostäderna kommer i huvudsak att designas som yteffektiva 2:or och 3:or. Gestaltningen av huset ska i stor utsträckning knyta an till kringliggande byggnader, och är tänkt att byggas i limträstomme. Planerad byggstart är våren 2018 och projektet beräknas vara färdigställt hösten 2019. Ett förhållande avseende transaktion med närstående finns mellan Stenmarks Bygg AB och Jari Lalli, vd Mariehus. 6 7

Ekonomi Fastighetsvärden På uppdrag av bolaget har NAI Svefa genomfört en extern marknadsvärdering av alla fastigheter per årsskiftet 2017 2018. Syftet är att bedöma fastigheternas marknadsvärde. Med en fastighets marknadsvärde avses det sannolika priset vid en försäljning vid en viss tidpunkt. Det verkliga värdet har fastställts med en kombinerad tillämpning av ortsprismetod och avkastningsmetod. Ortsprismetoden innebär att värderingsobjektet jämförs med liknande sålda fastigheter. Avkastningsmetoden innebär att fastighetsinnehavets förväntade betalningsströmmar och restvärde nuvärdesberäknas med en kalkylränta. Denna ränta baseras på de direktavkastningskrav som kan härledas från ortsprismetoden. Det sammanlagda marknadsvärdet för hela beståndet är 1 258 750 tkr (1 118 700 tkr för 2016), varav för moderbolaget 1 180 750 tkr (1 034 700 tkr för 2016). Det totala marknadsvärdet för Mariehus fastigheter är 1,26 miljarder kronor. Förväntad utveckling, väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Vårt mål är att driva verksamheten långsiktigt med ökad kundnöjdhet. Detta genom att skapa förutsättningar för att bo bra i livets alla faser. Vi har på senare år haft en stabil uthyrningssituation. Risken för att inte uppnå intäktsmålet för kommande år bedöms därför som liten. Genom köpet av centrumfastigheten Ärlan 3, som under 2018 byggs om till lägenheter, hoppas vi kunna bidra till utvecklingen av ett levande centrum i Mariestad. Övriga pågående projekt, exempelvis nyproduktionen av centrala lägenheter och ombyggnaden av kontorsfastigheten Lejonet 9 till lägenheter, tror vi kommer att stärka vårt varumärke ytterligare. Att minska kostnaderna genom ökad effektivitet är viktigt, liksom att utveckla våra fastigheter. Vi bedömer FOTO: ANNA O att en kombination av dessa faktorer kommer att märkas i goda resultat framöver. Under 2018 kommer en fusion med dotterbolaget Mariehus AB att genomföras. Räntekostnaderna är en av de enskilt största kostnaderna för bolaget. Den långsiktiga lönsamheten påverkas därför av ränteutvecklingen på den finansiella marknaden. Hanteringen av finansiella risker regleras av finanspolicyn som årligen uppdateras och fastställs av styrelsen. Finanspolicyn anger riktlinjer och regler för hur finansverksamheten ska bedrivas. Positivt är att det låga ränteläget förväntas hålla i sig även under nästkommande år. Säkringsdokumentation Bolaget vill begränsa riskerna med rörlig ränta. Därför sker räntesäkring genom ränteswappar. Detta innebär att bolaget betalar en fast ränta och erhåller Stibor 3 månader. Räntesäkringen överensstämmer med målet att hålla räntekostnaden jämn och stabil över tid. Bolaget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag, genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Ränta från säkringsinstrumenten redovisas löpande i resultaträkningen som del av räntekostnaden. Utestående ränteswapavtal uppgick till 187 800 tkr/ 628 804 tkr av den säkrade posten. Marknadsvärde avseende ränteswappar uppgick på balansdagen till -23 744 tkr. En ränteswap på 40 miljoner kronor har under året lösts med en förlust på 5 403 tkr. Taxeringsvärden Taxeringsvärdet för moderbolagets fastigheter uppgår till 717 618 tkr, (675 238 tkr) och för AB Stadens hus fastighet är taxeringsvärdet 31 548 tkr (31 548 tkr). Försäkringar Fastigheterna och inventarierna är fullvärdesförsäkrade. Bilar och transportmedel är försäkrade enligt gällande bestämmelser. Förslag till vinstdisposition Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserade vinstmedel 52 265 171 kr Årets vinst 13 168 510 kr 65 433 681 kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Ingen utdelning till aktieägarna 65 433 681 kronor balanseras i ny räkning Resultat Resultatet av bolagets verksamhet under 2017, samt dess ställning vid årets slut, framgår av nedanstående resultat- och balansräkning jämte kassaflödesanalys och notanteckningar. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Ekonomisk översikt 2017 2016 2015 2014 2013 Nettoomsättning tkr 43 874 42 580 39 859 35 886 32 113 Balansomslutning tkr 722 529 707 622 658 156 544 436 503 013 Soliditet moderbolaget % 10,2 8,9 8,7 9,5 8,9 Soliditet moderbolag justerad % 47,4 42,4 44,1 49,1 62,4 Soliditet koncernen % 13,0 11,8 11,1 11,8 10,8 Belåningsgrad % 53,2 61,1 62,4 57,6 63,8 Medelhyra bostäder kr/m 2 967 926 914 883 879 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 25. Moderföretagets förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Övrigt fritt Summa Aktiekapital Reservfond eget kapital eget kapital Eget kapital 2015.12.31 3 042 5 203 45 307 53 552 Årets resultat 6 959 6 959 Eget kapital 2016.12.31 3 042 5 203 52 266 60 511 Årets resultat 13 169 13 169 Eget kapital 2017.12.31 3 042 5 203 65 435 73 680 8 9

FOTO: ANNA O På Lindebäcksvägen har problem med mossa lösts med en tryckluftsbaserad behandling. Förvaltningsberättelse Koncernen Fastighetsförvaltning Insekten 20 22 Under 2016 påbörjades ett arbete med att byta stam- och slingventiler samt termostater på radiatorer. Det arbetet färdigställdes under september 2017. Åtgärderna förväntas ge en jämnare fördelning av värmen i lägenheterna, vilket på sikt ska ge hyresgästerna bättre inomhusmiljö. Anledningen till åtgärderna är att vi under många års tid haft problem med låg och ojämn temperatur i lägenheterna. Problemet beror till stor del på att området har två olika värmesystem. Det är både 1-rörssystem och 2-rörssystem i samma värmesystem, vilket innebär att de lägenheter som är längst bort från undercentralen får ojämn och för lite värme till sina radiatorer. Alen 2 På fastigheterna vid Mariagatan har Mariehus utfört separering av dagvatten från spillvatten samt anslutande VA-arbeten. Arbetet har genomförts efter föreläggande från kommunen. Separeringen är ett led i kommunens arbete för att minska trycket på reningsverket. Prästkragen Infarten och parkeringsplatserna utanför Vasavägen 1 3 har asfalterats eftersom det var 40 år sedan det gjordes senast. Ytorna har genom åren grävts upp vid ett flertal tillfällen för exempelvis fjärrvärme- och avlopps arbeten. Det har medfört ojämnheter där det under vinterhalvåret blivit stora vattensamlingar och isiga ytor. Kostnaden för åtgärden var 346 tkr. 70-årsjubileet firades med 70 meter tårta i stadshusets foajé. Insekten och Guldsmeden Vi har haft problem med mossa på taken, vilket gjort att det ramlat ned mossa på balkongerna. Även stuprör och hängrännor har varit fulla av mossa. För att åtgärda detta valde vi en metod som innebär att man blåser med högtryckluft och sedan behandlar taken med Grön-Fi-metoden. Fördelen med att använda luft i stället för vatten är att man slipper nedsmutsning av fasader och balkonger. Kostnaden för åtgärden var 716 tkr. OVK (Obligatorisk ventilationskontroll) De OVK-besiktningar och den översyn av ventilationsanläggningar som sattes igång under 2015 färdigställdes under 2017. Samtliga fastigheter är nu OVK-besiktigade och godkända. Förbrukningsuppgifter och kostnader Fjärrvärme Vi har fjärrvärme i vårt bestånd. Under 2017 förbrukades 15 417 MWh och för det betalade vi 10 589 tkr (inklusive moms). Det ger ett pris på 0,69 kr/kwh och en förbrukning per m 2 på 116,24 kwh/m 2. Vatten Under året har vi förbrukat 161 925 m 3 vatten till en total kostnad av 5 040 tkr. Kostnaden består av en rörlig avgift på 20,30 kr/m 3, lägenhetsavgifter på 857 kr/lgh, en fast avgift per mätare på 2 520 kr/år och en dagvatten avgift på 481 kr per påbörjad 1000 m 2 tomtyta (inklusive moms). Det ger ett pris på 31,13 kr/m 3 och en vattenförbrukning på 1,22 m 3 /m 2. El Under 2017 har vi förbrukat 1 843 984 kwh för el till FOTO: ERIC SVENSSON allmänna utrymmen, till en total kostnad av 2 508 tkr. Det ger ett pris på 1,36 kr/kwh (elhandel+nätavgift+ certifikat+moms) och en förbrukning på 13,9 kwh/m 2. Miljö- och kvalitetsarbete För att kunna uppgradera till de nya standarderna ISO 9001 2015 och ISO 14001 2015 hölls en uppgraderingsrevision under 2017. Den två och en halv dag långa revisionen gick bra vi fick fem mindre avvikelser men dessa, bedömde revisorn, stod inte i vägen för uppgradering. Revisorns bedömning löd:»trots att mindre avvikelser konstaterats bedöms ledningssystemet vara tillräckligt infört.«exempel på utvecklingsområden är våra olika intressenters krav och påverkan på verksamhetssystemet. Vi behöver också få ännu bättre rutiner, och tydliggöra hur vi uppfyller lagar och regler via våra rutiner och de dokument vi har som stöd. Vi ser fram emot ett nytt och intressant år med fortsatt arbete för ett förbättrat ledningssystem som stöd och hjälp i vårt arbete, så att vi så långt som möjligt kan leva upp till våra intressenters förväntningar på oss. Marknad Uthyrning Antalet lediga lägenheter har varit fortsatt lågt under året, bortsett från vakanser som uppstått vid våra badrumsrenoveringar på Södra vägen och Drottnings Kristinas väg. Mariehus samarbete med socialtjänsten har varit gott under året och har inneburit regelbundna träffar. Integrationen har tilldelats nio lägenheter. Varje familj som flyttar in i någon av våra lägenheter får en introduktion/filmvisning tillsammans med tolk om hur man lever och bor hos Mariehus. Under året har 269 avflyttningsbesiktningar gjorts, varav 64 var internomflyttningar och två var avhysningar på grund av obetalda hyror. Fastighetsbestånd Nya fastigheter i vårt bestånd är Lejonet 9 (Karlagatan 3), med 13 lägenheter och tre lokaler, samt Ärlan 3 (Österlånggatan 10) med sju lokaler. Koncernens förändringar i eget kapital Marknad Under året har en rad marknadsinsatser gjorts, bland annat dessa: En kundundersökning genomfördes i samarbete med Aktiv Bo. Utvärderingen visade bland annat att 84 procent av dem som svarade är nöjda som hyresgäster hos Mariehus. Svarsfrekvensen i utvärderingen var 61 procent. Årets Bomässa gick av stapeln i februari månad och som vanligt var Mariehus representerade. Företagets nya logga presenterades och togs i bruk i maj månad. En presentation av företaget och vårt fastighetsbestånd skickades till alla som bor i Mariestads eller Skövde kommun och som under året fyllde 65 år. I presentationen ingick ett erbjudande om att inför framtida behov skriva in sig i vår bostadskö. Under året skickades två nummer av vår kundtidning ut till samtliga hyresgäster. Mariehus firade sin 70-årsdag med att bjuda alla Mariestadsbor på 70 meter tårta. Tårtan avnjöts i kommunhusets cafeteria. Ekonomi Hyresförhandlingar 2017 var andra året i en tvåårsöverenskommelse med Hyresgästföreningen. Hyreshöjningarna var för bostäder 0,7 procent, för lokaler utan index 2 procent och för garage/parkeringsplatser fem kronor per månad. Höjningarna gällde från och med 1 januari 2017. Likviditet och finansiering i koncernen Den 31 december 2017 uppgick koncernkonto hos kommunen till 62 769 tkr. En avgift ska erläggas för kommunala borgensåtaganden. För 2017 var den 0,6 procent av utnyttjad borgen, vilket betyder 2 243 tkr i avgift för Mariehus Fastigheter AB. Avgiften för AB Stadens Hus var 174 tkr. Låneskulden uppgår till 657 615 tkr (661 286 tkr) med en snittränta på 1,76 procent (2,31 procent) exklusive borgensavgift. Annat eget kapital Balanserad Totalt Aktiekapital Reservfond vinst m m eget kapital Eget kapital 2015.12.31 3 042 5 203 73 596 81 841 Årets resultat 11 442 11 442 Eget kapital 2016.12.31 3 042 5 203 85 037 93 282 Årets resultat 11 509 11 509 Eget kapital 2017.12.31 3 042 5 203 96 546 104 791 10 11

Resultaträkning Not Koncernen Moderbolaget Verksamhetsåret 2017.01.01 2017.12.31 i Tkr 2017 2016 2017 2016 Rörelsens intäkter 1 Hyresintäkter 2 119 908 110 110 41 600 41 300 Övriga intäkter 3 996 2 613 2 274 1 280 123 904 112 723 43 874 42 580 Rörelsens kostnader 1 Material -2 785-2 825 0-30 Tjänster -15 004-15 075 0 0 Taxebundna kostnader -10 593-9 925-53 -58 Uppvärmning -10 819-10 033 0 0 Fastighetsskatt 3-2 307-2 242-1 992-1 926 Övriga kostnader -9 931-10 483-1 754-2 042 Personalkostnader 4-15 604-15 068 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar 5-7 -20 976-21 700-18 020-18 730-88 019-87 351-21 819-22 786 Rörelseresultat 35 885 25 372 22 055 19 794 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 8 454 266 134 109 Räntekostnader 9-21 166-15 806-21 074-15 680-20 712-15 540-20 940-15 571 Resultat efter finansiella poster 15 173 9 832 1 115 4 223 Bokslutsdispositioner 10 0 0 16 264 0 Skatt 11-3 664 1 610-4 210 2 736 Årets resultat 11 509 11 442 13 169 6 959 Balansräkning Not Koncernen Moderbolaget Tillgångar 2017.12.31 2016.12.31 2017.12.31 2016.12.31 Anläggningstillgångar 1 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 5 669 698 686 496 608 628 624 425 Vindkraft 6 24 072 25 536 19 635 20 845 Maskiner och inventarier 7 2 069 1 862 0 0 Pågående projekt 12 43 303 1 220 43 303 1 168 739 142 715 114 671 566 646 438 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag 13 0 0 11 350 11 350 Fordran hos koncernföretag 14 0 0 6 926 7 926 Aktier och andelar 15 325 325 325 325 Långfristiga fordringar 16 51 51 0 0 Uppskjuten skattefordran 19 190 1011 24 809 566 1 387 18 625 20 410 Summa anläggningstillgångar 739 708 716 501 690 191 666 848 Omsättningstillgångar 1 Varulager Lager elcertifikat vindkraft 468 112 398 95 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 498 734 0 32 Fordran hos koncernföretag 0 0 13 875 1 039 Skattefordran 3 006 1 411 1 602 820 Övriga fordringar 532 2 472 339 2 101 Förutbet kostnader och upplupna intäkter 1 657 1 502 874 850 Fordringar hos Mariestads kommun 17 62 769 68 823 15 146 34 029 68 462 74 942 31 836 38 871 Bank 196 1 918 104 1 808 Summa omsättningstillgångar 69 126 76 972 32 338 40 774 Summa tillgångar 808 834 793 473 722 529 707 622 12 13

Balansräkning fortsättning Not Koncernen Moderbolaget Eget kaptital och skulder 2017.12.31 2016.12.31 2017.12.31 2016.12.31 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 3 042 3 042 3 042 3 042 Bundna reserver/reservfond 5 203 5 203 5 203 5 203 8 245 8 245 8 245 8 245 Fritt eget kapital Fria reserver/balanserat resultat 85 037 73 595 52 266 45 307 Årets resultat 11 509 11 442 13 169 6 959 96 546 85 037 65 435 52 266 Summa eget kapital 104 791 93 282 73 680 60 511 Kassaflödesanalys Koncernen Moderbolaget Per 2017.12.31 i Tkr 2017 2016 2017 2016 Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 35 885 25 372 22 055 19 794 Avskrivningar 20 976 21 700 18 020 18 730 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 0 0 56 861 47 072 40 075 38 524 Erhållen ränta 454 266 134 109 Erlagd ränta -21 166-15 806-21 074-15 680 Betald inkomstskatt -2 580-3 013-842 -1 870 33 569 28 519 18 293 21 083 Obeskattade reserver 18 0 0 0 3 389 Avsättningar Avsättningar för skatter 19 10 313 7 892 7 166 3 740 10 313 7 892 7 166 3 740 Ökning (-) / Minskning (+) varulager -356 926-303 652 Ökning (-) / Minskning (+) kundfordringar 236-337 32 0 Ökning (-) / Minskning (+) övr kortfr fordringar 7 837 37 917 20 620 42 073 Ökning (+) / Minskning (-) leverantörsskulder 2 805-807 2 541-1 637 Minskning (-) / Ökning (+) övr kortfr rörelseskulder 520 4 276-50 -32 Kassaflöde från den löpande verksamheten 44 611 70 494 41 133 62 139 Långfristiga skulder 20 Fastighetslån 21 657 615 657 811 628 115 627 164 657 615 657 811 628 115 627 164 Kortfristiga skulder Kortfristig del av fastighetslån 1 835 3 475 689 2 329 Leverantörsskulder 18 647 15 842 11 362 8 819 Aktuell skatteskuld 0 58 0 0 Skulder till koncernföretag 0 0 0 0 Övriga kortfristiga skulder 652 696 0 103 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 14 981 14 417 1 517 1 567 36 115 34 488 13 568 12 818 Summa skulder och eget kapital 808 834 793 473 722 529 707 622 Investeringsverksamheten Investeringar i finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 Investeringar i materiella anläggningstillgångar -45 056-112 263-43 148-105 624 Sålda/utrangerade materiella anläggningstillgångar 559 439 0 0 Avyttring/amorteringar övr finansiella anl.tillgångar 0 15 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -44 497-111 809-43 148-105 624 Finansieringsverksamheten Förändring långfristiga lån -196 45 025 951 46 171 Minskning (-) / Ökning (+) kortfr finansiella skulder -1 640-2 000-1 640-2 090 Erhållet koncernbidrag 0 0 0 0 Lån till koncernföretag 0 0 1 000 1 100 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 836 43 025 311 45 181 Årets kassaflöde -1 722 1 710-1 704 1 696 Likvida medel vid årets början 1 918 208 1 808 112 Likvida medel vid årets slut 196 1 918 104 1 808 14 15

Notanteckningar (Tkr) 1 - Redovisningsprinciper Intäkter omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp baseras på hur det redovisade värdet för motsvarande Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo- Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit som beräknas inflyta. tillgång eller skuld förväntas återvinnas respektive visningslagen och enligt. Bokföringsnämndens allmänna eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första regleras. Beloppen baseras på de skattesatser och råd BFNAR 2012:1 (K3). intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som redovisningstillgället till anskaffningsvärde med avdrag skatteregler som är beslutade före balansdagen och har erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. för eventuella nedskrivningar och med tillägg för eventu- inte nuvärdesberäknats. Anläggningstillgångar Hyresintäkter redovisas i den period uthyrningen avser. ella uppskrivningar. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar Leasing Värdering av finansiella skulder och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Finansiella skulder värderas till anskaffningsvärde. inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, förvärvet. inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter Dokumenterade säkringar av koncernens räntebind- Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som ning (säkringsredovisning) räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för kostnad linjärt över leasingperioden. Säkringsredovisning tillämpas för derivatinstrument som löpande underhåll och reparationer redovisas som ingår i ett dokumenterat säkringssamband. För att kostnader när de uppkommer. Varulager säkringsredovisning ska kunna tillämpas krävs att det Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffnings- finns en entydig koppling mellan säkringsinstrumentet Avskrivningar värdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkurans- och den säkrade posten. Det krävs också att säkringen Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjan- risk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först effektivt skyddar den risk som är avsedd att säkras, att deperiod eftersom det återspeglar den förväntade in- först ut- principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom effektiviteten löpande kan visas vara tillräckligt hög förbrukningen av tillgångens framtida ekonomiska fördelar. utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till genom effektivitetsmätningar och att säkringsdokumen- Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. deras aktuella plats och skick. tation har upprättats. Bedömningen om huruvida Byggnaderna består av ett antal komponenter med olika säkringsredovisning ska tillämpas görs vid ingången av nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och Ersättningar till anställda säkringsrelationen. Redovisning av värdeförändringen mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars Planer för vilka pensionspremier betalas redovisas som beror på vilken typ av säkring som ingåtts. nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna avgiftsbestämda vilket innebär att avgifterna kostnadsförs Bolaget använder ränteswappar för att ersätta upp- består av flera komponenter vars nyttjandeperiod varierar. i resultaträkningen. låning till rörlig ränta med fast ränta. Bolaget bedömer att säkringsrelationen är effektiv vilket innebär att det inte Följande komponenter ligger till grund Eventualförpliktelse sker någon redovisning av säkringsinstrumentet. för avskrivningen på: En eventualförpliktelse redovisas inom linjen när det finns: Byggnader En möjlig förpliktelse som härrör till följd av inträffade Säkringsredovisningens upphörande Stomme/grund 100 år händelser och vars förekomst endast kommer att Säkringsredovisningen avbryts om Stomkompletteringar/innerväggar 50 år bekräftas av en eller flera osäkra framtida händelser, säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses Värme/sanitet 50 år som inte helt ligger inom företagets kontroll, inträffar in, eller El 40 år eller uteblir, eller säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för Fasader 40-80 år En befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, säkringsredovisning. Fönster 40 år men som inte redovisas som skuld eller avsättning Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som Yttertak 40 år eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen. Ventilation 30 år kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller Transport (hiss) 30 år förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig Skatt Restpost 40 år tillförlitlighet. Skatt på årets resultat i resultaträkningen består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är inkomstskatt Vindkraftverk Värdering av finansiella tillgångar för innevarande räkenskapsår som avser årets skatteplik- Fundament 60 år Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfäl- tiga resultat och den del av tidigare räkenskapsårs Torn 20 år let till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transak- inkomstskatt som ännu inte har redovisats. Uppskjuten Generator 20 år tionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av skatt är inkomstskatt för skattepliktigt resultat avseende Rotor 20 år tillgången. framtida räkenskapsår till följd av tidigare transaktioner Vingar 20 år Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första eller händelser. Restpost 20 år redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet Uppskjuten skattefordran redovisas för avdragsgilla och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. temporära skillnader och för möjligheten att i framtiden Inventarier, verktyg och installation 5 år Kundfordringar och övriga fordringar som utgör använda skattemässiga underskottsavdrag. Värderingen 16 17

Koncernen Moderbolaget 2 - Hyresintäkter (Tkr) 2017.12.31 2016.12.31 2017.12.31 2016.12.31 Grundhyror 123 507 113 590 41 600 41 300 Hyresbortfall -3 599-3 480 0 0 Summa hyresintäkter, netto 119 908 110 110 41 600 41 300 3 - Fastighetsskatt Fastighetsskatt beskattningsår 2016 0 2 242 0 1 926 Fastighetsskatt beskattningsår 2017 2 307 0 1 992 0 4 - Personal Medelantal anställda och fördelning män/kvinnor Antal anställda totalt 30 29 0 0 Antal män 22 22 0 0 Antal kvinnor 8 7 0 0 Antal på Antal på balans- balans- Varav Varav Styrelseledamöter och ledande befattningshavare dagen dagen män män Styrelseledamöter 7 7 72% 72% Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare 5 2 60% 50% Löner och arvoden 10 482 10 119 0 0 varav för vd 1 054 878 0 0 Sociala avgifter enligt lag och avtal 4 509 4 327 0 0 (varav pensionskostnad) 1) 976 922 0 0 1) Av koncernens pensionskostnader avser 367 (329) företagets vd och styrelse. Koncernen Moderbolaget 5 - Byggnader och mark 2017.12.31 2016.12.31 2017.12.31 2016.12.31 Ingående anskaffningsvärde 881 029 720 589 815 330 660 644 Utförda om- och tillbyggnader 2 047 112 226 1 013 106 927 Årets fastighetsköp 0 48 214 0 48 214 Årets försäljning/utrangering 0 0 0-455 Utgående anskaffningsvärde 883 076 881 029 816 343 815 330 Ingående avskrivningar enligt plan -191 014-175 081-187 386-173 555 Årets avskrivningar enligt plan -18 845-15 933-16 810-14 001 Årets försäljning/utrangering 0 0 0 170 Utgående avskrivningar enligt plan -209 859-191 014-204 196-187 386 Ingående nedskrivningar -3 519 0-3 519 0 Årets nedskrivning 0-3 519 0-3 519 Utgående nedskrivningar -3 519-3 519-3 519-3 519 Restvärde enligt plan 669 698 686 496 608 628 624 425 Totala taxeringsvärden för fastigheterna 749 166 706 786 717 618 675 238 6- Vindkraft Ingående anskaffningsvärde 32 844 32 844 27 200 27 200 Utgående anskaffningsvärde 32 844 32 844 27 200 27 200 Ingående avskrivningar enligt plan -7 308-5 844-6 355-5 145 Årets avskrivningar enligt plan -1 464-1 464-1 210-1 210 Utgående avskrivningar enligt plan -8 772-7 308-7 565-6 355 Restvärde enligt plan 24 072 25 536 19 635 20 845 Styrelse Ordförandes arvode för verksamhetsåret uppgår till 61 242 kr. Övr ledamöters arvode för verksamhetsåret uppgår till 32 374 kr. 7 - Inventarier Ingående anskaffningsvärde 13 135 12 716 0 0 Årets investeringar 874 858 0 0 Årets försäljningar/utrangeringar -559-439 0 0 Utgående anskaffningsvärde 13 450 13 135 0 0 Verkställande direktör Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida är uppsägningstiden 24 månader. Vid uppsägning från verkställande direktören är uppsägningstiden 6 månader. Pensionsåldern är 65 år och pensionsrätten är samma som för övriga tjänstemän dvs enligt PFA-Fastigo. Ingående avskrivningar enligt plan -11 273-10 927 0 0 Justerade avskrivningar försäljningar/utrangeringar 559 439 0 0 Årets avskrivningar enligt plan -667-785 0 0 Utgående avskrivningar enligt plan -11 381-11 273 0 0 Restvärde enligt plan 2 069 1 862 0 0 8 - Ränteintäkter Ränteintäkter, koncernföretag 87 97 87 97 Ränteintäkter, Mariestads kommun 0 0 0 0 Ränteintäkter, övriga 367 169 47 12 454 266 134 109 9 -Räntekostnader Räntekostnader, koncernföretag -86-97 0 0 Räntekostnader, Mariestads kommun -2 241-2 266-2 241-2 266 Lösen ränteswap -5 402 0-5 402 0 Räntekostnader, övriga -13 436-13 443-13 431-13 414-21 165-15 806-21 074-15 680 18

Koncernen Moderbolaget 10 - Bokslutsdispositioner 2017.12.31 2016.12.31 2017.12.31 2016.12.31 Återföring periodiseringsfond 0 0 1 415 0 Återföring överavskrivning 0 0 1 974 0 Koncernbidrag 0 0 12 875 0 Summa bokslutsdispositioner 0 0 16 264 0 11 - Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad -459-1 408 0-149 Uppskjuten skatt -3 205 3 018-4 210 2 885-3 664 1 610-4 210 2 736 Koncernen Moderbolaget 18 - Obeskattade reserver 2017.12.31 2016.12.31 2017.12.31 2016.12.31 Ack avskrivningar utöver plan, byggnader 0 0 0 1 974 Periodiseringsfond (räkenskapsår 2015) 0 0 0 1 415 Summa obeskattade reserver 0 0 0 3 389 19 - Avsättning för skatter/uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatt avseende fastigheternas bokförda och skattemässiga värde 10 313 8 094 7 166 3 740 Redovisat som uppskjuten skattefordran -190-202 -24-809 Redovisat som avsättning för skatter 10 313 7 892 7 166 3 740 Avstämning av effektiv skatt moderbolaget 2017 2016 Moderbolaget Belopp Belopp Redovisat resultat före skatt 17 378 4 223 Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) -3 822-929 Uppskjuten skatt -4 210 2 885 Skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond -1 0 Skatt hänförlig till tidigare års redovisade resultat 3 823 780 Redovisad effektiv skatt -4 210 2 736 12 - Pågående projekt Ingående balans 1 220 46 660 1 168 46 476 Omklassificerat -2 047-112 510-1 013-106 927 Under året nedlagda kostnader 44 130 67 070 43 148 61 619 Utgående balans 43 303 1 220 43 303 1 168 13 - Aktier i koncernföretag Säte Röstandel Ant aktier Bokf värde Mariehus AB, orgnr 556672-7714 Mariestad 100 % 1000 100 AB Stadens Hus, orgnr 556659-5962 Mariestad 100% 1000 11 250 14 - Fordran hos koncernföretag Vid årets början 0 0 7 926 8 926 Amorterat 0 0-1 000-1000 Vid årets slut 0 0 6 926 7 926 15 - Aktier och andelar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 325 356 325 356 Årets försäljning 0-31 0-31 Vid årets slut 325 325 325 325 Innehavet avser onoterade andelar 16 - Långfristiga fordringar Vid årets början 51 66 0 0 Tillkommande fordringar 0 0 0 0 Avgående fordringar 0-15 0 0 Vid årets slut 51 51 0 0 20 - Långfristiga skulder Del som förfaller 2 5 år 657 615 657 811 628 115 627 164 För checkräkningskredit (koncernkonto) och övriga skulder till kreditinstitut har pantförskrivits fastighetsinteckningar om sammanlagt 284 057 tkr, varav moderbolaget är 266 557 tkr. Dessutom har kommunen tecknat borgen för totalt 401 284 tkr, varav för moderbolaget 372 804 tkr. 21 - Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 284 057 284 057 266 557 266 557 22 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld 1 020 1 040 0 0 Sociala kostnader 734 717 0 0 Pensionsskuld personal 376 0 0 0 Räntekostnader 1 522 1 567 1 517 1 567 Förskottsbetalda hyror 10 925 10 823 0 0 Övrigt 404 270 0 0 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 981 14 417 1 517 1 567 23 - Eventualförpliktelser Soliditet justerad: Redovisat eget kapital plus kapitalandelen Koncernens eventualförpliktelser uppgår totalt till 201 tkr av obeskattade reserver plus bedömt övervärde i i Mariehus AB. fastigheter minskat med uppskjuten skatt i förhållande till balansomslutning justerad för övervärde. 24 - Koncernuppgifter Rörelsemarginal: Rörelseresultat/nettoomsättning Av företagets totala inköp och försäljning mätt i kronor Belåningsgrad: Fastighetslån/fastigheternas marknadsvärde avser 12 % av inköpen och 97 % av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör. 26 - Händelser efter balansdagen Den 7 januari 2018 förvärvades fastigheten Ärlan 3 25 - Nyckeltalsdefinitioner i centrala Mariestad. Balansomslutning: Totala tillgångar Under 2018 kommer en fusion med dotterbolaget Soliditet: Eget kapital + 78 % av obeskattade reserver/ Mariehus AB att genomföras. totala tillgångar 17 -Fordringar hos Mariestads kommun Innestående belopp avser koncernkonto och är omedelbart tillgängligt för bolaget att disponera. 20 21

FOTO: TUANA FOTO: ANNA O 22 23

FOTO: ANNA O Femårsöversikt per 31/12 i Tkr Enhet 2017 2016 2015 2014 2013 Förvaltat bestånd koncern Bostäder Antal 1 587 1 587 1 523 1 486 1 486 Lokaler Antal 191 191 175 175 174 Garage Antal 338 307 306 299 299 P-plats Antal 866 881 831 791 791 Total bostadsyta kvm 103 850 103 980 99 583 96 219 96 219 Total lokalyta kvm 19 441 16 458 16 147 16 117 16 105 Resultaträkning moderbolag Omsättning tkr 43 874 42 580 39 859 35 886 32 113 Material/tjänster tkr 0-30 -250-1 0 Fastighetsskatt tkr -1 992-1 926-1 666-1 371-2 082 Avskrivningar tkr -18 020-18 730-13 414-12 948-12 801 Taxebundna kostnader tkr -53-58 -82 0 0 Övriga kostnader tkr -1 754-2 042-2 088-1 441-1 768 Finansiell intäkt tkr 134 109 113 379 627 Finansiell kostnad tkr -21 074-15 680-16 811-18 935-18 342 Bokslutsdispositioner tkr 16 264 0-1 415 8 000 4 000 Skatt tkr -4 210 2 736-881 -2 628 887 Resultat tkr 13 169 6 959 3 365 6 941 2 634 Balansräkning moderbolag Balansomslutning tkr 722 529 707 622 658 156 544 436 503 013 Anläggningstillgång tkr 690 191 666 848 576 252 530 203 466 496 Långfristig skuld tkr 628 115 627 164 580 993 474 404 441 495 Eget kapital tkr 73 680 60 511 53 553 50 188 43 247 24 25

26 27

28

WWW.ANNA.O.SE 2018, OMSLAGSILLUSTRATION: MURMAN ARKITEKTER»Mariehus uppdrag är att göra det möjligt för kommunens invånare att leva ett rikt liv, genom att erbjuda kvalitetsboende till rimlig kostnad.«mariehus Fastigheter AB Box 119, 542 22 Mariestad Org.nr 556416-9323 Telefon 0501-686 00 info@mariehus.se www.mariehus.se

Datum: 2018-02-23 Dnr: KS 2018/00065 Sida: 1 (1) Ekonomienheten Lars Bergqvist Kommunstyrelsen Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2017 i Mariestads kommun. Bakgrund Efter varje verksamhetsår tillika kalenderår ska en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen ska innehålla förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, finansieringsanalys samt sammanställd redovisning med kommunal verksamhet i annan juridisk form. Redovisningsenheten har upprättat bokslut och årsredovisning för Mariestads kommun år 2017. Redovisningschef Lars Bergqvist informerar om årsredovisningen på sammanträdet. Underlag för beslut Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Lars Bergqvist Handläggare Expedieras till: Redovisningschef Lars Bergqvist Kommunrevisionen

Kommunstyrelsens Bokslut 2017 i tkr Kommunstyrelsen Verksamhetsområde Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse Kommentar Kommunchef 7 803 6 930 873 se detaljredovisning sid 2 Ledning och verksamhetsstöd 51 509 49 950 1 559 se detaljredovisning sid 2 Utvecklingsenheten 9 420 8 798 622 se detaljredovisning sid 2 Samhällsbyggnad 4 400 4 184 216 se detaljredovisning sid 2 Räddningstjänst 24 165 24 164 1 Överförmyndare 1 200 1 910-710 Ökad andel godmanskap där kommunen bekostar arvoden Revision 850 846 4 Trafik 15 894 15 313 581 Färre resor under året Ks buffert 1 300 1 300 Kvarstår MTG-it 9 760 9 810-50 Arbetsmarknadsenheten 4 193 4 178 15 Fritidsavdelningen 9 686 9 784-98 se detaljredovisning sid 2 Kulturavdelningen 16 779 16 803-24 se detaljredovisning sid 2 Summa inklusive buffert exkl ks ff medel 156 959 152 670 4 289 Kommunövergripande poster Verksamhetsområde Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse Kommentar Lönepott 714 714 Kvarvarade lönepott Tillkommande Kapitakostnader 2 624 2 624 Kapitalkostnader som ej är utfördelade då investeringsprojekt ej genomförts Ks till ff och socioekonomi mm 5 173 5 173 Ej utnyttjade under 2017 Centrala reavinster/-förluster 3 762 2 529 1 233 Resursmodell VA, OH kostnader - 450 450 Effektivisering - 13 000-13 000 Bidrag E20 5 100 5 100 Summa 4 373 7 179-2 806

