UBIQUITOUSC UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? MINA REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH- PROJEKTET MPUTING JENNY DAFGÅRD UBIQUITOUS COMPUTING 6 POÄNG IT-UNIVERSITETET I GÖTEBORG 12 JANUARI 2004
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI?...3 UBIQUITOUS COMPUTING KONTRA INTEGRITETSFRÅGOR... 5 NY TEKNIK - FRÄMMANDE FÖR VISSA, NYSKAPANDE FÖR ANDRA... 6 REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH...7 MÖTE MELLAN OLIKA VÄRLDAR... 7 MINA TANKAR KRING DE FYRA OLIKA FASERNA I ARBETSPROCESSEN...8 Idégenereringsfasen... 8 Konceptutvecklingsfasen... 8 Prototyputvecklingsfasen... 9 Utvärderingsfasen...10 FRAMTIDA MÖJLIGHETER...10 REFLEKTIONER KRING KURSEN...11 NÅGRA AVSLUTANDE ORD...12 REFERENSER...13 ARTIKLAR & ELEKTRONISKA KÄLLOR...13 FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR...13 2
INLEDNING ibrush 1 är ett projekt som har bedrivits av fem studenter på IT-universitet i Göteborg under sex intensiva veckor, höstterminen 2003. Projektet är en del av kursen Ubiquitous Computing och det hela resulterade i en tandborste som riktar sig till barn. Tandborstens namn är ibrush och ger användaren en musikalisk upplevelse varje gång han eller hon borstar tänderna. Vid tandborstning frambringas musik som ändras i form av temposkiftningar och oktavbyten beroende på användarens borststil. I denna uppsats reflekterar jag kring arbetet med ibrush och Ubiquitous Computing som teknologiskt område. UBIQUITOUS COMPUTING FRAMTIDENS SJÄLVKLARA TEKNOLOGI? På 60- och 70-talet kom datorn att användas av specialister på vissa arbetsplatser. Datorerna var stora och dyra och en dator användes därför av flera personer. På 80- och 90 talet skedde ett paradigmskifte då datorerna kom att användas även i våra hem. Datorerna blev mindre och mer användaranpassade (ex. mus, tangentbord, grafiskt gränssnitt), och intresset för att ha en dator i hemmet växte (Föreläsningsanteckningar, Ljungstrand, 031029). Idag befinner vi oss i ett skede där datorer och annan teknisk utrustning blir allt mer vanligt i vår vardag. Varje person använder inte längre bara en dator, utan flera som exempelvis digitalkamera, handdator och mobiltelefon. Att denna utveckling skulle ske förutspådde Mark Weiser redan för 15 år sedan (1988) då han myntade begreppet Ubiquitous Computing, vilket bygger på en vision där datorer blir så vanliga att vi blir totalt omgivna av dem i alla sammanhang. De blir självklara och väcker till slut ingen uppmärksamhet (Weiser, 1991). 1 http://www.ibrush.tk 3
Ordet Ubiquitous kommer av latinets ubique som betyder var som helst, och kan översättas med allestädes närvarande 2. Ubiquitous Computing syftar enligt Weiser till att frigöra användarna från skrivbordet och göra datorer osynliga i vår vardag. Istället för att datorer används som stationära eller bärbara datorer kommer nu tekniken att flyttas till våra vardagliga föremål. Vi talar om ett nytt paradigmskifte som betonar allmänt tillgängliga datorer och användargränssnitt i miljön 3. Eller för att citera Weiser: the computer for the twenty-first century will be the computer that stays out of your way, gets out of your desktop and into your clothing, connects you with people instead of with itself. 4 Allt sedan begreppet Ubiquitous Computing myntades har utvecklingen mot att datorer blir mer osynliga i vår vardag gått sakteliga framåt. Enligt Weiser är detta paradigmskifte något som kommer att slå igenom på allvar någon gång mellan åren 2005-2020 (Weiser, 1996). Ben Shneiderman 5 anser att människor vill ha datorer som verktyg och inte som syntetiska människor. Shneiderman vill att användargränssnittet ska underlätta det användaren vill utföra, men att datorer inte skall ta över vårt jobb eller fatta beslut åt oss. Jag håller med Shneiderman och anser att det nu är dags att datorerna anpassar sig efter människorna och den värld vi lever i, och inte tvärtom (Weiser, 1991). Människor skall inte behöva anstränga sig eller anpassa sig för att kunna använda en dator eller annan typ av teknik, istället ska tekniken fylla människans behov. 2 http://computersweden.idg.se/articlepages/200210/11/20021011152109_cs932/ 20021011152109_CS932.dbp.asp 3 http://www.ida.liu.se/labs/aslab/exjobb/ 4 http://www.byte.com/art/9509/sec7/art17.htm 5 Professor inom Datavetenskap vid Universitetet i Maryland 4
