Detaljplan för bostäder och odlingslotter väster om Gårdstensvägen inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg.

Transkript

1 Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande Datum: FK Diarienummer: 1077/04 Exploateringsavdelningen Handläggare: Andris Vilumson Telefon: E-post: Detaljplan för bostäder och odlingslotter väster om Gårdstensvägen inom stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Geoteknisk och bergtekniskt utlåtande Ortofoto Detaljplaneområdet

2 Innehåll 1. Syfte Områdesbeskrivning Geotekniska förhållanden Geotekniska utredningar Markförhållanden Sättningar Grundvattenförhållanden Stabilitet Bergteknik Erosion Översvämningsrisk Radon Förorenad mark Markförlagda ledningar Riskanalys Slutsatser och sammanfattning... 9 Sida 1 av 9

3 Bilagor Valda delar av Gatukontoret utredning , Nr 69/82 Bilaga 1 Valda delar av Gatubolagets utredningar , Dnr 202/06 och , Dnr 369/09 Bilaga 2 WSP , Geotekniskt PM-Projekteringsunderlag, Nybyggnad bostadshus Bilaga 3 Sida 2 av 9

4 1. Syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförandet av bland annat flerbostadshus och odlingslotter. 2. Områdesbeskrivning Planområdet ligger väster om Kaneltorget och Gårdstensvägen i stadsdelen Gårdsten. Till största delen utgörs planområdet av två större planare grusytor (fotbollsplaner) mellan i öster, väster och norr högre liggande bergspartier. Öster om Gårdstensvägen ligger flera kvarter med flerbostadshus, verksamhetslokaler, parkeringshus mm, i sydväst och söder finns småhusbebyggelse. Inom planorådets sydöstra hörn ligger ett klubbhus i ett plan. 3. Geotekniska förhållanden 3.1 Geotekniska utredningar Denna geotekniska översikt baseras på följande tidigare utförda geotekniska undersökningar och utredningar inom området som delvis biläggs: Gatukontoret , Nr 69/82 Gatubolaget , Dnr 202/06 Gatubolaget , Dnr 369/09 WSP , Geotekniskt PM-Projekteringsunderlag, Nybyggnad bostadshus 3.2 Markförhållanden De plana grusytorna mellan bergspartierna var tidigare en torvmosse som successivt har fyllts ut under ett antal år med början kring En uppfattning av fyllnadsområdet utbredning kan fås genom jämförelse mellan ortofoto på försättssidan och figur 1. Figur 1. Utdrag ur SBK.s jordartskarta Sida 3 av 9

5 Fyllningens mäktighet är ca 1 m närmast bergspartierna och ökar successivt mot de centrala delarna och uppgår enligt tidigare utförda utredningar till mellan ca 3 m och mer än 5 m. Fyllningsjorden utgörs till största delen av sprängsten lokalt blandad med lera, det kan inte uteslutas att även andra typer av fyllnadsmassor förekommer. Fyllningen är täckt med lera, konstaterade överliggande lermäktigheter varierar mellan 0,2-1,8 m. Ovanpå leran har ett gruslager lagts ut. Fyllningen är utlagd direkt på torvlagret som har en konstaterad mäktighet av ca 3 m eller mer, alternativt ligger fyllningen på en rustbädd av okänt utförande. Torven underlagras av ca 1 m lergyttja på lera. Antal geotekniska undersökningspunkter inom området är begränsade, lerans konstaterade mäktighet uppgår till ca 6 m. Det får förutsättas att lermäktigheten är varierande inom området. Under leran följer friktionsjord/morän på berg. 3.3 Sättningar Ursprunglig torvmäktighet enligt tidigare kartmaterial och utredningar uppgår som mest till mellan 6-8 m torv. Då den tunga fyllningen lades ut direkt på torven eller en rustbädd utbildades snabbt mycket stora sättningar, upp till 4 m. Sättningarna utbildas både i torven och i den underliggande leran. På grund av de stora ojämna sättningarna har områdets nivåer justerats ett flertal gånger under årens lopp. En sättningsutredning utförd av Gatukontoret 1983 visar på en sättningstakt i storleksordningen mellan 0-0,1 m/år för nuvarande markbelastningar. Sättningarnas storlek är bland annat beroende av torven och lerans mäktighet inom området samt pålagd belastning. Mindre differenssättningar kan förväntas utbildas även i framtiden för befintliga markbelastningar. Alla typer av ytterligare markbelastningar kommer att innebära att sättningarna och sättningstakten kommer att tillta. 3.4 Grundvattenförhållanden Inga specifika projektanpassade grundvattenundersökningar har utförts för området. Tidigare utredningar med provgropsgrävning visar att grundvattennivån ligger 1-2 m under befintlig markyta ute på grusytorna. Ytvatten från omgivande höjdområden rinner ner mot det lägre liggande fyllnadsområdet och infiltreras i fyllningen. Fyllningen utgörs till största delen av sprängsten och fungerar därmed sannolikhet som ett större fördröjningsmagasin. Då det tidigare varit en torvmosse innebär det att en naturlig utdränering av vatten från området saknas från en viss nivå. Vid perioder med mycket nederbörd kan det troligen förväntas att grundvattennivån ligger på en något högre nivå än de 1-2 m under markytan som tidigare undersökningar visar. 4. Stabilitet Områden inom planområdet som utgörs av lösa jordlager är i stort sett plana, marklutningen är < 1:10. Det föreligger därmed inga stabilitetsproblem inom planområdet. 5. Bergteknik Blottat berg/tunt jordtäcke på berg förekommer inom planområdets östra delar samt strax utanför planområdets västra delar. Östra delen För den östra bergslänten där det planeras 3-6 flerbostadshus har WSP upprättat en Geoteknisk PM- Projekteringsunderlag, daterad vilken bifogas. WSP.s utredning visar att bergsläntens lutning varierar mellan 1:2 till 1:1,5 och har ogynnsamma spricksystem och förskiffringar som innebär risk för blockutfall ut mot väster, se foto 1och 2. Vid en eventuell byggnation och sprängningsarbeten vid bergschakt kommer det sannolikt att krävas vissa förstärkningsåtgärder. Sida 4 av 9