Kommunstyrelsens Bokslut 2017 i tkr Kommunstyrelsens verksamheter Verksamhetsområde Budget 2017 Bokslut 2017 Avvikelse Kommentar Kommunchef Kommunchef 3 781 2 883 898 Obudgeterat bidrag DaCapo 4 022 4 003 19 Vara folkhögskola och kommunalråd 44-44 Delsumma: 7 803 6 930 873 Ledning och verksamhetsstöd Sektorschef 1 329 1 151 178 Vakant tjänst men åtgärder utförda under vakans Kommunikation o medborgare 4 956 4 919 37 Delvis vakant tjänst Administrativ enhet 12 080 11 998 82 Uteblivet partistöd och lägre avgifter Personalenhet 18 243 17 971 272 Överskott lönenämnd Ekonomiledning och Kvalitet 2 256 1 763 493 Vakant tjänst Redovisning- o upphandling 5 377 5 204 173 Tillfälligt lägre tjänstgöringsgrader Ekonomienhet 3 418 3 284 Försäkring lägre än budgeterat och utvecklingsarbete med prognosverktyg 134 förskjutet framåt i tid. IT 3 850 3 660 190 Delsumma: 51 509 49 950 1 559 Utvecklingsenheten Utvecklingschef 3 590 3 147 443 Vakant tjänst samt lägre kostander för electricvillage Näringsliv 5 830 5 651 179 Intäkter för personal och lägre kostnad för bidrag till föreningar Delsumma: 9 420 8 798 622 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad ledning 710 1 069-359 Ny tillsatt sektorschef Mark och exploatering 514 717-203 Obudgeterad ökad volym arbeten i den kommunala skogen Deponier -767 Ej resultat påverkande Avfallsfond Bångahagen 767 Regleras mot fond Stadsplaner 3 176 2 398 778 Ökade intäkter genom planavtal och lägre personalkostnader Delsumma: 4 400 4 184 216 Fritidsavdelningen Badhus och utomhusbad 1 561 1 936-375 Förlorade intäkter bad Fritidsgårdar 2 930 2 743 187 Återhållsamhet i verksamhet Fritidskontor/bidrag/avtal 5 195 5 105 90 Återhållsamhet i verksamhet Delsumma: 9 686 9 784-98 Kulturavdelningen Allmän kulturell verksamhet 2 862 2 816 46 Bibliotek 6 823 6 819 4 Teater - 25-18 - 7 Museum 1 371 1 378-7 Musikskola 5 748 5 808-60 Delsumma: 16 779 16 803-24 Summa 99 597 96 449 3 148

Bokslut Investeringar i tkr Investeringar Verksamhetsområde Budget Bokslut 2017 Avvikelse Kommentar 0 0 Investeringspott 15 212 0 15 212 Ej utnyttjat under året Kultur nytt IT stöd 1 000 0 1 000 IT-stöd blev ej investering Landsbyggsutveckling, Sjötorp 254 0 254 Uppskjuten start Planarbete övrigt 100 0 100 Ej utnyttjat under året Ks reserv skolor väst 1 650 0 1 650 Pågående projekt Inventarier bibliotek 1 500 1 512-12 Färdigställt 2017 Ks reserv nytt boende 1 000 0 1 000 Senarelagd inflyttning Skatebowl 200 199 1 Färdigställt 2017 Medlemsinsats Kommuninvest 11 800 11 818-18 Färdigställt 2017 Birgitta Anderssons byst 250 78 172 Pågående projekt SKL/Inera 43 43 0 Färdigställt 2017 Summa 33 009 13 650 19 359

Datum: 2018-02-07 Dnr: Sida: 1 (2) Ekonomiavdelningen Ida Nilsson Kommunstyrelsen Redovisning av bokslut 2017 för kommunstyrelsens verksamheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner bokslutet för kommunstyrelsens verksamheter. Bakgrund Kommunens nämnder ska årligen upprätta ett bokslut som är en ekonomisk sammanställning av nämndens verksamheter under aktuellt kalenderår. Nämndens bokslut kommer därefter att utgöra en del av kommunens årsredovisning. Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige som visar hur kommunkoncernen har använt sina ekonomiska och personella resurser utifrån kommunens målområden. Årsredovisning beskriver hur väl kommunkoncernen har uppfyllt de mål som kommunfullmäktige har beslutat. Ekonomienheten har upprättat bokslut for kommunstyrelsens verksamheter för 2017. Bokslutet för kommunstyrelsens verksamheter kommer att genomgås under sammanträdet. Underlag för beslut Kommunstyrelsens bokslut Ida Nilsson Ekonom Kristofer Svensson Tf Chef sektor ledning Expedieras till: Kommunchef Kristofer Svensson Ekonomichef Jonas Eriksson Ekonom Ida Nilsson

Sida 2(2)

Datum: 2018-02-23 Dnr: KS 2018/00065 Sida: 1 (1) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Kommunchefens förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för år 2017 i Mariestads kommun. Bakgrund Efter varje verksamhetsår tillika kalenderår, ska en årsredovisning upprättas. Årsredovisningen ska innehålla förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, finansieringsanalys samt sammanställd redovisning med kommunal verksamhet i annan juridisk form. Redovisningsenheten har upprättat bokslut och årsredovisning för Mariestads kommun år 2017. Redovisningschef Lars Bergqvist informerar om årsredovisningen på sammanträdet. Underlag för beslut Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Tjänsteskrivelse upprättad av redovisningschef Lars Bergqvist 2018-02-23, Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson 2018-02-23, Årsredovisning 2017 för Mariestads kommun Kristofer Svensson kommunchef Expedieras till: "[Skriv text här]"

Årsredovisning

2 Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur Inledning och struktur I detta block finns bland annat kommunens organisation och mandatfördelning beskrivet. Här finns även Mariestads vision 2030 och arbetet med nämndsmål. Blocket av slutas med politiska kommenterer samt några händelser från året. Förord Detta är årsredovisningen.......... 2 Årsredovisningens struktur och innehåll..... 3 Mariestads ekonomi i korthet.............. 4 Kommunens organisation och mandatfördelning....................... 6 Mariestads Vision 2030.................... 8 Så jobbar vi med mål i Mariestads kommun.. 9 Händelser under året.................... 10 PROJEKTLEDNING: LEDNING OCH VERKSAMHETSSTÖD, MARIESTADS KOMMUN ANSVARIG UTGIVARE: LEDNING OCH VERKSAMHETSSTÖD, MARIESTADS KOMMUN FOTO: STEFAN SVENSSON, MOSTPHOTOS, MARTIN HERMANSSON, TUANA, PRIVATA. FÖR MER SPECIFICERAD BILDINFORMATION KONTAKTA KOMMUNIKATIONSENHETEN. GRAFISK FORM - PRODUKTION: HANS KLAR WWW.HATECH.SE. TRYCK: MARIESTADS KOMMUN I APRIL 2018. TYPSNITT: ADOBE GARAMOND, FRUTIGER. Förord Mariestads kommuns årsredovisning 2017 Detta är årsredovisningen Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen upprätta en årsredovisning när kommun - styrelsen fått in övriga nämnders redovisningar (Kommunallagen 8:16). Årsredovisningen ska lämnas till kommunfullmäktige och revisorer senast 15 april. Fullmäktige beslutar om nämndernas och kommunstyrelsens ansvarsfrihet och godkänner därefter årsredovisningen. Årsredovisningen ska redogöra för: utfallet av verksamheten verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskaps årets slut. Årsredovisningen ska bestå av: förvaltningsberättelse resultat- och balansräkning finansieringsanalys redovisning av kommunkoncern. Kommunkoncernen inkluderar såväl den verksamhet som drivs inom nämnder och förvaltningar som verksamhet som bedrivs i bolagsform eller inom kommunalförbund. Mariestad kommun är en stor organisation med uppdrag som spänner över flera områden. Det är inte möjligt att kortfattat redogöra för allt arbete under året. I förvaltningsberättelsen fokuserar vi på några särskilda händelser och på utvecklings orienterat arbete. Årsredovisningar för Mariestad kommuns helägda eller delägda bolag och de kommunalförbund som Mariestad är medlem i finns hos respektive bolag och kommunalförbund. Mer information finns också på Mariestad kommuns hemsida. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur 3 Struktur och innehåll Block 1. Inledning och struktur I detta block redovisas bland annat kommunens organisation och mandatfördelning beskrivet. Här finns även Mariestads vision 2030 och arbetet med nämndsmål. Blocket avslutas med några händelser från året. Block 2. Förvaltningsberättelse I detta block redovisas förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. I årsredovisningen beskrivs väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet samt till hörande bolag. Block 3. Verksamhetsberättelse I detta block redovisas den verksamhet som bedrivits i nämnderna under 2017. Block 4. Finansiella rapporter I detta block redovisas redovisningsmodell och redovisningsprinciper. Därefter redovisas kommunens räkenskaps rapporter, drift- och investeringsredovisning, noter, affärsverksamhet, samt sammanställd redovisning. Block 1. Inledning och struktur Förord Detta är årsredovisningen............................. 2 Årsredovisningens struktur och innehåll......................... 3 Mariestads ekonomi i korthet................................. 4 Kommunens organisation och mandatfördelning.................. 6 Mariestads Vision 2030..................................... 8 Så jobbar vi med mål i Mariestads kommun...................... 9 Händelser under året...................................... 10 Block 2. Förvaltningsberättelse Ekonomisk hållbarhet......................................13 Kommunägda bolag....................................... 20 Social hållbarhet......................................... 23 Personalekonomisk redovisning.............................. 25 Välfärdsboksut........................................... 28 Ekologisk hållbarhet....................................... 32 Block 3. Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen......................................... 35 Tekniska nämnden....................................... 38 Utbildningsnämnden...................................... 42 Socialnämnden.......................................... 44 Miljö- och byggnadsnämnden............................... 47 Lönenämnden........................................... 50 IT-nämnden............................................ 51 Block 4. Finansiella rapporter Redovisningsprinciper..................................... 53 Begreppsförklaring........................................ 55 Resultaträkning.......................................... 56 Balansräkning........................................... 57 Finansieringsanalys....................................... 58 Driftredovisning.......................................... 59 Investeringsredovisning.................................... 60 Nothänvisningar......................................... 62 Affärsverksamhet......................................... 67 VA-avdelningen......................................... 68 Sammanställd redovisning.................................. 71 Block 5. Övrigt Revisionsberättelse....................................... 76 Nyckeltal Mariestads kommun............................... 79 Block 5. Övrigt I detta block redovisas revisionsberättelsen och avslutas med nyckeltal. Mariestads kommun

4 Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur Mariestads ekonomi i korthet Fem år i sammandrag 2017 2016 2015 2014 2013 Folkmängd 31/12 24 290 24 215 24 043 23 921 23 870 Primär skattesats (%) 21,26 21,26 21,26 21,26 21,26 Bruttokostnad (mnkr) Kommunen 1 728 1 691 1 622 1 570 1 502 Sammanställd redovisning 1 890 1 844 1 764 1 707 1 648 Balansomslutning (mnkr) Kommunen 1 658 1 487 1 351 1 223 1 085 Sammanställd redovisning 2 991 2 756 2 419 2 242 2 065 Årets resultat (mnkr) Kommunen 17 10 7-4 56 Sammanställd redovisning 48 37 22 12 62 Nettoinvesteringar (mnkr) Kommunen 252 288 104 92 77 Sammanställd redovisning 374 506 235 210 115 Soliditet (%) exkl pensionsskuld Kommunen 30 33 35 38 44 Sammanställd redovisning 25 26 28 29 31 Soliditet (%) inkl pensionsskuld Kommunen -6-9 -14-17 -22 Sammanställd redovisning 5 3 0-1 -3 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur 5 Pengar in och pengar ut Var ifrån kommer pengarna? Skatteintäkter 56,9% Generella statsbidrag 15,8% Driftbidrag 9,6% Försäljning 7,4% Taxor och avgifter 7,1% Hyror och arrenden 2,7% Finansiella intäkter 0,5% Till vad används pengarna? Personal, pensioner 64,2% Köp av verksamhet 11,6% Köp av tjänst, övrigt 8,4% Fastighets-, lokalkostn. 7,5% Förbrukningsmaterial 4,8% Av- och nedskrivningar 2,9% Finansiella kostnader 0,6% Pengar in intäkter mnkr % Skatteintäkter 1 028,6 56,9% Generella statsbidrag 284,3 15,8% Driftbidrag 173,2 9,6% Försäljning 134,3 7,4% Taxor och avgifter 128,0 7,1% Hyror och arrenden 49,4 2,7% Finansiella intäkter 9,2 0,5% 1 807,0 100,0% Pengar ut kostnader mnkr % Personal, pensioner 1 148,8 64,2% Köp av verksamhet 208,3 11,6% Köp av tjänst, övrigt 150,8 8,4% Fastighets-, hyres och lokalkostnader 134,3 7,5% Förbrukningsmaterial 85,6 4,8% Av- och nedskrivningar 51,4 2,9% Finansiella kostnader 10,7 0,6% 1 789,9 100,0% Hundra kronor i skatt användes så här under 2017 Förskola och grundskola.................... 23,8 Vård och omsorg.......................... 23,1 Övriga verksamheter.......................13,9 Individ- och familjeomsorg................... 8,0 LSS..................................... 6,7 Övrig teknisk verksamhet, lokalkostnader........ 6,4 Gymnasieskola............................ 5,7 Kultur, fritidsfastigheter och Övrig fritidsverksamhet...................... 4,4 Trafikplanering, utveckling.................... 2,5 Gator, vägar och parker...................... 2,4 Räddningstjänst........................... 1,9 Vuxenutbildning........................... 0,8 Miljö- och hälsoskydd....................... 0,4 Summa......................... 100 kr Mariestads kommun

6 Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur Kommunens politiska organisation Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om mål för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar även att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har kommunfullmäktige kommun - revisionen. Kommunfullmäktige utser leda möterna i kommun - styrelsen och nämnderna efter förslag från valberedningen. Kommunstyrelse Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen genomför kommunfullmäktiges beslut med hjälp av de politiska nämnderna och deras förvaltningar. Kommunala bolag Mariestads kommun har två kommunala bolag; Mariehus AB och VänerEnergi AB. Läs mer om bolagen i block 2 i årsredovisningen. Kommunens organisation 2017: Revision Lönenämnd ** Mariestads kommunfullmäktige Överförmyndare Valnämnd IT-nämnd ** Kommunstyrelse Krisledningsnämnd Sektor ledning: Personal, ekonomi, kansli, utvecklingsenhet kommunikationsenhet, kultur och fritid Utbildningsnämnd Teknisk nämnd (MTG)* Miljö- och byggnadsnämnd (MTG)* Socialnämnd Sektor utbildning: Verksamhet teknik Verksamhet miljö och bygg Sektor Stöd och omsorg Förskola, grundskola, gymnasieskola, komvux, kost VA, gata, fastighet, städ, kart- och mätning Bygglov, livsmedel, miljö och naturvård. Individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om funktionshinder arbetsmarknadsenhet *Gemensam nämnd med Töreboda och Gullspångs kommuner. ** Gemensamma MTG-nämnder. Lönenämnden har Gullspångs kommun som värdkommun och IT-nämnden har Töreboda kommun som värdkommun. Kommunala bolag 2017: Mariestads kommun Mariehus Fastigheter AB (100%) VänerEnergi AB (88%) AB Stadens Hus (100%) Mariehus AB (100%) VänerEl AB (100%) I kommunkoncernen ingår även Mariestad kommuns andel av Räddningstjänsten Östra Skaraborg, Avfallshantering Östra Skaraborg och Skaraborgs kommunalförbund. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur 7 Kommunfullmäktiges placering i Vänersalen Kommunfullmäktige sammanträdde vid 10 tillfällen under år 2017. Årets samlade protokoll innehåller totalt 107 paragrafer. Mandatfördelningen under året var 22 platser för majoriteten och 27 platser för den delade oppositionen. moderaterna 14 centerpartiet 4 liberalerna 2 kristdemokraterna 2 mariestadspartiet 2 socialdemokraterna 16 miljöpartiet 2 vänsterpartiet 4 sverigedemokraterna 3 Öppet för allmänheten: SD SD SD M M M M M M M M V V V V MAP MAP MP MP KD KD L L S S S S S S S S S S S Kommunfullmäktiges sammanträden i stadshuset är öppna för allmänheten och direktsänds på hemsidan www.marie - stad.se. Även tidigare möten går att lyssna på. Alla medborgare har möjlighet att vara delaktiga i politiken genom att till exempel lämna in medborgarförslag. M M M M M C C C S S S S C M S Schematisk bild Politik och tjänstemän Kommunens politiker Kommunens politiker är folkvalda och väljs av dig som invånare vid de allmänna valen vart fjärde år. Politikerna är därmed demokratiskt tillsatta och ska återspegla invånarnas önskemål om hur kommunen ska styras och ledas. En demokrati fungerar inte utan förtroendevalda. I korthet kan man säga att politikerna tar beslut om vad som ska göras i kommunen. Kommunalråd Kommunstyrelsens ordförande är arvoderad på heltid, oppositionsrådet är arvoderad med 80 procent av en heltidstjänst och kommun styrelsens vice ordförande är arvoderad med en halvtidstjänst. Johan Abrahamsson (M) är kommunalråd, tillika kommun - styrelsens ordförande. Rune Skogsberg (C) är kommunstyrelsens vice ordförande. Ida Ekeroth (S) är kommunstyrelsens andra vice ordförande tillika oppositionsråd. Tjänstemän För att bereda och genomföra politikens beslut behövs offentligt anställda. Det rör sig inte bara om allmänkunniga administratörer utan också om specialiserade professioner som jurister, ekonomer, lärare, sjuksköterskor, vårdbiträden och många andra yrken. Dessa är tjänstemän och är alltså inte valda av folket utan är anställda. Tjänstemännens uppgift är att hjälpa politikerna att bereda och verkställa deras olika beslut. När politikerna beslutat vad som ska göras bestämmer tjänstemännen sedan hur man praktiskt ska göra för att uppnå de mål eller resultat som politikerna tagit beslut om. Kommunfullmäktige Jan Wahn (C) är ordförande, Sandra Magnusson (M) är vice ordförande och andre vice ordförande är Gerd Larsson (S). Mariestads kommun

8 Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur Mariestads Vision 2030 För att veta vartåt vi ska styra måste vi veta vart vi vill komma. Därför har vi arbetat fram en vision som handlar om hur vi vill ha vår kommun i framtiden. Och vi, det är kommunens politiker med hjälp av många engagerade och intresserade mariestadsbor. Mariestad 2030 vår vision! Den stolta sjöstaden År 2030 är vi en attraktiv bo-stad. Vi tar till fullo vara på vårt unika läge, med den levande skärgården och den rogivande kanalen som självklara utgångspunkter. Vi har bebyggt hamnområdet, som nu sjuder av aktiviteter för alla åldrar. Bad- och båtlivet lockar besökare från när och fjärran med nya, unika attraktioner. Över hela kommunen är det marina inslaget högst påtagligt inte minst inom näringsliv och utbildning. Ledande inom hantverkets akademi År 2030 är vi en välkänd och ansedd universitetsstad som lockar tusentals studenter från alla världsdelar. Det lyckas vi med tack vare unika utbildningar, banbrytande forskning och avknoppande kunskapsföretag som snabbt slår rot i en miljö som välkomnar entreprenörskap och innovationer. Gymnasiets yrkesutbildningar har genom samverkan med universitetet blivit Sverigeledande. Centrum för trädgårdens hantverk År 2030 är vi en blomstrande kommun i alla bemärkelser. Vi har blivit hela Nordens ledande centrum för trädgårdens hantverk, vilket bland annat avspeglar sig i de vackra parkmiljöerna och trädgårdarna runtomkring i hela kommunen. Internationellt modellområde År 2030 har vi synliggjort biosfärområdets möjligheter som ett internationellt modellområde för hållbar utveckling. Vi har skapat förutsättningar för en hög livskvalitet på naturens villkor, där trygga boendemiljöer, ekoturism och entreprenörskap är viktiga inslag. Vi är en attraktiv kommun med stark växtkraft, såväl i stadskärnan som ute på landsbygden och i de mindre samhällena. En naturlig mötesplats År 2030 är Mariestad en naturlig mötesplats. Täta och snabba kommunikationer med storstäderna spelar en stor roll, liksom spännande konferensmiljöer som speglar våra unika fördelar och ger plats för nya tankar och idéer. Vi har ett expansivt näringsliv och en blomstrande turism, och är öppna för nya intryck och nya människor! Gå gärna in på www.mariestad.se och lyssna till hur det kan låta i vårt Mariestad 2030. Välkommen ombord! Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur 9 Så här jobbar vi med mål i Mariestads kommun Målstyrningsmodellen bygger på en kommungemensam vision fram till år 2030. Under visionen finns tre till fem fokusområden som är styrande under minst tre år. Därefter kan de bytas ut eller förlängas. Under fokusområdena ska varje nämnd arbeta med fem mål. Kommunstyrelsen har åtta mål med hänsyn tagit till att kultur- och fritidsverksamheten ingår. Målen kan vara ett- eller fleråriga. Gäller målen för mer än ett år ska det finnas tydliga etappmål för varje år. För varje nämnd finns mål som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnden kan välja att ha fler än ett mål per fokusområde så länge det totala antalet mål är fem stycken. Målen följs upp i samband med årets fyra prognostillfällen samt redovisas för kommunfullmäktige i samband med delårs- och årsbokslut. Måluppfyllelsen för dessa redovisas samlat i målavsnittet. Mål vi uppnått Nämndmålen redovisas vid respektive verksamhetsberättelse. En totalbild över målen återfinns i block 3. 1. Upprätta en bostadsförsörjningsplan under år 2017 med syfte att skapa förutsättningar för byggnation av 2 000 nya bostäder i Mariestads kommun fram till år 2025. 2. Utveckla reseanledningar och upplevelser kring Göta kanal för att få fler aktörer som driver verksamhet året runt. Arbetet ska ske i samarbete med besöksnäringen, kanalkommunerna och AB Göta Kanalbolag. 3. Öka antalet eftergymnasiala utbildningsplatser YH och högskole-/ universitets-utbildningar. 4. Starta arbetet vid Test- och demonstrationsplats Mariestad och ElectriVillage. 5. Främja möjligheterna till kulturupplevelser och utveckling av skapandeförmågor. Främja folkbildning och läslust på fritiden. 6. Ökad skötsel och samordning av kommunens besöksmål; skärgård, naturhamnar och ställplatser. 7. Skapa innovativa former för att ta sig an integrationsfrågan kopplat till behov av kompetens i befintligt näringsliv och till nyföretagande. 8. Alla elevers schemalagda pedagogiska måltid ska minst motsvara Livsmedelsverkets råd. 9. Upprätta en riktlinje för mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska. 10. Stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv. 11. Upprätta en IT-plan i linje med skolverkets styrdokument. 12. Öka förebyggande arbete kring barn och unga som främjar ung - domars fysiska och psykiska hälsa och positiva utveckling samt motverka utvecklingen av ett normbrytande beteende. 13. Öka antalet digitala tjänster inom socialnämndens verksamheter. 14. Integrationsarbete, personer som går ur arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och inte fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller studerar ska erbjudas sysselsättning. 15. Öka förebyggande arbete kring barn och unga som främjar ung - domars fysiska och psykiska hälsa och positiva utveckling samt motverka utvecklingen av en normbrytande beteende. 16. Utöka inslaget av frivilligarbete och externa aktörer inom socialnämnden. 17. Minska verksamheternas negativa miljöpåverkan inom socialnämnden. 18. Synliggöra rättssäkerheten miljö- och byggnadsnämnden ska fatta lagenliga beslut. 19. Öka det aktiva deltagandet i utvecklingsarbetet i kommunerna omfattande arbetet med översiktsplan och detaljplaner. 20. Öka den välvårdade bebyggelsemiljön. 21. God bebyggd miljö och frisk vattenmiljö. 22. Höja kompetensen hos miljö- och byggnadsnämnden. 23. Öka säkerheten för den oskyddade trafikanten. 24. Öka upplevelsen av trygghet i hos invånarna genom att identifiera och åtgärda otrygga platser i kommunen. 25. Minska miljöpåverkan från avlopp i områden där det är kommunens ansvar att lösa vatten och avlopp (så kallade 6-områden). 26. Kommunerna ska minska energianvändningen i sina egenägda fastigheter med 1,5 procent per år. 27. Mer attraktiva badplatser. Mariestads kommun

10 Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur Händelser under året Mariestad summerar ett starkt turistår Mariestad har inte bara haft en mycket stark turistsommar, antalet besökare har även under hösten fortsatt att öka. Antalet gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem har till och med oktober ökat med hela tio procent jämfört med samma period 2016. Till dessa närmare 52 000 gästnätter tillkommer drygt 10 000 husbilar samt cirka 1 200 gästbåtar. Digitalisering som främjar tillgängligheten Digitalisering av blanketter med digital signering för anmälningar och ansökningar påbörjades under året. Det är miljö- och byggnadsnämndens blanketter som först lanseras. Även bygglovsansökningar ska kunna skickas och signeras digitalt. Ny app I januari lanserades en ny app På G i Mariestad, för invånare och besökare i Mariestads kommun. Satsningen är en del av vår ambition att öka tillgängligheten och servicen för invånare och besökare. På G i Mariestad är en besöksguide som hjälper användaren att hitta bland evenemang, shopping, boenden, mat & dryck, aktiviteter, sevärdheter, paket och erbjudanden i Mariestads kommun. Nya bostäder för funktions - hindrade invigda I februari invigdes servicebostaden på Glimmervägen och i juni invigdes servicebostaden på Tranvägen, båda enligt Lagen om stöd och service till vissa funktions - hindrade, LSS. Unicaskolan och Prismaskolan De två nya f-6 skolorna, Unicaskolan och Prismaskolan, invigdes i augusti. Två toppmoderna skolor som genererat mycket uppmärksamhet och nyfikenhet från andra kommuner. Universitetsbron möjliggör nytt promenadstråk Under drygt ett år har planering och förberedelser för att bygga en gång- och cykelbro över Tidan mellan Trädgårdens skola och Gärdesparken pågått. Byggnationen började i augusti och bron öppnades den 21 december. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 1 Inledning och struktur 11 Vår välskötta sommarstad Under sommaren hörde många kommuninvånare och turister av sig direkt till kommunen eller via insändare i lokaltidningen där de beskrev hur nöjda och stolta man har var med den välskötta staden och de vackra blomsterarrangemangen som ordnats. Satsning på hållbar energi I januari invigdes en tankstation för vätgas i Mariestad inom ramen för satsningen Electrivillage. Tankstationen är Sveriges femte. Rörligt som marknadsför boendeorten Mariestad Fyra filmer som visar upp Mariestad som boendeort har under året producerats. I december släpptes filmerna och tanken är att de ska spridas i sociala medier och på webb. Här är det bra att bo I Mariestad blir 19:e bästa boendekommun i tidningen Fokus årliga undersökning Bäst att bo. I undersökningen mäts livskvalité kopplat till kostnaden för boende. Skatebowl till ortens skejtare Fritidsgården Elvärket har tillsammans med Mariestads skateboardklubb byggt en så kallad skatebowl i betong på Elvärkets utomhusyta. Bowlen stod klar i juni. Mariestad fortsätter att klättra i näringslivsranking Företagsklimatet i Mariestads kommun fortsätter sin uppåtgående trend. I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet bland Sveriges 290 kommuner är Mariestad för första gången med bland de 50 främsta. Grattis till oss! Mariestads kommun

12 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen är den text som berättar vad kommunen har gjort under året. Den ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. I förvaltningsberättelsen ska det finnas upplysningar om förhållanden som inte redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som ändå är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ekonomiska situation. I förvaltningsberättelsen beskrivs även andra viktiga händelser som har inträffat under året eller efter dess slut. Här kan man också hitta informtion om kommunens förväntade utveckling, viktiga personalförhållanden och annat som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Ekonomisk hållbarhet.................13 Kommunägda bolag................. 20 Social hållbarhet..................... 23 Personalekonomisk redovisning........ 25 Välfärdsboksut...................... 28 Ekologisk hållbarhet................. 32 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 13 Ekonomisk hållbarhet Sammanfattning ekonomisk hållbarhet i Mariestads kommun 2017 Kommunens resultat för 2017 uppgår till 17,1 miljoner kronor. Det är ett överskott på 4,0 miljoner kronor jämfört med det budgeterade resultatet på 13,1 miljoner kronor. Kommunfullmäktige har två finansiella målsättningar, att resultatet minst ska vara en procent av skatter och bidrag samt att soliditeten ska öka. Soliditeten har minskat under 2017 och därför har bara ett finansiellt mål uppfyllts. Nämndernas resultat 2017 visar på ett överskott på 6,4 miljoner kronor jämfört med budget. Utöver nämndernas direkta kostnader finns kommungemensamma kostnader inklusive effektiviseringsuppdrag. Dessa poster visar ett underskott på 2,8 miljoner kronor jämfört med budget. Kommunen klarar det lagstadgade balanskravet 2017 utan att utnyttja resultatutjämningsreserven (RUR). Soliditeten (exklusive pensionsskuld) har sjunkit ytterligare till 30 procent och ligger fortfarande under genomsnittet för Västra Götalands län. Pensionsförpliktelserna har jämfört föregående år minskat men uppgår totalt till 608 miljoner kronor. Kommunen har inte gjort några extra inbetalningar sedan 2010 för att minska pensionsskulden. Nämndernas kontroll och styrning avseende tilldelad budget har under 2017 varit god. Långfristiga skulder har ökat med 185 miljoner kronor på grund av en hög investeringsnivå på 252,7 miljoner kronor och ett resultat på 17,1 miljoner kronor. Även om skatteintäkter och statsbidrag ökat (+3,4 procent) mer än verksamhetens nettokostnad (plus 2,7 procent) är verksamhetens nettokostnad fortfarande för hög i förhållande till skatteintäkterna och finansnettot. Utgångsläget för Mariestads ekonomi 2018-2019 är fortsatt ansträngt och till detta kommer en osäker utveckling i landet och omvärlden. Ekonomisk hållbarhet är en av de tre delarna av hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar utveckling måste alla dimensionerna, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet samspela. Ekonomisk hållbarhet kan likställas med god ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Därför ska dagens kommuninvånare själva finansiera sin egen välfärd och inte förbruka vad tidigare generationer tjänat ihop eller skjuta upp betalningen till framtida generationer. Vårt arbete för en ekonomiskt hållbar utveckling För att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en hållbar utveckling arbetar Mariestads kommun utifrån följande: en ekonomi i balans ett effektivt resursutnyttjande en rättvisande ekonomisk bild en god betalningsberedskap säkerställa framtida pensionsutbetalningar Omvärlden Jämfört med utvecklingen sedan finanskrisen 2008 blir den internationella utvecklingen något bättre de närmaste åren. Det är dock fortfarande fråga om en betydligt svagare utveckling än genomsnittet för perioden innan (2000 2008). Omvärldens BNP, vägd med respektive lands andel av svensk export, beräknas växa med två procent per år de närmaste åren. Med den utvecklingen är det möjligt för svensk export att växa med mellan tre och drygt fyra procent per år. Samtidigt ökar importen något mer. I absoluta tal är dock exportökningen större än importökningen varför nettoexporten ändå ger ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Även om exportökningen inte blir som åren före finanskrisen levererar utrikeshandeln ett fortsatt stort överskott de närmaste åren, motsvarande runt fyra procent av BNP. Med tanke på den internationella utvecklingen det senaste decenniet behöver vi knappast påminnas om den stora osäkerhet som dessa bedömningar är förknippade med. Politiska kriser, hastiga omslag i förväntningar på till exempel tillväxten i USA eller motgångar i den europeiska återhämtningen kan snabbt förändra förutsättningarna. Den relativt svaga internationella utvecklingen innebär att räntorna blir fortsatt låga. Vi räknar med att de längre räntorna stiger framöver, men att utvecklingen går mycket långsamt. Prognos bygger på att en första höjning av den svenska styrräntan beräknas ske i september nästa år. Därpå följer fyra höjningar under 2019. Vidare förutsätts att den europeiska centralbanken (ECB) inte höjer sin styrränta i lika rask takt, vilket bidrar till att den svenska kronan stärks mot euron. Den svenska ekonomin Efter några års snabb tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Bedömningen är att konjunkturen stärks ytterligare det närmaste året. Främst är det den inhemska efterfrågan via växande investeringar och ökad privat konsumtion som driver tillväxten. Det medför en BNP-tillväxt på runt tre procent i år och nästa år. Därefter kommer ekonomin att återgå till ett konjunkturellt normalläge och tillväxttalen blir betydligt lägre efter 2018. Det innebär också att sysselsättningsutvecklingen och skatteunderlagets Mariestads kommun

14 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse reala tillväxt blir svagare mot slutet av perioden. Det beror dels på återgången till ett konjunkturellt normalläge, dels på att ökningen av antalet personer i arbetskraften avtar. Befolkningsstrukturen spelar stor roll för utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet. Det gäller till exempel åldersstrukturen, där arbetskraftsdeltagandet är olika stort i olika åldrar. Men vi vet också att sysselsättning och arbetslöshet skiljer sig åt beroende på födelseland och tid i Sverige. De närmaste åren minskar antalet personer i arbetsför ålder som är födda i Sverige eller resten av Norden. Däremot ökar antalet utlandsfödda, inte minst gruppen flyktingar och deras anhöriga. Denna grupp har hittills haft en lång väg till arbete och därför en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än inrikes födda. Trots ett allt större fokus på förbättrad integration räknar vi med att den förändrade sammansättningen på arbetsmarknaden innebär att sysselsättningsgraden minskar något framöver. Mellan åren 2016 2020 redovisar regeringen i budgetpropositionen en sysselsättningsutveckling som ganska kraftigt överstiger vår bedömning. Det innebär att regeringen räknar med en snabbare skatteunderlagsökning och därmed större ökning av sektorns skatteintäkter än vad våra beräkningar ger. Ett skäl är att regeringen inte räknar med en återgång till normalkonjunktur utan med att högkonjunkturen består under hela perioden. Ett annat skäl är att regeringen, trots den förändrade sammansättningen av arbetskraften, räknar med en svag ökning av arbetskraftsdeltagandet till 2020. Kommunernas ekonomi Kommunerna redovisade ett resultat på 22 miljarder kronor 2016. Resultatet motsvarar 4,1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I dessa siffror ingår ovanligt stora rea- och exploateringsvinster på drygt nio miljarder, netto. Justerat för dessa uppgår resultatet till 2,4 procent av skatter och generella statsbidrag, också det ett bra resultat. De senaste fyra åren har rea- och exploateringsvinsterna netto uppgått till 7,5 miljarder i genomsnitt, att jämföra med fyra miljarder åren dessförinnan. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren med i genomsnitt 2,9 procent av skatter och generella statsbidrag. Kommunerna har alltså med god marginal klarat de två procent som kan sägas utgöra en tumregel för god ekonomisk hushållning för sektorn. De ekonomiska förutsättningarna varierar mellan olika kommuner och det är upp till varje kommun att bestämma sina mål för god ekonomisk hushållning. Kommunkoncernernas sammantagna investeringsvolym har ökat under en längre tid. Investeringarna i kommunkoncernerna ökade från 72 miljarder år 2007 till 116 miljarder kronor år 2016 i löpande priser (61 procent). År 2016 ökade investeringarna med tio procent. Det är större städer som står för de största investeringarna per invånare, men landsbygdskommunernas investeringar ökar mest jämfört med 2015. De kommunala bolagen svarar för lite drygt hälften av kommunernas investeringar och där återfinns den största ökningen. Investeringsnivån kommer troligen att fortsätta att öka under de kommande åren. Detta beror bland annat på att många bostäder och verksamhetsfastigheter byggdes under 1960- och 1970-talen och att dessa nu behöver renoveras eller ersättas. Andra förklaringar är att Sveriges befolkning och urbaniseringen växer snabbt. En ökad investeringsvolym innebär ökade driftkostnader som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftbudgetar. Kommunernas investeringar är i första hand verksamhetsfastigheter, som till exempel skolor, infrastruktur och vatten/avlopp, medan bolagen främst investerar i bostäder. Investeringar kan finansieras genom avskrivningar, positivt resultat, minskad likviditet eller extern upplåning. Försäljning av anläggningstillgångar är också ett sätt att delfinansiera investeringar. Utförsäljning av framförallt bostäder från allmännyttans bestånd har under de senaste åren genererat stora positiva kassaflöden. Under 2016 såldes 11 300 hyresrätter och året innan drygt 4 000. Det är det högsta antalet sedan 2010. Det starka verksamhetstrycket de kommande åren och den samtidiga försvagningen av skatteunderlags-ökningen ställer kommunerna inför svåra problem. Det kräver åtgärder på såväl kostnads- som intäktssidan. Det kan handla om att integrera flyktingar på arbetsmarknaden och om att börja använda smartare metoder och arbetssätt i verksamheten. Effektiviseringar är inget nytt utan något som kommunerna alltid arbetar med. Det har också skett stora ambitionshöjningar över tid. Det pedagogiska innehållet i förskolan är till exempel avsevärt större nu än för 20 år sedan. Den utvecklingen lär fortsätta. Det har länge pratats om att införa digitalisering av administration och verksamhet. Nu börjar det komma igång på vissa håll. Några exempel är ansökan om bygglov, fjärrundervisning, flippat lärande, nattkameror och sensorer inom hemtjänsten, robotar för matning, digital insamling av uppgifter vid ansökan om ekonomiskt bistånd (ssbtek) och även robotiserad inläsning av ansökan, som avsevärt förkortar handläggningstiden. Starkt demografiskt tryck de kommande åren Enligt beräkningar som bygger på SCB:s befolknings-prognos kommer de demografiskt betingade behoven, med allt fler yngre och äldre, att öka med i genomsnitt drygt 1,4 procent årligen de kommande tio åren. Åren 2017 2021 ligger genomsnittet på 1,5 procent per år. Det kan jämföras med 0,6 procent per år för åren 2000 2015. Årets resultat Mariestads kommun redovisar i år ett positivt resultat på 17,1 miljoner kronor. Det positiva resultatet är ett överskott på 4,0 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat på 13,1 miljoner kronor. Kommunens resultat föregående år uppgick till 10,6 miljoner kronor. Det var då ett underskott på 2,4 miljoner kronor jämfört med det budgeterade resultatet på 13,0 miljoner kronor. Årets resultat innehåller poster både med över- och underskott jämfört budget. Här kommenteras bara de större avvikelserna. Nämnderna redovisar totalt ett överskott mot budget på 6,4 miljoner kronor. Fyra nämnder visar överskott medan socialnämnden visar ett underskott om 2,9 miljoner kronor. Utöver nämndernas direkta kostnader finns kommungemensamma kostnader, dessa poster visar ett underskott på 2,8 miljoner kronor. Posterna omfattar bland annat tillkommande kapitalkostnader, effektiviseringsuppdrag, gemensam lönepott och kommunstyrelsens medel till för fogande. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 15 resultat kommunen 2013-2017 mnkr 60 50 40 30 20 10 0 2013 2014 2015 2016 2017 Centrala poster med större påverkan på årets resultat är arbetsgivaravgifter och pensioner med minus 10,1 miljoner kronor. Skatteintäkterna och statsbidragen har ökat jämfört med 2016 och når ett positivt resultat om 3,5 miljoner kronor mot budgeterad nivå. Finansnettot har även i år utvecklats positivt i förhållande till budget och ger ett överskott på 7,2 miljoner kronor, anledning är också i år fortsatt låga räntenivåer. Inte möjligt att avsätta till resultatutjämnings reserv (RUR) Det så kallade balanskravet i kommunallagen, säger att intäkterna under ett räkenskapsår skall vara större än kostnaderna. Ett eventuellt negativt resultat skall återställas under de tre närmast följande åren. Mariestads kommun har inget negativt resultat att återställa från föregående år. 2014 kunde delar av tidigare års belopp i en RUR användas för att täcka underskottet i resultatet. När avstämning av balanskravet görs ska realisationsvinster/förluster från försäljningar inte räknas in. Årets resultat efter balanskravsjusteringar är plus 16,4 miljoner kronor. Enligt de av kommunfullmäktige beslutade reglerna kan inte någon avsättning till RUR göras 2017. Det innebär att behållningen på RUR är oförändrat jämfört med 2016. Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. Det innebär att resultatet ska vara positivt över en längre period. Mariestads kommun måste framöver prioritera att skapa ett långsiktigt sparande för att kunna hantera situationer då det ekonomiska resultatet är otillräckligt. Från 2013 är det möjligt att reservera till eller disponera medel i en RUR. RUR är inte resultatpåverkande utan en del av eget kapital och är ett sätt att, om möjlighet finns, reservera medel för att täcka underskott vid senare tillfällen. Det finns dock vissa restriktioner för de kommuner, som Mariestad, vilka har en negativ soliditet när hänsyn tas till pensionsskulden. Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att reservera 29,7 miljoner kronor inom det egna kapitalet från resultatet 2012-2013 och 2014 utnyttjades 4,2 miljoner kronor. Detta tillsammans gör att behållningen i RUR är 24,4 miljoner kronor. balanskravsutredning Kf budget Bokslut (mnkr) 2017 * 2017 Årets resultat 13,4 17,1 Reavinster 0,0-0,8 Reaförluster 0,0 0 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 13,4 16,3 1 % av skatteintäkter och statsbidrag 13,1 13,1 Möjligt belopp att reservera till RUR enligt kommunens riktlinjer 0,0 0 Möjligt belopp att ta i anspråk från RUR enligt kommunens riktlinjer 0,0 0 Soliditet exkl. pensionsförpliktelser 26% 30% Soliditet inkl. pensionsförpliktelser -6% -6% Skatter o statsbidrag 1 309,5 1 312,9 * avser budget innan ombudgeteringar. behållning rur (mnkr) Tidigare år 2015 2016 2017 Totalt Övrigt 24,4 0,0 0,0 0,0 24,4 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera omständigheter. Vissa delar påverkas direkt genom egna kommunala beslut medan andra påverkas av beslut och händelser i omvärlden. Känslighetsanalysen beskriver hur olika händelser påverkar vår kommuns ekonomiska situation. känslighetsanalys (Resultateffekt, +/ mnkr) mnkr 1 kr förändring av kommunalskatten 52,0 1 % prisförändring 5,8 1 % löneförändring 11,2 10 mnkr förändrad upplåning 0,1 1 % avgiftsförändring 1,5 1 % förändrad kort ränta 2,1 1 % förändring av generellt statsbidrag 2,8 10 heltidstjänster (30.000 kr/mån inkl PO) 5,0 100 nya invånare 4,9 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fattat beslut om två finansiella mål: Kommunen ska ha ett resultat som mot svarar en procent av kommunalskatt och statsbidrag. Soliditeten ska öka. Mariestads kommun