UBIQUITOUS COMPUTING KONTRA INTEGRITETSFRÅGOR När man pratar om Ubiquitous Computing väcks tankar rörande etik. Det var inte länge sedan människor tyckte att övervakningskameror var ett hot mot den personliga integriteten. Människor kände sig övervakade när de tog ut pengar eller gick i affärer. Idag däremot ses övervakningskameror som en säkerhet och många människor anser sig inte vilja leva utan dem. På samma sätt tror jag många idag ser risker med Ubiquitous Computing, att tekniken till viss grad hotar människans integritet och privatliv. Ett tidigt exempel på detta var forskningsprojektet The Active Badge Location System som bedrevs på Olivetti Research Center i början av 90-talet (Want et al, 1992). Projektet gick ut på att de anställda enklare skulle kunna nås på arbetsplatsen, och detta skulle med hjälp av namnbrickor. Med namnbrickorna tillsammans med sensorer i alla rum möjliggjordes att kunna följa de anställda på en karta över byggnaden och se hur de förflyttade sig. Ett syfte med systemet var att underlätta arbetet för receptionisten. Med hjälp av The Active Badge System kunde receptionisten koppla inkommande samtal direkt till det rum där den anställde befann sig. Want menar att ett lokaliseringssystem har många fördelar men att det också väcker sociala rädslor (Want et al, 1992). Med denna teknik installerad på en arbetsplats kan information lätt hänt hamna i fel händer och missbrukas 6. Att se till människors personliga integritet tror jag är anledningen till att vi idag inte har dessa system installerade på arbetsplatser. Människor vill helt enkelt inte vara en del av ett lokaliseringssystem. Likaledes anser jag att risken med Ubiquitous Computing är just dessa som berör integritetsfrågor. Grundidén att all datorkraft bäddas in i vår omgivning gör att information finns tillgänglig i vår omgivning och inte är knutet till oss personligen (Weiser, 1991). Därför kan den även komma att skada oss. Tyvärr är den mest användbara informationen också den som är mest privat. Rhodes hänvisar till Foner som anser att hög säkerhet och stränga regler kring användning av privat information inte alltid är tillräckligt för att skydda en persons privata information (Rhodes, 1999). Exempelvis skulle kundprofiler 6 http://xenia.media.mit.edu/~rhodes/papers/wearhive.html 5
och kunders köpvanor kontrolleras av butiker för att öka sin omsättning (Rhodes et al, 1999). Dock anser jag, precis som med övervakningskameror, att dessa farhågor är en övergångsfas och att vi människor snart har vant oss även vid en miljö som är Ubiquitous. NY TEKNIK - FRÄMMANDE FÖR VISSA, NYSKAPANDE FÖR ANDRA Många människor skräms och känner sig främmande inför användning av ny teknik. De känner sig inte bekväma med användningen eller situationen förrän de har vant sig vid användningen av det. Att få dessa människor, så kallade late majority, att använda den nya tekniken är inte lätt, först måste tekniken eller produkten vara vanlig på marknaden för att de överhuvudtaget ska ta till sig den och testa (Norman, 1998). De är konservativa i sitt köpbeteende och köper en produkt först när de vet andra som har köpt det. I motsats till late majority finns de så kallade early adopters som är visionärer och vill ligga i framkant av den tekniska utvecklingen (Norman, 1998). De älskar ny teknik och funktionalitet och köper det senaste på marknaden just för att vara först och äga någonting