6 Foto 1. Ogynnsamma spricksystem och förskiffring Foto2. Löst liggande bergsskivor/block För rådande förhållanden idag föreligger risk att vissa block på naturligt sätt genom bland annat frost- och rotsprängning kan falla ut åt väster. Ett relativt stort antal block ligger idag utmed släntfoten, se foto 3. De flesta av dessa block är sprängsten som har fraktats dit och är inte block som glidit ur bergmassan. Marken nedanför bergslänten är plan och eventuella blockutfall kommer att glida utmed slänten och stanna vid släntfot. Faran bedöms inte som akut men vid en exploatering av området måste en bergssakkunnig inspektera de kvarvarande bergslänterna och bedöma om eventuella förstärkningsåtgärder kommer att blir nödvändiga för blivande förhållanden efter en utbyggnad. Foto 3. Block vid släntfot utmed den östra sidan Västra delen Strax utanför den västra delen av planområdet som utgörs av naturmark finns en relativt hög och bitvis mycket brant bergsslänt lokalt med överhäng, se foto 4. Berget är delvis mycket uppsprucket med ogynnsamma spricksystem som medför blockutfall åt öster mot planområdet. Flera både mindre och större block vilar mot och hålls på plats av befintliga träd och växtlighet, se foto 5. Det föreligger därmed risk för blockutfall utmed en relativt stor del utmed bergslänten utanför planområdet. Sida 5 av 9

7 Foto 4. Uppsprucken brant bergslänt med överhäng Foto 5. Större block som hålls på plats av träd Marken nedanför bergsslänten är relativt plan och eventuella blockutfall kommer inte att kunna transporteras några längre sträckor. Ett eventuellt blockutfall bedöms därmed inte direkt kunna komma att påverka planlagt område. Då området ska exploateras kommer sannolikt fler människor att vistas och röra sig i närheten av bergslänten därför rekommenderas att slänten skrotas på lösa block, förslagsvis med en större grävmaskin i samband med exploateringen. Vid skrotningsarbetet skall en bergssakkunnig medverka för att bestämma vilka block som skall tas ned. Alternativt inspekteras området innan och blocken som bedöms behöva tas bort färgmarkeras tydligt. 6. Erosion Det finns inget vattendrag inom eller i nära anslutning till planområdet. Det föreligger därmed ingen erosionsrisk. 7. Översvämningsrisk Det föreligger ingen risk för översvämning inom planområdet. 8. Radon Enligt SGU:s översiktliga radonriskkarta är området klassificerat som låg-normalradonområde, se figur 2. Wsp utförde 2012 en mätning av radonhalten inom bergspartiet i öster med en radongasmätare av typen RS-230. Även dessa mätningar visade på värden som innebär normalradonmark. Efter eventuella sprängningsarbeten inför byggnation måste radonrisken utredas på berget och sprängstenen om den planeras att användas. På normalradonmark ska nya byggnader uppföras radonskyddande, dvs. en grundkonstruktion som inte har uppenbara otätheter mot markluft. Rörgenomförningar i bottenplattan och eventuella källarytterväggar tätas. 9. Förorenad mark Enligt Miljöförvaltningens inventeringar av utfyllda områden klassificeras det aktuella området som ett riskområde för att stöta på föroreningar, se figur 3. Innan en exploatering av området påbörjas måste en översiktlig markmiljöteknisk utredning utföras. Sida 6 av 9