16 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse Bara ett av de två finansiella målen har uppnåtts under 2017, att kommunens resultat motsvarar 1,0 procent av kommunalskatt och statsbidrag. Årets resultat 17,1 miljoner kronor motsvarar 1,3 procent av kommunalskatt och statsbidrag. Soliditet betyder andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten exklusive pensionsskuld före 1998 har sjunkit ytterligare från 33 procent 2016 till 30 procent 2017. finansiella mål 2017 2016 2015 2014 2013 Årets resultat (mnkr) 17 10 7-4 56 Förändring av eget kapital (%) 4 2 1-1 11 Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto jämfört med skatt och statsbidrag (%) 99 99 100 100 97 Egenfinanseringsgrad av investeringar (%) 26 19 51 46 133 Förändring av tillgångar (%) 11 10 12 0 8 Soliditet 30 33 35 38 43 Soliditet inkl. pensionsskuld före 1998-6 -9-17 -22-19 Vi jämför oss med andra Kommunforskning i Väst (KFi) har under året presenterat jämförelser mellan kommunerna i Västra Götaland (så kallade finansiella profiler). Resultatet och förhållandet till övriga deltagande kommuner presenteras på hemsidan www.mariestad.se. Mariestad deltar även i Sveriges kommuner och landstings jämförelser Kommuners kvalitet i korthet (KKik). Resultaten från genomförda undersökningar 2017 presenteras också på hemsidan. Fortsatt samarbete med grannkommunerna Samarbetet med grannkommunerna genom de gemensamma nämnderna fortsätter. Mariestad är huvudman för den gemensamma tekniska nämnden för Mariestad, Gullspång och Töreboda. Från och med 2016 ingår Mariestad och Gullspång som en del av AÖS, Avfallshantering Östra Skaraborg. Avfallsnämnden i Mariestad och Gullspång upphörde i samband med övergången. Den gemensamma IT-nämnden har Töreboda som huvudman och Gullspång ansvarar för den gemensamma lönenämnden. Verksamhetens nettokostnader fortfarande på en för hög nivå Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (nettokostnadsandelen) är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Skatteintäkterna ska också räcka till att finansiera ett negativt finansnetto. Nettokostnadsandelen bör för en kommun inte överstiga faktorn 0,98. Nettokostnadsandelen under 2017 är oförändrad jämfört med 2016 och var 0,99. Ökade och minskade intäkter och kostnader Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning har under året ökat med 43,5 miljoner kronor (+3,4 procent). I detta ligger numera statsbidrag för flyktingverksamheten. Det är en lägre ökning än förra året. Enligt resultaträkningen är verksamheternas nettokostnad 34,4 miljoner kronor högre än 2016. Förra året var ökningstakten 4,5 procent och har i år minskat till 2,7 procent. Att ökningstakten har minskat är bra och att den är lägre än ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag (+3,4 procent). Verksamhetens intäkter har ökat med 11,0 miljoner kronor (2,3 procent) jämfört med 2016 då de ökade med 10,5 miljoner kronor (2,3 procent). Driftsbidragen har minskat med 3,4 miljoner kronor medan försäljning av verksamhet ökat med 13,9 miljoner kronor. intäktsstruktur (mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Taxor och avgifter 151 144 161 139 142 Driftbidrag 173 177 124 100 86 Försäljning av verksamhet och entreprenader 112 98 127 169 174 Bostads- och lokalhyror 49 46 45 48 48 Övrigt 0 10 6 3 20 Summa 485 474 463 459 470 Kostnadsökningar Verksamhetens kostnader ökar med 39,0 miljoner kronor (2,3 procent) jämfört med 2016. Personalkostnader och sociala avgifter ökar med 45,2 miljoner kronor (4,4 procent). Övriga kostnader så som köp av verksamhet, hyror m.m. har minskat med 6,2 miljoner kronor (1,0 procent) jämfört med 2016. kostnadsstruktur (mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Löner 804 772 737 705 669 Övriga personalkostnader 345 335 305 290 275 (soc.avg och pensioner m.m.) Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter 336 344 358 333 316 Lokal och markhyror och fastighetsservice 93 68 63 78 69 Bränsle, energi och vatten 42 41 42 44 44 Förbrukningsmaterial 102 97 91 94 97 Övriga kostnader 7 34 26 27 32 Summa 1 728 1 691 1 622 1 571 1 502 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 17 Fyra nämnder visar överskott och en nämnd visar ett underskott. Nämndernas totala budgetavvikelse uppgår till plus 6,4 miljoner kronor. Inför året fick socialnämnden 12,5 mnkr, utbildningsnämnden 10,5 mnkr, tekniska nämnden 2,7 mnkr och kommunstyrelse 5,2 mnkr i tillägg till budgeten. Miljö- och byggnadsnämnden har en oförändrad ram. Fyra nämnder redovisar överskott mot budget och en nämnd ett underskott. Kommunstyrelsen ett överskott om 4,4 miljoner kronor, utbildningsnämnden 2,4 miljoner kronor, tekniska nämnden (skattefinansierat) 1,9 miljoner kronor och miljö- och byggnadsnämnden 0,5 miljoner kronor. Socialnämnden visar ett underskott om 2,9 miljoner kronor. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 4,4 miljoner kronor. Den buffert som tillskapades ingår i det positiva resultatet. Utvecklingen av trafikkostnader och då i synnerhet antalet resor har varit lägre än budgeterat. Allmänt för verksamheterna har varit lägre personalkostnader där vakanser har gett det största ekonomiska bidraget. På minussidan kan noteras minskade intäkter för badhuset i samband med ombyggnation samt underskott för överförmyndarverksamheten kopplat till arvoden. Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på totalt 2,5 miljoner kronor. Förskolan har haft fler barn än prognostiserats. Även grundskolan har haft fler elever och enheternas sämre resultat än budget har balanserats mot buffert. Underskottet för gymnasieskolan förklaras av minskat statsbidrag och kostnader för tillgänglighetsanpassning. Överskottet för vuxenutbildningen står att finna i ökade bidrag samt försäljning av utbildningsplats. Ett betydande överskott för interkommunala ersättningar inom gymnasieskolan uppkom genom stora ändringar i både köp och försäljning av skolplatser. Den med Töreboda och Gullspång gemensamma miljö- och byggnadsnämnden visar ett överskott på 0,5 miljoner kronor totalt. Inom miljöbalksområdet har verksamheten haft ett bättre utfall än tidigare år vilket ses som ett resultat av ekonomisk styrning och andra rutiner för fakturering. Andelen sökta bygglov har dock minskat något jämfört med tidigare år och sänkningen av bygglovstaxan för Mariestad bidrar också till att intäkterna blivit mindre än förväntat. Generellt har verksamhet miljö och bygg hållit ned sina omkostnader för att klara sin buffert. Socialnämnden visar ett underskott om 2,9 mkr varav försörjningsstödet står för 0,5 miljoner kronor. Försörjningsstödet har sett en ökning av kostnaderna under senare delen av året. Antal hushåll minskar men däremot ett större antal personer ingår i de hushåll som uppbär försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen har sett en betydande ökning av placeringskostnaderna för barn och unga vilket gett ett underskott mot budget på 11,3 miljoner kronor. Hemtjänsten har lägre kostnader för personal än budgeterat, orsaken är lägre omfattningen av beviljade timmar för insatser. Verksamhetsområde LSS visar ett överskott i första hand beroende av återhållsamhet vid vakanta tjänster. Tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet visar ett överskott på 1,9 miljoner kronor. Gatuavdelningen visar överskott mycket beroende på att ställplatsverksamheten har gått bättre än förväntat samt att vinterväghållningen gynnats av den snöfattiga vintern. Kart- och mätavdelningens överskott beror på lägre personalkostnader samt högre intäkter än budgeterat. Fastighetsavdelningens låga kostnader för energi kopplat till den varma väderleken har gjort att ökade resurser har lagts på fastighetsunderhåll. Städavdelningen har sett en ökning av intäkter under året. Tekniska nämndens avgiftsfinansierade verksamhet visar ett överskott om 0,3 miljoner kronor. Låga nederbördsmängder gav låga kostnader för energi. Detta tillsammans med lägre kapitalkostnader har skapat ett utrymme för underhållsåtgärder på ledningsnätet. Då VA-verksamheten är taxefinansierad regleras övereller underskott i bokslutet som skuld eller fordran mot kunderna. Ökade skatteintäkter Skatteintäkterna uppgår till 1 028,6 miljoner kronor vilket är en ökning med 45,1 miljoner kronor (4,6 procent) jämfört med 2016. Detta är en ökningstakt i nivå med förra årets ökning. Jämfört med budget visar skatteintäkterna ett överskott på 9,5 miljoner kronor. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Det innebär att SKL:s prognos används. Prognosen för slutavräkningen för 2017 är negativ och innebär att 4,9 miljoner kronor (minus 206 kronor per invånare) har belastat 2017 års resultat. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 2018 års bokslut. Slutavräkningen för 2016 uppgår till 1,3 miljoner kronor (53 kronor per invånare). Av dessa har minus 4,9 miljoner kronor bokförts år 2016 och differensen mellan prognos och slutligt utfall 6,2 miljoner kronor tillförs årets resultat. Minskade statsbidrag Jämfört med 2016 minskar Mariestads nettointäkter från utjämningssystemet med 1,6 miljoner kronor till 284,3 miljoner kronor. Det är en minskning jämfört med förra årets ökning på 29,4 miljoner kronor. Jämfört med budget visar statsbidragen ett underskott på 6,1 miljoner kronor. Intäkten från inkomst- och avgiften till kostnadsjämningen ökar jämfört med förra året med 9,4 miljoner kronor respektive 4,4 miljoner kronor. Mariestads bidrag från utjämningssystemet för LSS-verksamheten uppgår till 16 miljoner kronor, en minskning med 1,1 miljoner kronor jämfört med 2016. Finansnettot bättre Redovisat finansnetto för 2017 är en kostnad på 1,5 miljoner kronor. Jämfört med budget är det ett överskott på 6,8 miljoner kronor. Utfallet innebär en ökad nettokostnad på 2,6 miljoner kronor jämfört med 2016. Den förbättrade siffran beror på en räntenivå som är lägre än den budgeterade och att budgeten för året anpassats efter en högre nivå på lånen än året före. Den genomsnittliga nominella räntan på de långfristiga lånen är för närvarande 1,93 procent mot 2,04 procent för 2016. En sänkning då bundna räntor kunnat omvandlas till rörliga under året. Av aktuell låneskuld per 2017-12-31 på 666,5 miljoner kronor är hela beloppet kopplat mot rörlig ränta och räntebasen Sti- Mariestads kommun

18 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse bor 3 månader. För 325 miljoner kronor av dessa har kommunen ränteswappar med en löptid på mellan två och nio år. 2018 binds ytterligare 75 miljoner kronor med en ränteswapp. Höga investeringsnivåer Årets nettoutgifter för investeringar uppgår till 252,7 miljoner kronor vilket ska jämföras med budget som är 338 miljoner kronor alltså en avvikelse på 85,3 miljoner kronor. De största skillnaderna mellan budgeterad nivå och utfall återfinns inom fastighetsavdelningen 40,6 miljoner kronor, gatuavdelningen 9,6 miljoner kronor och kommunstyrelsen 19,2 miljoner kronor. Under året har redovisning eller budget förekommit på totalt 116 investeringsprojekt, vilket är 16 fler än föregående år och också fler än det antal projekt som varit aktuella de senaste åren. Ombudgetering från 2016 eller tilläggsbudgetering under året har gjorts med ett nettobelopp på 29,0 miljoner kronor för totalt 62 projekt. De största investeringsprojekten under året har varit två nya skolor. Prismaskolan 39,6 miljoner kronor och Unicaskolan 32,7 miljoner kronor. Flera investeringar har gjorts som tillsammans utgör steg mot Vision 2030: Prismaskolan, 39,6 miljoner kronor Unicaskolan, 32,7 miljoner kronor Ombyggnad Flitiga Lisans förskola 16,7 miljoner kronor Exploatering Sjölyckan gata, 18,4 miljoner kronor Universitetsbron 10,9 miljoner kronor. Ytterligare ökning av låneskulden Kommunens totala låneskuld uppgick vid årsskiftet till 666 miljoner kronor. Det är en ökning av låneskulden med hela 185 miljoner kronor sedan förra årsskiftet. De långfristiga skulderna har ökat kraftigt under 2017 då kommunen bland annat byggt färdigt två nya skolor. låneskuld 2013-2017 mnkr 700 600 500 400 300 200 100 0 2013 2014 2015 2016 2017 Nuvarande räntenivåer är historiskt sett låga. Kommunens finanspolicy anger hur lånen och förfallet ska fördelas över tid. Av lånen är 100 procent kopplade till Stibor 3 mån rörlig ränta med tillhörande ränteswappar på del av låneskulden. Kapitalbindningen vid årsskiftet är 1,6 år medan räntebindningen med ränteswappar är 4,1 år. Ränteswappar är en säkring av räntan där underliggande lån ska finnas som säkerhet. Ränteswappar är en risk utifrån att ett undervärde kan finnas mot marknadsvärdet på räntan och swappen. Marknadsvärdet på swapparna var vid årsskiftet minus 25,7 miljoner kronor. Borgensåtagande Borgensåtagandet uppgår till 666 miljoner kronor vilket är en ökning med 28 miljoner kronor jämfört med 2016. Den största delen (93 procent) av den kommunala borgen är till kommunägda bolag, främst Mariehus Fastigheter AB. Ett mindre antal borgensåtaganden finns för ett antal föreningar. borgensåtagande (mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Borgensåtagande 666 638 630 643 616 varav till kommunägda företag 620 596 585 596 566 Koncernens resultat 48 40 22 12 62 Kommunens resultat 17 10 7-4 56 Soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens styrka på lång sikt. Soliditeten är ett mått på hur stor del av de totala tillgångarna som kunnat finansieras med egna medel. Den bestäms av två faktorer: resultatutveckling och ökning eller minskning av kommunens skulder. För 2017 uppgår soliditeten till 30 procent. Det innebär att soliditeten har sjunkit tre procentenheter jämfört med 2016. Resultatet för året är ett överskott med drygt 17 miljoner kronor, vilket ökar det egna kapitalet. Ett eget kapital som ökar i kombination med en låneskuld som ökar än mer än det egna kapitalet medför att soliditeten sjunker. Eftersom intjänade pensioner före år 1998 inte finns som en skuld i balansräkningen, utan istället som en ansvarsförbindelse, påverkar denna inte soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) är soliditeten 2017 minus sex procent. Det är en förbättring med tre procentenheter jämfört med föregående års värde på minus nio procent och beror på att skulden minskat på grund av utbetalning av tidigare intjänade pensioner. Minskad pensionsskuld Årets kostnad för pensioner som belastat resultaträkningen är 94,8 miljoner kronor inklusive löneskatt. Det är en minskning av kostnaderna med 3,5 miljoner kronor jämfört 2016. pensionsskulden (långfristigt) (mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Avsättning för pensioner 18 19 14 14 14 Pensionsförpliktelser före 1998 608 626 657 677 708 Total pensionsskuld 627 645 671 691 722 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 19 Den individuella delen utbetalas enligt de anställdas önskemål. En försäkring för kompletterande ålderspension och efterlevandepension har tidigare tecknats. Pensionsförpliktelserna är omfattande och pensionsskulden uppgår totalt till 608 miljoner kronor. Kommunen har inte gjort några extra inbetalningar under 2017 för att minska pensionsskulden som har minskat med 31 miljoner kronor från 2016. Minskningen beror på utbetalning av tidigare intjänade pensioner. Förutom 15 miljoner kr år 2010 har kommunen inte gjort några inbetalningar för att minska pensionsskulden. KFi-rapport: Finansiell profil Mariestads kommun KFi (Kommunforskning i Västsverige) är en organisation som bedriver forskning inom bland annat ekonomi i kommuner och landsting. Årligen görs en rapport som jämför samtliga kommuner i Västsverige. Den senast presenterade rapporten avser 2016. Slutsatsen från rapporten är att Mariestad behöver uppnå en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen allt för kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. Framtida förpliktelser För avfallsanläggningen Bångahagen har kommunen dispens från Länsstyrelsen till och med 2024. Beräknad kostnad för återställning av deponin är 25 miljoner kronor. Avfallsfond 4,4 miljoner kronor samt avsättning för deponin 2,0 miljoner kronor täcker del av kostnaden. Ny beräkning sker årligen och under 2017 har ingen förändring på avsättningen gjorts utifrån den bedömning som gjorts. En osäkerhet om beloppet för sluttäckning föreligger med anledning av tidsaspekten för arbetet. Mariestads kommun

20 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse Kommunkoncernen redovisning av kommunala bolag och kommunalförbund Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad, heltäckande bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Synonymt används också ofta begreppet koncernredovisning. Redovisningen tjänar också som information för intressenter, till exempel kommuninvånare, kommunfullmäktige, kommunledning, revisorer och långivare. Den sammanställda redovisningen omfattar förutom kommunen även: Mariehus Fastigheter AB. Kommunens andel är 100 procent. Innehåller Mariehus AB och AB Stadens hus. VänerEnergi AB. Kommunens andel är 88 procent. Resterande 12 procent hör till Töreboda kommun. Innehåller VänerEl AB. Räddningstjänsten Östra Skaraborg, RÖS. Kommunens andel i kommunalförbundet är 26,27 procent. Årets resultat koncernen Årets resultat för den sammanställda redovisningen visar ett överskott med 47,6 miljoner kronor. Resultatet är en förbättring jämfört med föregående år då resultatet var ett överskott med 37,3 miljoner kronor. Både kommunen, bolagen och kommunalförbundet visar en resultatökning. Störst förändring sker i kommunen som i år visar ett överskott på 17,1 miljoner kronor, för 2016 var motsvarande ett överskott på 10,6 miljoner kronor. Resultatökningen före skatt är i VänerEnergi 4,4 miljoner kronor och Mariehus 5,3 miljoner kronor. Elimineringar av kostnader och intäkter i resultatet inom koncernen har skett netto med 6,0 miljoner kronor. Balansräkningen i den sammanställda redovisningen omsluter 2 991 miljoner kronor. Det är en ökning jämfört med 2016 på 235 miljoner kronor. Den främsta anledningen beror även i år på den fortsatt höga investeringsnivån i koncernen, detta gör att värdet på de materiella anläggningstillgångarna ökar markant. Total nettoinvesteringsnivå i koncernen under året var 374 miljoner kronor. Soliditeten är sämre jämfört med föregående år, 25,2 procent jämfört med 25,7 procent föregående år. Minskningen beror på att kommunen och bolagens resultat inte kunnat finansiera den höga investeringsnivån under året. Nyckeltalets minskning är relaterat till kommunen och resultatet i förhållande till investeringsnivån. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 221 miljoner kronor vilket är en ökning med 1,74 procent mot 2016. Den största ökningen sker i kommunen med 2,7 procent. En lägre ökningstakt sker i koncernbolagen. Kommunen begär in prognoser fyra gånger per år på årsresultatet även för de kommunägda aktiebolagen. För kommunen och aktiebolagen finns ett koncernkonto i bank. Genom att likvida medel samordnas går det att kortfristigt låna inom koncernkontot istället för direkt i bank. Koncernkontots kredit hos banken på 150 miljoner kronor var vid årsskiftet utnyttjad med 27 miljoner kronor. Sammanfattning viktiga händelser Driftsituationen för fjärrvärmen har varit mycket stabil. Miljövänlig fossilfri fjärrvärme finns nu i alla fjärrvärmenät. Utbyggnaden av fibernäten i VänerEnergis stadsnät fortsätter i hög takt. Expansionen förväntas vara fortsatt stark de närmsta åren. I slutet på året färdigställde VänerEnergi bytet av 5 500 gatubelysningsarmaturer i kommunen. Energibesparingen med de nya LED-armaturerna beräknas till 60 procent jämfört med innan bytet. Hos Mariehus har arbetet med ombyggnationen av fastig - heten Ärlan 3 påbörjats och projektet genomförs genom ett så kallat partneringavtal. Kontorslokaler byggs om till boenden i centrum och projektet beräknas vara färdigt i december 2018. Under året startades projektet Eken 2. Det är ett nybyggnadsprojekt med planerad byggstart våren 2018 och beräknas vara färdigställt hösten 2019. I Mariehus har en större revidering av certifieringssystemen för miljö och kvalitet genomförts till följd av ny standard. årets resultat koncernen 2013-2017 mnkr 60 50 40 30 20 10 0 2013 2014 2015 2016 2017 Den stora investeringsnivån i koncernen har gjort att planeringen av likviditeten påverkas. En mer aktiv hantering av nivån på checkkrediten behövs då en stor del av investeringarna behöver lånefinansieras. Ett arbete har påbörjats för hur det framtida lånebehovet ska hanteras. Årets investeringar VänerEnergis investeringar uppgår till totalt 77,6 miljoner kronor med en budget på 81,5 miljoner kronor. Utfallet är 19,9 miljoner kronor högre än föregående år. De största investeringarna har skett inom elnät på 36,7 miljoner kronor och stadsnät på 30,9 miljoner kronor. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 21 Mariehus investeringar under året uppgår till totalt 45,0 miljoner kronor med en budget på 202 miljoner kronor. Utfallet är lägre än föregående år då utfallet var 160,5 miljoner kronor. Av det budgeterade beloppet fortsätter flera projekt över flera år där pågående projekt motsvarar 43,0 miljoner kronor. Kommunägda bolag Mariehus fastigheter AB Bolaget äger och förvaltar hyresfastigheter i centrala Mariestad och Ullervad. Tre bolag ingår i koncernen Mariehus: Mariehus Fastigheter AB är moderbolag med döttrarna Mariehus AB som sköter fastighetsskötseln och administration och AB Stadens Hus i Mariestad som är det bolag som är ägare till förvaltningshuset (stadshuset) för kommunen. Bolagets resultat uppgår till 15,1 miljoner kronor före skatt (föregående år 9,8 miljoner kronor) vilket är 7,0 miljoner kronor högre än budgeten på plus 8,1 miljoner kronor. Främsta anledningen till det goda resultatet är fortsatt att uthyrningsläget varit extremt bra samt låga räntenivåer. Brist på lägenheter i centralorten gör att efterfrågan på bostäder är hög och nybyggnation och behov av ytterligare lägenheter finns. Som ett led i samhällsansvaret har bolaget under året inlett ett samarbete med tre idrottsföreningar i syfte att skapa ett arbetssätt och utvecklande anläggningar som gör att trösklarna för att nå föreningslivet minska. ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 158,3 123,9 113,0 109,3 Kostnader 150,2 108,8 101,6 100,4 Nettokostnad 8,1 15,1 11,4 8,9 Budgetavvikelse 7,0 Nettoinvesteringar 202,0 45,0 160,5 92,4 Resultatet avser belopp före skatt. Personaluppgifter Bolaget har 2017-12-31, 30 st. tillsvidareanställda varav 8 kvinnor och 22 män vilket är en ökning med en person jämfört med föregående år. Totala personalkostnader var 14,5 miljoner kronor och kostnaden för sjuklön var under året 0,5 miljoner kronor. Motsvarande siffror för 2016 var 13,9 miljoner kronor och 0,3 miljoner kronor. Den totala sjukfrånvaron under året var 7,1 procent, en oförändrad siffra från 2016. Långtidsfrånvaron var 74,5 procent och sjukfrånvaron för män respektive kvinnor var 4,6 och 15,1 procent. Motsvarande siffror för 2016 var 64,8, 4,9 och 13,7 procent. VänerEnergi AB VänerEnergi AB ägs till 88 procent av Mariestads kommun och till 12 procent av Töreboda kommun. Bolaget bedriver nätverksamhet i Mariestad och Töreboda kommuner. Dotterbolaget VänerEl AB bedriver elförsäljning som återförsäljare till Mälarenergi AB. VänerEnergi bedriver också fjärrvärmedistribution i Mariestads tätort. Värmen inköps från intressebolaget Katrinefors Kraftvärme AB, KKAB, (ägarandel 50 procent). Som ett intressebolag finns även Fastbit AB (ägarandel 33 procent). Bolagets resultat uppgår till plus 35,7 miljoner kronor före skatt, varav 31,4 miljoner kronor är Mariestads kommuns andel. Detta är 7,7 miljoner kronor högre än budget på 28,0 miljoner kronor. Resultatet 2016 var plus 30,6 miljoner kronor och kommunens andel 26,9 miljoner kronor. Resultatet för stadsnät är åter mycket starkt med anledning av anslutningsavgifter i den pågående och omfattande utbyggnadstakten. Anslutningsavgifter är av engångskaraktär. För elnät har stora resurser lagt ner i Torsöprojektet med en ny överföringsledning nedsänkt i Vänern. Detta har till viss del medfört lägre kostnader i driften med ett bra resultat som följd. Affärsområde Telekom visar också ett bra resultat. Lägre omkostnader och fullt avskrivna anläggningar har lyft resultatet till en positiv nivå. Från februari har bolaget ett nytt affärsområde, Nya Energisystem. Där samlas de delar som ingår i Test- och demonstrationsplats Mariestad. ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 186,3 228,2 216,9 192,6 Kostnader 161,7 196,8 195,9 180,2 Resultat 24,6 31,4 21,0 12,4 Budgetavvikelse 6,8 Nettoinvesteringar 81,5 77,6 57,7 38,9 Resultatet avser kommunens andel på 88 procent och är före skatt. Personaluppgifter Bolaget har 2017-12-31, 50 st. tillsvidareanställda varav 14 kvinnor och 36 män vilket är en ökning med tre personer jämfört med 2016. Totala personalkostnader var 32,3 miljoner kronor och kostnaden för sjuklön var under året 0,2 miljoner kronor, motsvarande siffror för 2016 var 29,7 miljoner kronor och 0,1 miljoner kronor. Den totala sjukfrånvaron under året var 1,5 procent, en ökning från 1,2 procent 2016. Sjukfrånvaron för män respektive kvinnor var 1,5 och 1,5 procent. Motsvarande siffror för 2015 var 1,2 och 1,3 procent. Ingen långtidsfrånvaro finns under året. Mariestads kommun

22 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse Räddningstjänsten Östra Skaraborg Är ett kommunalförbund, RÖS, som har bildats av sju kommuner i Skaraborg. En politiskt tillsatt direktion, med representanter för kommunerna, fattar beslut om verksamheten. Med hänsyn till den andel som Mariestads kommun betalar, beräknas förbundets andel i vårt koncernbolag vara 26,27 procent. Kommunalförbundets totala resultat för året är plus 1,9 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor är kommunens andel. Överskottet stannar kvar i RÖS och återbetalas inte till kommunen. ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 24,1 24,1 23,4 22,6 Nettokostnad -24,1-24,1-23,4-22,6 Budgetavvikelse 0,0 Räddningstjänsten handhas av kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) och kommunen betalar avgifter till kommunalförbundet. Kommunalförbund utanför koncernredovisningen Följande kommunalförbund ingår inte i koncernredovisningen då kommunens andel är lägre än 20 procent. Avfallshantering Östra Skaraborg, AÖS. Kommunens andel är 14 procent och baseras på invånarandelen bland medlemmarna. Från 2016 ingår Mariestad i förbundet tillsammans med Hjo, Skövde, Tibro, Karlsborg, Töreboda och Gullspångs kommuner. Avfallshantering Östra Skaraborg ansvarar för insamling och behandling av hushållsavfall samt information, regelskrivning och planering av hushållsavfallets omhändertagande. Organisationen leds av en direktion som utser förbundschef. Skaraborgs Kommunalförbund. Kommunens andel är 9 procent och baseras på invånarandelen bland medlemmarna. Skaraborgs samtliga 15 kommuner är medlemmar. Förbundet ska verka inom tillväxt- och utvecklingsfrågor och verksamhetsstöd och intresse-/omvärldsbevakning och vara en plattform för samarbete mellan medlemmarna. Tolkförmedling Väst. Är ett kommunalförbund som bedriver språktolkförmedling och översättningsservice i Västra Götaland. Kommunen är tillsammans med 27 kommuner samt Västra Götalandsregionen medlem. Förbundet leds av en direktion med förtroendevalda från samtliga medlemmar. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 23 Social hållbarhet Sammanfattning social hållbarhet i Mariestads kommun 2017 Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle och ett arbetsliv där grundläggande mänskliga värderingar och rättigheter respekteras och inga grupper missgynnas. Alla ska på lika villkor erbjudas en livsmiljö och en arbetsmiljö där de kan tillgodogöra sig delaktighet, kunskap, utvecklas och ha en god upplevd hälsa. Ram och regelverk finns formulerat i allt från WHOs (World Health Organization) hälsodeklaration till den svenska arbetsmiljölagen, arbetsmarknadens lagar, regler och kollektivavtal. Att bygga och förvalta ett attraktivt arbetsgivarvarumärke är upp till Mariestads kommun att åstadkomma. Social hållbarhet är en förutsättning för att Mariestads kommun ska kunna utveckla sitt arbetsgivarvarumärke i positiv riktning, för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Det är viktigt att vi har en förståelse för detta och att det ur ett arbetsgivarperspektiv sker ett kontinuerligt hållbarhetsarbete i våra verksamheter. Alla våra verksamheter bidrar och skapar förutsättningar på olika sätt till social hållbarhet. Vårt arbete sker bland annat genom utveckling och förbättring av: samverkan och delaktighet, chefs- och ledarskap samt medarbetarskap, kompetens, arbetsmiljöarbete, hälsoutvecklande insatser samt mångfalds-, jämställdhets- och jämlikhetsarbete, attraktiva anställningar och anställningsvillkor. Vi har goda förutsättningar för att göra framsteg inom social hållbarhet men det krävs långsiktighet och gemensamma krafttag för att nå resultat. Genom den kraftfulla satsningen på utveckling av vårt systematiska arbetsmiljöarbete, medarbetarnas hälsa och en tydlig rehab-process visar Mariestads kommun att man tar sitt ansvar för social hållbarhet på allvar. Social hållbarhet är en av de tre delarna i hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar utveckling måste alla dimensionerna, social, ekologisk och ekonomisk, samspela. Den Sociala dimensionen är den del av hållbar utveckling som handlar om påverkan på arbetslivet och alla medarbetare. Det omfattar relationer mellan människor uppdrags - givare, medarbetare och kommuninvånare/kunder samt samspelet mellan dessa.. Vårt arbete för en Social hållbar framtid För att säkerställa en socialt hållbar utveckling arbetar Mariestads kommun utifrån följande: Samverkan och delaktighet. Arbetsmiljö- och hälsoutvecklingsarbete. Utveckling av chefer, ledare och medarbetare. Mångfald, jämställdhet och jämlikhet. Vi har stora möjligheter i arbetet med social hållbarhet. Både genom att skapa förutsättningar och genom faktiska åtgärder. Vi har som offentlig aktör många roller och ett stort ansvar. Inte minst som arbetsgivare. Det ger möjligheter men också ett ansvar att agera. Vår Vision 2030 och vår varumärkesplattform har många kopplingar till social hållbarhet. Samverkan och delaktighet En av de viktigaste förutsättningarna för social hållbarhet är att skapa förutsättningar för reell samverkan och delaktighet. Att bli hörd, sedd och att kunna påverka sin arbetssituation är grundläggande för att känna tillfredsställelse i arbetet. Genom detta skapas förutsättningar för engagemang och arbetsglädje och därmed vilja att tillsammans leverera. Mariestads kommun har ett lokalt samverkansavtal som plattform för samverkan mellan chef och medarbetare samt mellan arbetsgivaren och arbetstagarparterna i form av de lokala fackliga organisationerna. Alla medarbetare garanteras genom avtalet årliga medarbetarsamtal och regelbundna arbetsplatsträffar. Samverkan mellan arbetsgivaren och de lokala fackliga representanterna sker i samverkansgrupper. Arbetsmiljö- och hälsoutvecklingsarbete Mariestads kommun har som arbetsgivare ett stort ansvar för att de egna arbetsmiljömålen nås. Mariestads kommun har dels ett övergripande arbetsmiljömål och dels mål för hälsoutveckling. Målen finns i Mariestads kommuns arbetsgivarpolicy och i plan för hälsoutvecklingsarbetet. Utveckling av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete och av rehabiliteringsprocessen pågår kontinuerligt. Bland annat genom kompetensutvecklingsinsatser och utveckling av arbetsmetoder och metodverktyg. Sedan 2003 pågår ett arbete med hälsoutveckling, bland annat genom hälsoprofiler, hälsoplanerarbete, riktade insatser med hälsopromotivt ledarskap och chefers hälsa som fokus. Under perio-