unikt. Om de var de konservativa late majority-människor som styrde den tekniska utvecklingen så skulle utvecklingen gå långsamt framåt. Det är därför bra att vi har visionärer som Weiser och Want som experimenterar med ny teknik för att se vad det kan leda till. Jag tror att personer som just dessa som är viktiga för att driva utvecklingen framåt. Ett skolprojekt som jag deltog i var ibrush där vi experimenterade inom området Ubiquitous Computing för att se vad som var tekniskt möjligt att göra med ett vardagligt föremål genom att bygga in datorkraft. Om projektet beskriver jag närmare i nästa avsnitt. Innan projektet hade jag ingen aning om vart utvecklingen skulle leda oss och därför var det kul i slutändan att se hur människor tog till sig produkten. När väl all datorkraft var inbyggd i tandborsten och människor inte såg tekniken var det genomgående positiva ord. Tandborsten fungerar ju som en vanlig tandborste bara det att den spelar musik! 6
Vad gäller framtiden för området Ubiquitous Computing tror jag att det kommer att växa och bli mer och mer vanligt och accepterat hos människor. Det är idag svårt att se den framtida vision Weiser tror ska slå igenom någon gång mellan åren 2005-2020. Jag tror snarare att det kommer att ske runt år 2020 än år 2005. Vi närmar oss år 2005 och Ubiquitous Computing som framtidens teknik har en bit kvar på vägen. Jag tror att med hjälp av produkter som ibrush kommer Ubiquitous Computing som framtidens teknologi att ta världen med storm! REFLEKTIONER KRING ARBETET MED IBRUSH Precis som nämndes tidigare är ibrush en musiktandborste som utvecklats under en kurs i Ubiquitous Computing. Tandborsten spinner på Weiser s vision om att datorkraft bäddas in i vardagliga föremål och i omgivningen, i vårt fall en tandborste (se bild). Tanken med ibrush var att konstruera en tandborste som gör tandborstning till en roligare aktivitet och på så sätt uppmuntrar barn till att vilja borsta sina egna tänder. MÖTE MELLAN OLIKA VÄRLDAR Kursen i Ubiquitous Computing sammankopplades med en kurs i Designmetodik, vilket jag tycker har varit en väldigt bra kombination. Inte minst för vår grupp som bestod av tre stycken personer i Designmetodik men fem stycken i Ubiquitous Computing. De två killarna som inte läste metodkursen utan kom från en mer teknisk bakgrund hade delvis en annan syn än oss andra på design och utvecklingsarbete. Med stöd från metodkursen kunde vi kommunicera och förankra våra åsikter vilket gjorde att vi hittade en gemensam grund att utgå ifrån. 7
MINA TANKAR KRING DE FYRA OLIKA FASERNA I ARBETSPROCESSEN Arbetet med ibrush delades in i fyra olika faser. Nedan beskriver jag mina upplevelser och erfarenheter kring dessa. Idégenereringsfasen Under den inledande fasen, idégenereringsfasen, tyckte jag att metodarbetet var som allra viktigast under projektarbetet. Vi hade som sagt olika utgångslägen med olika tankar och idéer kring vad vi ville åstadkomma under kursens gång. Tekniska intressen skulle kombineras med design och nyskapande idéer. För att vi alla skulle få en gemensam grund att utgå ifrån genomförde vi olika idégenereringsmetoder som verkligen öppnade upp vårt tänkande kring området Ubiquitous Computing. Enligt min åsikt var det här som våra världar möttes samtidigt som vi blev medvetna om varandras intressen och kompetenser. Konceptutvecklingsfasen När vi så småningom hade valt en slutgiltig idé att arbeta med, som alla kände väldigt starkt för, började arbetet med att klargöra konceptet kring idén. Att vi ville rikta oss till barn var vi alla överens om. Anledningen till att vi valde just barn var för att de kanske inte alltid förstår eller bryr sig om konsekvenserna av att de inte borstar tänderna ordentligt. Vi ville därför göra någonting som skulle uppmuntra dem till att uppleva tandborstning som någonting kul. Vi i gruppen tyckte det var viktigt att inte förändra tandborstens utseende och utförande, detta för att vi ville att barnen ska känna igen sin tandborste och ha samma förhållningssätt till tandborsten som tidigare. Vi såg detta som en stor utmaning och lade mycket tid på att hitta komponenter som var små i storleken för att de skulle få plats inuti tandborsten. Tanken var att tandborsten skulle fungera och användas precis som vanligt men att den skulle användarna ytterligare ett djup, nämligen ljud, i form av musik. 8
