Geoteknisk utredning Datum:2013-11-13 FK Diarienummer: 5054/11 Exploateringsavdelningen Handläggare: Andris Vilumson Telefon: 031-368 12 25 E-post: förnamn.efternamn@fastighet.goteborg.se Detaljplan för nybyggnad av bostäder norr om Askimsviken inom stadsdelen Askim i Göteborg Stad Geotekniskt och bergtekniskt utlåtande Ortofoto 2012. Detaljplaneområdet norr om Askimsviken Göteborgs Stad Fastighetskontoret 1(9)
Innehållsförteckning 1. Områdesbeskrivning... 3 2. Markförhållanden... 4 3. Grundvatten... 5 4. Befintliga markförlagda ledningar... 5 5. Stabilitet... 5 6. Bergteknik... 5 7. Erosion... 7 8. Översvämningsrisk... 7 9. Radon... 7 10. Förorenad mark... 8 11. Grundläggning... 8 12. Slutsatser och sammanfattning... 9 Göteborgs Stad Fastighetskontoret 2(9)
1. Områdesbeskrivning Planområdet ligger norr om Askimsviken och omgärdas av bostadsbebyggelse i norr, öster och kolonistugeområde i väster. Inom den sydöstra delen mot badplatsområdet har tidigare en mindre campingplats med ett flertal mindre byggnader legat, se ortofoto försättssidan. Själva planområdet utgörs i stort av ett centralt högre beläget bergsparti med omväxlande berg i dagen och jordfyllda svackor med växtlighet däremellan, se foto 1. Inom den norra delen finns en lägre liggande större plan yta (fotbollsplan). Foto 1. Berg i dagen med lokala jordfyllda svackor med växtlighet. Utmed bergskanten strax sydväst om fotbollsplanen återfinns några äldre träbyggnader troligen tidigare omklädnings- och samlingslokaler. Ytterligare söder om planen mellan bergspartiet i väster och gång- och cykelbanan i öster ligger marken något lägre. Marken är här periodvis vattensjuk då det saknas naturlig utdränering av området, se foto 2. Även nordväst om fotbollsplanen är marken periodvis vattensjuk. Foto 2. Periodvis vattensjukt område söder om fotbollsplanen. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 3(9)
Den södra delen av planområdet utgörs av berg i dagen som mot Askimsviken i söder successivt övergår åt svagt sluttande gräs- och buskbeväxt mark, se foto 3. Det södra området har tidigare varit bebyggt med ett flertal byggnader (Meros camping) med en till två våningsplan samt parkeringsytor. Byggnaderna är idag rivna dock kan det i marken finnas kvar rester av den äldre grundläggningen samt fyllnadsjord som bärlager, rivningsrester mm. Foto 3. Svagt sluttande mark åt söder 2. Markförhållanden Inga platsspecifika geotekniska undersökningar eller utredningar har utförts inom området för den nu aktuella detaljplanen. Utförda bedömningar av befintliga markförhållanden baseras på flera olika geotekniska undersökningar i närområdet samt SGUs jordartskarta och platsbesök. Området i stort utgörs av den för västkusten typiska skärgårdmiljön med grunda havsvikar, rundslipade bergshällar med jordfyllda svackor däremellan. Jorddjupen är oftast små och varierar mellan någon till några meters mäktighet, lokalt kan större mäktigheter förekomma. Jorden utgörs oftast av finsand- och siltblandad lera ofta med innehåll av skalrester och visst organiskt material, lokalt finns även av enbart sand, grus eller siltskikt inlagrade i leran. Ställvis kan även block eller större stenar påträffas i jordlagren (klapper). Inom området för fotbollsplanen är marken plangjord, med största sannolikhet har fyllnadsjord tillförts området i någon utsträckning. Befintliga jordlager är flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Enligt SGU.s jordartskarta utgörs de lösa jordlagren inom planområdet av Svallsediment (finsand-klapper), se figur 1. De lägre liggande svackorna är periodvis ofta vattensjuka då det saknas naturliga förutsättningar för utdränering mellan bergshällarna. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 4(9)
Figur 1. Utdrag ur SGU.s jordartskarta 3. Grundvatten Inga specifika projektanpassade grundvattenundersökningar har utförts för området. Med avseende på områdets markförhållanden med högre uppstigande bergspartier med däremellan jordfyllda plana partier med begränsade dräneringsmöjligheter bedöms grundvattennivån vid perioder med nederbörd sammanfalla med markytan eller strax därunder. 4. Befintliga markförlagda ledningar I denna rapport har det inte tagits fram några uppgifter om markförlagda ledningar eller installationer inom detaljplaneområdet. 5. Stabilitet De delområden inom planområdet som utgörs av lösa jordlager är i stort sett plana, marklutningen är < 1:10. Det föreligger därmed inga stabilitetsproblem inom planområdet 6. Bergteknik Blottat berg förekommer inom den centrala östra delen av planområdet i form av planslipade hällar av Granodiorit med relativt få sprickor, se foto 1 och 4. Störst delen av bergspartiet ligger väster om och utanför planområdet och påverkar inte det nu aktuella planområdet. Berget utanför planområdet sluttar lokalt relativt brant åt väster ner mot det lägre liggande kolonistugeområdet. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 5(9)