24 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse den juli 2015 till och med juni 2018 har kvalitetsutveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet, hälsoanalyser, hälsosamtal samt kartläggning och analys av korttidsfrånvaron med mera fokuserats. Detta har resulterat förbättrad hälsa och lägre sjukfrånvaro. Mångfald, jämställdhet och jämlikhet I Mariestads kommun ska vi stäva efter att ta till vara på alla medarbetares unika förutsättningar. Det innebär ett långsiktigt arbete. En bra mix av kvinnor och män i alla verksamheter, liksom olika etnisk, kulturell, språklig och religiös bakgrund. Medarbetare med olika personlighet och läggning berikar och breddar vår kompetens och därmed möjligheterna att möta och förstå våra kunder. I Mariestads kommun ska alla medarbetare försäkras ett arbetsliv där grundläggande mänskliga värderingar och rättigheter respekteras. Inga grupper ska särbehandlas eller missgynnas och alla individer ska få sina rättigheter respekterade. Alla ska på lika villkor erbjudas anställningar, anställningsvillkor och arbetsmiljö. utvecklas till innehåll och omfattning. Till det kommer behovet av en tydlig prioritering av resurser. Vi har idag ett mycket väl fungerande lednings- och chefsstöd till kompetens och omfattning. Dock har resurserna för att finansiera och driva operativa insatser i verksamheterna krympt. Ett samlat krafttag behövs för ökad framgång. God samverkan både internt och externt är viktigt. Kommunens organisation och ökat samarbete med andra aktörer ger goda utvecklingsmöjlig - heter. Chefs- och ledarskapsutveckling Chefer och ledare har en viktig roll i Mariestads kommun. De ska tillsammans med sina medarbetare förverkliga våra uppdragsgivares beställningar. Det vill säga leverera tjänster och service av god kvalité. Chef och ledare har ansvar för verksamhet, personal och ekonomi inom respektive ansvarsområde. För att förtydliga chefs- och ledaruppdraget finns dokumentet Chef och Ledare i Mariestads kommun. Som ett led i att utveckla medarbetare i dessa roller och uppdrag genomförs återkommande utvecklingsinsatser. Framtid Sett ur ett arbetsgivarpolitiskt perspektiv finns goda förutsättningar att utveckla arbetet med social hållbarhet. Det behövs ytterligare och tydligare kopplingar mellan Vision 2030, varumärket Mariestads kommun och målsättningarna för arbetsgivarfrågorna för att ge arbetsgivarpolitiken nödvändig tyngd och prioritet i verksamheterna. Vartannat år (nästa gång 2018) genomförs en medarbetarundersökning som bland annat mäter Hållbart medarbetarindex. Här finns viktig information för fortsatt utveckling av Mariestad kommuns organisation även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Vi behöver utveckla arbetsgivarvarumärket i harmoni med varumärkesplattformen för att nå målet En av de fem attraktivaste arbetsgivarna. Vi har pågående utveckling och arbete inom bland annat: arbetsmiljö- och hälsoutveckling (en övergripande struktur för hur arbetsmiljöansvaret är fördelat presenteras), jämställdhet- och mångfald, (ny övergripande mångfalds- och jämställdhetspolicy med mål och handlingsplan), samverkan och delaktighet, kompetensförsörjning och rekrytering. Utvecklat chefs- och ledarskap samt medarbetarskap, attraktiva anställningar och anställningsvillkor är, utöver ovanstående områden, viktiga utvecklingsområden kopplat till social hållbarhet i arbetslivet. Intresse kring arbetsgivarfrågor och social hållbarhet finns, men det krävs ökad kunskap och förståelse i frågorna för att arbetet ska Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 25 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet tillsvidareanställda personer har ökat med 8 personer mellan åren 2016 och 2017. Förändringarna återfinns inom samtliga sektorer. antal tillsvidareanställda Förvaltning 2017 2016 2015 2014 Sektor ledning (ledning och verksamhetsstöd, kultur, fritid och utveckling) 132 147 149 137 Sektor samhällsbyggnad (samhällsutveckling, teknik, miljö och bygg) 239 234 252 255 Sektor stöd och omsorg (vård och omsorg, IFO, AME) 951 943 897 872 Sektor utbildning (Förskola, grundskola, gymnasium och komvux, kost) 759 749 745 749 Totalt 2 081 2 073 2 043 2 013 Heltid och deltid Andelen kvinnor som arbetar deltid är 41,7 procent. Bland männen arbetar 16,8 procent deltid. Jämfört med kommunerna i Västra Götalands län innebär det fler deltidsarbetande kvinnor samt jämförbart antal deltidsarbetande män. Kvinnor har i genomsnitt 91 procent sysselsättningsgrad och män han 96 procent. Totalt sett är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 92 procent. Åldersstruktur och pensionsavgångar Medelåldern för kommunens anställda är 46 år 2017 att jämföra med 46,8 år 2016 och med 47,3 år 2015. Av de anställda är 47,8 procent 50 år eller äldre, 24,5 procent är mellan 40 och 49 år, 18,3 procent är mellan 30 och 39 år och 9,4 procent är yngre än 30 år. Pensionsavgångar planerade pensionsavgångar Män och kvinnor Av kommunens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Andelen män är något högre än genomsnittet för kommunerna i Västra Götalands län, bland annat på grund av att den gemensamma tekniska förvaltningen, som har många manliga anställda, organiseras inom Mariestads kommun. Löner Den genomsnittliga heltidslönen var 2017 för män 30 191 kronor per månad och för kvinnor 28 346 kronor per månad. Antal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 medellön fördelad per kön Medellön per månad 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Medellön män Medellön kvinnor 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Lönenivån är jämförbar med länets övriga kommuner. Löneökningarna 2017 motsvarar ca 2,7 procent, vilket i stort sett motsvarar nivåerna i regionen. Under 2017 gick 57 anställda i pension. Under 2018 uppnår 63 personer åldern 65 eller äldre. Diagrammet visar den beräknade årliga pensionsavgången 2018-2027. Under 2017 slutade totalt 142 personer varav 57 anställda pensionerades. Personalomsättningen totalt var under 2017 ca 7 procent. Mariestads kommun arbetar med de frågor som hänger samman med kompetensförsörjning och generationsväxling. Mångfald och jämställdhet Mariestads kommun strävar efter en jämställd arbetsplats med berikande mångfald och arbetar utifrån värderingar i arbetsgivarens jämlikhetspolicy. Kvinnorna står för 92,5 procent av uttagen föräldrapenning och män för 7,5 procent. Kvinnorna står för 85 procent av uttagen vård av barn och män för 15 procent. Nedan följer i tabellform en redovisning av könsfördelningen inom våra fem största yrkesgrupper: Siffrorna baserar sig på antal anställningar. Mariestads kommun

26 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse största yrkesgrupperna bland tillsvidareanställda män och kvinnor Befattningsgrupp Kvinnor Män Totalt Omsorgspersonal 328 26 354 Förskolelärare 171 4 175 Stödassistent 138 20 158 Undersköterska 102 2 104 Lärare tidiga åldrar (grundskola) 66 9 75 Totalt antal tillsvidareanställda 1 667 414 2 081 största yrkesgrupperna bland tillsvidareanställda kvinnor Befattningsgrupp Kvinnor Män Totalt Omsorgspersonal 328 26 354 Förskolelärare 171 4 175 Stödassistent 138 20 158 Undersköterska 102 2 104 Lärare i tidiga åldrar (grundskola) 66 9 75 Totalt antal tillsvidareanställda 1 667 414 2 081 största yrkesgrupperna bland tillsvidareanställda män Befattningsgrupp Kvinnor Män Totalt Omsorgspersonal 328 26 354 Stödassistent 138 20 158 Vaktmästare 3 18 21 Lärare allmänna ämnen (gymnasium) 15 13 28 Drifttekniker 0 13 13 Anläggningsarbetare 0 13 13 Boendestödjare 34 13 47 Totalt antal tillsvidareanställda 1 667 414 2 081 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för 2017 var jämfört med 2016 och 2015 lägre, 6,3 procent jämfört med 6,5 procent och 6,7 procent. Förändringarna i sjukfrånvaron består generellt av minskad sjukfrånvaro i samtliga grupper utom för gruppen män och för sektor utbildning, vars frånvaro ökat. En viss ökning av korttidsfrånvaron har skett i fram för allt de lägre åldersgrupperna. Med anledning av detta planeras särskilda insatser. Ökningen av sjukfrånvaron i Mariestads kommun har from 2015 kunnat bromsas tack vare insatta åtgärder i form av bland annat hälsoutveckling, hälsosamtal, effektiv rehabprocess mm. sjukfrånvaro i procent av timmar arbetad tid fördelat mellan kvinnor och män samt på åldersgrupper Typ av sjufrånvaro (%) 2017 2016 2015 Total sjukfrånvaro 6,3 6,5 6,7 Långtidsfrånvaro av total frånvaro 43,0 44,1 42,1 Sjukfrånvaro kvinnor 6,9 7,4 7,5 Sjukfrånvaro män 4,6 3,6 3,9 Sjukfrånvaro 29 år eller yngre 4,5 4,9 5,1 Sjukfrånvaro 30-49 år 5,7 5,6 6,0 Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 7,4 7,8 7,8 Kostnader för sjuklön och timvikarier Sjuklönekostnaden uppgick för 2017 till totalt 18,5 miljoner kronor att jämföra med 17,3 miljoner kronor för 2016 och med 17,4 miljoner kronor för 2015. Förändringen beror på ökad andel korttidsfrånvaro. Summan inkluderar lönekostnadsökningar motsvarande ca 0,6 miljoner kronor. kostnader för sjuklön 2017 inklusive po-pålägg 38,33 procent (för kommuner 2017 enligt SKL) Per sektor i mnkr 2017 2016 2015 Sektor ledning (ledning och verksamhetsstöd, kultur, fritid och utveckling) 1,2 0,9 0,6 Sektor samhällsbyggnad (tekniska, miljö och bygg, samhällsutveckling) 1,6 1,6 1,8 Sektor stöd och omsorg (vård och omsorg, IFO, AME) 9,1 9,0 9,4 Sektor utbildning (förskola, grundskola, gymnasium, komvux o kost) 6,6 5,8 5,6 Totalt 18,5 17,3 17,4 Kostnaderna för timvikarier har minskat med ca 3,4 procent mellan åren 2016 och 2017. Kostnaden inkluderar lönekostnadsökningar motsvarande cirka 3 miljoner kronor. kostnader för timvikarier inkl po-pålägg Per sektor i mnkr 2017 2016 2015 Sektor ledning (ledning och verksamhetsstöd, kultur, fritid och utveckling) 1,4 2,6 36,7 Sektor samhällsbyggnad (samhällsutveckling, teknik, miljö och bygg) 3,0 3,4 4,5 Sektor stöd och omsorg (vård och omsorg, IFO, AME) 48,8 49,8 11,6 Sektor utbildning (förskola, grundskola, gymnasium, komvux och kost) 15,0 14,8 9,7 Totalt 68,2 70,6 62,5 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 27 Hälsofrämjande arbete Mariestads kommun har sedan 2003 bedrivit målinriktat, medvetet hälsoutvecklingsarbete. Detta har i huvudsak bestått av följande delar: Hälsobokslut, innehållande redovisning av nyckeltal, analys och redovisning av genomförda aktiviteter och hälsostatus. Hälsoplaner för respektive verksamhet innehållande målsättning, riktlinjer och aktiviteter för att kunna vara en attraktiv arbetsplats. Hälsopromotivt arbete, alla medarbetare har haft möjlighet att göra en Hälsoprofilsbedömning, HPB, var tredje år. Utveckling av en väl fungerande rehabprocess. Insatser för hälsofrämjande ledarskap. Utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet genom utbildning, utarbetande av nya och tydliga strukturer och arbetsprocesser. Det hälsofrämjande arbetet bedrivs under perioden juli 2015 till och med juni 2018 med ökas fokus på bland annat följande områden: Hälsopromotivt arbete, alla medarbetare har möjlighet att göra en Hälsoprofilsbedömning, HPB, varje år under tre års tid. Väl fungerande rehabprocess. Utveckling av ledarskap och medarbetarskap. Hälsosamtal. Systematisk utveckling och uppföljning av Mariestad kommuns systematiska arbetsmiljöarbete SAM Målsättningen är att Friskgruppens population ska öka med tio procent. Mer än 80 procent ska uppleva sin hälsa som bra eller mycket bra. Värdet på Hållbart Medarbetarengagemang, HME, ska öka till 4,5. Frisknärvaron ska vara 95 procent. Mariestads kommun

28 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse Välfärdsbokslut Välfärdsbokslutet belyser en rad nyckeltal som påverkar folkhälsan och indikerar graden av social hållbarhet. Det är en återkommande presentation av förändringar och trender av folkhälso- och välfärdsutvecklingen i kommunen. I årets välfärdsbokslut redovisas bland annat ett urval av de indikatorer som Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) valt ska visa på arbetet inom SKL:s Strategi för hälsa. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för god folkhälsa genom att förbättra människors livsvillkor. Ledstjärna för folkhälsoarbetet är Mariestad kommuns Vision 2030. Utifrån den har folkhälsomålet Friska och trygga kommuninvånare med den bästa livskvalitén satts. Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument och konkretiseras i Folkhälsostrategi 2014-2017 för Mariestads vision 2030. Samtliga nämnder ska årligen upprätta en handlingsplan till folkhälsostrategin som följs upp av kommunstyrelsen. Prioriterade målgrupper för folkhälsoarbetet är barn och unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. För att folkhälsomålet effektivt ska kunna nås har tre prioriterade målområden utsetts: Delaktighet och inflytande Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Upplevd trygghet, en förutsättning för delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Jämlika och jämställda livsvillkor, liksom social integration, har betydelse för god hälsa och hållbar utveckling. Att känna sig trygg är en rättighet och en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet. Statistiska centralbyråns (SCB) senaste Medborgarundersökning gjordes i Mariestad 2014. Avseende upplevd trygghet visar ett medelbetygsindex i Mariestad ett värde på 56. Det är lägre än betygsindex för riket (61). Det är alltså en något högre andel som upplever otrygghet i medborgarundersökningen i Mariestads kommun jämfört med riket. Det en också en högre andel kvinnor som upplever otrygghet jämfört med män enligt samma medborgarundersökning. Strategi för hälsa De kommande åren innebär en demografisk utmaning för Sverige då behovet av välfärdstjänster ökar stort samtidigt som den arbetsföra andelen av befolkningen minskar. Sverige har höga ohälsotal och skillnaden i hälsa mellan olika grupper är betydande. I Skaraborg liksom i Mariestads kommun uppger nästan tre av fyra att de har en bra eller mycket bra hälsa. Hur man skattar sin hälsa är kopplat till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Att ha flertalet ohälsosamma levnadsvanor medför en ökad risk för att utveckla ohälsa. Hälsa och livsstil påverkas samtidigt till stor del av samhällets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella förhållanden. Detta gör att förebyggande arbete både är en ekonomisk nödvändighet och ett strategiskt val. Under 2017 har Sveriges kommuner och Landsting tagit fram en strategi för hälsa. Syftet med strategin är att kraftsamla. kring tre övergripande mål; god och jämlik hälsa, god kvalitet samt ett hållbart och uthålligt resultat. Nedan presenteras några av de indikatorer som visar på vilka strategins övergripande målsättningar. brukarundersökning 2017 Alla kommuner (ovägt medel) Mariestads kommun Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - bemötande, förtroende och trygghet, andel (%) 41 43 Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan, andel (%) (-2016) 93 96 Elever i åk 5: Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det, positiva svar, andel (%) 94.2 95.8 Elever i åk 5: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, positiva svar, andel (%) 77.1 79.5 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv. 58 53 Invånare 16-84 år med avsaknad av tillit till andra, andel (%) 26 22 Invånare 16-84 år med bra självskattat hälsotillstånd kommun, andel (%) 70 70 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta (status efter 90 dagar), andel (%) 29 28 Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år 83.6 83.9 Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 79.9 80.3 Källa: Kommun- och Landstingsdatabasen. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 29 Antalet anmälda brott i Mariestads kommun Antalet anmälda brott var under 2017 något högre än 2016 men betydligt lägre än under 2014 och 2015. antalet anmälda brott i mariestads kommun 2014-01-01 2017-12-31 Brottskategorier 2017 2016 2015 2014 Totalt 3 097 3 060 3 659 3 335 Våldsbrott 287 258 282 302 Övriga brott mot person 232 206 212 203 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) 780 750 982 1 116 Skadegörelsebrott 225 217 252 232 Narkotikabrott 141 200 364 125 Trafikbrott 391 352 444 348 Bedrägeribrott m.m. 142 235 271 133 Tillgrepp i butik 54 50 63 55 Övriga BrB-brott 101 88 77 89 Övriga specialstraffrättsliga brott 85 73 58 81 Lokala trafikkoder 299 281 254 270 Ej brott 360 350 400 381 Källa: Polismyndighetens anmälningsstatistik. Barn och ungas uppväxtvillkor och levnadsvanor Förhållanden under uppväxten får konsekvenser långt fram i livet. I barndomen grundläggs förutsättningarna för god psykisk och fysisk hälsa. Viktigast för barn och ungas hälsa är familjeförhållanden, skola och fritid. Andel behöriga till gymnasiestudier Färdigheter som barn och ungdomar utvecklar under skoltiden har ett starkt samband med framtida hälsotillstånd. Dels har skolresultaten betydelse för framtida utbildning- och yrkeskarriär, men även den sociala och emotionella kompetensen har stor betydelse för levnadsvanor och livsstil. andelen behöriga till gymnasiekolan i mariestads kommun åk 9 (procent) 2013 2014 2015 2016 2017 Behöriga till yrkesprogram 92.0 88.1 90.4 89.2 84.6 Källa: Kommun och Landstingsdatabasen. I rikets kommuner i snitt var 83,7 procent behöriga till yrkesprogram 2017. Eftersom vanor och beteenden grundläggs i tidig ålder är skolornas arbete för att främja sunda matvanor och fysisk aktivitet särskilt viktig då skolan når alla barn och ungdomar. En näringsriktig skolmat är avgörande för elevernas hälsa och goda matvanor är väsentliga för att barn och unga ska kunna nå goda studie - resultat. Ungas kost Under 2016 gjordes en enkät-undersökning av elevers uppfattningar om skolmaten. Motsvarande undersökning genomfördes senast 2013, och båda gångerna har eleverna i år 3, 6 och 9 fått svara på enkäten. 485 elever i kommunen besvarade enkäten 2016, vilket motsvarade en andel svarande på 76 procent. Nedan följer ett axplock av resultaten. De flesta elever äter skollunch i skolan; cirka 80 procent i år 6 och cirka 70 procent i år 9. När elever i år 9 inte äter på skolan innebär det i cirka 50 procent av fallen att de inte äter någon lunch alls. Med tanke på hur många år eleverna går i skolan och äter skolmat är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Nästan hälften av eleverna i år 3 och år 6 respektive en femtedel i år 9 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Dessa resultat är i stort sett desamma som 2013. Majoriteten av elever i år 3 och 6 upplevde att de hade god tid på sig att äta, medan bland eleverna i år 9 var det knappt 60 procent som upplevde det. Överlag var det eleverna i år 3 som uppskattade skolmåltiderna mest, både avseende mat och miljö. Förutom frågor om skollunchen fick eleverna också svara på frågor om deras matvanor i övrigt. Närmare 9 av 10 barn i år 3 äter frukost varje dag. I år 5 är det cirka 3 av 4 som äter frukost varje dag och i år 9 drygt hälften av eleverna. Ungefär hälften av eleverna i år 3 äter frukt varje dag. År 6 har detta minskat till drygt en tredjedel och i år 9 är det knappt en femtedel av eleverna som äter frukt varje dag. Föräldrars och andra vuxnas engagemang Under 2017 har en handlingsplan för att stödja vuxna i deras viktiga engagemang för unga tagits fram. Bland annat har kommunen bjudit in till fyra öppna kvällsföreläsningar med teman kring ungas situation och föräldraskap. Föreläsningarna har besökts av mellan 70 och 150 personer. Alkohol, narkotika, tobak och doping (ANDT) Att skjuta upp ungdomars tobaks- och alkoholdebut är ett prioriterat område inom folkhälsoarbetet i Mariestad. En tidig berusnings-debut ökar riskerna för en högre alkoholkonsumtion under ungdomsåren och/eller ett missbruk av andra droger senare i livet. Kommunstyrelsen antog hösten 2015 en Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2019 baserat på kommunens folkhälsostrategi. Mariestads kommun har valt att följa det nationella målet i den förebyggande ANDT-strategin: Ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. De kommunala nämnderna har för 2016 skrivit en handlingsplan som följs upp av Folkhälsorådet. Kommunen har också satsat särskilt på förebyggande arbete under 2016 och 2017. Under våren 2016 fick ungdomar i år 9 och år 2 på gymnasiet svara på frågor om sin användning och erfarenhet av bland annat alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Motsvarande undersökning gjordes 2013 varför det går att jämföra och ana trender över tid. Undersökningen gjordes genom en enkät från Central- Mariestads kommun

30 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse förbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Nedan presenteras utdrag ur undersökningen 2016. Antalet elever som svarat i Mariestads kommun är knappt 190 i elever år 9 och lika många i år 2 på gymnasiet. Tobak 2013 var det cirka 10 procent av eleverna i år 9 som uppgav att de rökte dagligen eller ibland. Denna siffra har 2016 ökat något. På gymnasiet åk 2 uppgav 2013 knappt 30 procent att de rökte dagligen eller ibland. Den siffran är 2016 något lägre, och det är jämfört med 2013 en större del av denna grupp som anger att de röker ibland istället för dagligen. Alkohol I Mariestads skolor uppger cirka 40 procent av eleverna i årskurs 9 att de druckit alkohol någon gång de senaste tolv månaderna. Det är något fler flickor än pojkar som druckit. Alkoholkonsumtionen bland elever i år 9 visar på en stadigt nedåtgående trend i kommunen liksom i övriga riket. Bland eleverna i åk 2 på gymnasiet är det cirka 75 procent av eleverna som uppger att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Denna siffra skiljer sig inte nämnvärt från 2013. Bland elever i år 9 har det skett en ökning från cirka 8 procent till nästan 15 procent av intensivkonsumenter av alkohol. Knappt 25 procent av eleverna i år 2 på gymnasiet intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Intensivkonsumtion av alkohol är vanligare bland ungdomar som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Det bör därför noteras att cirka 25 procent av eleverna i år 9 angett att de under de senaste 12 månaderna bjudits på alkohol av sina föräldrar. Narkotika Användningen av narkotika ökar betydligt mellan år 9 och år 2 på gymnasiet. På gymnasiet i år 2 anger drygt 10 procent att de någon gång använt narkotika. Livssituation Eleverna fick förutom frågor om vanor kring ANDT också svara på frågor om hur de upplever sin livssituation. I år 9 är cirka 75 procent av eleverna nöjda med sin hälsa, i år 2 på gymnasiet är cirka 60 procent nöjda med sin hälsa. På frågan om man vanligtvis är nöjd med sig själv svarade runt 60 procent av eleverna i både år 9 och år 2 på gymnasiet att de var nöjda. Noteras bör att färre tjejer än killar svarar att de är nöjda med sig själva. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 31 Tillgänglighet i Mariestads kommun Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för tillgänglighetsfrågor i kommunen. Varje nämnd ska utifrån tillgänglighetsplanen Ett tillgängligare Mariestad 2016-2019 ta fram handlingsplaner och aktivt arbeta med tillgänglighetsfrågor inom de verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde. Tillgänglighetsplanen ska leda till att: Hinder undanröjs så att kommunen är tillgänglig och användbar för alla och att delaktigheten i samhällslivet gäller alla. Funktionshinderperspektivet finns med inom alla områden i de kommunala verksamheterna. Medvetenheten om personer med funktionsnedsättning höjs hos personalen i kommunen samt kommuninvånare. Syftet med tillgänglighetsplanen är att med FN:s konvention som bas verka för ett samhälle för alla, där funktionsnedsättning inte sätter gräns för delaktighet. Planen är också till hjälp när nämnder, styrelser och sektorer planerar, beslutar och genomför åtgärder. Planen syftar också till att säkra att kommunen följer lagstiftningen mot diskriminering och satsningar på fysisk tillgänglighet. Fokus för tillgänglighetsarbetet under 2017 har varit enkelt avhjälpta hinder i enlighet med upprättad genomförandeplan. Ett exempel är att korsningen Esplanaden/Hamngatan i planen är utpekad som en plats där övergångar ska åtgärdas för att öka möjligheten för personer i rullstol eller med rullator att ta sig upp och ner för trottoarkanter. I genomförandeplanen fanns som alternativ att göra ett upphöjt övergångsställe istället för att åtgärda trottoarkanterna. 2017 har en upphöjning byggt på Hamngatan för att underlätta passage för personer med rullstol eller rullator. Denna passage underlättar även passage över Hamngatan för gång- och cykeltrafikanter samt är början på att skapa ett stråk som knyter samman centrum med hamnen. Stora delar av genomförandeplanen är nu slutförda och arbetet med att ta fram underlag för nya genomförandeplaner är påbörjat. Kommunikationsenheten har arbetat aktivt med att höja tillgängligheten på mariestad.se. FN:s barnkonvention Kommunen arbetar löpande med frågor som rör barns rätt i samhället. Barn och ungdomsenheten inom IFO arbetar enligt Barns behov i centrum, BBIC, som ska stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn och unga. Det utgår från barnets behov och ger den sociala barn- och ungdomsvården en enhetlig och evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning. I alla beslutsunderlag eftersträvas barnets synpunkter och delaktighet i arbetet. Barnperspektivet ska även vara tydligt i handlingsplaner mot arbete/studier som utförs inom arbetsmarknadssidan. Vid ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd ska en bedömning av barnets bästa dokumenteras, både vid positiva och negativa beslut. I samband med ansökan om skulder avseende el-, hyres- och barnomsorgsskuld ska en barnkonsekvensanalys alltid upprättas. Mariestads kommun

32 Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse Ekologisk hållbarhet Sammanfattning Ekologisk hållbarhet i Mariestads kommun 2017 Ekologisk hållbarhet är en grundförutsättning för liv. Därför måste vi skydda vår miljö och värna om våra naturresurser. Det är viktigt att vi har en förståelse för detta och att det sker ett kontinuerligt hållbarhetsarbete i våra verksamheter. Vi har mycket stora utmaningar inom bl.a. klimatområdet och biologisk mångfald framför oss. Det krävs långsiktighet och gemensamma krafttag för att nå de resultat som krävs. Alla våra verksamheter måste bidra och skapa förutsättningar på olika sätt till ekologisk hållbarhet. Vårt arbete sker bland annat genom: övergång till förnyelsebar energi, energieffektivisering, avfallsminimering, fysisk planering, naturvård och utbildning. Ekologisk hållbarhet är en av de tre delarna i hållbar utveckling. För att uppnå en hållbar utveckling måste alla dimensionerna, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samspela. Den ekologiska dimensionen är den del av hållbar utveckling som handlar om påverkan på ekosystemen och allt liv. Det omfattar människor, djur, växter, luft, vatten, mark och naturresurser samt samspelet mellan dessa. Bevarande av våra ekosystem är en livförsäkring för oss och för kommande generationer. Vi är beroende av bland annat frisk luft, rent vatten och mat. Naturen ger oss även gratistjänster som exempelvis vattenrening, pollination och möjligheter till rekreation och friluftsliv. Dessa så kallade ekosystemtjänster måste vi vårda och vara rädda om. Vårt arbete för en ekologisk hållbar utveckling Som kommun har vi ett stort ansvar och många roller i hållbarhetsarbetet och är såväl offentlig aktör, samhällsplanerare, fastighetsägare, arbetsgivare och utbildare. Det ger många möjligheter att agera. Det finns många kopplingar till ekologisk hållbarhet i kommunens övergripande styrdokument. Några exempel är: Visionens byggsten Internationellt modellområde för hållbar utveckling. Hållbarhet är ett kärnvärde i vår varumärkesplattform. Miljömål i styrdokument. Mariestad är en del i Biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle. Ett biosfärområde är ett internationellt modellområde för hållbar samhällsutveckling. Det innebär i praktiken att vi är en plats där olika metoder för hållbar utveckling kan testas i verkliga sammanhang. Miljömåls- och miljöledningsarbete För den ekologiska hållbarheten finns miljömål satta av regeringen. Kommunerna har ett stort ansvar för att miljömålen nås och uppmanas att bryta ner dem till lokala miljömål. Kommunerna har också ett ansvar för att bidra till måluppfyllelse för såväl regionala som nationella miljömål. I Mariestad är 15 av de 16 nationella miljömålen aktuella. Utifrån dem finns en rad olika lokala miljömål i ett antal styrdokument. Exempelvis i översiktsplan, energi- och klimatplan, avfallsplan och energieffektiviseringsstrategi. Sammanställningar finns över gällande mål och arbete pågår med tillämpningar och uppföljningar av målen. För att utveckla och kvalitetssäkra miljöarbetet är det viktigt med ett strukturerat arbete. För att underlätta för verksamheterna i det interna miljöarbetet finns en miljöhandbok på intranätet. Det finns också stöd i form av handlingsplaner (mallar) för hållbarhetsarbete. Under året har en miljöstrateg anställts för att organisera arbetet med att nå miljömålen. Det finns många mål och inriktningar i kommunen som har bärighet på miljömålen, men det finns i nuläget inget övergripande miljöledningssystem i kommunen. Skyddet av miljön För att skydda miljön får inte utsläpp av föroreningar skada människors hälsa eller överskrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Den biologiska mångfalden måste också bevaras och värdefulla naturmiljöer skyddas. Arbete sker på många sätt med att minska den negativa miljöpåverkan. Kommunen arbetar både med att uppfylla lagar och krav inom miljöområdet och med att utföra myndighetsarbete inom miljöområdet. Olja har en stor negativ miljö- och klimatpåverkan samtidigt som det finns miljömässigt goda och ekonomiskt lönsamma alternativ för uppvärmning. Kommunen har som mål att fasa ut fossila bränslen till uppvärmning senast år 2020. Olja används som energikälla i skolor när det är riktigt kallt ute, men även till värme i vattenverket och reningsverket och två bostadsfastigheter. Minskad och säkrare användning av kemikalier sker i kommunens verksamheter. Några exempel är att bekämpningsmedel endast används i undantagsfall samt att lokalvårdarnas alla kemikalier är miljöanpassade. Det görs löpande miljöövervakningar i kommunen. Bland annat görs mätningar av luftkvalitet och tillstånd i sjöar och vattendrag. Årliga beräkningar av utsläpp av växthusgaser sker också. Hushållning med resurser För en god ekonomi och för en så liten negativ miljöpåverkan som möjligt bör långsiktigt nyttjande av förnybara resurser ske. Det innebär bland annat att vi ska hushålla med och använda resurser effektivt och verka för kretslopp och en cirkulär ekonomi inspirerad av naturens kretslopp. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 2 Förvaltningsberättelse 33 Miljökrav vid upphandlingar och genomtänkta inköp medför minskad miljöpåverkan och resursförbrukning. Cirka 21 procent (av värdet) av kommunens livsmedelinköp var ekologiska under 2017 vilket är en bra bit under medelvärdet i Sverige på 34 procent. Andelen svenska livsmedel i de kommunala köken ligger över medel. Andelen kött och fågel med svensk härkomst har ökat till 93 procent respektive 100 procent 2017. Genom samverkan med lokala leverantörer och en väl genomförd livsmedelsupphandling ges ökade möjligheter till att köpa närproducerade eller svenska produkter. Energi- och klimatarbete Mariestads kommun har flera mål inom energi- och klimatområdet, vilka medför ökad resurshushållning och minskad påverkan på miljön. Arbete pågår dels i de egna verksamheterna och dels genom information med att skapa goda förutsättningar för medborgarna. Kommunen har sedan 2008 en energi- och klimatplan med mål för både kommunen som organisation och som geografiskt område. Både en uppdatering av planen och en handlingsplan saknas dock. Att värma fastigheter med direktverkande el är ineffektivt och dyrt. Fjärrvärme, biobränslen och värmepumpar är bättre alternativ. Direktverkande el fasas därför ut som uppvärmningskälla. Målet är att inga fastigheter ska värmas upp med direktverkande el år 2020. Positivt är att fjärrvärmen i Mariestad 2017 i och med den nya pannan på Katrinefors Kraftvärmeverk AB (KKAB) är förnybar eller återvunnen till 100 procent. Mariestads kommun satsar under 2016-2018 80 miljoner kronor genom ett EPC projekt (Energy Performance Contracting) på renovering och energieffektivisering av totalt tio fastigheter. Tillsammans med nybyggnationen av två skolor och planeringen av två förskolor ger det kommunen ett energieffektivt fastighetsbestånd. Det finns ett mål att alla fordon i kommunens organisation skall drivas av förnybara drivmedel 2020. Det målet är vi tyvärr långt ifrån idag. Det finns även mål för energieffektivitet. Ett steg på vägen att nå energieffektiviseringsmålet är att köpa in miljöklassade fordon med låg bränsleförbrukning. Tyvärr har vi samtidigt bytt bort de etanolfordon som kunde drivas med förnybara drivmedel. Positivt är däremot att samtliga fordon i kommunens bilpool 2017 kan drivas av biogas och vätgas. Under 2017 har arbetet med Test- och demonstrationsplats Mariestad fortsatt. Projektet har flera ben. Ett av dessa är Electri- Village där tre helelektriska fordon har beställts till kommunen för testverksamhet. Det är en mindre buss, en distributionsbil och en transportbil med flak. Distributionsbilen ingår även i arbetet med en logistikhubb där varor ska omlastas från vanliga lastbilar till en eldriven distributionsbil för att minska miljöpåverkan inne i staden. Ett annat ben under Test- och demonstrationsplats Mariestad är HydrogenVillage. Mariestads kommun, det lokala energibolaget VänerEnergi och en entreprenör bygger ett innovativt energisystem för soldriven lokal vätgasproduktion till den redan etablerade tankstationen för vätgas invid E20. Satsningen säkerställer att den vätgas som produceras i Mariestad är helt förnybar och emissionsfri. Samtidigt har ett planeringsarbete med att bygga två förskolor som till stora delar ska bli självförsörjande på energi startats. Överskottsenergi från solcellerna på taken ska kunna lagras i form av vätgas som via bränsleceller kan omvandlas tillbaka till el när det behövs. Genom Test- och demonstrationsplats Mariestad fyller Mariestad UNESCOS utnämning till Biosfärområde med ett innehåll som i sin helhet inte existerar i något annat Biosfärsområde i världen. Energirådgivning och energicoach I Mariestad, Töreboda och Gullspångskommuner finns energioch klimatrådgivning, vilket är en kostnadsfri och opartisk service som finansieras med statliga medel. Privatpersoner, företag och organisationer är välkomna att kontakta rådgivningen. Rådgivningen arbetar aktivt med uppsökande verksamhet. Under året anställdes en energicoach som ska komplettera energirådgivningens arbeta med att hjälpa företag spara energi. Det är kostnadsfritt för företagen. Projektet är treårigt och EU-finansierat via Energimyndigheten. Natur och kulturlandskapet Mariestads kommun har mycket fina omgivningar som är viktiga att vårda och bevara såväl ur natur-, kultur- och rekreationssynpunkt. Arbete med detta sker exempelvis genom naturvård, hållbar fysisk planering och projekt inom ekoturism. Områden med höga natur-, kultur och rekreationsvärden beaktas vid planering och fem procent av kommunens skog är avsatt som naturskog. Mariestads kommun