För att verkligen se hur barn borstar sina tänder fick vi möjlighet att utföra en observation av en flicka som borstade sina tänder. Senare i projektet genomförde vi även en studie av tre barn för att titta närmare på vissa detaljer i tandborstutförandet. Då ville vi se hur tandborsten vinklades och med vilket tempo borstningen utfördes. Vid första observationen visste vi ännu inte riktigt hur vi skulle göra tandborstningen roligare utan tanken var mer att se hur barn borstar samt se om det förekom andra aktiviteter runt samtidigt. Senare under utvecklingen av konceptet började vi titta på tillbehör som används vid tandborstning, en av dem är tandkrämstuberna. Jag ser dessa som en viktig del av vårt koncept och är glad att vi breddade vårt sätt att se på tandborstning. Prototyputvecklingsfasen Prototyputvecklingen kändes som den längsta fasen av alla. Kanske berodde det på att vi så tidigt började testa olika tekniker och lösningar. Snart hade vi en tandborste som kände av förändringar i acceleration och som vi kunde försöka koppla musik till. Vi testade hela tiden tandborsten själva för att se och höra hur den betedde sig. Arbetssättet fungerade bra men snart kände vi ett starkt behov av att testa prototypen på de verkliga slutanvändarna: barnen. 9
Utvärderingsfasen Mötet med våra användare skedde mitt i utvecklingsfasen och var således inte ett slututvärderingstest. Vi tyckte det var viktigare att stämma av mitt i utvecklandet än att göra ett test i slutet när produkten redan var klar. Om mer tid hade funnits hade vi träffat barnen fler gånger, då det gav oss mycket feedback. Träffen med användarna var ett viktigt steg i vår process, att få slutanvändarnas åsikter och reaktioner på något man har byggt är oerhört viktigt. Vi var därför noga med dokumentation för att senare kunna genomföra förändringar utifrån vad de sagt, deras reaktioner och önskemål. Jag upplevde att vi fick många nya idéer och infallsvinklar vid mötet. Barnen kom med idéer som vi i utvecklingsteamet aldrig själva hade kommit på. Vi gick stärkta därifrån, försäkrade om att det vi utvecklar, verkligen baseras på vad våra användare önskar och vill ha. FRAMTIDA MÖJLIGHETER När ibrush utvecklades fanns ingen tanke på att tandborsten skulle kunna vara ett hot mot den personliga integriteten. Men en framtida utbyggnad skulle kunna vara att tandborsten ger input till barnens tandläkare. Tandläkaren skulle kunna se barnens utveckling av tandborstningsteknik och få siffror på hur ofta, hur länge och hur snabbt barnet borstar sina tänder. Det har ju både sina föroch nackdelar, vissa barn (och inte minst deras föräldrar) kanske tycker det känns bra och tryggt att veta att tandläkaren har koll på hur tandborstningen sköts. Barnen har ju precis börjat borsta sina egna tänder och kan känna sig osäkra på om de borstar korrekt. Andra barn tycker kanske snarare att det känns jobbigt att tandläkaren vet hur de borstar tänderna och att frågan känns privat. 10
