Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Relevanta dokument
Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Guider och handböcker 2016:4

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019 Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Lärare kan totta kai!

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

Språkpärla , Mari Bergroth, Siv Björklund, Katri Hansell och Ann-Katrin Svensson. Centret för livslångt lärande, Fakulteten för Pedagogik

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

Främjande av flerspråkighet i den finländska skolan

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Lahden kaupunki

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Om privilegier, korrosion och betydelsen av son på bosniska Svenskans roll i det flerspråkiga klassrummet

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Del 2. Språk och kvalitetsaspekter. Sammanställd av:

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

FINSKA SOM ANDRA INHEMSKA SPRÅK, A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2-6. Läroämnets uppdrag

Direktörens julhälsning

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Språk i rörelse 17 mars 2017

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK

MEDDELANDE 19/ (5)

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

Hanteringen av två- och flerspråkighet i de svenskspråkiga skolorna. Utvärderingsplan, , Chris Silverström

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Svenskspråkig integrering av invandrare

Daghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Språkliga rättigheter

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

BILAGA 3 MÅL, INNEHÅLL OCH BEDÖMNINGEN AV ELEVENS LÄRANDE I UNDERVISNING I ELEVENS EGET MODERSMÅL SOM KOMPLETTERAR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Vi speakar Svengelska

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Moderna språk som modersmål

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

A-FINSKAN: reviderade läroplan maj 2018

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

Flerspråkiga barn i förskolan

MÖJLIGHETERNA ATT STUDERA DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Huvudstadsregion. Enkät till föräldrar som har barn i småbarnspedagogik och förskolan 2017 SAMMANFATTNING AV RESULTAT

Nya lagen om småbarnspedagogik

Träff för utbildningsanordnare Digitaliseringen- möjligheter och utmaningar

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Flerspråkighet i förskolan

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?

Engelska A2 årskurs 7-9

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Personal- och utbildningsenkät

Riktlinjer för arbetet med flerspråkighet i förskolan

EU:s nyckelkompetenser:

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Answers submitted by 8/21/ :27:00 AM (1.22:32:05)

Transkript:

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum 8 9.2.2018 Gun Oker-Blom

En språkmedveten skola Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet Flerspråkhet ska ses som en resurs. Det ska vara naturligt att använda olika språk parallellt i skolan och språk ska värdesättas. Skolan ska vara språkmedveten. I en språkmedveten skola är alla vuxna både språkliga modeller och språklärare i det läroämne de undervisar. 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 2

Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 Kulturell mångfald och språkmedvetenhet En förståelse för språkets centrala betydelse för barnens utveckling och lärande. Ett synliggörande av flerspråkigheten stödjer barnens utveckling. Preciseringar gällande språk och kultur Det finns barn i den småbarnspedagogiska verksamheten som pratar både svenska och finska som modersmål. Det är av stor betydelse för dessa tvåspråkiga barns språkliga utveckling och identitetsutveckling att båda språken får stöd och att barnen uppmuntras att använda dem. 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 3

Elevernas språkbakgrund i årskurs 1 6 i de svenskspråkiga skolorna Utbildningsstyrelsens webbenkät hösten 2013. Totalt 182 skolor av 212 svarade. Motsvarande utredning år 1998. En konkret bas för det nationella utvecklingsarbetet. Språk i rörelse skolspråk, flerspråkighet och lärande (2016) 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 4

Svenska elever som kommer från ett svenskspråkigt hem, där familjemedlemmarna är svenskspråkiga och talar svenska med barnen. Finska elever som kommer från ett finskspråkigt hem, där familjemedlemmarna är finskspråkiga och talar finska med barnen. Andel svensk-, finsk- eller tvåspråkiga elever i årskurs 1 6 i de svenskspråkiga skolorna år 2013 5 % Tvåspråkiga svenska-finska elever som kommer från ett tvåspråkigt hem, där familjemedlemmarna talar både svenska och finska med barnen. 40 % 51 % Enspråkigt svenska Enspråkigt finska Tvåspråkiga (svenska-finska) Annat 4 % 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 5

23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 6

Språkbakgrunden för de elever som är flerspråkiga och som har en annan språkbakgrund än svenska och/eller finska registrerades enligt följande kategorier: svenska kombinerat med något eller några andra språk. finska kombinerat med något eller några andra språk. svenska och finska kombinerat med något eller några andra språk. något annat eller några andra språk än svenska och/eller finska. 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 7

23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 8

Andel (%) Språklig mångfald i skolan (Oker-Blom, Geber och Backman, 2001) Elevernas språkbakgrund Elever i årskurs 1 6 inom den svenskspråkiga utbildningen åren 1998 och 2013 70 62,7 60 50 51,1 40 40,3 30 30,3 20 10 0 4,9 3,6 2,1 Enspråkigt svenska Enspråkigt finska Tvåspråkiga (svenska-finska) Annat 5,0 1998 2013 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 9

Andel (%) Andel elever med ett annat språk som modersmål inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen Ett annat modersmål än svenska, finska och samiska. Enligt Statistikcentralens statistik utgående från registrerat modersmål. Antal elever med ett främmande språk som modersmål i årskurserna 1 9 inom den svenskspråkiga utbildningen: 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Årskurserna 1 9 i hela landet 588 elever (2011) 813 elever (2014) 2,0 1,0 Årskurserna 1 9 inom den svenskspråkiga utbildningen 963 elever (2016) 0,0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 10

Språkbakgrunden inom den småbarnspedagogiska verksamheten 2015 Personaltillgång, behörighet, utbildningsbakgrund samt språkförhållanden i svenskspråkiga daghem i Finland 2015 Kartläggning genomfördes av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Enkäten gällande språkbakgrunden skickades till daghemsföreståndare i både kommunala och privata daghem i 30 kommuner. Daghemsföreståndarna ombads uppskatta hur barnen fördelar sig enligt hemspråk. 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 11

Resultat i kartläggningen år 2015 Omkring 47 procent av barnen inom den småbarnspedagogiska verksamheten på svenska kom från svenskspråkiga hem. 40 procent kom från tvåspråkiga hem med svenska och finska som hemspråk. Drygt 5 procent av barnen kom från finskspråkiga hem. Knappt 5 procent kom från tvåspråkiga hem där svenska är kombinerat med ett annat språk än finska. De resterande grupperna utgjorde tillsammans drygt 3 procent av barnen. 1) Finska och ett annat språk än svenska 2) Flerspråkiga med både svenska, finska och annat språk 3) Annat eller andra språk. 23/02/2018 Utbildningsstyrelsen 12

Tack! Gun Oker-Blom gun.oker-blom@oph.fi