34 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Nämndernas verksamhetsberättelser I detta block redovisas de viktigaste delarna av den verksamhet som bedrivits i Mariestads kommuns nämnder under 2017. Här kan man bland annat läsa om uppföljningen av nämndens uppsatta mål i arbetet mot Vision 2030, en ekonomisk analys av verksamheten, viktigare händelser samt en kommentar om framtiden. Kommunstyrelsen............................... 35 Tekniska nämnden............................. 38 Utbildningsnämnden........................... 42 Socialnämnden.................................. 44 Miljö- och byggnadsnämnden................. 47 Lönenämnden.................................. 50 IT-nämnden..................................... 51 Mariestads kommuns uppföljning av målen för 2017 Målstyrning 2017 Vision 2030 är en bild av hur vi vill att vår kommun ska se ut i framtiden. Den är beslutad av kommunfullmäktige. En av våra viktigaste strategier för att nå dit är vår målstyrning. I januari 2016 beslutade kommunfullmäktige om en justerad målstyrningsmodell utifrån den modell som beslutades om 2009, för att tydligare kunna styra och följa upp kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen har beslutat att följande fokus - områden ska gälla till och med 2019: Boende Kommunikationer Ungdomar Lärande Besöksmål Inom dessa fokusområden ska varje nämnd årligen sätta upp fem mål för hur nämnden vill bidra till förverkliga Vision 2030. Kommunstyrelsen ska upprätta åtta mål varav tre avser kultur- och fritidsavdelningen. Målen kan vara ett- eller fleråriga. Gäller målen för mer än ett år ska det finnas tydliga etappmål för varje år. Nämnden kan välja att ha fler än ett mål per fokusområde. För 2017 har kommunen totalt haft 28 nämndmål. 27 av dessa mål har uppfyllts, och 1 mål har delvis uppfyllts. Måluppföljningen baseras på respektive sektor/verksamhets bedömning av hur målen är uppnådda 2017-12-31. Svarsalternativen är tre: Grönt Gult KL Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Rött Målet är inte uppfyllt För varje mål som uppnås tar vi ett kliv närmare Vision 2030! Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 35 Kommunstyrelsen Ordförande: Vice ordförande: Andre vice ordförande: Johan Abrahamsson (M) Rune Skogsberg (C) Ida Ekeroth (S) Kommunstyrelsen består av allianspartierna M, C, L och KD samt oppositionspartierna S, V och MP. Avdelningar som lyder under nämnden: Kommunstyrelsens verksamhet är uppdelad i administration, ekonomi, kommunikation, redovisning och upphandling, näringsliv, personal, arbetsmarknadsenhet, fysisk planering, mark- och exploatering samt fritid och kultur. Ansvarsområden Leda och samordna arbetet med övergripande mål och riktlinjer. Styrning av hela den kommunala verksamheten. Bereda ärenden till kommunfullmäktige samt se till att dess beslut verkställs. Se till att uppföljning från samtliga nämnder sker till kommunfullmäktige. Följa upp fullmäktiges fastställda mål, planer för verksamheten och ekonomi samt se till att kommunen arbetar rationellt och kostnadseffektivt. Vara huvudansvarig för administration, ekonomi, personalpolitik, upphandling, kommunövergripande information och kommunikation, hållbart planarbete i samhälls- och bostadsbyggande, utveckling av näringsliv, kultur- och fritidsliv, turism och kollektivtrafik. Bedriva utvecklingsarbete med högskolor/yrkeshögskolor och universitet. Sammanfattning viktiga händelser Fritidsgården Elvärket har tillsammans med Mariestads skateboardklubb byggt en så kallad skatebowl i betong på Elvärkets utomhusyta. Ombyggnation av badhuset för att få det tillgänglighetsanpassat inleddes i oktober och beräknas vara klart hösten 2018. Under året har stadsbiblioteket tillsammans med sju andra kommuner lanserat tjänsten och samverkansformen Bibliotek Mellansjö. Dacapo Mariestad har under året beviljats en ny KY-utbildning; Kulturmålare och traditionellt byggnadsmåleri. Stadsplaneavdelningen har i samarbete med verksamhet miljö och bygg genomfört kulturhistorisk inventering av byggnader och platser. Arbetet har sammanställts i ett kulturmiljöprogram. Arbetet med framtagande av ny översiktsplan för kommunen har fortsatt under året. Stadsplaneavdelningen har tillsammans med kart- och mätavdelningen startat ett arbete med att digitalisera detaljplaner för att göra dem mer tillgängliga. Ett antal större industrietableringar har under året offererats. Ett exempel på detta är Northvolts batterifabrik. I januari invigdes i Mariestad Sveriges femte tankstation för vätgas. Anbudsförfarande har genomförts som resulterade i att den systemlösning för solceller och vätgas som beslutats om nu kan börja byggas i Mariestad. Planering för utläggning av markbunden elväg i staden har påbörjats. Ett initiativ till samarbete mellan Skövde och Mariestad har tagits för teststräcka av elväg på väg 26. Hälsoutvecklingsarbete har fortsatt med oförminskad kraft. Resultatet från hälsoprofilerna år två visar på avsevärda förbättringar inom ett stort antal områden. Efter kontinuerligt webutvecklingsarbete blev kommunens hemsida (mariestad.se) i år Sveriges tredje bästa kommunwebb i SKL:s årliga undersökning. Marknadsföring för Mariestad som boendeort har fortsatt. Bland annat har fyra filmer producerade för spridning i sociala medier och webb tagits fram och lanserats. Ansvar för försörjningsstödet har flyttats till arbetsmarknadsenheten för att snabbare kunna erbjuda arbetsmarknadsinsatser till de sökande. Arbete med utveckling av detta nya arbetssätt har pågått under året. Antal hushåll som är beroende av försörjningsstöd har minskat under 2017. Antalet gästnätter har ökat med hela tio procent jämfört med samma period 2016. Framtid Kompetensförsörjning inom ett flertal områden är en stor utmaning nu och i framtiden. Detta påverkar samtliga våra verksamheter. Vi kommer behöva satsa mycket på att stärka vår position som attraktiv arbetsgivare. Vad gäller utveckling inom personalfrågor är heltidsfrågan också viktig. Att heltid blir norm i välfärden är en framgångsfaktor. Kommunen arbetar därför aktivt för detta genom projektet Heltid som norm. Projektet kommer pågå fram till och med 2021. Mariestads kommun

36 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Marknadsföring av Mariestad som boendeort fortsätter för att hålla uppe försäljningen av småhustomter och intresset för andra boendeprojekt. Höga krav från samhället vad gäller service ökar kravet på digitaliserade tjänster och effektivare verksamhet. Kommunen behöver fortsätta och intensifiera arbetet med att öka sin digitalisering. Vi står också inför anpassning till nya lagkrav. Dels GDPR och dels nya webbtillgänglighetsdirektivet. Denna anpassning kommer kräva stora resurser. Under de närmaste åren kommer tester med helelektriska fordon på markbunden elväg att genomföras i Mariestad. En solpark och två förskolor drivna med solenergi kommer att byggas, och egen produktion av vätgas startas. Vi räknar därför med ett ökat omvärldsintresse för Test- och demonstrationsplats Mariestad. För att stärka Mariestad som etableringsort kommer ett intensivt arbete med att färdigställa en marknadsföringsstrategi att prioriteras. Strategin ska stödja ett målinriktat och effektivt etableringsarbete. Behovet av att fortsätta utveckla samarbetet mellan kommuner är stort, både inom MTG och i Skaraborg. Samverkan behöver även utvecklas med föreningslivet och andra samverkansaktörer. Ekonomisk analys ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 31,5 53,7 57,1 50,1 Kostnader 164,9 186,9 209,0 196,9 varav: Realisationsvinster 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettokostnad 133,4 133,2 151,9 146,8 Budgetavvikelse 0,2 0,1 0,0 Nettoinvesteringar 33,0 13,6 19,2 0,9 * inklusive revision, överförmyndarverksamhet samt kultur- och fritidsverksamhet. Flera avdelningar har haft lägre personalkostnader än budgeterat i första hand beroende på vakanser. Under kommunstyrelsen finns flera kommungemensamma kostnader som kommunstyrelsens medel till förbfogande, tillkommande kapitalkostnader, effektiviseringsuppdrag och buffert. Den totala avvikelsen för de gemensamma kostnaderna var minus 2,7 miljoner kronor. Trafikkostnaderna för färdtjänsten blev under året lägre än budgeterat. Överförmyndarens resultat tyngs ner av i första hand kostnader för köpta tjänster och arvoden. Måluppfyllnad Kommunstyrelsen Mål 1: Upprätta en bostadsförsörjningsplan under år 2017 med syfte att skapa förutsättningar för byggnation av 2 000 nya bostäder i Mariestads kommun fram till år 2025. Mål 2: Utveckla reseanledningar och upplevelser kring Göta kanal för att få fler aktörer som driver verksamhet året runt. Arbetet ska ske i samarbete med besöksnäringen, kanal - kommunerna och AB Göta Kanalbolag. Mål 3: Öka antalet eftergymnasiala utbildningsplatser YH och högskole-/ universitetsutbildningar. Etappmål: Två nya YH- alternativt distansutbildningar på universitets- och högskolenivå. En ny ansökan till YH-myndigheten. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogram är framtaget och skall upp till beslut. Det ingår dess utom som en del i kommunens översiktsplan. Kommentar: Målet ses som flerårigt. Förstudie är genomförd. I det arbetet framkom många fokus- och utvecklingsområden. För Mariestads del handlar det om närmare samverkan mellan föreningar, besöksnäringsföretag och kommunen när det gäller möjligheten att jämna ut säsongsvariationer med hjälp av bland annat idrottsevenemang. Parallellt drivs projekt för att utveckla Göta Kanal på andra områden, som möjliggör en säsongsförlängning. Kommentar: Kommentar: Målet är uppnått: en ny YH- utbildning, två distansutbildningar på universitets- och högskolenivå som startades ht 2017, en ny ansökan inlämnad till YH-myndigheten med svar slutet av januari 2018. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 37 Mål 4: Starta arbetet vid Test- och demonstrationsplats Marie stad och ElectriVillage. Etappmål: Test- och demonstrationsplatsen ska definieras och resurssättas. Minst tre helelektriska transportfordon ska sättas i drift i staden och testverksamheten ska påbörjas. Mål 5: Främja möjligheterna till kulturupplevelser och utveckling av skapandeförmågor. Främja folkbildning och läslust på fritiden. Etappmål: Alla enheter inom kulturavdelningen skapar aktiviteter som stärker kulturupplevelser och skapande. Aktiviteter redovisas via verksamhetsplanen med uppföljning i december varje år. Kommentar: K Kommentar: Test- och demonstrationsplatsen är definierad men fordonen är inte i drift (på grund av leveransförsening.) Delprojekt ElectriVillage har finansiering för 2017 och 2018. HydrogenVillage är också delvis resurssatt. Investeringsbudget finns och medel ur denna är reserverade för systemlösning med solenergi och vätgas. Arbete pågår dock även 2018 med att hitta extern finansiering för att täcka hel/del av dessa kostnader. Kommentar: Kommentar: En rad olika aktiviteter har genomförts, till exempel sommarlovsaktiviteter. Under hösten genomfördes bland annat Skapande skola och Kultur- och skördefesten. Mål 6: Ökad skötsel och samordning av kommunens besöksmål; skärgård, naturhamnar och ställplatser. Etappmål: Påbörjat arbete med upprustning av vissa badplatser och naturhamnar (grillar, avfallshantering, sittplatser, toaletter) samt fortsatt arbete med ställplatser (tömningsstation i hamnen). Mål 7: Skapa innovativa former för att ta sig an integrationsfrågan kopplat till behov av kompetens i befintligt näringsliv och till nyföretagande. Etappmål: Skapa en långsiktig struktur för samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Mål 8: Upprätta en marknadsföringsstrategi för Mariestad som etableringsort. K Kommentar: Stadsplaneavdelningen håller på med framtagandet av skärgårdsplan, detta sker även i samarbete med utvecklingsavdelningen. Kommentar: Skötselplan för kommunala badplatser inom MTG är upprättad och antagen av nämnden. Kommentar: En samverkan finns med alla aktörer inom arbetsmarknad. Under 2018 har en projektsamordnare som arbetar mot gruppen nyanlända samt ett antal serviceassistenter för att kunna erbjuda språkstöd anställts. Matchmakingdag för nyanlända där man träffar våra lokala företag, en aktivitet som framöver ska ske en gång per termin. Kommentar: I dag finns en tydlig överenskommelse med Arbetsförmedlingen vilket involverar deras företagsdel vilket tydliggör framtidens kompetensförsörjningsbehov. Samhället involveras för att skapa möjligheter för en långsiktig struktur som ska påskynda och minska tiden i arbetslöshet. Sektor utbildning har också involverats då detta är en viktig del i att skapa kompletterande utbildningar som möter arbetskraftsbehovet. Samverkan omfattar också MTG-kommunerna där det i dag finns en anställd som träffar företag för att inventera behov och skapa möjliga praktikplatser. Kommentar: Marknadsföringsstrategins första del som är en SWOTanalys kommer tas fram i samverkan med näringslivet. Strategin kommer inte färdigställas förrän ny utvecklingschef är på plats i kommunen, vilket troligtvis blir i januari 2018. Arbetet ska också synkas med den etableringssamverkan och etableringsstrategi som är påbörjad för hela Skaraborg. Målet bedöms vara uppfyllt senast 30 juni 2018. Mariestads kommun

38 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Tekniska nämnden Ordförande: Suzanne Michaelsen-Gunnarsson (S), Gullspång Vice ordförande: Sven-Inge Eriksson (KD), Mariestad Andre vice ordförande: Linn Brandström (M), Töreboda Mariestad-, Töreboda och Gullspångs kommuner samverkar i en gemensam teknisk nämnd. Mariestads kommun är huvudman. Avdelningar som lyder under nämnden: Tekniska nämndens verksamheter är uppdelade i fastighet, vatten och avlopp/gata, städ, kart- och mät och projektavdelningen. Ansvarsområden Leda och samordna arbetet med övergripande mål och riktlinjer. Styrning av hela den kommunala verksamheten. Förvaltning, utveckling och nybyggnation av lokaler till kommunens olika verksamheter samt bad- och idrottsanläggningar och andra anläggningar som ägs av kommunen. Städning i lokaler med först och främst kommunal verksamhet. Skötsel och nyanläggning av gator, torg, parker, småbåts - hamnar, salutorg. Myndighetsutövning gällande trafik. Dricksvattenproduktion och avloppsreningsverk med till - hörande ledningsnät. Mätnings- och kartteknisk service samt tillgängliggörande av lägesbunden data. Sammanfattning viktiga händelser Ett stort antal rekryteringar har genomförts, några av dem på chefspositioner. Även om verksamheten har tappat mycket kompetens i de som pensionerats så har uppdragen klarats av på ett mycket bra sätt. Skötselnivån av kommunens grönytor och blomsterinstallationer har fått mycket beröm från kommuninvånare och turister. Ombyggnationen av Stockholmsvägen i samband med vatten- och avloppsledningsutbytet har fortsatt mot Madlyckan. Sjöhagaparken har fått en helt ny gestaltning och funktion. Sjöhagaparkens dammar och diken ska kunna fördröja dagvatten och avlasta det befintliga ledningsnätet. Byggnationen på främst Sjölyckan, men även på fritidshusområden, har bidragit till att vi genomfört rekordmånga utsättningar av byggnader (cirka 50 stycken) under året. Efterfrågan på nybyggnadskartor har också varit fortsatt hög (cirka 60 stycken) Karttjänsterna både på intranätet och publika webben har utvecklats. Ett projekt att digitalisera och lagra detaljplaner enligt SIS standard och Bestämmelsekatalogen från Boverket har startat. Arbetet med energibesparing i kommunens fastigheter har under året fortsatt enligt den uppgjorda planen. Bland annat så har Vadsbogymnasiet, Ullervads skola och Sikelvingens förskola färdigställts. Vi har påbörjat arbetet med Tidavads skola och Skrivarens förskola. På Maria Nova har vi renoverat och färdigställt lokaler till KRIS och verksamhet för Vadsbogymnasiet (Motivationsgruppen). Arbetet med att bygga två stycken nya grundskolor, Prisma och Unica, är i stort klart. Sammanfattningsvis har projekten med grundskolorna gått mycket bra och kommunen har fått två nya grundskolor i toppklass. I samband med byggnationen genomfördes flera trafiksäkerhetshöjande åtgärder i områdena kring skolorna. Syftet med åtgärderna har varit att skapa säkra skolvägar men är även till stor nytta för alla som bor och rör sig i området. Ett projekt gällande byggnation av två stycken nya förskolor har under 2017 startats upp. Tanken med de båda förskolorna är att de ska byggas energiinnovativt där bland annat solcellspaneler och andra energibesparande åtgärder ingår. Framtid Verksamhet teknik har nu genomgått en omfattande generationsväxling och flertalet nya chefer och medarbetare har kommit in på ett bra sätt i verksamheten. Verksamheten har påbörjat en utveckling för att bli en mer affärsmässig serviceleverantör vilket återspeglats i de rekryteringar som genomförts. En fortsatt hög investeringsnivå kommer att kräva ytterligare förstärkningar i organisationen. Nästa steg inom grunduppdraget, driften, är att införa de driftoch skötselplaner som tagits fram inom gatu- och parkavdelningen för att kunna mäta vår verksamhets leveransförmåga. Över tid är det intressant att även mäta hur effektiviteten utvecklas. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 39 Verksamhet teknik har ett behov av att utveckla sin leverans - säkerhetsförmåga inom området investeringar, både vad avser uppsatta tidsplaner och tilldelade ekonomiska medel. För att nå denna leveranssäkerhet krävs det dels ett annat arbetssätt inom för - studiearbetet men även hjälpmedel i form av kalkylverktyg och projektverktyg. Verksamhet teknik behöver få ett bättre helhetsgrepp kring aktuell status på kommunens byggnader. Bland annat behövs det underhålls- och driftsplaner för samtliga fastigheter och målbilden är att detta arbete påbörjas under 2018. En bra underhållsplan kommer att på sikt höja statusen på fastigheterna men även underlätta kommande budgeteringar då det planerade underhållet både kan prissättas samt planeras i tid. En framgångsfaktor för det fortsatta arbetet med kommunens fastighetsbestånd är ett MTG-gemensamt fastighetssystem som håller samman all information kring fastigheterna. Bland annat kan vi skapa ett gemensamt felanmälanssystem, hantera hyror, underhållsplaner och samla fastigheternas tillhörande dokumentation på en gemensam yta. Målbilden är att under 2018 samla information samt genomföra en upphandling av ett gemensamt system. Kommunens vatten- och avloppsanläggningar kommer fortsatt att uppgraderas. Ledningsnätet förnyas i en takt motsvarande en procent per år, men även våra vatten och avloppsreningsverk kommer att behöva återinvesteras i. Att möjliggöra bostadsbyggnation i området Katthavet kommer innebära stora åtgärder på reningsverket som ligger där. Områden som Askevik och Moviken i den norra delen av kommunen är utpekade att få kommunalt vatten och avlopp innan år 2020. Under 2018 kommer byggnationen att påbörjas om politiska beslut fattas. Ekonomisk analys ekonomisk översikt totalt mariestad, töreboda och gullspång Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 436,0 474,1 405,2 492,5 Mariestad 290,8 333,7 272,3 336,6 Töreboda 91,8 90,7 82,9 98,4 Resultatreglering 0,0 0,0 0,0 0,0 Gullspång 53,5 49,6 50,0 57,6 Resultatreglering 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader 585,0 620,8 556,1 539,6 Mariestad 439,7 480,5 423,2 385,0 Töreboda 91,8 90,3 81,7 96,9 Resultatreglering 0,0 0,4 1,2 1,5 Gullspång 53,5 49,4 49,9 56,3 Resultatreglering 0,0 0,2 0,1 1,3 Nettokostnad 148,9 146,7 150,9 47,1 För 2017 har resultatreglering av överskott gjorts för Töreboda med 0,4 miljoner kronor och med överskott för Gullspång med 0,2 miljoner kronor. ekonomisk översikt totalt mariestad Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 290,8 333,7 272,3 336,6 Kostnader 439,7 480,5 423,2 385,0 Nettokostnad 148,9 146,7 150,9 48,4 Budgetavvikelse 2,2 2,0 2,0 Nettoinvesteringar 286,3 222,9 264,8 96,2 Den skattefinansierade verksamheten visar ett överskott på 1,9 miljoner kronor. Den avgiftsfinansierade verksamheten visar ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Nettokostnadsförändringen mellan år 2015 och år 2016 beror på att internhyressystemet lades ner år 2016 och istället finansieras lokalkostnader direkt hos tekniska nämnden. ekonomisk översikt skattefinansierad verksamhet Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 231,0 272,2 217,7 289,1 Kostnader 379,9 419,3 366,1 334,9 Nettokostnad 148,9 147,0 148,5 45,8 Budgetavvikelse 1,9 0,5 0,6 Nettoinvesteringar 242,6 193,7 226,8 63,1 Den skattefinansierade verksamheten visar ett överskott på 1,9 miljoner kronor. Gatuavdelningen visar ett överskott på cirka 0,7 miljoner kronor på grund av att vinterväghållningen gynnats av den snöfattiga vintern samt att ställplatsverksamheten har gått bättre än förväntat. Då man bedömt att utrymme funnits har mer resurser lagts på skötsel av grönytor, inköp av sommarblommor samt hamnverksamheten. Ett påbörjat utbyte av maskinpark ger på sikt en effektivare verksamhet och har gett en positiv initial effekt under året. Kart- och mätavdelningens överskott på ca 0,5 miljoner kronor beror på högre intäkter än budgeterat samt en icke återbesatt pensionsavgång. Fastighetsavdelningens beräknade överskott övergick till ett underskott på 0,3 miljoner kronor beroende på en upphandlingsavgift som är kopplad till upphandlingen av entreprenaden för LSS-boendet Gräshoppan. Avdelningen har under året lagt mer medel på fastighetsunderhåll och köp av verksamhet än budgeterat, men detta har balanserats med lägre kostnader för energi, främst kopplat till den varma väderleken. Städavdelningen ger ett överskott på 0,5 miljoner kronor och resterande avdelningar inom verksamhet teknik går tillsammans med ett överskott på 0,4 miljoner kronor främst beroende på högre intäkter än budgeterat på grund av bättre resursutnyttjande samt allmän återhållsamhet. Mariestads kommun

40 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Investeringar inom Fastighets- och Gatuavdelningen Större investeringar inom Fastighets- och Gatuavdelningen har under året varit: Ny skola väster, Prisma 39,6 miljoner kronor * Ny skola väster, Unica 32,7 miljoner kronor * Ombyggnad av Flitiga Lisans skola till förskola 16,7 miljoner kronor * Gräshoppan 14, LSS-boende 9,8 miljoner kronor * Riktat fastighetsunderhåll, Tunaholmsskolan 8,1 miljoner kronor * Exploatering Sjölyckan gata 18,4 miljoner kronor * Universitetsbron 10,9 miljoner kronor * Trafiklösningar i samband med Skolor Väst 6,9 miljoner kronor * Cykelnätsplan 6,3 miljoner kronor * Beläggningsprogrammet 4,0 miljoner kronor * * investeringen genomförs under fler år än 2017. ekonomisk översikt avgiftsfinansierad verksamhet, mot fond Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 59,8 61,5 54,6 47,5 Kostnader 59,8 61,2 57,1 50,1 Nettokostnad 0,0 0,3 2,5 2,6 Budgetavvikelse 0,3 2,5 2,6 Nettoinvesteringar 43,7 29,2 38,0 33,0 Då VA-verksamheten är taxefinansierad regleras över- eller underskott i bokslutet som skuld eller fordran mot kunderna. Investeringar inom VA Större investeringar inom VA-avdelningen har under året varit: Exploatering Sjölyckan VA 21,1 miljoner kronor * Tidavad, ombyggnad av ledningsnät 4,0 miljoner kronor * Stockholmsvägen etapp 3 5,5 miljoner kronor * Stockholmsvägen Sjöhagaparken 4,6 miljoner kronor * VA-sanering Munkströmsvägen, Ullervad 3,6 miljoner kronor * * investeringen genomförs under fler år än 2017. Större investeringsprojekt 2017 Sjölyckan I Sjölyckan har under 2017 byggnationen av hus fortsatt och tomterna från den första och andra etappen är sålda eller bokade. Parallellt med att de nya tomtägarna bygger sina hus fortsätter kommunens byggnation av gator och vägar i etapp tre och fyra längre öster ut i området. Planering och detaljplanearbete för ytterligare en etapp norr om Sjölyckan är igång. Upparbetade kostnader under 2017: 38,9 miljoner kronor. Universitetsbron Under drygt ett år har planering och förberedelser för att bygga en gång- och cykelbro över Tidan mellan Trädgårdens skola och Gärdesparken pågått. Byggstarten var i augusti 2017. Upparbetade kostnader under 2017: 10,9 miljoner kronor. Trafik Skolor Väst/Cirkulationsplats Södra vägen - Marieforsleden Projektet Två nya skolor; Unica och Prisma, är nu genomfört och med det även arbetet med trafiksäkerhetshöjande åtgärder och säkra skolvägar. I samband med projektet skolor i väst har en cirkulationsplats vid korsningen Södra vägen-marieforsleden byggts. Upparbetade kostnader under 2017: 6,9 miljoner kronor. Upprustning och utbyggnad av gång- och cykelvägar Ett arbete med en omfattande upprustning för att förbättra kommunens gång- och cykelvägar har fortsatt och årets etapp har genomförts. Upparbetade kostnader under 2017: 6,3 miljoner kronor. Skolor Väst De båda grundskolorna Prisma och Unica är i stort helt klara och är i full drift. Tillsammans med grundskolorna i projektet Skolor Väst renoveras förskolan Flitiga Lisan som under 2018 kommer att stå klar som förskolan Hertig Karl. Upparbetade kostnader under 2017: 89,0 miljoner kronor. EPC-projekt och Riktat fastighetsunderhåll Vadsbogymnasiet och Ullervads skola är färdiga och arbetet med bland annat Tunaholmsskolan och Tidavads skola är påbörjat och kommer att slutföras under 2018. Upparbetade kostnader under 2017: 25,3 miljoner kronor. Badhuset Arbetet med att renovera badhuset i Mariestad är uppstartat och gäller framförallt tillgänglighetsanpassningar. Dessa åtgärder ska vara genomförda under våren 2018. I arbetet med badhuset projekterar man även en utbyggnad i form av en undervisningsbassäng och en lekpool som beräknas kunna tas i bruk våren 2019. Upparbetade kostnader under 2017: 6,8 miljoner kronor. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 41 Vaten- och avloppssaneringar (Förnyelse av ledningsnätet) Under året har ett antal vatten- och avloppssaneringsprojekt genomförts som syftat till att förnya och förbättra ledningssystemet. Ett långsiktigt arbete där verksamheten satt upp målet att en procent av ledningsnätet ska förnyas per år. Målet nåddes 2017 för tredje året i rad. Upparbetade kostnader under 2017: 22,1 miljoner kronor. Genomförandet av Vatten- och avloppsplanen Vid årsskiftet 2016/2017 antogs MTG-kommunernas vatten- och avloppsplan. Planen behandlar till stor del vilka områden som ledningsnätet ska byggas ut i. Det första stora projektet är nu i ett planeringsstadium där projekteringshandlingar och kalkyler arbetas fram för ett genomförande under 2018-2019. Upparbetade kostnader under 2017: 1,1 miljoner kronor. Karlslunds Industriområde Utmed Marieforsleden norr om Västerängs industriområde har första etappen av Karlslunds industriområde genomförts under året. Flera industritomter är sålda och andra etappen påbörjades i december. Upparbetade kostnader under 2017: 4,5 miljoner kronor. Måluppfyllnad Tekniska nämnden Mål 1: Öka säkerheten för den oskyddade trafikanten. Etappmål: Sex stycken GCM-passager ska färdigställas i MTGkommunerna. Tre passager i Mariestad, Två passager i Töreboda och en passage i Gullspång. Mål 2: Öka upplevelsen av trygghet i hos invånarna genom att identifiera och åtgärda otrygga platser i kommunen. Mål 3: Minska miljöpåverkan från avlopp i områden där det är kommunens ansvar att lösa vatten och avlopp (så kallat 6- områden). Etappmål: Tekniska nämnden ska i samverkan med någon av MTG-kommunerna ha påbörjat införliva ett så kallat 6-område i denna kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Mål 4: Kommunerna ska minska energianvändningen i sina egenägda fastigheter med 1,5 procent per år. Mål 5: Mer attraktiva badplatser. föringsledningar Kommentar: Kommentar: Under året har stort fokus legat på att utföra beslutade åtgärder för säkra skolvägar till Unicaskolan och Prismaskolan i Mariestad vilket också har utförts. I Töreboda har gång- och cykelpassager vid centralskolan Töreboda samt i Moholm genomförts. I Gullspång har en gång- och cykelpassage vid Lysmasken genomförts. Kommentar: Kommentar: Kommentar: Ett projekt är uppstartat för att detaljprojektera över - med mera. till områdena Askevik och Moviken. Kommentar: Större insatser har genomförts inom EPC-projektet i Mariestad. I Töreboda och Gullspång har det genomförts omfattande renoveringar av skolor vilket kommer att resultera i lägre energiförbrukning. Under året har också fossila värmepannor bytts ut. Detta sammantaget gör att målet har uppnåtts. Kommentar: Skötselplan för badplatser MTG har arbetats fram och antogs av nämnden i december. Mariestads kommun

42 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Ordförande: Vice ordförande: Anette Karlsson (M) Sture Pettersson (S) Avdelningar som lyder under nämnden: Utbildningsnämndens verksamhet är uppdelad i förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, barn- och elevhälsa och kostverksamhet. Ansvarsområden Ge utbildning på förskole-, grundskole- och gymnasienivå, inklusive särskola, samt tillhandahålla förskole-och fritidshemsplatser. Öppna förskolan Pärlan, där föräldrar kan få tidigt och förebyggande stöd. Tillhandahålla vuxenutbildning inklusive särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Aktivitetsansvar, följa upp de ungdomar som inte går i gymnasiet. Barn- och elevhälsan som består av specialpedagoger för alla barn inom förskolans verksamheter samt skolläkare, skol - sköterskor, skollogoped, specialpedagoger, skolkuratorer och skolpsykologer för alla elever på grundskola och gymnasie - skola. Leverera näringsrika måltider av hög kvalitet till förskolor, skolor och äldreomsorg. Sammanfattning viktiga händelser För att möjliggöra en röd tråd i stödet kring barn och elever i sektorns verksamheter organiserades i oktober förskolans specialpedagoger och Öppna förskolan Pärlan inom elevhälsan, som därmed blev barn- och elevhälsa. De två nya f-6 skolorna, Unicaskolan och Prismaskolan, invigdes i augusti. Samverkansprojektet med drogförebyggande fältassistent gick in i år två av tre. Arbetet har fortsatt fokus på samordning, föräldrainformation och stöd, tidiga insatser och tillgänglighetsbegränsning. Projektering av två nya förskolor som ska stå klara 2019 respektive 2020 har inletts. 2017 har fortsatt präglats av satsningar på nya lärmiljöer. Följande enheter har genomgått renovering: Skrivaren, Tunaholmsskolan och Sikelvingen. Tidavads förkola har genomgått ny- och ombyggnation. Ombyggnation av f d Flitiga Lisans skola till Hertig Karls förskola är påbörjad. Skolinspektion har genomfört regelbunden tillsyn av sektor utbildnings verksamheter under året. Lyrestads förskola har utökats med en avdelning för att täcka ett ökat platsbehov. Under augusti avvecklades försöksverksamhet med kvällsomsorg på grund av bristande behov. Vadsbogymnasiet och Vuxenutbildning Mariestad har genomgått en större renovering och infört energibesparande åtgärder vilket utvecklat verksamhetens lärmiljöer och gjort att skolan känns som ny. Vadsbogymnasiet har fortsatt stabilt elevantal och flera program har hög fyllnadsgrad. Vuxenutbildningen i Mariestad har i samverkan med övriga kommuner i Skaraborg möjlighet att erbjuda ett flertal utbildningar inom Yrkesbyrå Skaraborg. Fler än 50 procent av cheferna inom sektorn är nya på sina tjänster under 2017. Fortsatt arbete med verksamhetsplanen för att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten har pågått. Inom kostverksamheten infördes en ny ledningsstruktur med inriktning mot olika verksamhetsområden (kost, skola, äldreomsorg). Framtid Det finns ett ökande behov av utbildningsplatser inom grundskolan och sektor utbildning arbetar vidare med att organisera för och tillskapa fler lokaler för att möta detta behov. En fortsatt växande utmaning är att behålla och rekrytera personal med rätt kompetens och erfarenhet. Inom vuxenutbildning kommer en utökning av verksamheten att undersökas då det finns behov av att breda utbildningsut budet. Prognosen för Vadsbogymnasiets framtid är god och verksamheten kommer även här att behöva fundera över framtida utökningar. Framtidens behov av digital kompetens är ett fortsatt utvecklingsområde inom skolans alla verksamheter. Den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga ställer krav på utbildningsnämndens verksamheter, att se och förstå alla barn/elever och att skapa goda uppväxtvillkor. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 43 Ekonomisk analys ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 76,1 108,0 102,2 120,2 varav: Barnomsorgsavgifter 16,5 18,0 16,7 15,8 Försäljning av utbildningsplatser 29,5 33,0 30,5 28,6 Kostnader 537,1 566,5 545,9 612,0 varav: Köp av utbildningsplatser 79,8 77,0 81,8 81,1 Personalkostnader 157,9 422,8 396,7 372,4 Lokalkostnader 15,1 15,0 14,1 78,7 Läromedel 7,9 12,7 13,7 13,2 Nettokostnad 461,0 458,5 443,7 491,8 Budgetavvikelse 2,5 0,4 0,9 Förskolan har fler barn än prognostiserat. Inom grundskola visade enheterna sämre resultat än budgeterat. Denna ökade kostnad har balanserats mot buffert. Fler elever än prognostiserat. Gymnasieskolan har fått minskade statsbidrag och gjort tillgänglighetsanpassningar. Ökade bidrag för etableringsboende och försäljning av utbildningsplatser har påverkat positivt inom vuxenutbildningen. För interkommunala ersättningar (IKE) har det varit stora ändringar i både köp och försäljning av skolplatser på gymnasiet, detta resulterade slutligen i ett förbättrat resultat än prognostiserat. Centralt inom sektorn med övergripande kostnader har det funnits en buffert och ett lägre utfall på kapitalkostnader än budgeterat. Personalförändringar har påverkat under året inom barn- och elevhälsan och kosten har haft ökade reparationer. Nettoinvesteringar 14,4 14,4 2,6 6,3 Måluppfyllnad Utbildningsnämnden Mål 1: Alla elevers schemalagda pedagogiska måltid ska minst motsvara Livsmedelsverkets råd. Mål 2: Upprätta en riktlinje för mottagande av nyanlända elever och utbildning för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska. Mål 3: Stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv. Mål 4: Upprätta en IT-plan i linje med skolverkets styr - dokument. Mål 5: Öka förebyggande arbete kring barn och unga som främjar ungdomars fysiska och psykiska hälsa och positiva utveckling samt motverka utvecklingen av ett norm - brytande beteende* Kommentar: Samtliga elevers pedagogiska måltid uppfyller Livsmedelsverkets råd. Samtliga gymnasieelevers schema har 30 minuter avsatt för skollunch. Kommentar: En riktlinje är utarbetad och beslutades i utbildningsnämnden 14 mars 2017. Kommentar: Förskolor och grundskolor genomför ett antal studiebesök under året. De projekt som förskolorna arbetar med styr vilka studiebesök som är aktuella. Gymnasieskolans yrkesprogram har etablerade lokala programråd med möten minst två gånger/termin. SYV-plan reviderades under våren 2017 med kontinuerlig utvärdering inför revidering våren 2018. Kommentar: En lokal digitaliseringsstrategi (IT-plan) är utarbetad och presenterades för utbildningsnämnden i juni och december månad. Dokumentet anses vara ett levande dokument utvecklas vidare med presentation i nämnd varje termin. Kommentar: Gemensam kompetensutveckling för Lotsens verksamheter har genomförts med fokus på samarbete och drogförebyggande team - utveckling. Konsultationsteamet, bestående av enhetschef IFO barn och unga, enhetschef IFO LSS barn och unga, grundskolechef samt barn- och elevhälsochef, träffas två timmar varannan vecka och fungerar som en rådgivande funktion till enhetschefer inom sektor utbildning och sektor stöd och omsorg. Syftet med konsultationsteamet är att fokusera på tidiga insatser och hemmaplanslösningar.