Som jag ser det så innefattar den framtida marknaden för ibrush inte bara barn utan även vuxna. Vuxna tror jag är mer skeptiska till att deras tandläkare skulle kunna se hur de borstar tänderna? De anser nog starkare än barnen att det är deras ensak om de till exempel väljer att inte borsta tänderna en morgon eller borstar kortare tid än vad tandläkaren rekommenderar. Precis som Rhodes et al skriver kan information som finns tillgänglig lätt hamna i fel händer. Tandläkarna är en intressent som är intresserade av att veta hur människor borstar sina tänder, men även företag som tillverkar tandborstar, tandkrämer och andra liknande produkter. Det finns intressenter till i stort sett alla produkter eller situationer. Som nämndes tidigare vill butiker veta mer om sina kunder, deras köpvanor och vilka deras kunder är för att bättre kunna rikta sin marknadsföring och på så sätt öka sin försäljning (Rhodes, 1999). En utveckling av dagens kundklubbar och medlemskort mot en miljö som är inriktad mot Ubiquitous Computing skulle göra informationen mer lättillgänglig. Ett exempel på detta finns i filmen Minority Report där människor identifieras med hjälp av sina ögon. På så sätt behövs inga biljetter på bussen, ögonen är kopplade till din personliga information och skannas av när du stiger på bussen och känner då av om du har köpt en biljett. Butikerna vet vad du senast handlade och möjliggör personlig reklam. Denna science fiction värld är Ubiquitous och tanken känns inte helt främmande. Jag tror att företagen är beredda att ta till sådana metoder för att knyta sina kunder än starkare och på så sätt öka sina vinster. REFLEKTIONER KRING KURSEN Kursen i Ubiquitous Computing har gett mig mycket. En stor del tror jag beror på att vi tagit arbetet ett steg till än i tidigare arbeten. Vi har arbetat både med att ta fram en design men även implementeringen av den. Inte som tidigare där vi enbart tagit fram en design eller fått en design som skall implementeras. Jag känner mig väldigt stolt och nöjd över resultatet vi i gruppen kom fram till. Hur vi lyckades med det tror jag berodde på att vi hade tillgång till bra resurser och att vi i gruppen har besuttit kunskap inom olika områden. Alla i gruppen 11
har olika vetenskapliga bakgrunder och detta anser jag att vi har tagit tillvara på och dragit nytta av i projektarbetet på ett bra sätt. Vi har därför fått ett lyckat resultat! NÅGRA AVSLUTANDE ORD Avslutningsvis vill jag avsluta med Weisers ord som jag tycker stämmer väl överens med ibrush s grundidé om att göra tandborstningen till en rolig aktivitet för att stimulera och motivera barn till att vilja borsta sina egna tänder. Weiser skriver: ubiquitous computing will produce nothing fundamentally new, but by making everything faster and easier to do, with less strain and fewer mental gymnastics, it will transform what is apparently possible. 7 7 http://www.cs.sfu.ca/cc/363/inkpen/lecture_notes/363_lecture11.pdf 12
REFERENSER ARTIKLAR & ELEKTRONISKA KÄLLOR Norman, A Donald (1998) The Invisible Computer. Cambridge MA. http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/acmfuture2endnote.htm Rhodes, J Bradley; Nelson, Minar; Weaver Josh (1999) Wearable Computing Meets Ubiquitous Computing: Reaping the best of both worlds. MIT Media Lab, Cambridge, England. http://www.media.mit.edu/~rhodes/papers/wearhive.html Want, Roy; Hopper, Andy; Falcao, Veronica; Gibbons, Jonathan (1992) The Active Badge Location System. Olivetti Research Ltd. (ORL), Cambridge, England. http://www.cs.colorado.edu/~rhan/csci_7143_002_fall_2001/papers/want92_ ActiveBadge.pdf Weiser, Mark (1996) The Coming Age of Calm Technology. Xerox Parc. http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/acmfuture2endnote.htm Weiser, Mark (1991) The Computer for the 21st Century. Scientific American. http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/sciamdraft3.html Lotsson, Anders (2002) Datorer utan datorer. Computersweden http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/swedishpressrelease.html Spektakulära amerikansk IT-forskare till Sverige i oktober: Datorerna snart osynliga (1994). http://www.ubiq.com/hypertext/weiser/swedishpressrelease.html FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR Ljungstrand, Peter (2003-10-29) Ubiquitous Computing. IT-universitetet, Göteborg. 13