Mot de lägre liggande partierna mot nordost, öster och söder är bergslänten något undulerande och flackar successivt ut mot de lägre liggande plana områdena. Högsta nivåskillnaden uppgår till ca 7 m, se figur 3. Bergslänterna är relativt flacka och rundslipade med få sprickor, ingen risk för blockutfall ur bergmassan kunde identifieras vid besiktningstillfället 2013-11-05, se foto 4, 5 och figur 2. Utmed bergets släntfot är marken plan. Här återfinns ett flertal större rundade flyttblock, blocken har inte fallit ur från det bakomliggande homogena berget utan har transporterats dit förmodligen på ett naturligt vis. Blocken är av den storleken och formen att de varken kan förflyttas genom mänsklig kraft eller på något naturligt sätt. Sannolikt kommer flera av blocken behöva tas bort i samband med en exploatering. Därmed kan planområdet bergtekniskt anses vara stabilt även efter en exploatering. Foto 4. Flack bergslänt i bakgrunden, löst liggande stabila block i förgrunden. Foto 5. Rundslipade hällar i den södra delen av området. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 6(9)
Foto 4 Foto 1 Foto 2 Foto 3 Foto 5 Figur 2. Utdrag ur Primärkartan 7. Erosion Det finns inom området inga vattendrag som kan orsaka erosion. Söder om planområdet ligger Askimsviken. Vågerosionen utmed stranden är liten och påverkar inte planområdet. 8. Översvämningsrisk Den södra delen av planområdet ligger på nivåer kring +3 vilket på sikt kan innebära viss framtida risk för påverkan av förhöjda havsnivåer. Området planeras att användas som en aktivitetsyta. Det kan vara lämpligt att generellt höja marknivån till + 4 för att minska risken för påverkan av tillfälligt förhöjda havsnivåer. Ett alternativ till en generell höjning av marknivån inom området kan vara någon form av barriär eller invallning. 9. Radon Enligt SGU.s översiktliga radonriskkarta är hela området klassificerat som normalradonområde, se figur 3. Efter eventuella sprängningsarbeten inför byggnation måste radonrisken utredas på berget och sprängstenen om den planeras användas. På normalradonmark ska nya byggnader uppföras radonskyddande, dvs. en grundkonstruktion som inte har uppenbara otätheter mot markluft. Rörgenomförningar i bottenplattan och källarytterväggar tätas. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 7(9)
Figur 3. Utdrag ur SGU:s översiktliga radonriskkarta. 10. Förorenad mark Arkivsökning visar att det inte har förekommit miljöfarliga verksamheter inom området, som huvudsakligen består av naturmark. Fotbollsplanen är i någon utsträckning utfylld vilket inte helt kan utesluta risken för föroreningar där. Vid tidigare Meros camping har det förekommit nedskräpning vilket gör att det inte heller där går att utesluta risken för föroreningar. Sammantaget bedöms ändå riskerna med avseende på miljö och hälsa vara så små att det inte bör påverka områdets utveckling. Det har inte utförts någon miljöteknisk markundersökning i det här skedet av planarbetet. 11. Grundläggning Inom området planeras bostäder i form av mindre flerbostadshus. Inga geotekniska undersökningar har i skedet för detaljplanearbetet utförts. Då området till största delen utgörs av jordfyllda plana ytor mellan områden med berg i dagen kan det förväntas relativt små och varierande jorddjup. Befintlig jord är sannolikt sättningsbenägen vid markbelastning vilket innebär sättningsdifferenser vid ojämna jorddjup. Mindre komplementsbyggnader kan troligen grundläggas direkt i befintliga jordlager med isolerad och dränerad betongplatta på mark, alternativt med viss kompensation med lättfyllning. Byggnader i fler än ett plan eller med en tyngre konstruktion av betong eller tegel måste troligen pålgrundläggas. Beroende på byggnadernas placering i området kan det komma att krävas vissa sprängningsarbeten. En bergsakkunnig skall då efter avslutade sprängningsarbeten besiktiga berget för beslut om eventuella nödvändiga förstärkningsåtgärder. Befintliga jordlager är flytbenägna i vattenmättat tillstånd. Djupare schaktning i jordlagren kan påverka lokalstabiliteten, tillfälliga stödkonstruktioner som stålspont kan därmed bli nödvändigt vid djupare schaktning. För byggnadslov/startbesked kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk undersökning/utredning för att fastställa lämplig grundläggning av planerad bebyggelse. Göteborgs Stad Fastighetskontoret 8(9)
12. Slutsatser och sammanfattning Marken inom området bedöms som lämplig för planerad exploatering. Det föreligger inte några särskilda geotekniska problem som skulle kunna försvåra, fördyra eller kräva särskilda åtgärder för en exploatering av området. Det föreligger inga stabilitetsproblem varken för jord- eller bergslänterna inom eller i direkt anslutning till planområdet. Mindre lättare komplementbyggnader kan sannolikt grundläggas med platta på mark, tyngre byggnader behöver sannolikt behöva pålgrundläggas. För byggnadslov/startbesked kommer det att krävas en platsspecifik geoteknisk undersökning/utredning för att fastställa lämplig grundläggning av planerad bebyggelse. Göteborg 2013-11-13 Fastighetskontoret Göteborgs Stad Andris Vilumson Geotekniker/Geolog Göteborgs Stad Fastighetskontoret 9(9)