44 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Socialnämnden Ordförande: Vice ordförande: Jan Hallström (L) Janne Jansson (S) Avdelningar som lyder under nämnden: Socialnämndens verksamhet är uppdelad i individ- och familjeomsorg, vård- och omsorg och myndighetsutövning (bistånds - avdelningen). Ansvarsområden Kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Leda och ansvara för den kommunala hälso- och sjukvården. Ge stöd, vård och omsorg i livets olika skeden. Kommunens uppgifter enligt alkohollagen. Verksamheterna styrs till stora delar av socialtjänstlagen (SoL) men också av hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med flera. Sammanfattning viktiga händelser Januari 2017 infördes en ny organisation för försörjningsstödet. Modellen tar avstamp i att arbete är en friskfaktor för individ, familj och samhälle. Människor vill och kan ta ansvar för sina egna val och handlingar. Höga förväntningar leder till höga prestationer. Modellen fokuserar på att fler ska komma ut i arbete hela vägen och på riktigt. I februari invigdes servicebostaden på Glimmervägen och i juni invigdes servicebostaden på Tranvägen, båda enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. I mars öppnade Koltrastens tillfälliga särskilda boende för att möjliggöra att de som behöver plats enligt socialtjänstlagen kan få det. Verksamheten på Ringvägen 1B har under våren utökat sin verksamhet för att kunna ta emot unga som varit placerade utanför kommunen. I september genomfördes en temavecka med syfte att synliggöra olika former av funktionsnedsättningar. Antalet ensamkommande barn till Sverige har under 2017 varit fortsatt lågt och Mariestads kommun har under året endast tagit emot sex barn. Under hela året har verksamheten på Lotsen märkt av en kraftig ökning av inkommande ärenden som rör barn och unga, både enligt SoL och LSS. Det har under året skett en ökning av ärenden rörande våld i nära relation. Det förebyggande arbetet kallat Föräldrar 2.0 har pågått hela året. Föreläsningar har erbjudits för att öka kunskapen bland föräldrar. Under året har digitala tjänster inom missbruksvården införts. Den statliga satsningen på arbetet med psykisk funktionsnedsättning, så kallade priopengar, har fortsatt att förstärka verksamheten även 2017. Byggnation av ett nytt särskilt boende, Kvarteret Alen, har inletts under året. Framtid Handläggningen av försörjningsstödet kommer att ske digitalt och ansökan kommer att göras elektroniskt, ett led i digitaliseringsprocessen som sker i alla verksamheter. Arbetsmarknadsinsatserna ska vara flexibla, individuella och skapa förutsättningar för kommuninvånare som söker försörjningsstöd att komma närmare arbetsmarknaden och gå mot egen försörjning. Andelen äldre ökar och allt fler personer väljer att bo kvar hemma med hjälp av hemvården. Ändå ökar antalet ansökningar till särskilt boende vilket har inneburit att enskilda som blivit beviljade en plats på särskilt boende får vänta upp till tre månader eller mer innan de får plats. Under december 2018 kommer kvarteret Alen vara klart för inflyttning. Ett särskilt boende med 48 platser. Arbete med att utveckla budet och samordningen av insatser i egen regi kommer att pågå under året. Så lång det är möjligt ska insatser ske hemma oavsett ålder på individen. Socialnämnden kommer att arbeta med hemmaplanslösningar både på egen hand men också tillsammans med utbildningsnämnden. Inflödet av nya ärenden vad gäller barn och unga ser ut att vara fortsatt högt. Arbetet med att upptäcka unga som är i riskzon för att utveckla destruktiva livsmönster kommer att fortsätta under 2018. Bostadsförsörjningen är en av de stora utmaningarna inför de närmaste åren. Många personer står utanför bostadsmarknaden och att vara utan bostad är ett stort hinder för att kunna klara sitt dagliga liv utan stöd från socialtjänsten. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 45 Från januari 2018 införs en ny lag om trygg och säker hemgång från sjukhus. Lagen innehåller bestämmelser om samverkan mellan kommun och region. Kommunen måste snabbare ta emot utskrivningsklara patienter i hemtjänsten, på korttidsplats eller i särskilt boende. Ekonomisk analys ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 143,1 156,1 180,9 115,5 Intäkter från Migrationsverket har minskat med 28,7 mkr avseende ensamkommande barn och ungdomar. Köp av verksamhet har minskat i huvudsak för att antalet ensamkommande barn och ungdomar har minskat i antal. Lönekostnaderna har ökat mer än den normala löneökningen till följd av att ett nytt boende, Koltrasten, öppnade under året. Dessutom har antalet personliga assistansärenden där kommunen är utförare ökat under året. Under året investerades det inte i några inventarier för det nya äldreboendet vilket var budgeterat med 2 mkr. Detta pga att inflyttningen är framflyttad till 2019. Kostnader 644,3 660,2 655,3 608,8 Varav: Ekonomiskt bistånd 12,6 12,2 11,7 12,7 Köp av verksamhet 84,2 73,6 95,8 59,1 Personalkostnader 478,7 487,0 466,2 440,3 Lokalkostnader 2,9 9,5 6,1 31,4 Nettokostnad 501,2 504,1 474,4 493,3 Budgetavvikelse Under 2016 flyttades kostnaderna för lokaler 2,9 till 3,1 sektor 5,9 samhällsbyggnad vilket påverkar jämförelsesiffrorna. Nettoinvesteringar 4,3 1,2 1,3 0,3 Måluppfyllnad Socialnämnden Mål 1: Öka antalet digitala tjänster inom socialnämndens verksamheter. Mål 2: Integrationsarbete, personer som går ur arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och inte fått arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller studerar ska erbjudas sysselsättning. Kommentar: Äldreomsorgen Under året har 4 stycken GPS-larm köps in och används istället för salvosändare. 12 personer som bor i ordinärt boende använder trygghetslarm nattetid. Dessa larm är numera en del i den ordinarie verksamheten. Individ- och familjeomsorgen Datorträning med brukare i en verksamhet för att stimulera till att använda den typen av tjänster. Sensor-larm används i en verksamhet. Barn och unga på korttids använder läsplattor som hjälpmedel. Biståndsavdelningen Har infört Triple A, en alkoholkontroll med stöd av mobiltelefon. Vi har medverkat i att införa GPS-larm som biståndsmöjlighet inom äldreomsorgen. Kommentar: Arbetsmarknadsenheten Arbetsförmedlingen kan remittera personer till Maria Nova för arbetsmarknadsinsatser såsom arbetsträning med språkstöd, praktik med språkstöd, extratjänster och studier. 67 procent av extratjänsterna har gått till kvinnor och 33 procent till män. Av kvinnorna har 80 procent utgjorts av utomeuropeiska kvinnor och av männen är det 20 procent med utomeuropeisk bakgrund. Mariestads kommun

46 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Mål 3: Öka förebyggande arbete kring barn och unga som främjar ungdomars fysiska och psykiska hälsa och positiva utveckling samt motverka utvecklingen av en normbrytande beteende. Mål 4: Utöka inslaget av frivilligarbete och externa aktörer. Mål 5: Minska verksamheternas negativa miljöpåverkan. Kommentar: Individ- och familjeomsorgen Drogförebyggande fältassistent har arbetat vidare under 2017, år två av projektet. Utöver detta har ett förebyggarteam bildats under året;. Kommentar: Äldreomsorg/arbetsmarknadsenheten/individ- och familjeomsorgen En arbetsgrupp har under året 2017 har lagt fram ett förslag på volontärplattform - en E-plattform där verksamheter kan lägga in beställning och detta ska matcha med volontärers frivilliga insatser. Maria Nova kommer fortsätta att utveckla förslaget. Individ- och familjeomsorgen I arbetet med att planera för samt genomföra en temavecka med fokus på funktionsnedsättning har ett samarbete skett med föreningar och idéburna organisationer. En föreläsning för föräldrar arrangerades i samarbete med Rotary. Ett samarbete som planeras fortsätta under 2018. Biståndsavdelningen Biståndsavdelningen har utökat antalet kontaktpersoner till såväl psykiskt funktionshindrade som personer med beroendeproblematik. Två informationsmöten har genomförts kvällstid för anhörigvårdare. Samarbetet med intresseorganisationen KRIS har utökats. Kommentar: Äldreomsorg Personal i hemvårdens tätort försöker i första hand cykla eller gå. Personal inom LSS verksamhet cyklar, går och använder kollektivtrafik. Alla verksamheter källsorterar. Lugnås/Leksbergs hemvårdsgrupp har numera sin grupplokal i Ullervadsgruppens lokaler vilket har förbättrat samarbetet och samåkningen. Individ- och familjeomsorgen Skype-samtal och digitala möten har genomförts men inte fått något genomslag, vid några tillfällen har deltagande i webutbildning kunnat genomföras. Två verksamheter är lokaliserade utanför tätorten vilket innebär många resor i bil. Verksamheterna blir allt bättre på att samplanera resor och resursutnyttjande. En elbil har införskaffats till en verksamhet. Biståndsavdelningen Skype-samtal och digitala möten har genomförts men med begränsat resultat på grund av svårigheter inom sjukvården. Inom tätorten används oftast cykel vid hembesök. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 47 Miljöoch byggnadsnämnden Ordförande: Vice ordförande: Andre vice ordförande: Kjell Lindholm (C) Gullspång Björn Fagerlund (M) Mariestad Gunnar Welin (M) Töreboda Miljö- och byggnadsnämnden har sitt uppdrag tillsammans med Töreboda och Gullspångs kommuner. Avdelningar som lyder under nämnden: Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet är uppdelad i bygglov, livsmedel, hälsoskydd, miljö- och naturvård/miljöövervakning. Ansvarsområden Ärenden och uppdrag inom byggnads- och miljöområdet. Handlägga prövning av ansökningar inom bygg- och miljöområdet mot gällande lagstiftning. Utföra kontroll och tillsyn av verksamheter och anläggningar enligt gällande lagstiftning med tillhörande författningar. Bistå med kompetens vad gäller naturvård till kommunerna i MTG. Följa planeringen och utvecklingen inom byggnads- och miljöområdet. Sammanfattning viktiga händelser Under året har mycket handläggningstid ägnats åt större bygglov i centrala Mariestad. Exempelvis med Mariehus nybyggnation på fastigheten Eken och förarbete till ombyggnation av fastigheten Ärlan. Nya förskolor med alternativ energidrift finns också bland de större pågående uppdragen. Tomtförsäljning i Sjölyckan skapar också ansökningar till byggenheten. Under året har antal bygglovsansökningar varit något färre än i fjol. I MTG har 374 bygglov beviljats jämfört med 400 stycken året innan. Bygglovshandläggningen har prioriterats. Tillsyn över förfallna fastigheter har utövats men behovet är större än verksamhetens resurser för uppdraget. Byggenheten har under året aktivt deltagit i utvecklings- och planarbetet i MTG-kommunerna. I Mariestad har även granskning av översiktsplanen varit ett av uppdragen. Verksamheten beviljades pengar av Länsstyrelsen för att inventera kulturmiljöer i Mariestad. Arbetet har startat. Förhoppningen är att få ytterligare pengar under kommande år för att kunna fullfölja arbetet och publicera en digital karta på hemsidan. Arbetet med avloppsärenden är omfattande. Under året har 113 tillstånd för enskilda avlopp beviljats varav några gäller gemensamhets- anläggningar och minireningsverk för flera fastigheter. Antalet färdigställda anläggningar är 83 stycken. 135 inspektioner och inventeringar i området har också utförts. Livsmedelskontrollen i MTG har bedrivits enligt planerna. 267 kontrollbesök har genomförts varav 169 på anläggningar i Mariestad. Inom livsmedel har glassprovtagning och projektet Redlighet i kött genomförts. Båda uppdragen har visat på bra resultat. Tillsynen av den obligatoriska ventilationskontrollen pågår. Tillsynen över miljöfarliga verksamheter bland annat inriktats på täkter, tillståndspliktiga och anmälningspliktiga lantbruk med djurhållning samt övriga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i MTG. Under året har matavfallsutsortering införts i Mariestad och Gullspång vilket medfört omfattande handläggning av ansökningar om hemkompostering. Digitalisering av arbetssätt i verksamheten har pågått under året och ett uppgraderat verksamhetssystem är nu på plats i. Förseningar i handläggning av ärenden har blivit med anledning av detta. Verksamheten har arbetat med att ta fram blanketter med digital signering för anmälningar och ansökningar inom miljöbalkens område. Lansering till allmänheten sker på www.mariestad.se under 2018. Bygglovsansökningar kan skickas och signeras digitalt från och med våren 2018. Verksamheten har under hösten arbetat med att få nödvändiga program och verktyg på plats. I december och januari pågår provkörning av funktioner och utbildning av personalen. Framtid Under kommande år kommer ändringar i plan- och bygglagen för enklare bostäder att påverka bygglov. Förändrade krav på åtaganden när det gäller vattenförvaltning kommer att påverka tillsynen enligt miljöbalken. Beslut om nytt åtgärdsprogram presenterades av Länsstyrelsen den 21 dec 2016. Livsmedelsverkets nya risk-klassning av alla livsmedelsverksamheter kommer att kräva ytterligare resurser till livsmedelstillsynen och dess administration under år 2019 och 2020. Mariestads kommun

48 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Folkhälsomyndighetens revidering av sina allmänna råd kan påverka tillsynen inom hälsoskydd, verksamheten bevakar området särskilt rörande radontillsyn och hygienverksamheter. Ny tobakslag om e-cigaretter medför ansökningskrav för försäljningsställen. För att nå upp till EUs krav om fem procent åtgärdade avlopp per år behöver arbetet med detta intensifieras. Samhällets krav på tillgänglighet och digitalisering gör att vi måste etablera e-tjänster till våra kunder. E-tjänsterna förbättrar tillgängligheten för medborgarna. Säkrare arkivhantering när det gäller digitala dokument är ett starkt önskemål. I och med förestående pensioneringar av personal med spetskompetens under år 2019 finns ett behov av att knyta till sig och att behålla och utveckla befintliga kompetenser inom miljöavdelningen. För att vara en attraktiv arbetsgivare och för att göra rättssäkra bedömningar i myndighetsutövningen är kompetensutveckling viktig och måste ges det utrymme som behövs. Klagomålshantering och tillsyn inom hälsoskydd ökar till följd av bostadsbristen i landet. Samarbetsavtalet mellan MTG-kommunerna medger i 8 att över- eller underskott i varje års resultat ombudgeteras i sin helhet. Det föregås av en begäran från nämnden med efterföljande prövning av kommunstyrelsen i Mariestad, enligt gällande styr - principer. Miljö- och byggnadsverksamheten visar ett överskott på ca 0,5 miljoner kronor totalt. Inom miljöbalksområdet har verksamheten haft ett bättre utfall än tidigare år vilket ses som ett resultat av ekonomisk styrning och andra rutiner för fakturering. Andelen sökta bygglov har dock minskat något jämfört med tidigare år och sänkningen av bygglovstaxan för Mariestad bidrar också till att intäkterna blivit mindre än förväntat. Generellt har verksamhet miljö och bygg hållit ned sina omkostnader för att klara sin buffert. Att miljöstrategstjänsten påbörjas först vid årsskiftet har också bidragit till årets överskott. Ekonomisk analys ekonomisk översikt Budget Bokslut (Belopp i mnkr) 2017 2017 2016 2015 Intäkter 12,9 13,3 13,1 11,5 Kostnader 18,7 18,6 18,6 16,1 Nettokostnad 5,8 5,3 5,5 4,6 Budgetavvikelse 0,5 0,0 0,3 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 49 Måluppfyllnad Miljö- byggnadsnämnden Mål 1: Synliggöra rättssäkerheten, miljö- och byggnadsnämnden ska fatta lagenliga beslut. Etappmål: Andelen laga-kraft-vunna beslut som helt eller delvis ändrat nämndens beslut ska högst vara lika stor som för år 2016. Mål 2: Öka det aktiva deltagandet i utvecklingsarbetet i kommunerna omfattande arbetet med översiktsplan, detaljplaner etcetera. Mål 3: Öka den välvårdade bebyggelsemiljön. Etappmål: En person ska ha arbetat heltid med uppdraget att få åtgärdat vanvårdade hus och fastigheter under 2017. Mål 4: God bebyggd miljö och frisk vattenmiljö. Etappmål: Antalet bristfälliga enskilda avloppsanläggningar ska minska jämfört med 2016 och minst 150 fastigheter ska ha åtgärdat sina utsläpp. Mål 5: Höja kompetensen hos miljö- och byggnadsnämnden Kommentar: Kommentar: Kommentar: Kommentar: Totalt har fyra ärenden av de 16 som överklagats fått ändrade beslut av högre instans under året. Motsvarande siffror för år 2016 var att fyra ärenden av 13 som överklagats fick ändrade beslut av högre instans. Andelen beslut som ändrats av högre instans är lägre år 2017 jämfört med år 2016. Kommentar: Verksamhet miljö och bygg har varit representerade på alla kommunutvecklingsmöte under året och aktivt tagit del i och påverkat samarbetet inom MTG samt inom sektor samhällsbyggnad. Samarbetet är positivt och resultatet främjar i längden verksamhetens handläggning av olika ärenden. Kommentar: Verksamheten arbetar med etappmål tre utifrån den åtgärdsplan som presenterades för kommunstyrelsen i Mariestad 2017-09-06. Arbetet fort - sätter under år 2018 då flertalet ärenden är långdragna och inte kunnat avslutas. Kommentar: Arbetet med att inventera och åtgärda bristfälliga avlopp MTG har fungerat bra under året och antalet fastigheter som åtgärdat sina avlopp är 83 stycken. 113 fastigheter har beviljats tillstånd till nya avloppsanläggningar. Andelen dåliga avlopp är högre och ökar med tiden i en snabbare takt än vad verksamheten hinner med att handlägga. Positivt i sammanhanget är att det kommunala VA-nätet byggs ut och att fler fastigheter därigenom får godkända avlopp. Kommentar: Nämndens presidie har deltagit i utbildningsdagar under året. Mariestads kommun

50 Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse Lönenämnden Ordförande: Vice ordförande: Bengt Sjöberg (M), Töreboda Peter Lindroth (S), Karlsborg Lönenämnden är gemensam för Mariestad, Töreboda, Gullspång, Karlsborg och Tolkförmedling väst. Avdelningar som lyder under nämnden: Löneadministration. Ansvarsområden Löneadministrationen Systemförvaltning och planering av lönesystem. Pensions- och försäkringsfrågor. Utbildning och information inom löneadministration. Avtal personal- och lönesystem, schemasystem och för drift av lönesystemet. Sammanfattning viktiga händelser Utbildning i utdata har genomförts under året. Fortsatt arbete med översyn av kostnaden per lönespecifikation för MTGK-kommunerna har genomförts under året. Under året har lönekontoret gjort en genomgång av möjliga förbättringsåtgärder för respektive kommun. En utvärdering av lönekontorets verksamhet har genomförts av PWC på uppdrag av lönenämnden. Avtalet med leverantören av personal- och lönesystemet har förlängts till och med 2018-12-31. Under året har en genomgång av beslutade internkontrollpunkter genomförts. Två uppgraderingar av personal- och lönesystemet har genomförts. En av dessa har haft en större omfattning. Målstyrning 1. Hög kostnadseffektivitet genom att större arbetsvolymer hanteras. Har uppnåtts. 2. Utveckling av personal- och lönesystemet till en nivå som motsvarar de behov som finns ute i verksamheterna. Pågående arbete. 3. Hög driftsäkerhet genom att driften centraliseras. Har uppnåtts. 4. Strukturerat arbetssätt genom rationell standardisering. Pågående arbete. 5. Hög kvalitet i löneadministrationen genom ett strukturerat kvalitetsarbete. Har uppnåtts. 6. Hög nivå på arbetsprocesser, metoder och redskap. Har uppnåtts. 7. Professionellt stöd till verksamheterna. Pågående arbete. 8. Lägre driftskostnader än tidigare, till gagn för samtliga samverkande kommuner. Har uppnåtts. 9. En god arbetsmiljö som präglas av tillit, förtroende, ansvar och trivsel. Ett pågående arbete. 10.En god internkontroll som säkerställer en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Har uppnåtts. Framtid Lönekontoret skall säkerställa en god internkontroll av sin verksamhet. Arbetet med att standardisera och utveckla utdata genomförs. Användandet och rapportering av avvikelserapportering tydliggörs för lönekontoret och verksamheterna. Självservice införs på de arbetsplatser där det i dagsläget inte används. En översyn görs av ett nytt förlängt avtal för personaloch lönesystem. Kostnaden per lönespecifikation förtydligas. Utveckling av arbetet med förbättringsområden för kommunerna fortsätter. Löneprocessen tydliggörs för att klargöra ansvar mellan lönekontor och verksamhet. Målen för lönekontoret tydliggörs genom att de på ett bättre sätt kan följas upp. Under 2018 kommer två nya medarbetare att börja vid lönekontoret. Det kräver en hel del introduktion. Ekonomisk analys Lönenämndens resultat för 2017 är ett totalt överskott på 0,3 miljoner kronor, av detta är Mariestads andel 0,2 miljoner kronor. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat. Omsättningen var 10,8 miljoner kronor. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 3 Verksamhetsberättelse 51 IT-nämnden Ordförande: Vice ordförande: MTG IT är MTG-kommunernas gemensamma IT-förvaltning. Avdelningar som lyder under nämnden: IT-avdelning. Johan Abrahamsson (M, Mariestad Bengt Sjöberg (M), Töreboda Ansvarsområden IT-nämndens uppdrag regleras i reglemente och samarbetsavtal inom MTG och innebär i korthet att tillhandahålla drift, support och förvaltning av system och nätverksmiljön för verksamheterna i medlemskommunerna. Sammanfattning viktiga händelser Under 2017 har bland annat följande genomförts. IT har genomfört en intern omorganisation och översyn av ansvar och roller i syfte att effektivisera drift- och supportarbetet samt frigöra resurser. Det ökade behovet av verksamhetsutveckling med stöd av IT från kommunernas verksamheter behöver mötas upp. Intern kompetensöverföring har genomförts för att dubblera kunskap på viktiga områden och minska sårbarheten. Verksamhetsdialogen har fördjupats kring utveckling och digitalisering, bland annat har ett samarbete med utbildningsförvaltningarna i MTG kring digitaliseringsstrategi påbörjats. En ny finansieringsmodell för IT-kostnader är framtagen för att successivt kunna inrättas från 2018. Utredning kring införande av en e-tjänsteplattform har genomförts och beslutsunderlag lämnats till respektive kommunstyrelse för beslut och ett möjligt införande våren 2018. Drift av MTG s IT-miljö har varit stabil och inga större driftavbrott eller incidenter finns att rapportera. IT-supporten har under 2017 besvarat och löst 19 722 ärenden. Målstyrning Mål om budget i balans är uppfyllt. Medarbetarmålen bygger på medarbetarundersökning våren 2017, mål som inte uppfylls hanteras i den fortsatta medarbetarutvecklingen Framtid Den pågående digitaliseringen inom samhället kommer att fortsätta avspeglas inom kommunens verksamhetsutveckling och ge en ytterligare ökad efterfrågan på IT-avdelningens stöd och tjänster tidigt i utvecklingsarbetet. Den nya fördelningsmodellen för IT-kostnader kommer ge förutsättningar och möjligheter för fortsatt verksamhetsutveckling med stöd av IT då budget för IT-kostnaderna successivt flyttas över till beställande verksamheter. Införande av en MTG-gemensam e-tjänsteplattform kommer ske under första halvåret 2018 och ge medborgare och medarbetare en skjuts mot digitalisering och verksamhetsutveckling med stöd av IT. Arbete för att följa den nya Dataskyddsförordningen från maj 2018 kommer att kräva resurser både från verksamheterna och ITavdelningen under hela 2018. Ekonomisk analys IT-nämnden lämnar ett positivt resultat för 2017 på 0,3 miljoner kronor vilket återbetalas till respektive medlemskommun enligt gällande fördelningsmodell. Mariestads belopp blir 0,2 miljoner kronor. Mariestads kommun

52 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Finansiella rapporter Blocket inleds med redovisningsmodell och redovisningsprinciper. Därefter redovisas kommunens räkenskaps rapporter, drift- och investeringsredovisning, noter, affärsverksamhet samt sammanställd redovisning. Redovisningsprinciper................... 53 Begreppsförklaring..................... 55 Resultaträkning........................ 56 Balansräkning......................... 57 Finansieringsanalys..................... 58 Driftredovisning....................... 59 Investeringsredovisning................. 60 Nothänvisningar....................... 62 Affärsverksamhet...................... 67 VA-avdelningen....................... 68 Sammanställd redovisning............... 71 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 53 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper kommunen Kommunens årsredovisning har upprättats enligt Kommunala redovisningslagen (KRL). Rådet för kommunal redovisning (RKR) lämnar rekommendationer om redovisningsprinciper. Det innebär bland annat att: Intäkter redovisas i den omfattning de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras kommunen och räknas på ett tillförlitligt sätt. Kostnader redovisas fortlöpande då de uppstår med beaktande av försiktighetsprincipen. Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4.2 från december 2007 har kommunalskatten periodiserats enligt den prognos som lämnas från Sveriges kommuner och landsting i december aktuellt år. Pensionskostnader I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 17 har den särskilda löneskatten på pensionskostnader periodiserats. Uppgifter om aktualiseringsgrad och överskottsmedel i försäkringen lämnas i not. Värdering av pensionsförpliktelser görs med tillämpning av RIPS17. Särskild avtalspension och visstidspension är beräknade enligt RKR nr 2. Förtroendevaldas pensioner redovisas som avsättning. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att skulden visas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Värdet på ansvarsförbindelsen är något som i framtiden kommer att belasta kommunens driftredovisning och likviditet. Beräkning och underlag för pensioner erhålls från KPA. Pensionsskulden till och med 1997 redovisas inom linjen i balansräkningen under raden "Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna". Löneskatt har upptagits i beloppet. Intjänade pensioner från 1998 återfinns i balansräkningen under raderna avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser och kortfristiga skulder. Kommunen har beslutat att årligen, från 1998, utbetala hela intjänandet av pensionen till de anställda. Samtliga pensionsförpliktelser är återlånade. Personalkostnader Okompenserad övertid, sjuklön, mertid samt jour och beredskap med tillkommande upplupna sociala avgifter redo - visas som kortfristig skuld. Förändring av semesterlöneskuld redovisas i driftredovisningen. Total semesterlöneskuld redovisas som kortfristig skuld. Sociala avgifter har bokförts löpande månadsvis i form av procentuellt omkostnadspålägg. Nämndernas påslag har varit 39,33 procent vilket är samma som den av SKL rekommenderade avgiften. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Ett basbelopp 44 800 kronor används som gräns för att få bokföras som investering. Linjär avskrivning görs vilket innebär samma avskrivningsbelopp per år fördelat över avskrivningstiden. Avskrivningar påbörjas månaden efter att investeringen tagits i bruk. Komponentavskrivning på anläggningar sker på samtliga nya investeringar från 2015. Följande indelningar görs: avskrivningstider anläggningar Anläggningstyp År Mark Ingen avskrivning Markanläggningar 20-50 Maskiner och inventarier 5-10 Gator 20-100 Byggnader 20-80 Vatten/avlopp (VA) 50 För gator görs indelning i lokalgator, huvudgata, bostadsgata och broar samt därinom i ytskikt och överbyggnad. För byggnader görs indelning i ett större antal angivna komponenter som stomme, fasad, ytskikt och ventilation. För varje enskilt projekt sker indelning i komponenter med olika nyttjandeperioder. Vatten/avlopp har ledningsnät som en komponent. Övriga anläggningar inom VA har komponenter utifrån inriktning och syfte där angivna komponenter inom byggnader eller andra delar användas. Omprövningar av nyttjandetiden görs om inriktningen eller användningsområdet ändras. Nedskrivningar av anläggningstillgångar görs om rivning av byggnad sker, om anläggningen inte längre finns kvar eller om annat uppstår som ger upphov till nedskrivning. Årlig bedömning görs. Kostnaden för nedskrivning belastar driftredovisningen aktuellt år. Övriga redovisningsprinciper Räntekostnader belastar inte pågående investeringsprojekt innan färdigställande. Enligt RKR 6.2 Bidrag till infrastrukturella investeringar finns möjlighet till periodisering av bidragen. Kommunen periodiserar utbyggnaden av E20 över 15 år, från år 2014-2029. RKR 21 Redovisning av derivat och säkringsredovisning anger att redovisning av ränterisk och valutarisk ska göras där derivatinstrument finns. Kommunen har tecknat ränteswappar vilket redovisas i not. Mariestads kommun

54 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Syftet med säkringen är att undvika snabba förändringar av ränteläget och att inte få stora svängningar i finansiella kostnader. Till detta finns kommunens finanspolicy som visar att kreditförfallet ska vara jämt fördelat i tidsintervallet noll till tio år och att räntebindningstiden för varje enskilt lån inte bör överstiga tio år. Ränteswappar innebär en risk och vid ett undervärde mot marknadsvärdet är motsvarande belopp den risk och kostnad kommunen har om ränteswapparna måste lösas i förtid. Upplupna kostnadsräntor och intäktsräntor som hör till aktuellt år har bokförts och belastat redovisningsåret. Kommunen är ansvarig för koncernkrediten på bank. Det innebär att fordran respektive skuld för koncernbolagens likvida medel på konton ska redovisas hos kontoinnehavaren/gäldenären. Från 2015 redovisas detta hos kommunen. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 18 bokas förutbetalda intäkter inom taxefinansierad verksamhet som en kortfristig skuld. Sammanställd redovisning (koncernen) Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt den Kommunala redovisningslagen kapitel åtta. Bolag eller kommunalförbund med ägarandel överstigande 20 procent ingår i den sammanställda redovisningen. Upprättandet av årsbokslutet har gjorts enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Transaktioner av väsentlig betydelse mellan kommunen och bolagen har eliminerats. Den sammanställda redovisningen är inte uppställd enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 8.2 utan redovisas i separata avsnitt. I övrigt enligt samma redovisningsprinciper som kommunen. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 55 Begreppsförklaring Resultaträkning Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur förändringen av egna kapitalet har uppkommit. Resultaträkningen beskriver hur kommunen finansierat verksamheten under året (intäkter), och vilken resursförbrukning prestationerna har fört med sig (kostnader). Förändringen av det egna kapitalet kan också utläsas genom att jämföra de två senaste årens balansräkningar. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på balansdagen dvs. 31:e december. Balansräkningen visar hur kapitalet har använts (tillgångar) och hur det har anskaffats (skulder och eget kapital). Tillgångssidan består av likvida medel, fordringar och olika anläggningstillgångar som fastigheter, gator och va-nät. Tillgångarna har finansierats på två sätt, dels genom lånade medel och dels genom eget kapital, dvs. överskott från verksamheterna. Soliditeten, dvs. storleken på det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar, är ett mått på kommunens finansiella styrka. Soliditeten är viktig att följa och analysera under en längre tidsperiod. Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar en betalningsflödesrapport som förklarar hur räkenskapsperiodens löpande verksamhet och investeringar har finansierats, både internt och externt. Analysen visar hur detta har inverkat på verksamhetens likvida medel. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för att ägas under längre tid än tre år. Huvuddelen av anläggningstillgångarna är fastigheter, VA-anläggningar, maskiner och inventarier. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anläggningstillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde och den ekonomiska livslängden med inriktning på komponenter. Komponentavskrivning Indelning av anläggningstillgångar i olika komponenter efter beräknad livslängd exempelvis stomme, ventilation, el och ytskikt. Fastighet, gata och vatten/avfall är områden där uppdelning sker. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån som skall betalas tillbaka inom ett år från balansräkningens datum. Långfristiga skulder Skulder som återbetalas på längre tid än ett år. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt. Nettoinvesteringar Investeringar efter avdrag för investeringsbidrag. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, till exempel eget kapital i procent av totala tillgångar (soliditet). Omsättningstillgångar Pengar eller andra tillgångar som relativt snabbt kan omsättas till likvida medel. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka.. Soliditet Andelen av eget kapital i relation till det totala kapitalet. Måttet visar hur stor andel av det totala kapitalet som är eget riskbärande kapital, dvs. den del som inte är skulder. Periodisering Anvisningarna inför bokslutet har varit att alla kostnader och intäkter ska periodiseras och tas upp under det verksamhetsår som de tillhör. Pensionsskuld Pensionsskulden redovisas från och med 1998 enligt blandmodellen i den nya redovisningslagen. Detta innebär att årets avsättning redovisas bland verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen och att skulden redovisas på balansräkningen. Endast tillkommande pensionsskuld från och med 1998 redovisas som pensionsskuld. Pensionsskulden per 31 december 1997, redovisas från och med 1998 som en ansvarsförbindelse. MTG Avser Mariestad-Töreboda-Gullspångs kommuner. Mariestad som huvudman ansvarar för Miljö- och byggnadsnämnden som startade sin verksamhet den 1 januari 2007 och en gemensam teknisk nämnd, MTG kommunalteknik, som startade sin verksamhet den 1 januari 2008. RÖS Avser Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Mariestad är en av sju medlemmar i ett gemensamt kommunalförbund. En politiskt tillsatt direktion med representanter för kommunerna fattar beslut om verksamheten där Mariestads andel är 26,27 procent. AÖS Avser Avfallshantering Östra Skaraborg. Mariestad är en av sju medlemmar i ett gemensamt kommunalförbund. En politiskt tillsatt direktion med representanter för kommunerna fattar beslut om verksamheten där Mariestads andel är 14 procent. Mnkr Förkortning för miljoner kronor. Mariestads kommun

56 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Resultaträkning Kommunens resultaträkning Kommunen Kommunen Kommunen Belopp i mnkr Not 2017 2016 Budget 2017 Verksamhetens intäkter 1 484,9 473,9 470,0 Verksamhetens kostnader 2-1 727,8-1 691,0-1 707,5 Avskrivningar 3-51,4-42,8-50,5 Verksamhetens nettokostnader -1 294,3-1 259,9-1 288,0 Skatteintäkter 4 1 028,6 983,5 1 019,1 Generella statsbidrag och utjämning 5 284,3 285,9 290,4 Finansiella intäkter 6 9,2 9,3 9,2 Finansiella kostnader 7-10,7-8,2-17,5 Resultat före extraordinära poster 17,1 10,6 13,1 Jämförelsestörande post 0,0 0,0 0,0 * ) Redovisat resultat 17,1 10,6 13,1 * ) Avser budget efter ombudgeteringar. Balanskravsavstämning, kommunen Kommunen Kommunen Kommunen Belopp i mnkr 2017 2016 Budget 2017 Årets resultat enligt resultaträkningen 17,1 10,6 13,1 minus samtliga realisationsvinter/förluster -0,8-0,1 0,0 plus sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0 0,0 plus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning 0,0 0,0 0,0 plus realisationsförluster till följd av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning 0,0 0,0 0,0 plus orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 16,4 10,5 13,1 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0,0 0,0 0,0 * ) Årets balanskravsresultat 16,4 10,5 13,1 * ) Avser budget efter ombudgeteringar. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 57 Kommunens balansräkning Kommunens balansräkning Kommunen Kommunen Belopp i mnkr Not 2017 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 288,1 1 113,3 Maskiner och inventarier 9 34,2 22,6 Finansiella anläggningstillgångar 10 37,2 25,3 Bidrag till statlig infrastruktur 11 59,9 65,0 Summa anläggningstillgångar 1 419,5 1 226,2 Omsättningstillgångar Exploatering, förråd 12 72,0 70,9 Fordringar 13 167,0 189,8 Kassa och bank 14 0,1 0,1 Summa omsättningstillgångar 239,0 260,8 Summa tillgångar 1 658,5 1 487,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 17,1 10,6 Övrigt eget kapital 15 463,1 452,5 Resultatutjämningsreserv 16 24,4 24,4 Summa eget kapital 504,7 487,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 18,3 19,2 Övriga avsättningar 18 81,0 78,7 Summa avsättningar 99,3 97,9 Skulder Långfristiga skulder 19 672,8 504,7 Kortfristiga skulder 20 381,7 396,9 Summa skulder 1 054,5 901,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 658,5 1 487,0 Borgen och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 21 608,4 626,6 Borgensåtaganden 22 665,5 637,9 varav borgen till kommunägda företag 619,9 596,1 Hyres- och leasingavtal 23 468,1 256,1 Mariestads kommun

58 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Finansieringsanalys Mariestads kommun Finansieringsanalys Beskrivning (mnkr) Not 2017 2016 2015 2014 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 17,1 10,6 6,8-4,1 56,5 Justering för av- och nedskrivning 3, 24 51,4 42,8 47,2 47,4 54,8 Justering för ej likviditetspåverkande poster 25-0,6 57,7-92,1 0,5-0,5 Justering realisationsvinster (-) / förluster (+) -0,8-0,1-3,0 0,0-20,3 Förändring av avsättningar 17-0,9 5,0-1,5-2,0-2,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 66,4 116,0-42,6 41,8 88,6 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 13 22,8-54,3-20,6 43,8 18,6 Ökning/minskning förråd, varulager, exploatering 12-1,1-22,8-17,0-0,7-6,5 Ökning/minskning kortfristiga skulder 20-15,2-33,0 100,1 46,6-20,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 72,9 6,0 19,9 131,5 80,3 Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar -251,0-274,3-91,7-93,3-77,8 Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster 7,1 5,7 3,9 1,1 0,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 26 0,0 0,0 20,2 2,4 22,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten -243,9-268,6-67,6-89,8-54,7 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån/checkkredit 27 379,6 349,6 226,3 146,2 20,0 Amortering/lösen av långfristiga skulder 27-207,2-143,8-203,9-124,7-42,0 Övrig förändring av långfristiga skulder 27-1,5 0,5 0,1 0,1-6,4 Förändring av långfristiga fordringar 28 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 170,9 206,6 22,5 21,6-28,4 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 0,0-56,0-25,2 63,3-2,7 Likvida medel vid årets början 0,1 56,1 81,3 18,0 20,7 Likvida medel vid årets slut 0,1 0,1 56,1 81,3 18,0 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 59 Driftredovisning Kommunens driftredovisning Intäkter Kostnader Netto- Budget Budget- Av KF kostnader totalt avvikelse beslutad Nämnd/förvaltning (mnkr) netto årsbudget Kommunstyrelsen: 56,8 216,6-159,8-161,3 1,6-211,0 Kommunledning och utveckling 54,6 180,3-125,7-129,4 3,9-140,5 Pott för löneökningar 0,0 0,0 0,0-0,7 0,7-44,7 E20 årets avsättning 0,0 5,1-5,1-5,1 0,0-5,1 Effektivisering och finansiering i verksamheterna 0,0 0,0 0,0 13,0-13,0 13,0 Tillkommande kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0-2,6 2,6-11,2 Övrigt KS/centralt avsatta medel/reavinster 0,5 2,5-2,1-10,2 8,2 2,8 Räddningstjänsten 0,0 24,2-24,2-24,2 0,0-23,3 Revisionen 0,0 0,8-0,8-0,9 0,0-0,9 Överförmyndare 1,7 3,6-1,9-1,2-0,7-1,2 Tekniska nämnden (skattefin.vht + taxefin.vht) 473,8 620,8-147,0-148,9 1,9-46,2 Utbildningsnämnden 404,4 863,0-458,6-461,0 2,4-507,31 Socialnämnden 251,7 755,8-504,1-501,2-2,9-506,2 Miljö- och byggnadsnämnd 13,3 18,6-5,3-5,8 0,5-5,2 Delsumma: 1 199,9 2 474,8-1 274,8-1 278,3 3,5-1 276,0 Internränta 18,3 0,0 18,3 18,4-0,1 16,4 Arbetsgivaravgifter o pensioner: 303,6 341,8-38,2-28,1-10,1-28,1 Delsumma: 321,8 341,8-19,9-9,8-10,2-11,7 Verksamheternas nettokostnad 1 521,8 2 816,5-1 294,7-1 288,0-6,7-1 287,7 Finansiering Skatteintäkter 1 028,6 0,0 1 028,6 1 019,1 9,5 1 019,1 Generella statsbidrag och utjämning 284,3 0,0 284,3 290,4-6,1 290,4 Finansiella intäkter 9,2 0,0 9,2 9,2 0,0 9,2 Finansiella kostnader 0,0 10,3-10,3-17,5 7,2-17,5 Summa Finansiering 1 322,1 10,3 1 311,8 1 301,1 10,7 1 301,1 Summa Resultat 17,1 13,1 4,0 13,4 Enligt kommunfullmäktiges beslut om budget ska skatteintäkter uppdateras med nya siffror under hösten inför nytt budgetår. Nämndsförändringar av budget jämfört med Kf årsbudget härleds främst till pott för löneökningar som under året fördelats till nämnderna från central pott. Mariestads kommun