8 Figur 3. Utdrag ur SGU:s översiktliga radonriskkarta. Figur 4. Utdrag ur Miljöförvaltningens karta över områden med risk för markföroreningar. 10. Markförlagda ledningar I denna rapport har det inte tagits fram några uppgifter om markförlagda ledningar eller installationer inom planområdet. 11. Grundläggning Inom den östra delen utmed bergslänten planeras flera flerbostadshus, inom utfyllnadsområdet planeras odlingslotter, parkeringsytor och grönområden, se figur 5. Sida 7 av 9

9 Figur 5. Förslagskiss för blivande exploatering Grundläggning av flerbostadshusen (se även WSP.s bilagda projekteringsunderlag) i den östra bergsslänten kan efter erforderlig avschaktning av lösa jordmassor och utsprängning grundläggas med armerad betongplatta på berg och packad och tätad sprängstensbotten. Vid plattgrundläggning på packad sprängbotten skall packning och tätning utföras över hela byggnadsytan och till minst 0,5 m utanför grundkonstruktionen. Beroende på befintligt jorddjup, byggnadens läge och färdig golvnivå för bottenbjälklagret åt väster kan det eventuellt även bli aktuellt med grundläggning på plintar till berg. Grundplattan utförs då fribärande. Lössprängt berg bortschaktas till minst 0,1 m under projekterad grundläggningsnivå, se vidare Plattgrundläggningsboken kap Beroende på bergets ogynnsamma spricksystem måste skonsam sprängning tillämpas, berget kan även behöva förstärkas både innan och efter erforderliga sprängningsarbeten. På grund av närhet till bebyggelse och anläggningar måste en riskanalys avseende buller, vibrationer mm upprättas innan sprängningsarbetena kan påbörjas. På utfyllnadsområdet kan mindre lättare träbyggnader som skjul och bodar grundläggas på ett kapillärbrytande skikt av makadam med en hel isolerad armerad betongplatta alternativt på plintar till tjälfritt djup. Parkeringsytor för personbilar kan anläggas på ett minst 0,5 m tjockt bär- och förstärkningslager av friktionsjord. På grund av rådande sättningsproblematik inom fyllnadsområdet måste markförlagda ledningar med självfall undvikas alternativt grundläggas till fast botten. Även alla typer av markbelastningar inom området skall undvikas, alternativt kan delar av befintlig jord skiftas ut mot lättfyllning för att motverka större skadliga sättningar. Sida 8 av 9

10 12. Riskanalys Vid en eventuell exploatering av markområdet kan flera risker identifieras som måste beaktas både under byggskedet och för de slutligen färdigställda anläggningarna. Riskhanteringen bör som en naturlig del ingå både i projekteringsarbetet som i utförandeskedet. Följande risker har identifierats för detta projekt. Vid sprängningsarbeten och bergschakt krävs att en riskanalys och ett kontrollprogram för, buller, vibrationer, neddamning, tunga transporter mm upprättas. Närliggande anläggningar som kan behöva beaktas är alla typer av markförlagda ledningar, befintliga byggnader och konstruktioner. Bergets spricksystem är ogynnsamt och det föreligger osäkerhet om omfattningen av nödvändiga förstärkningsåtgärder både under och efter sprängningsarbetena för bergschakt. Förstärkningsåtgärder kommer att fördyra projektet. Då det föreligger risk för blockutfall för bergsslänten i väster strax utanför planorådet rekommenderas att instabila block avlägsnas i samband med exploateringsarbetena. Det föreligger osäkerhet om jordmassorna innehåller föroreningar. Det måste därför utföras en kompletterande miljöteknisk markutredning inför exploateringen. 13. Slutsatser och sammanfattning Marken inom området bedöms som lämplig för planerad exploatering efter att vissa åtgärder vidtagits. Det föreligger viss risk för bergras/blockutfall utmed både den östra och västra bergsslänten. Det kommer att krävas förstärkningsåtgärder och/eller rensning av båda bergsslänterna i samband med en exploatering. Fyllnadsområdet är sättningsbenäget och ytterligare markbelastningar här måste undvikas. Planerade flerbostadshus kan grundläggas på berg och packad sprängstensfyllning efter erforderlig avschaktning. Lättare förrådsbyggnader/bodar, odlingslotter kan anläggas på fyllnadsområdet. En kompletterande miljöteknisk markutredning måste utföras inom fyllnadsområdet. Sida 9 av 9