60 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Investeringsredovisning Kommunens investeringsredovisning Inkomster Utgifter Netto- Budget Budget- Av KF investering netto avvikelse beslutad Nämnd (mnkr) årsbudget Kommunstyrelsen -0,3 14,1 13,8 33,0 19,2 19,5 Exploateringsverksamhet -29,7 40,2 10,5 14,9 4,4 7,0 Tekniska nämnden -8,5 221,5 213,0 271,4 58,4 271,1 Därav (exkl. exploatering): Fastighetsavdelningen -3,3 146,8 143,5 184,1 40,6 176,4 Gatuavdelningen -5,0 45,6 40,6 50,2 9,6 32,0 Utbildningsnämnden 0,0 14,2 14,2 14,4 0,1 15,0 Socialnämnden 0,0 1,2 1,2 4,3 3,2 4,0 Totalt -38,5 291,2 252,7 338,0 85,3 316,6 Under året har redovisning eller budget förekommit på totalt 116 investeringsprojekt, vilket är 16 fler än föregående år och också fler än det antal projekt som varit aktuella de senaste åren. Ombudgetering från 2016 eller tilläggsbudgetering under året har gjorts med ett nettobelopp på 29,0 mnkr för totalt 62 projekt där KS investeringspott 8,1 mnkr, VA-avd Stockholmsvägen etapp3 4,9 mnkr, Universitetsbron 4,2 mnkr och ombyggnad av rotundan Karlsholme 3,8 mnkr är de största på kostnadssidan. Stora investeringar sker under ett antal år. Investeringsbudgeten under innevarande år och planperioden 2018-2020 är totalt 965 mnkr. Till det kommer tidigare gjorda stora investeringar under de senaste åren. De enskilt största projekten är nybyggnation av två F-6 skolor, Prisma och Unica, på totalt 250 mnkr. Till detta kommer kringprojekt inom VA och gata. Stora projekt som energieffektivisering (EPC) ger lägre driftskostnader över tid samt exploateringsprojekt som ska generera ökade skatteintäkter påverkar ändå likviditeten de närmaste åren genom ett utflöde av medel. De stora investeringarna påverkar kommunens likviditet genom att en stor del av projekten får lånefinansieras. Under 2017 uppgår nyupplåningen netto till 203 mnkr och under 2018 har fullmäktige beslutat om 200 mnkr i nya lån. Till detta avgår löpande amortering. Investeringarnas omfattning och inriktning påverkar lånefinansieringen över lång tid och låneskulden har fördubblas från 2014 fram till 2018 och en fortsatt ökning kommer att ske. Räntenivåerna nu är historiskt sett låga med minusränta på flera håll. Över tid kommer räntan att stiga och då är belopp motsvarande de investeringar som görs nu något som ska amorteras under lång tid och budget och redovisning respektive år får anpassas till en högre kostnadsnivå. Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Utfall Årsbudget Avvikelse netto inkl Projekt / Beskrivning (mnkr) ombudget Medlemsinsats Kommuninvest 0,0 11,8 11,8 11,8 0,0 Inventarier biblioteket 0,0 1,5 1,5 1,5 0,0 KS investeringspott 0,0 0,0 0,0 18,0 18,0 Övrigt inom Kommunstyrelsen -0,3 0,8 0,5 1,7 1,2 Kommunstyrelsen har investerat i en skatebowl vid Elvärket, inventarier till det nyrenoverade biblioteket och ett konstverk i form av skådespelerskans Birgitta Anderssons byst. Kommunen har köpt in aktier i ett kommungemensamt bolag genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt betalt in en utökad medlemsinsats i Kommuninvest. Den utökade medlemsinsatsen är en engångspost. biblioteket 1,5 mnkr. Totalt Kommunstyrelsen -0,3 14,1 13,8 33,0 19,2 Exploateringsverksamhet Intäkter Kostnader Utfall Årsbudget Avvikelse netto inkl Projekt / Beskrivning (mnkr) ombudget Murklan 5 & 6 0,0 7,8 7,8 10,1 2,3 Exploatering Sjölyckan -23,9 28,2 4,3-0,4-4,7 Övrigt inom exploateringsprojekt -0,9 3,2 2,3 2,3 0,0 Exploateringsprojekt (ram) 0,0 0,0 0,0 3,4 3,4 Exploatering Västra Skogen -4,9 0,9-4,0-0,5 3,5 Totalt exploateringsverksamhet -29,7 40,2 10,5 14,9 4,4 Flera exploateringsprojekt är stora och pågår över flera år. Intäkter budgeteras varje år men beroende på tid i projekten kan avvikelse ske enstaka år. Detta kan göra av avvikelse mot budgeten blir stor. Indelning av områden sker i etapper. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 61 Tekniska nämnden Intäkter Kostnader Utfall Årsbudget Avvikelse netto inkl Projekt / Beskrivning (mnkr) ombudget Ny skola väster, Prisma 0,0 39,6 39,6 42,0 2,4 Ny skola väster, Unica 0,0 32,7 32,7 38,9 6,1 Nybyggnad förskola Tidavad 0,0 16,7 16,7 19,8 3,1 Riktat fastighetsunderhåll, Vadsboskolan 0,0 10,9 10,9 10,2-0,7 Gräshoppan 14, Hjortstigen 0,0 9,8 9,8 11,0 1,2 Riktat fastighetsunderhåll, Tunaholmsskolan -0,9 9,0 8,1 12,3 4,2 Riktat fastighetsunderhåll, Vadsboskolan 0,0 7,0 7,0 6,4-0,6 Trafiklösningar i samband med Skolor Väst -0,1 7,0 6,9 6,8-0,1 Badhuset, tillgänglighet & utbyggnad undervisn.bassäng 0,0 6,8 6,8 17,1 10,3 Cykelnätsplan 0,0 6,3 6,3 6,5 0,2 Ombyggnad av Rotundan 2015 0,0 5,8 5,8 5,9 0,1 VA-avd, Stockholmsvägen etapp 3-0,1 5,6 5,5 12,9 7,4 VA-avd, Stockholmsvägen Sjöhagaparken 0,0 4,6 4,6-0,3-4,9 Karlslund 0,0 4,5 4,5 5,0 0,5 Beläggningsprogrammet, funktionsavtal 0,0 4,0 4,0 4,0 0,0 VA-sanering Munkströmsvägen, Ullervad 0,0 3,6 3,6 5,0 1,4 Nybyggnad förskola Tidavad 0,0 3,6 3,6 4,4 0,8 Riktat fastighetsunderhåll, Tidavads skola 0,0 3,4 3,4 2,1-1,3 Energieffektiviseringsprojekt (EPC), Tunaholmsskolan -0,7 3,7 2,9 6,2 3,3 VA-sanering Björsätersvägen 0,0 2,6 2,6 2,8 0,2 Sthlmvägen, omgestaltning -0,1 2,6 2,5 6,5 4,0 Upprustning av gator 0,0 2,2 2,2 3,0 0,7 Riktat fastighetsunderhåll, Biblioteket 0,0 1,9 1,9 2,0 0,1 VA-sanering Segolsgatan 0,0 1,9 1,9 0,9-0,9 Energieffektiviseringsprojekt (EPC), Vadsboskolan 0,0 1,8 1,8 2,1 0,4 VA-sanering Trombonvägen 0,0 1,6 1,6 2,3 0,7 Vätgasstation Hindsberg -3,7 0,1-3,5 0,1 3,6 Övriga investeringsprojekt inom tekniska nämnden, utfall < 1,6 mnkr -2,8 22,0 19,2 35,5 16,2 Totalt tekniska nämnden -8,5 221,5 213,0 271,4 58,4 Mer information om tekniska nämndens större projekt under tekniska nämnden i block 3. Utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Utfall Årsbudget Avvikelse netto inkl Projekt / Beskrivning (mnkr) ombudget Inventarier Prismaskolan 0,0 5,9 5,9 5,7-0,1 Inventarier Unicaskolan 0,0 5,5 5,5 5,6 0,1 Utbildningsnämnden centrala medel 0,0 2,9 2,9 3,0 0,1 Totalt utbildningsnämnden 0,0 14,2 14,2 14,4 0,2 Investeringsmedlen har använts till inventarier för att förbättra lärandemiljöerna och till anpassningar för barn och elever i behov av särskilt stöd. Till de två nya skolorna har inköp av inventarier gjorts. Socialnämnden Intäkter Kostnader Utfall Årsbudget Avvikelse netto inkl Projekt / Beskrivning (mnkr) ombudget Inventarier vård och omsorg/ifo 0,0 0,6 0,6 2,0 1,4 Lås och läsbara skåp 0,0 0,5 0,5 0,3-0,2 Inventarier nytt äldreboende 0,0 0,0 0,0 2,0 2,0 Totalt socialnämnden 0,0 1,2 1,2 4,3 3,2 Under året investerades det inte i några inventarier för det nya äldreboendet. Detta på grund av att inflyttningen är framflyttad till 2019. Den sista delen i investeringen i lås och läsbara skåp har gjorts. Arbetet påbörjades 2016. Mariestads kommun

62 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Noter Kommunen Not 1. Verksamhetens intäkter (mnkr) 2017 2016 Försäljningsmedel 23,0 22,6 VA-avgifter 70,4 67,7 Barnomsorgsavgifter 18,0 16,7 Äldreomsorgsavgifter 16,0 14,0 Övriga avgifter och ersättningar 23,6 22,8 Bostads- och lokalhyror, arrenden 49,4 45,5 Driftbidrag 173,2 176,7 Försäljning av verksamhet 111,6 97,8 Realisationsvinster, övrigt -0,3 10,2 Summa 484,9 473,9 Not 2. Verksamhetens kostnader (mnkr) 2017 2016 Personalkostnad 803,7 771,9 Sociala avgifter enl. lag och avtal 268,8 255,5 Pensionskostnader exkl löneskatt 76,3 79,1 Inventarier och förbrukningsmaterial 65,3 64,0 Anläggnings- och underhållsmaterial 13,3 15,4 Bidrag och transfereringar 49,9 48,0 Entreprenader o köp av verksamhet 302,0 310,3 Lokal- o markhyror, fastighetsservice 72,0 67,9 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 20,5 17,6 Bränsle, energi och vatten 41,8 41,4 Kontorsmaterial och trycksaker 2,0 2,2 Rep. o underhåll av maskiner/inventarier 4,9 4,7 Diverse främmande tjänster 63,9 59,4 Tele-, datakommunikation, postbefordran 8,8 8,9 Transporter och resor 8,3 7,8 Representation, gåvor 1,6 1,5 Annonser, reklam, information 2,0 3,2 Försäkringsavgifter o riskkostnader 5,3 6,5 Övriga kostnader 10,9 14,7 Avgår: Interna poster investeringsred. -93,7-89,0 Summa 1 727,8 1 691,0 Not 3. Avskrivningar (mnkr) 2017 2016 Maskiner och inventarier 6,0 6,2 Fastigheter och anläggningar 41,7 36,6 Nedskrivningar 3,7 0,0 Summa 51,4 42,8 Kommunen har komponentavskrivning på samtliga anläggningar vilket ger lägre kostnader för avskrivningar på kort sikt. Mer information under not 8 och 9. Höga investeringsnivåer ger ökade avskrivningar totalt. Under 2017 har bland annat två nya grundskolor färdigställts vilket ökar avskrivningarna inom fastigheter. Nedskrivning av bokfört värde på 2,3 mnkr har gjorts för rivning av Lockerudsskolan i samband med nybyggnad av Prismaskolan samt 1,4 mnkr för rivning av gymnastiksal vid Flitiga Lisans skola vid ombyggnad till Hertig Karls förskola. Not 4. Skatteintäkter (mnkr) 2017 2016 Kommunalskatt 1 032,3 987,5 Slutavräkning år 2015 0,0 1,0 Slutavräkning år 2016 1,3-4,9 Avräkning år 2017-4,9 0,0 Summa 1 028,6 983,6 Not 5. Generella statsbidrag (mnkr) 2017 2016 Utjämningsbidrag för inkomstutjämning 248,9 239,5 Utjämningsbidrag för LSS 16,0 17,1 Avgift för kostnadsutjämning -37,7-33,3 Regleringsavgift -0,2-0,8 Konjunkturstöd / generellt statsbidrag 14,5 21,0 Fastighetsavgift 2016-0,5 42,4 Fastighetsavgift 2017 43,3 0,0 Summa 284,3 285,9 Av resultatet 2016 ingår 10,1 mnkr i generellt statsbidrag från de av regeringen beslutade generella statsbidragen från 2015. Under 2017 har kommunen erhållit 1,5 mnkr i byggbonus från Boverket. Detta redovisas som generellt statsbidrag. Not 6. Finansiella intäkter (mnkr) 2017 2016 Aktieutdelning 5,3 5,3 Övriga finansiella intäkter 0,3 0,5 Borgensavgift från de kommunala bolagen 3,6 3,5 Summa 9,2 9,3 Av aktieutdelning på beslutade 6,0 mnkr avser detta kommunens andel på 88 procent i VänerEnergi AB. Borgensavgiften är 0,6 procent av utnyttjad borgen vid verksamhetsårets ingång. Not 7. Finansiella kostnader (mnkr) 2017 2016 Ränta långfristiga lån -0,1 0,4 Övriga räntekostnader (bankswapar m.m.) 7,7 7,2 Ränta på avsatta pensionsmedel 0,2 0,2 Indexuppräkning på grundbelopp för bidrag till statlig infrastruktur 2,3 0,0 Övriga bankkostnader 0,5 0,4 Summa 10,7 8,2 Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet i den period de hör hemma. Under 2017 har den finansiella kostnaden för kommunens lån totalt varit 7,6 mnkr varav rörlig ränta på upptagna lån gav en positiv effekt på 0,1 mnkr medan kostnaden för swapar var 7,7 mnkr. Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 63 Not 8. Mark, byggnader, tekniska anläggningar (mnkr) 2017 2016 Markreserv Anskaffningsvärde 30,4 30,4 Ackumulerade avskrivningar -6,3-6,3 Årets investering netto 0,0 0,0 Årets avskrivning -0,1 0,0 Årets försäljning 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 24,0 24,0 Not 9. Maskiner och inventarier (mnkr) 2017 2016 Anskaffningsvärde 190,8 186,0 Ackumulerade avskrivningar -168,1-161,9 Årets investering netto 17,5 4,8 Årets avskrivning -5,9-6,2 Årets försäljning 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 34,2 22,6 Summa utgående bokfört värde 4,2 22,6 Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde 1 116,0 922,9 Ackumulerade avskrivningar -386,1-364,1 Årets investering netto 143,8 193,1 Årets avskrivning -26,5-22,1 Årets försäljning/utrangering -11,0 0,0 Ackumulerade avskrivningar vid utrangering 8,7 0,0 Årets nedskrivning -1,4 0,0 Utgående bokfört värde 843,5 729,9 Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde 343,4 325,2 Ackumulerade avskrivningar -162,1-154,0 Årets investering netto 24,6 23,1 Årets avskrivning -8,5-8,1 Årets försäljning 0,0-4,8 Utgående bokfört värde 197,5 181,4 Gata, vägar och park Anskaffningsvärde 275,1 240,0 Ackumulerade avskrivningar -98,2-91,5 Årets investering netto 53,5 35,1 Årets avskrivning -8,2-6,7 Årets försäljning 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 222,1 176,85 Övriga fastigheter Anskaffningsvärde 3,4 3,4 Ackumulerade avskrivningar -2,3-2,2 Årets investering netto 0,0 0,0 Årets avskrivning -0,1-0,1 Årets försäljning 0,0 0,0 Utgående bokfört värde 1,1 1,2 Avskrivning inom not 8 och 9 sker med följande tider (år): Markanläggningar 20-50 Byggnader 20-80 Gata 20-100 Maskiner och inventarier 5-10 Vatten/avlopp 50 Kommunen har övergått till komponentavskrivning för att få en mer rättvisande bild över livslängden och den årliga kostnaden baserat på gjorda investeringar. Komponenter ger lägre avskrivningar på kort sikt och tillämpas på nya investeringar samt större befintliga byggnader och anläggningar. Individuell fördelning på komponenter har gjorts enligt framtagen fördelningsnyckel inom fastighet, gata, vatten/avlopp (VA) samt maskiner och inventarier. Se även redovisningsprinciper i block 4. Not 10. Finansiella anläggningstillgångar (mnkr) 2017 2016 Mariestad Töreboda Energi AB 8,0 8,0 Mariehus fastigheter AB 3,0 3,0 Andelar Kommuninvest 12,4 9,0 Andelar övrigt 9,1 0,6 Förlagslån Kommuninvest 4,7 4,7 Grundfondskapital 0,0 0,0 Summa 37,2 25,3 Under året har 11,8 mnkr betalats som särskild medlemsinsats i Kommuninvest AB. Detta för att uppnå högsta nivån för insatsskyldigheten i medlemsskapet. Not 11. Bidrag till statlig infrastruktur (mnkr) 2017 2016 Medfinansiering för utbyggnad av E20. 76,5 76,5 Avgår tidigare upplöst belopp -11,5-6,4 Avgår årets upplösta belopp -5,1-5,1 Summa 59,9 65,0 Beslut har tagits i kommunfullmäktige i september 2014. Beloppet periodiseras på 15 år, 2014-2029. Summa utgående bokfört värde 1 288,1 1 113,3 Not 12. Exploatering och förråd (mnkr) 2017 2016 Förråd Mariestad 0,4 0,4 Förråd Töreboda 0,3 0,3 Förråd Gullspång 0,4 0,5 Exploateringsmark 70,8 69,7 Summa 72,0 70,9 Kommunen utvecklar nya bostads- och industriområden genom exploatering av nya markområden. Större aktuella områden är Sjölyckan, Marieäng och Hindsberg. Detta genererar kostnader inom exploateringsmark. Områdena etappindelas och årligen sker genomgång över värdet och behov av omfördelning till anläggningstillgångar. Mariestads kommun

64 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Not 13. Fordringar (tkr) 2017 2016 Kundfordringar 46,1 38,5 Avräkning moms 33,2 26,3 Förutbetalda kostnader 36,5 33,4 Avräkning teknisk verksamhet Töreboda och Gullspång 0,0 0,0 Upplupen fastighetsskatt 19,7 18,5 Övriga upplupna intäkter 21,5 56,4 Skattefordran slutlig skatt 2016 0,0 0,1 Skattefordran slutlig skatt 2017 0,0 0,0 Övriga kortfristiga fordringar 0,0 0,1 Fordringar koncernbolag inom koncernkonto bank 9,9 16,5 Summa 167,0 189,8 Not 14. Kassa och bank (mnkr) 2017 2016 KKassa 0,1 0,1 Plusgiro -85,0-95,0 Bank 1,4 1,4 Nyttjad kredit koncernnivå 26,9 39,7 Koncernkonto bank: Tillgodohavande Mariehus fastigheter AB 62,8 68,8 Utnyttjad kredit VänerEnergi AB -6,0-15,0 Summa 0,1 0,1 Total koncenkredit är 150 mnkr. Utnyttjad checkkredit på koncernnivå är 26,9 mnkr och redovisas som långfristig skuld i not 19. Kommunen nyttjar checkkrediten då avgifter föreligger vid positivt saldo på bankkonto med anledning av negativa marknadsräntor. Vid förändrad räntenivå tillbaks mot normal marknadsränta kan det innebära ett behov av ytterligare lån för att nå ett positivt saldo på plusgiro/bank. Utnyttjad checkkredit är en förskjutning av behov av nya medel för en god likviditet. Not 15. Övrigt eget kapital (mnkr) 2017 2016 Ingående balans 452,5 435,3 Föregående års resultat 10,6 6,8 Omföring resultat- och regleringsfonder 0,0 10,4 Summa 463,1 452,5 Not 16. Resultatutjämningsreserv (RUR) (mnkr) 2017 2016 Reservering 2012, beslut under 2013 14,1 14,1 Reservering bokslut 2013 14,5 14,5 Utnyttjad del av RUR 2014-4,2-4,2 Summa 24,4 24,4 Ingen reservering eller utnyttjad del under 2017. Not 17. Avsättningar till pensioner (mnkr) 2017 2016 Särskild avtalspension/ålderspension 2,8 3,6 Förmånsbestämd/kompletterande pension 0,2 2,4 Ålderspension 11,3 6,5 Pension till efterlevande 0,3 0,3 Löneskatt 3,2 2,6 Nya förpliktelser under året 0,7 3,9 Summa avsatt till pensioner 18,3 19,2 Beräkningsgrund för pensioner framgår under redovisningsprinciper. I avsättningar ingår pension för tidigare kommunalråd motsvarande kostnad efter 65 år. Nya förpliktelser under året avser nuvarande förtroendevalda enligt gällande pensionsavtal för förtroendevalda. Antal visstidsförordnanden Politiker 11 10 Tjänstemän 0 0 Not 18. Övriga avsättningar (mnkr) 2017 2016 Bidrag till statlig infrastruktur Redovisad avsättning vid årets början 76,5 76,5 Tidigare gjord indexuppräkning 0,2 0,2 Indexuppräkning 2017 2,3 0,0 Summa statlig infrastruktur 79,0 76,7 Beslut i kommunfullmäktige i september 2014 avseende utbyggnad av E20. Planerad utbetalningstid är 2019-2023. Avsättningen är i prisnivå för juni 2013 och indexuppräkning sker med Trafikverkets investeringsindex för väg. Under 2017 är indexuppräkningen 3,0 procent, totalt från 2013 3,3 procent. Avsättning för återställande av deponi Redovisad avsättning vid årets början 2,0 2,0 Förändring avsättning under året 0,0 0,0 Summa deponi 2,0 2,0 En beräknad kostnad för återställning av deponi i samband med bokslutet är 25 mnkr. Avsättning deponi 2,0 mnkr och avfallsfond Bångahagen 4,4 mnkr täcker del av kostnaden. Ny beräkning sker årligen. En osäkerhet föreligger då dispens från Länsstyrelsen kan påverka tidsaspekten. Summa övriga avsättningar 81,0 78,7 Not 19. Långfristiga skulder (mnkr) 2017 2016 Ingående balans 463,3 351,1 Återläggning kortfristig del 17,6 12,8 Nya lån 389,6 256,0 Amortering -17,4-12,6 Lösen av gamla lån -186,6-126,4 Avgår kortfristig del -20,8-17,6 Upptagna lån 645,7 463,3 Utnyttjad checkkredit 26,9 39,7 Långfristig del av avtal 0,2 1,7 Summa 672,8 504,7 Kreditgivare upptagna lån Nordea 0,0 50,2 avgår kortfristig del 0,0-4,0 Kommuninvest 666,5 430,7 avgår kortfristig del -20,8-13,6 Summa långfristig del 645,7 463,3 Fortsättning not 19 --->> Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 65 forts. Not 19. Långfristiga skulder (mnkr) 2017 2016 Låneskuldens struktur inklusive långfristig del, kapitalbindning Förfallodag inom ett år 214,9 188,0 Förfallodag mellan ett och tre år 369,9 292,9 Förfallodag över tre år 81,7 0,0 Summa 666,5 480,9 Enligt RKR nr 21 ska redovisning av derivat och säkringsredovisning göras. Säkringsredovisning av finansiella instrument (ränteswapar) har gjorts. Syftet med säkringen är att undvika snabba förändringar av ränteläget och att inte få stora svängningar i finansiella kostnader. Till detta finns kommunens finanspolicy som visar att kreditförfallet ska vara jämt fördelat i tidsintervallet 0-10 år och att räntebindningstiden för varje enskilt lån inte bör överstiga 10 år. Kommunen har sedan tidigare tecknat 7 ränteswapar hos SEB till ett värde av 250 mnkr. Under året har en ny ränteswapp startats hos SEB på 75 mnkr samt under 2018 påbörjas även en ny ränteswapp hos Nordea på 75 mnkr. Totalt värde 400 mnkr. Swaparna har olika löptider i intervallet 2-9 år med en snittränta på 1,98 procent. Den genomsnittliga kapitalbindningen är 1,67 år och den genomsnittliga räntebindningen inklusive ränteswappar är 4,16 år. Inga lån överstiger 10 år. Marknadsvärdet på swaparna per 2017-12-31 var minus 25,7 mnkr. Det motsvarar det undervärde swapparna har vid eventuell inlösen och är skillnaden i värde på aktuell ränta och swapparnas ränta. Swapparna har ränta mellan 1,05 procent och 2,72 procent. Under 2017 har den finansiella kostnaden för kommunens lån totalt varit 7,6 mnkr varav upptagna lån med rörlig ränta gett en positiv effekt på 0,1 mnkr och kostnaden för swapar varit 7,7 mnkr. Vid en förändring av räntekostnader med + 1 procent ökar räntekostnaderna med 2,1 mnkr per år utifrån aktuell låneskuld. Not 21. Pensionsförpliktelser (mnkr) 2017 2016 Ingående ansvarsförbindelse 504,3 528,9 Aktualisering 0,1 0,1 Ränteuppräkning 5,0 5,1 Basbeloppsuppräkning 9,7 2,4 Ändringar av försäkringstekniska grunder 0,0-3,0 Övrig post -1,9-1,6 Årets utbetalningar -27,6-27,6 Summa pensionsförpliktelse 489,6 504,3 Löneskatt 118,8 122,3 Summa utgående ansvarsförbindelse 608,4 626,6 Beräkningsgrund för pensioner framgår under redovisningsprinciper. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att skulden visas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Värdet på ansvarsförbindelsen är något som i framtiden kommer att belasta kommunens driftredovisning och likviditet. Inga återlån finns för pensionsförpliktelserna. Under 2010 minskades förpliktelsen genom försäkring motsvarande 7 månader för årgång 1946. Den totala förliktelsen har minskat med 15 mnkr genom detta. Under 2016 har 2,9 mnkr använts från överskottsfonden för försäkringslösningar. I övrigt har inga inbetalningar gjorts tidigare år eller åren därefter.. Aktualiseringsgrad: 98,0% 97,0% Överskottsmedel i försäkringen hos KPA 3,2 1,4 Not 20. Kortfristiga skulder (mnkr) 2017 2016 Kortfristiga skulder till kreditinstitut/banker nästa års beräknade amortering av lån 20,8 17,6 Leverantörsskulder 86,2 104,4 Personalens skatter och avgifter 147,1 142,7 varav källskatt 16,9 16,4 varav semesterlöneskuld 62,8 61,8 varav arbetsgivaravgifter 20,3 19,6 varav pensionskostnader, individuell del 37,9 36,2 varav löneskatt pensioner, individuell del 9,2 8,8 Prel.skatt dec 2016 0,0 1,5 Prel.skatt dec 2017 1,5 0,0 Momsredovisning 8,0 7,3 Upplupna kostnader 16,1 25,2 varav personalrelaterade kostnader för december 12,7 12,2 Förutbetalda intäkter 18,7 17,5 Förutbetalda skatteintäkter 8,6 2,9 Kortfristiga skulder till kunder inom VA- och sophämtning 4,7 3,7 Övriga kortfristiga skulder 3,4 3,7 Skuld koncernbolag inom koncernkonto bank 66,6 70,4 Summa 381,7 396,9 Not 22. Borgensåtaganden (mnkr) 2017 2016 Koncerninterna: Mariehus Fastigheter AB 401,3 402,5 VänerEnergi AB 218,6 193,6 Övrigt: Riksbyggen 28,5 30,1 HSB 0,8 1,0 Föreningar 16,2 10,7 Förlustansvar för egna hem och småhus 0,1 0,1 Summa 665,5 637,9 Ett borgensåtagande innebär en risk för att borgensmannen måste infria sitt åtagande. Riskens omfattning beror på typ av borgen och för vilka kommunen tecknat borgen för. Av borgen avser 93,1 procent åtaganden till bolag inom koncernen, resterande 6,9 procent är till föreningar utanför koncernen. Borgen för pensionsåtaganden finns för Mariehus Fastigheter AB och VänerEnergi AB. Under 2015 tog Mariehus Fastigheter AB ut pantbrev på totalt 141 mnkr. Det innebär att en säkerhet för motsvarande belopp ställts utanför kommunal borgen Mariestads kommun har i augusti 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner som per 2017-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Mariestads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2017-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 342 483 929 484 kronor och totala tillgångar till 349 243 746 321 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 756 569 918 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 743 526 089 kronor. Under året har kommunfullmäktige beslutat om borgen till Mariestads Golfklubb på 3,2 mnkr samt till VänerEnergi på 25,0 mnkr. Under 2016 togs beslut om borgen till fyra fiberföreningar för utbyggnad av fiber på landsbygden. Borgenssumman på detta uppgår till totalt 6,1 mnkr och tiden för borgen är 1-3 år. Vid årsskiftet hade två av föreningarna använt sin borgensförbindelse hos sin bank. Inga infriade borgensåtaganden under åren. Mariestads kommun

66 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Not 23. Hyres- och leasingavtal (mnkr) Innan ett år* Ett - tre år** Över tre år*** Maskiner/fordon 3,6 6,0 3,0 Byggnader 48,3 126,3 280,9 Summa 51,9 132,3 283,9 Sammanställning av avtal. För maskiner och fordon sträcker sig avtalen längre än 36 månader. För byggnader enligt kontraktstid. Avtal tecknade tom 2017-12-31. * Förfallotidpunkt inom ett år ** Förfallotidpunkt mellan ett till tre år *** Förfallotidpunkt över tre år Under året har många fordon och maskiner inom verksamhet teknik bytts ut och dessa har ersatts med nya som finansieras genom leasing. För flera fastigheter inom kommunens verksamheter har under året tecknats hyresavtal med externa aktörer som sträcker sig längre än 10 år. Not 28. Förändring av långfristiga fordringar (mnkr) 2017 2016 Räddningstjänsten Östra Skaraborg. Fordran har till hela sitt belopp återbetalats. 0,0 0,3 Summa 0,0 0,3 Not 24. Justering för av- och nedskrivning (mnkr) 2017 2014 Avskrivning 47,7 42,8 Nedskrivning 3,7 0,0 Summa 51,4 42,8 Nedskrivning avser rivning av Lockerudsskolan samt Flitiga Lisans gymnastiksal. Not 25. Justering för ej likviditetspåverkande poster (mnkr) 2017 2016 Övriga ej likviditetspåverkande poster -10,8-1,3 Nettoförändring av bidrag till statlig infrastruktur 5,1 5,1 Förändring skuld likvida medel koncernkredit bank 2,8 53,9 Indexuppräkning E20 bidrag till statlig infrastruktur 2,3 0,0 Summa -0,6 57,7 Not 26. Avyttring av materiella tillgångar (mnkr) 2017 2016 Försäljning fastigheter 0,0 0,0 Försäljning bostadsrätter 0,0 0,0 Försäljning mark 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 Not 27. Förändring av långfristiga skulder (mnkr) 2017 2016 Återläggning kortfristig del 17,6 12,8 Nya lån 389,6 256,0 Amortering -17,4-12,6 Lösen av gamla lån -186,6-126,4 Avgår kortfristig del -20,8-17,6 Utnyttjad checkkredit -10,0 93,6 Pensionsavtal -1,5 0,5 Summa 170,9 206,3 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 67 Affärsverksamhet internredovisning Resultaträkning Hyresfastigheter (mnkr) 2017 2016 Intäkter 0,5 0,5 Kostnader -0,8-1,0 Avskrivningar 0,0 0,0 Resultaträkning VA-verksamhet (mnkr) 2017 2016 Intäkter 61,5 54,6 Kostnader -50,6-46,9 Avskrivningar -7,2-6,7 Verksamhetens nettokostnad -0,3-0,5 Ränteintäkter 0,0 0,0 Räntekostnader 0,0 0,0 Årets resultat -0,3-0,5 Verksamhetens nettokostnad 3,7 1,0 Ränteintäkter 0,0 0,0 Räntekostnader -3,4-3,5 Årets resultat 0,3-2,5 Nettoinvestering 0,0 0,2 Nettoinvestering 29,2 38,0 Resultaträkning Salutorg (mnkr) 2017 2016 Intäkter 0,1 0,1 Kostnader -0,1 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 Resultaträkning Hamn- och småbåtsverksamhet (mnkr) 2017 2016 Intäkter 3,2 3,0 Kostnader -2,7-1,3 Avskrivningar -1,3-1,3 Verksamhetens nettokostnad 0,0 0,1 Ränteintäkter 0,0 0,0 Räntekostnader 0,0 0,0 Årets resultat 0,0 0,1 Verksamhetens nettokostnad -0,8 0,4 Ränteintäkter 0,0 0,0 Räntekostnader -0,2-0,2 Årets resultat -1,0 0,2 Nettoinvestering 0,0 0,0 Nettoinvestering 1,3 1,9 Mariestads kommun

68 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter VA-avdelningens resultat- och balansräkning Enligt Lagen om allmänna vattentjänster skall verksamheten för VA-anläggningar bokföras så att resultat- och balansräkning redovisas särskilt. Genom tilläggsupplysningar skall det också framgå hur gemensamma kostnader har fördelats. Redovisningen ska, när den är fastställd efter respektive år, finnas tillgänglig för fastighetsägarna. Periodens resultat/förändring av eget kapital, + 0,3 mnkr, visas i balansräkningen. VA-avdelningens resultaträkning Belopp i mnkr Not 2017 2016 Verksamhetens intäkter 61,5 54,4 varav - externa 29 41,3 38,9 - interna 30 20,1 15,5 Verksamhetens kostnader -51,1-44,1 varav - externa 31-30,9-24,8 - interna 32-20,2-19,4 Avskrivningar 33-7,0-6,7 Verksamhetens nettokostnader 3,4 3,5 Finansiella intäkter 34 0,0 0,0 Finansiella kostnader 35-3,4-3,5 Periodens resultat 0,0 0,0 VA-avdelningens balansräkning Belopp i mnkr Not 2017 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 222,2 199,9 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Summa anläggningstillgångar 36 222,2 199,9 Omsättningstillgångar örråd m.m. 37 0,0 0,0 Fordringar 38 3,5 3,7 Kassa och bank 39 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 3,5 3,7 SUMMA TILLGÅNGAR 225,7 203,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Periodens förändring 0,3-2,5 Resultatregleringsfonder 0,0 2,5 Summa eget kapital 40 0,3 0,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 41 0,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder 42 215,4 194,7 Kortfristiga skulder 43 10,0 9,0 Summa skulder 225,4 203,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 225,7 203,6 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 69 VA-avdelningens finansieringsanalys VA-avdelningen Finansieringsanalys Beskrivning (mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Den löpande verksamheten erksamhetens intäkter 61,5 54,4 47,5 43,6 45,6 Verksamhetens kostnader -51,1-44,1-37,6-33,3-35,9 Verksamhetens nettokostnader 10,4 10,2 9,9 10,2 9,8 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 Finansiella kostnader -3,4-3,5-3,7-4,3-3,9 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 I Verksamhetsnetto 7,0 6,7 6,2 6,0 5,9 Investeringar Investering materiella tillgångar -29,2-38,0-33,0-8,4-7,0 Avyttrande materiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering finansiella tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avyttrande av finansiell tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 II Investeringsnetto -29,2-38,0-33,0-8,4-7,0 Finansiering Upplåning Långfristig upplåning 29,2 38,0 33,0 8,4 7,0 Amortering -7,0-6,7-6,2-6,0-5,9 III Finansieringsnetto 22,2 31,3 26,8 2,4 1,1 Förändring likvida medel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 VA-avdelningens investeringsredovisning 2017 Inkomster* Utgifter Netto- Budget Budget- Av KF investering netto avvikelse beslutad Nämnd/förvaltning (mnkr) årsbudget Tekniska nämnden VA-avdelningen 10,6 39,8 29,2 43,7 14,5 55,4 Totalt 10,6 39,8 29,2 43,7 14,5 55,4 * ) Beloppet avser anslutningsavgifter Fördelningsnycklar för VA-avdelningens gemensamma verksamhetskostnader 2017 Kostnad Nyckel Kommunstyrelsen Ingen Teknisk nämnd Procentfördelning inom tekniska förvaltningen Ekonomi centralt Procentfördelning på faktisk kostnad för ekonomisystem och lönekostnad. Personal centralt Ingen Telefoni Per abonnemang Kommunhälsa Faktisk kostnad Facklig tid Faktisk kostnad Försäkringspremier Faktisk kostnad Porto Faktisk kostnad Datakostnad Faktisk kostnad för de externa kostnaderna Lokalkostnader Faktisk kostnad, per m2 Avskrivningar Faktisk kostnad enligt avskrivningstid Ränta Faktisk kostnad med kommunens genomsnittliga ränta per 31 december året före aktuellt år Mariestads kommun

70 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter VA-avdelningens noter Not 29. Verksamhetens externa intäkter (mnkr) 2017 2016 VA-avgifter 40,5 38,3 Tipp-/slamavgifter 0,7 0,6 Övrigt 0,2 0,0 Summa 41,3 38,9 Not 30. Verksamhetens interna intäkter (mnkr) 2017 2016 Interna ersättningar inom tekniska nämnden 3,5 2,8 Anslutningsavgifter 0,0 0,9 Entreprenad inom tekniska nämnden 10,8 6,6 Intäkt arbetsorder 5,8 5,2 Summa 20,1 15,5 Not 36. Anläggningstillgångar (mnkr) 2017 2016 VA-anläggningar Ingående bokfört värde 199,9 168,6 Årets inköp 29,2 38,0 Årets avyttringar 0,0 0,0 Årets avskrivningar -7,0-6,7 Summa utgående bokfört värde 222,2 199,9 Tekniska anläggningar, maskiner och inventarier Tekniska anläggningar 222,2 199,9 Mark 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Summa 222,2 199,9 Not 37. Förråd m.m. (mnkr) 2017 2016 VA-avdelningen 0,0 0,0 Not 31. Verksamhetens externa kostnader (mnkr) 2017 2016 Personalkostnad 11,3 9,9 Sociala avgifter enl. lag och avtal 4,3 3,8 Material och köp av tjänst 6,6 4,8 Inventarier och förbrukningsmaterial 2,4 2,6 Bränsle, energi och vatten 2,6 2,4 Rep. o underhåll av maskiner/inventarier 0,9 0,6 Diverse främmande tjänster 0,9 1,3 Övriga kostnader 1,7 1,8 Reglering mot resultatregleringsfond 0,3-2,5 Summa 30,9 24,8 Not 32. Verksamhetens interna kostnader (mnkr) 2017 2016 Entreprenad inom tekniska nämnden 13,7 13,2 Lokal- och markhyror, fastighetsservice 1,3 1,1 Hyra arbetsmaskiner, fordonskostnader 1,9 2,6 Köpta tjänster inom kommunen 3,0 2,3 Övriga kostnader 0,2 0,1 Summa 20,2 19,4 Not 33. Avskrivningar (mnkr) 2017 2016 Fastigheter och anläggningar 7,0 6,7 Summa 7,0 6,7 Not 34. Finansiella intäkter (mnkr) 2017 2016 Ränta på behållning genom överuttag av avgifter 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 Not 38. Fordringar (mnkr) 2017 2016 Kundfordringar 3,5 3,7 Summa 3,5 3,7 Not 39. Kassa och bank (mnkr) 2017 2016 Avdelningen nyttjar kommunens kassa och bank och har därmed ej något saldo under 2017. 0,0 0,0 Not 40. Allmänt eget kapital (mnkr) 2017 2016 Ingående balans eget kapital 0,0 2,5 Periodens förändring 0,3-2,5 Summa eget kapital 0,3 0,0 Not 41. Avsättningar (mnkr) 2017 2016 Avsättningar och betalningar för pensioner görs centralt inom kommunen. Verksamheten belastas med lagstadgade arbetsgivaravgifter inklusive försäkring och pensioner. 0,0 0,0 Not 42. Långfristiga skulder (mnkr) 2017 2016 Ingående balans 194,7 163,5 Återläggning kortfristig del 5,2 5,1 Nya lån 29,2 38,0 Amortering -7,0-6,7 Avgår kortfristig del -6,7-5,2 Summa 215,4 194,7 Not 35. Finansiella kostnader (mnkr) 2017 2016 Ränta på långfristiga lån till kommunen 3,4 3,5 Summa 3,4 3,5 Mariestads kommun Not 43. Kortfristiga skulder (mnkr) 2017 2016 Kortfristig del av långfristig skuld 6,7 5,2 Leverantörsskulder 1,5 1,3 Moms och särskilda punktskatter 0,4 0,3 Upplupna semesterlöner 0,5 1,0 Övriga kortfristiga skulder 1,0 1,1 Summa 10,0 9,0

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 71 Sammanställd redovisning Resultaträkning Mariestads kommun Sammanställd redovisning Resultaträkning Belopp i mnkr Not 2017 2016 Verksamhetens intäkter 44 768,1 734,2 Verksamhetens kostnader 45 1 890,1 1 844,1 Avskrivningar 46 99,0 91,1 Verksamhetens nettokostnader 1 221,0 1 201,0 Skatteintäkter 1 028,6 983,5 Generella statsbidrag och utjämning 284,3 285,9 Finansiella intäkter 47 4,7 4,6 Finansiella kostnader 48 38,4 31,4 Resultat före skatt m.m. 58,2 41,6 Jämförelsestörande post 0,0 0,0 Skattekostnader 10,6 4,3 Årets resultat 49 47,6 37,3 Mariestads kommun

72 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Sammanställd redovisning Balansräkning Mariestads kommun Sammanställd redovisning Balansräkning Belopp i mnkr Not 2017 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0,1 0,1 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekniska anläggningar 2 461,3 2 221,7 Maskiner och inventarier 44,9 32,8 Finansiella anläggningstillgångar 47,0 35,9 Bidrag till statlig infrastruktur 59,9 65,0 Summa anläggningstillgångar 50 2 613,2 2 355,5 Omsättningstillgångar Förråd m.m. 76,2 75,4 Fordringar 293,5 318,1 Kassa och bank 51 8,2 7,3 Summa omsättningstillgångar 377,9 400,8 SUMMA TILLGÅNGAR 2 991,1 2 756,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 47,6 37,3 Övrigt eget kapital 683,1 645,0 Resultatutjämningsreserv 24,4 24,4 Summa eget kapital 52 755,1 706,7 Avsättningar 53 156,1 146,8 Skulder Långfristiga skulder 54 1 609,8 1 421,8 Kortfristiga skulder 470,1 481,0 Summa skulder 2 079,9 1 902,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 991,1 2 756,3 Ansvarsförbindelser ensionsförpliktelser 608,4 626,6 Borgensåtaganden 665,5 637,9 varav borgen till kommunägda företag 619,9 596,1 Hyres- och leasingavtal 468,1 256,1 Garantiförbindelse FASTIGO 0,2 0,2 Ställda panter Inteckningar i fastigheter 284,1 284,1 Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter 73 Sammanställd redovisning - Finansieringsanalys Mariestads kommun Sammanställd redovisning Finansieringsanalys Beskrivning (mnkr) 2017 2016 2015 2014 2013 Den löpande verksamheten Årets resultat 47,6 37,3 24,4 15,3 60,5 Justering för av- och nedskrivning 99,0 91,1 89,5 89,3 95,4 Övriga ej likviditetspåverkande poster 12,5 61,2 8,8 3,4 3,1 Justering realisationsvinster/förluster 0,8 0,1 3,0 0,0 20,3 Minskning av avsättning pga utbetalningar 0,8 5,2 1,2 1,9 1,3 Skatter 3,9 4,5 3,8 5,4 0,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 153,5 190,2 114,7 100,8 136,6 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 33,2 32,6 77,0 64,4 8,4 Ökning/minskning förråd och varulager 0,8 24,7 18,2 1,9 6,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 9,8 22,9 0,3 41,9 11,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 176,1 110,0 19,2 208,9 110,3 Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 365,6 438,2 190,8 210,9 129,3 Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster 7,1 5,7 3,9 1,1 0,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,6 0,4 21,1 2,4 28,5 Försäljning av imateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten 357,9 432,1 165,8 207,4 102,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån / checkkredit 401,4 407,8 353,8 182,6 24,1 Amortering av långfristiga skulder 209,7 146,5 206,2 129,2 42,8 Förändring av långfristiga skulder 3,1 1,5 0,2 0,1 6,4 Förändring av långfristiga fordringar 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 Övriga poster 5,8 3,6 21,8 5,0 16,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 182,7 263,8 125,6 58,4 8,8 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 0,9 58,3 21,0 60,0 0,5 Likvida medel vid årets början 7,3 65,7 86,7 26,7 27,2 Likvida medel vid årets slut 8,2 7,3 65,7 86,7 26,7 Mariestads kommun

74 Årsredovisning 2017 4 Finansiella rapporter Noter Sammanställd redovisning Not 44. Verksamhetens intäkter Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 484,9 473,9 Mariehus Fastigheter AB 123,9 112,7 VänerEnergi AB 228,3 216,7 RÖS 26,1 25,1 Summa elimineringar 95,0 94,2 Summa 768,1 734,2 Not 45. Verksamhetens kostnader Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 1 727,8 1 691,0 Mariehus Fastigheter AB 67,0 65,7 VänerEnergi AB 165,5 157,5 RÖS 24,1 23,4 Summa elimineringar 94,3 93,4 Summa 1 890,1 1 844,1 Not 46. Avskrivningar Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 47,7 42,8 Mariestads kommun, nedskrivningar 3,7 0,0 Mariehus Fastigheter AB 21,0 21,7 VänerEnergi AB 25,2 25,2 RÖS 1,3 1,4 Summa elimineringar 0,0 0,0 Summa 99,0 91,1 Not 47. Finansiella intäkter Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 9,2 9,3 Mariehus Fastigheter AB 0,5 0,3 VänerEnergi AB 0,3 0,3 RÖS 0,0 0,0 Summa elimineringar 5,3 5,3 Summa 4,7 4,6 Not 48. Finansiella kostnader Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 10,7 8,2 Mariehus Fastigheter AB 21,2 15,8 VänerEnergi AB 6,4 7,3 RÖS 0,2 0,1 Summa elimineringar 0,0 0,0 Summa 38,4 31,4 Not 49. Årets Resultat Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 17,1 10,6 Mariestads kommun, jämförelsestörande post 0,0 0,0 Mariehus Fastigheter AB 15,2 9,8 VänerEnergi AB 31,4 27,0 Mariestads kommun Fortsättning not 49 --->> forts. Not 49. Årets Resultat Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 RÖS 0,5 0,3 Summa elimineringar 6,0 6,0 Skattekostnad 10,6 4,3 Summa 47,6 37,3 Not 50. Anläggningtillgångar Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 1 419,5 1 226,2 Mariehus Fastigheter AB 739,7 716,5 VänerEnergi AB 454,7 414,0 RÖS 11,1 10,6 Summa elimineringar 11,7 11,8 Summa 2 613,2 2 355,5 Not 51. Kassa och bank Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Kassa och bank, likvida medel 8,2 7,3 Checkkredit 0,0 0,0 Summa 8,2 7,3 Koncernkredit hos bank på 150 mnkr är nyttjad med 26,9 mnkr per 2017-12-31. Som koncernbolag har Mariehus Fastigheter en fordran på 62,8 mnkr och VänerEnergi en skuld på 6,0 mnkr mot huvudkontoinnehavaren som är kommunen. Not 52. Eget kapital Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 504,7 487,5 Mariehus Fastigheter AB 104,8 93,3 VänerEnergi AB 149,7 130,5 RÖS 7,7 7,2 Summa elimineringar 11,7 11,8 Summa 755,1 706,7 Not 53. Avsättningar Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun, pensioner 16,3 19,2 Mariestads kommun, bidrag till statlig infrastruktur 81,0 76,7 Mariestads kommun, övriga avsättningar 2,0 2,0 Mariehus Fastigheter AB, latent skatteskuld 10,3 7,9 VänerEnergi AB, pensioner 0,4 0,5 VänerEnergi AB, latent skatteskuld 37,7 32,2 RÖS, pensioner 8,4 8,3 Summa 156,1 146,8 Not 54. Långfristiga skulder Koncernen Koncernen (mnkr) 2017 2016 Mariestads kommun 672,8 504,7 Mariehus Fastigheter AB 657,6 657,8 VänerEnergi AB 278,8 259,3 RÖS 0,5 0,0 Summa elimineringar 0,0 0,0 Summa 1 609,8 1 421,8

Årsredovisning 2017 5 Övrigt 75 Övrigt Här hittar ni Revisionsberättelsen och Nyckeltal. Revisionsberättelse....................... 76 Nyckeltal.................................. 79 Mariestads kommun

76 Årsredovisning 2017 5 Övrigt Revisionsberättelse Mariestads kommun

Årsredovisning 2017 5 Övrigt 77 Mariestads kommun

78 Årsredovisning 2017 5 Övrigt Mariestads kommun Angivna bilagor ingår inte i årsredovisningen men finns tillgängliga på kommunens administrativa enhet.

Årsredovisning 2017 5 Övrigt 79 Nyckeltal kommunen Nyckeltal kommunen Beskrivning 2017 2016 2015 2014 2013 Verksamhetens nettokostnader, mnkr -1 294-1 260-1 206-1 158-1 087 Skatteintäkter och statsbidrag, mnkr 1 313 1 269 1 201 1 155 1 126 Årets resultat, mnkr 17,1 10,6 6,8-4,1 56,5 Finansiella kostnader, mnkr 10,7 8,2 9 11,8 13,1 Finansiella intäkter, mnkr 9,2 9,3 9,3 9,9 8,1 Finansnetto, mnkr -1,5 1,1 0,3-1,9-5,0 Bruttoinvesteringar, mnkr 291,2 310,1 110,8 93,7 81,5 Investeringsintäkter/bidrag, mnkr 38,5 22 6,4 1,6 4,5 Nettoinvesteringar, mnkr 252,7 288,1 104,4 92,1 77,0 Rörelsekapital, mnkr -142,7-134,4-93,1-102,5-76,0 Likvida medel, mnkr 0,1 0,1 153,1 81 18 Kassalikviditet 44% 48% 67% 59% 62% Omsättningstillgångar i procent av kortfristiga skulder 63% 66% 78% 69% 73% Verksamhetens nettokostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,6% 99,3% 100,4% 100,3% 96,5% Verksamhetens nettokostnader samt finansnetto, andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 98,7% 99,2% 100,4% 100,4% 97,0% Soliditet exkl pensionsförpliktelser under rubriken ansvarsförbindelser 30% 33% 35% 38% 44% Soliditet inkl pensionsförpliktelser under rubriken ansvarsförbindelser -6% -9% -13% -17% -22% Skuldsättningsgrad exkl pensionsförpliktelser under rubriken ansvarsförbindelser 70% 67% 65% 62% 56% Skuldsättningsgrad inkl pensionsförpliktelser under rubriken ansvarsförbindelser 106% 109% 113% 117% 122% Långfristiga skulder i procent av anläggningstillgångar 47% 41% 35% 33% 35% Amortering/lösen långfristiga lån, mnkr 187 126 189 130 43 Nyupplåning långfristiga lån, mnkr 390 256 226 146 20 Långfristiga lån totalt, mnkr 667 481 364 337 321 Långfristiga lån, kr per invånare 27 439 19 860 15 137 14 099 13 475 Genomsnittlig skuldränta långfristiga lån 1,93% 2,04% 2,11% 2,64% 3,24% Totala tillgångar, kr per invånare 68 279 61 408 56 216 51 167 45 462 Eget kapital, mnkr 505 488 477 469 474 Eget kapital, kr per invånare 20 778 20 132 19 837 19 653 20 212 Borgensåtagande totalt, mnkr 666 638 629 643 616 varav borgensåtagande internt inom koncernen, mnkr 620 596 585 596 566 Borgen, kr per invånare 27 398 26 343 26 161 26 880 25 806 Antal invånare 31 december resp år 24 290 24 215 24 043 23 921 23 870 Befolkningsförändring per år 0,3% 0,7% 0,5% 0,2% 0,5% Mariestads kommun

Mariestads kommun, 542 86 Mariestad. Tel: 0501-75 50 00 E-post: info@mariestad.se. Internet: www.mariestad.se GRAFISK FORM /PRODUKTION: WWW.HATECH.SE

Datum: 2018-02-09 Dnr: KS 2018/00065 Sida: 1 (2) Kristofer Svensson Kommunchef Kommunstyrelsen Redovisning av bokslut 2017 för kommunstyrelsens verksamheter Kommunchefens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av bokslutet 2017 för kommunstyrelsens verksamheter. Bakgrund Kommunens nämnder ska årligen upprätta ett bokslut som är en ekonomisk sammanställning av nämndens verksamheter under aktuellt kalenderår. Nämndens bokslut kommer därefter att utgöra en del av kommunens årsredovisning. Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige som visar hur kommunkoncernen har använt sina ekonomiska och personella resurser utifrån kommunens målområden. Årsredovisning beskriver hur väl kommunkoncernen har uppfyllt de mål som kommunfullmäktige har beslutat om. Ekonomienheten har upprättat bokslut för kommunstyrelsens verksamheter för år 2017 som presenteras på sammanträdet. Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson 2018-02-09, Redovisning av bokslut 2017 för kommunstyrelsens verksamheter Tjänsteskrivelse upprättad av ekonom Ida Nilsson 2018-02-07, Redovisning av bokslut 2017 för kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsens bokslut för år 2017 Kristofer Svensson kommunchef

Expedieras till: "[Skriv text här]" Sida 2(2)

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Lars Dahlin Certifierad kommunal revisor Mariestads kommun Anette Fagerholm Certifierad kommunal revisor Carl Dahlén Mars 2018

Granskning av årsredovisning Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2. Revisionskriterier... 4 3. Granskningsresultat... 5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 3.1.1. Iakttagelser... 5 3.1.2. Revisionell bedömning... 5 3.2. God ekonomisk hushållning... 6 3.2.1. Iakttagelser... 6 3.2.2. Revisionell bedömning... 7 3.3. Rättvisande räkenskaper... 7 3.3.1. Iakttagelser... 7 3.3.2. Revisionell bedömning... 8 Mars 2018 1 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för 2017. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2017. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed, även om den på vissa områden kan utvecklas ytterligare. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Ett av de finansiella målen för 2017 är uppfyllt. Utifrån årsredovisningens uppföljning, har vi svårt att bedöma om verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. I nämndernas redovisning av måluppfyllelsen är det otydligt hur bedömningen av måluppfyllelsen har gått till och i vissa fall saknas redovisning av hur målet uppnåtts. Vi noterar att kommunstyrelsen och nämnderna själva gör bedömningen att verksamhetsmålen är uppfyllda. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed. Mars 2018 2 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.1. Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (12:2) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas rapportering till fullmäktige har granskats såsom den presenteras i årsredovisningen. Mars 2018 3 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2018-03-12. Kommunstyrelsen fastställde årsredovisningen 2018-03-12 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2018-04-26. Rapportens innehåll har sakgranskats av redovisningschef. 2.2. Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning Mars 2018 4 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Iakttagelser I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Koppling till satta mål kan med fördel göras samt hur detta kommer påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas till viss del. Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och verksamhet. Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Utfallet av kommunens driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. Det finns inget underskott från tidigare år att återställa, däremot redovisas reavinst. Kommunen redovisar utifrån det en ekonomi i balans för år 2017. Förvaltningsberättelsen innehåller även en utvärdering av ekonomisk ställning. 3.1.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Mars 2018 5 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 3.2. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt Vision 2030 som består av fem delar. Under visionen finns fokusområden som bedöms vara viktiga att fokusera på de kommande åren för att nå visionen. Fram till 2019 har följande fokusområden prioriterats: o o o o o Boende Kommunikationer Ungdomar Lärande Besöksmål Inom ovanstående fokusområden ska nämnderna varje år ta fram minst fem mål för hur nämnden ska bidra till att förverkliga Vision 2030. Varje mål kopplas till något eller några av de ovanstående fokusområdena. Under rubriken God ekonomisk hushållning redovisas de finansiella målen samt uppföljningen av dessa. 3.2.1. Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Finansiella mål Utfall 2017 Måluppfyllelse Kommunen ska ha ett resultat som motsvarar 1,0 procent av kommunalskatt och statsbidrag. Soliditeten ska öka. Årets resultat 17,1 mnkr motsvarar 1,3 procent av kommunalskatt och statsbidrag. Soliditeten exkl. pensionsskuld före 1998 har sjunkit till 30 procent under 2017. Målet är uppfyllt. Målet är ej uppfyllt. Av redovisningen framgår att endast ett av de finansiella målen är uppfyllda 2017. Om hänsyn tas till soliditeten inkl. pensionsskulden för 2017 är den -6 procent. Mars 2018 6 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens verksamhetsmål. Målen är inte uttryckligen satta för god ekonomisk hushållning. Nämnd Antal mål Uppfyllda mål Kommentar PwC Kommunstyrelsen 8 7 Otydligt hur bedömningen av måluppfyllelsen har gått till. Tekniska Nämnden 5 5 Uppgifter om hur bedömningen av måluppfyllelsen gått till saknas. Utbildningsnämnden 5 5 Uppgifter om hur bedömningen av måluppfyllelsen gått till saknas på vissa mål. Socialnämnden 5 5 Tydlig redovisning av genomförda aktiviteter som är kopplade till målen. Miljö- och byggnadsnämnden 5 5 Otydligt hur genomförda aktiviteter leder till måluppfyllelse. Summa 28 27 3.2.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Ett av de finansiella målen för 2017 är uppfyllt. Utifrån årsredovisningens uppföljning, har vi svårt att bedöma om verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. I nämndernas redovisning av måluppfyllelsen är det otydligt hur bedömningen av måluppfyllelsen har gått till och i vissa fall saknas redovisning av hur målet uppnåtts. Vi noterar att kommunstyrelsen och nämnderna själva gör bedömningen att verksamhetsmålen är uppfyllda. 3.3. Rättvisande räkenskaper 3.3.1. Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga kommunens intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Årets resultat är positivt och uppgår till 17,1 mnkr (10,6 mnkr). Resultat medför en positiv avvikelse mot budget med 4 mnkr. Mars 2018 7 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckligt med noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna är inte uppställda jämte kommunens räkenskaper utan redovisas särskilt. De omfattar motsvarande noter. Uppställningen i övrigt följer god redovisningssed. Konsolideringen innefattar samtliga de företag som enligt kraven i RKR:s rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har i allt väsentligt utförts. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning. Följande väsentliga avvikelser från god redovisningssed har noterats: Kommunen redovisar inte koncernens sammanställda redovisning jämte kommunens i enlighet med RKR 8.2. 3.3.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed. 2018-03-27 Lars Dahlin Uppdragsledare Anette Fagerholm Projektledare Mars 2018 8 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Lars Dahlin Certifierad kommunal revisor Mariestads kommun Anette Fagerholm Certifierad kommunal revisor Carl Dahlén Mars 2018

Granskning av årsredovisning Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Syfte och revisionsfrågor... 3 2.2. Revisionskriterier... 4 3. Granskningsresultat... 5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 3.1.1. Iakttagelser... 5 3.1.2. Revisionell bedömning... 5 3.2. God ekonomisk hushållning... 6 3.2.1. Iakttagelser... 6 3.2.2. Revisionell bedömning... 7 3.3. Rättvisande räkenskaper... 7 3.3.1. Iakttagelser... 7 3.3.2. Revisionell bedömning... 8 Mars 2018 1 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för 2017. Uppdraget är en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2017. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömning: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed, även om den på vissa områden kan utvecklas ytterligare. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Vi bedömer att årets resultat endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Ett av de finansiella målen för 2017 är uppfyllt. Utifrån årsredovisningens uppföljning, har vi svårt att bedöma om verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. I nämndernas redovisning av måluppfyllelsen är det otydligt hur bedömningen av måluppfyllelsen har gått till och i vissa fall saknas redovisning av hur målet uppnåtts. Vi noterar att kommunstyrelsen och nämnderna själva gör bedömningen att verksamhetsmålen är uppfyllda. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Årsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed. Mars 2018 2 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 2. Inledning I lag om kommunal redovisning regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är styrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.1. Syfte och revisionsfrågor Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (12:2) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och ekonomiska ställning? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas rapportering till fullmäktige har granskats såsom den presenteras i årsredovisningen. Mars 2018 3 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2018-03-12. Kommunstyrelsen fastställde årsredovisningen 2018-03-12 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2018-04-26. Rapportens innehåll har sakgranskats av redovisningschef. 2.2. Revisionskriterier Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen (KL) Lag om kommunal redovisning (KRL) Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Fullmäktiges beslutade mål om god ekonomisk hushållning Mars 2018 4 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Iakttagelser I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Koppling till satta mål kan med fördel göras samt hur detta kommer påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Förvaltningsberättelsen innehåller även information om andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Ekonomiska nyckeltal redovisas till viss del. Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och verksamhet. Årets investeringar redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om budgetavvikelser för större investeringar lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Utfallet av kommunens driftverksamhet redovisas samlat i förvaltningsberättelsen. Upplysningar om orsaker till nämndernas budgetavvikelser lämnas. Överensstämmelse med övriga delar i årsredovisningen finns. Förvaltningsberättelsen innehåller en balanskravsutredning i enlighet med KRL. Det finns inget underskott från tidigare år att återställa, däremot redovisas reavinst. Kommunen redovisar utifrån det en ekonomi i balans för år 2017. Förvaltningsberättelsen innehåller även en utvärdering av ekonomisk ställning. 3.1.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årsredovisningen allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. Mars 2018 5 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning 3.2. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har fastställt Vision 2030 som består av fem delar. Under visionen finns fokusområden som bedöms vara viktiga att fokusera på de kommande åren för att nå visionen. Fram till 2019 har följande fokusområden prioriterats: o o o o o Boende Kommunikationer Ungdomar Lärande Besöksmål Inom ovanstående fokusområden ska nämnderna varje år ta fram minst fem mål för hur nämnden ska bidra till att förverkliga Vision 2030. Varje mål kopplas till något eller några av de ovanstående fokusområdena. Under rubriken God ekonomisk hushållning redovisas de finansiella målen samt uppföljningen av dessa. 3.2.1. Iakttagelser Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Finansiella mål Utfall 2017 Måluppfyllelse Kommunen ska ha ett resultat som motsvarar 1,0 procent av kommunalskatt och statsbidrag. Soliditeten ska öka. Årets resultat 17,1 mnkr motsvarar 1,3 procent av kommunalskatt och statsbidrag. Soliditeten exkl. pensionsskuld före 1998 har sjunkit till 30 procent under 2017. Målet är uppfyllt. Målet är ej uppfyllt. Av redovisningen framgår att endast ett av de finansiella målen är uppfyllda 2017. Om hänsyn tas till soliditeten inkl. pensionsskulden för 2017 är den -6 procent. Mars 2018 6 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens verksamhetsmål. Målen är inte uttryckligen satta för god ekonomisk hushållning. Nämnd Antal mål Uppfyllda mål Kommentar PwC Kommunstyrelsen 8 7 Otydligt hur bedömningen av måluppfyllelsen har gått till. Tekniska Nämnden 5 5 Uppgifter om hur bedömningen av måluppfyllelsen gått till saknas. Utbildningsnämnden 5 5 Uppgifter om hur bedömningen av måluppfyllelsen gått till saknas på vissa mål. Socialnämnden 5 5 Tydlig redovisning av genomförda aktiviteter som är kopplade till målen. Miljö- och byggnadsnämnden 5 5 Otydligt hur genomförda aktiviteter leder till måluppfyllelse. Summa 28 27 3.2.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att årets resultat endast delvis är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Ett av de finansiella målen för 2017 är uppfyllt. Utifrån årsredovisningens uppföljning, har vi svårt att bedöma om verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. I nämndernas redovisning av måluppfyllelsen är det otydligt hur bedömningen av måluppfyllelsen har gått till och i vissa fall saknas redovisning av hur målet uppnåtts. Vi noterar att kommunstyrelsen och nämnderna själva gör bedömningen att verksamhetsmålen är uppfyllda. 3.3. Rättvisande räkenskaper 3.3.1. Iakttagelser Resultaträkning Resultaträkningen är uppställd enligt KRL 5.1 och omfattar tillräckliga noter. Resultaträkningen redovisar i allt väsentligt samtliga kommunens intäkter och kostnader för året samt hur det egna kapitalet har förändrats under räkenskapsåret. Jämförelse med föregående år lämnas för varje delpost. Årets resultat är positivt och uppgår till 17,1 mnkr (10,6 mnkr). Resultat medför en positiv avvikelse mot budget med 4 mnkr. Mars 2018 7 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Granskning av årsredovisning Balansräkning Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Balansräkningen redovisar i allt väsentligt kommunens tillgångar, avsättningar och skulder per balansdagen. Balansposterna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade samt har värderats enligt principerna i KRL. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är uppställd enligt gällande rekommendation. Den omfattar tillräckligt med noter. Överensstämmelse med övriga delar av årsredovisningen finns. Sammanställda räkenskaper De sammanställda räkenskaperna är inte uppställda jämte kommunens räkenskaper utan redovisas särskilt. De omfattar motsvarande noter. Uppställningen i övrigt följer god redovisningssed. Konsolideringen innefattar samtliga de företag som enligt kraven i RKR:s rekommendation 8.2 Sammanställd redovisning ska ingå. Eliminering av koncerninterna poster har i allt väsentligt utförts. Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Årsredovisningen lämnar tillräckliga tilläggsupplysningar och redogör för tillämpade redovisningsprinciper i tillräcklig omfattning. Följande väsentliga avvikelser från god redovisningssed har noterats: Kommunen redovisar inte koncernens sammanställda redovisning jämte kommunens i enlighet med RKR 8.2. 3.3.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Räkenskaperna är upprättade enligt god redovisningssed. 2018-03-27 Lars Dahlin Uppdragsledare Anette Fagerholm Projektledare Mars 2018 8 av 8 Mariestads kommuns revisorer PwC

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-04-09 Sida 1 Kommunstyrelsen Ks 66 Dnr 2018/00165 Prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antecknar redovisningen till protokollet. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen konstaterar att socialnämnden redovisar ett underskott om 800 tkr i prognos 1. Kommunstyrelsen beslutar därför att kalla presidiet i socialnämnden för att beskriva de åtgärder nämnden ska vidta för att uppnå en budget i balans för innevarande år. Presidiet för socialnämnden ska kallas till arbetsutskottets sammanträde 2018-05-09. 2. Kommunstyrelsen konstaterar att utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 2.8 mnkr i prognos 1. Kommunstyrelsen beslutar därför att kalla presidiet i utbildningsnämnden för att beskriva de åtgärder nämnden ska vidta för att uppnå en budget i balans för innevarande år. Presidiet för utbildningsnämnden ska kallas till arbetsutskottets sammanträde 2018-05-09. 3. Kommunstyrelsen konstaterar att överförmyndarverksamheten redovisar ett underskott om 750 tkr i prognos 1. Kommunstyrelsen beslutar därför att kalla överförmyndaren för att beskriva de åtgärder som verksamheten ska vidta för att uppnå en budget i balans för innevarande år. Överförmyndaren ska kallas till arbetsutskottets sammanträde 2018-05-09. 4. Kommunstyrelsen konstaterar att uppdraget om effektivisering och finansiering av verksamheterna inte har uppnåtts. Kommunstyrelsen beslutar därför att kalla representanter från kommunchefens ledningsgrupp till arbetsutskottets sammanträde 2018-05-09 för att redovisa hur de återstående 5.7 miljoner kronorna ska finansieras. Janne Jansson (S) lämnar en protokollsanteckning. (Se bilaga 1). Bakgrund Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska ekonomienheten årligen upprätta fyra prognoser för nämndernas och styrelsens verksamheter. Prognoserna ska upprättas efter mars, maj, augusti samt oktober månad. Prognoserna 1 och 3 (efter mars och augusti) ska även delges kommunfullmäktige. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-04-09 Sida 2 Kommunstyrelsen Ks 66 (forts). Prognoserna upprättas i syfte att följa upp nämndernas, styrelsens och kommunens ekonomi så att den följer antagen budget. Kommunstyrelsen har uppsynsplikt över nämndernas ekonomi. Vid avvikelser från budget ska nämnden upprätta en handlingsplan för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå en budget i balans. Handlingsplanen ska presenteras för kommunstyrelsen. Ekonomienheten har upprättat prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun. Behandling på sammanträdet Janne Jansson (S) meddelar att han önskar lämna en skriftlig protokollsanteckning vilket godkänns av ordförande Johan Abrahamsson (M). Underlag för beslut Tjänsteskrivelse upprättad av redovisningschef Lars Bergqvist 2018-03-22, Prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun. Prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun Kommunfullmäktige Expedieras till: (Ekonomichef Christina Olsson) (Ekonomienhetschef Annica Olsson) (Redovisningschef Lars Bergqvist) (Socialnämnden, Helena Andersson) (Utbildningsnämnden, Carina Törnell) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Datum: 2018-03-22 Dnr: KS 2018/00165 Sida: 1 (1) Ekonomienheten Lars Bergqvist Kommunfullmäktige Prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner prognos 1 för Mariestads kommun. Bakgrund Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska ekonomienheten årligen upprätta fyra prognoser för nämndernas och styrelsens verksamheter. Prognoserna ska upprättas efter mars, maj, augusti samt oktober månad. Prognoserna 1 och 3 (efter mars och augusti) ska även delges kommunfullmäktige. Prognoserna upprättas i syfte att följa upp nämndernas, styrelsens och kommunens ekonomi så att den följer antagen budget. Kommunstyrelsen har uppsynsplikt över nämndernas ekonomi. Vid avvikelser från budget ska nämnden upprätta en handlingsplan för att beskriva de åtgärder som ska vidtas för att uppnå en budget i balans. Handlingsplanen ska presenteras för kommunstyrelsen. Ekonomienheten har upprättat prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun. Underlag för beslut Prognos 1 år 2018 för Mariestads kommun. Lars Bergqvist Handläggare Expedieras till: Redovisningschef Lars Bergqvist Ekonomienhetschef Annica Olsson

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-04-09 Sida 1 Kommunstyrelsen Ks 74 Dnr 2018/00119 Ansökan från Vänerenergi om kommunal borgen Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att bevilja VänerEnergi AB en ökad borgen på 20 000 000 kr. 2. Kommunfullmäktige beslutar därmed, att såsom för egen skuld, ingå borgen för VänerEnergi AB:s 556354-1860 låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 240 000 000 kr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 3. Beslutet gäller i max 10 år eller tills nytt beslut om utökad eller förändrad borgen för bolaget tas. Sven-Inge Eriksson (KD), Göran Hellström (L) och ersättaren Anna Mossberg (M) anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut i ärendet. Bakgrund VänerEnergi AB har till Mariestads kommun inkommit med en ansökan om borgen för ett nytt externt lån om 20 miljoner kronor. Lånet avser investeringar för att fortsätta den planerade fiberutbyggnaden. Bolaget har ett gott resultat och kan finansiera merparten av investeringarna med egna medel, men behöver borgen för ett lån om 20 miljoner kronor. Enligt kommunens borgensregler kan borgen lämnas till kommunens helägda eller delägda företag för lån till investeringar. Med delägt företag avses företag som är delägt med annan kommun i vilket Mariestads kommun har ett rättsligt bestämmande/inflytande. Vid borgen för delägda företag får kommunens borgensåtagande inte vara större än kommunens andel i företaget. VänerEnergi AB har investerat kraftigt de senaste åren och bolagets låneskulder uppgår till cirka 325 miljoner kronor. Bolaget har i dag kommunal borgen från Mariestads kommun som uppgår till 219 miljoner kronor och från Töreboda kommun med 40 miljoner kronor. Om Mariestad beviljar ytterligare 20 miljoner kronor i borgen är kommunens andel av borgen knappt 86 procent. Detta stämmer överens med ägarförhållandena i bolaget, där Mariestad äger 88 procent och Töreboda 12 procent. Arbetsutskottets förslag Förslaget överensstämmer med kommunstyrelsens beslut. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2018-04-09 Sida 2 Kommunstyrelsen Ks 74 (forts). Behandling på sammanträdet Ordförande Johan Abrahamsson (M) tar upp arbetsutskottets förslag till beslut och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. Underlag för beslut Ansökan om kommunal borgen från VänerEnergi AB 2018-02-27 Tjänsteskrivelse upprättad av redovisningschef Lars Bergqvist 2018-03-07, Ansökan från VänerEnergi om kommunal borgen Tjänsteskrivelse upprättad av kommunchef Kristofer Svensson 2018-03-09, Ansökan om borgen från Vänerenergi Protokollsutdrag Ksau 113/18 Kommunfullmäktige Expedieras till: (VänerEnergi AB) (Ekonomichef Christina Olsson) (Redovisningschef Lars Bergqvist) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande