Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut

Relevanta dokument
Barn- Vet jag vad det innebär? En väg till informerat val i vuxenliv

FKS

Utbildning om Reality Care Baby - simulatordocka Lyda Springer och Sandra Melander

Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer

Utbildningspaket 2014

Universell design för kognitiv tillgänglighet

Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

HANDBOK. Så här sköter du babysimulatorn. Denna handbok tillhör:

Universal Design (UD)

Samverkan, utveckling och föräldraskap (SUF) mellan Tierps kommun och Region Uppsala

SUF utbildning Programpunkter

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

Hinder och möjligheter

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Utbildningspaket 2016

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

SUF konferens Från praktik till att bygga hållbara strukturer för samverkan

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

AGENDA. SUF möte. Ärendepunkt och beslut. 1 Föregående minnesanteckningar Gås igenom och läggs till handlingarna utan korrigeringar.

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

På G i Älvkarleby kommun för SUF-familjer

Så här vill jag beskriva min uppväxt!

Från caféverksamhet till barngruppsverksamhet erfarenheter från Uppsala län. Ann Nilsson familjecoach, Tierps kommun och SUF kunskapscentrum

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Minnesanteckningar från Suf-Tierp Genomgång av föregående minnesanteckningar

Föräldrar med kognitiva svårigheter förebyggande och tidiga insatser Karlstad

Kursplan 2011 gruppledarutbildning i stödgrupper för både barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Begäran från Regionförbundet om fortsatt finansiering av SUF kunskapscentrum KS-2015/255

Parenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.

Mödrar med lindrig utvecklingsstörning och deras barns anknytning: Pehr Granqvist

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg.

Delrapport 2018: Insatser och samverkan för stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter

Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb)

Minnesanteckning lokal SUF-grupp Håbo kommun

Grundläggande kunskaper om föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Parenting Young Children. Ett föräldrautbildningsprogram

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Förbättrat stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter

Närvarande: Rose Marie Gardström, Ewa Tillman, Mona Svensson, Marina Jonasson, Elisabeth Hedberg, Cecilia Trillon och Anna Lena Löf

Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Anpassat stöd för föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Enköping

Maria Levlin. Maria Thellenberg

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Mödrar med intellektuella funktionshinder och deras barns anknytning: Risk- och skyddsfaktorer

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande

Fastställt av: TML HSVO Datum:

Rapport från stödgrupp för. Mamma Trots Allt

Minnesanteckningar från lokala SUF-gruppen i Uppsala Närvarande Dagordning Workshop 2 maj SUF konferens 3 maj

Glömmer, missar tider och kommer med en massa förklaringar

Johanna Hillgren, Anne Kulle, Anna-Lena Löf, Ulla Sjödin, Elisabeth Hedberg.

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

När föräldern har kognitiva svårigheter

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Minnesanteckningar SUF-Eslöv

Minnesanteckningar från möte i lokala suf-gruppen Östhammar

Digitala resurser i yrkesämnet exemplet körsimulator i naturbruksutbildning Ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom:

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Parenting Young Children PYC

Avtal gällande SUF Kunskapscentrum

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Transkript:

Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut Barn som Anhöriga 2018-09-18 Gunnel Janeslätt SUF Kunskapscentrum, HoH, Regionuppsala CKF i Dalarna IFV, Funktionsnedsättning och Habilitering, Uppsala universitet

www.regionuppsala.se/suf

Bakgrund Det är inte inte i första hand är begåvningsnivå (låg IK) som är avgörande. Vissa föräldrar klarar sig bra medans andra har svårt att klara föräldrarollen. Kvinnor med kognitiva nedsättningar oftare har utsatts för försummelse och/eller vanvård (övergrepp och omsorgssvikt). finns ett starkt samband mellan deras egna erfarenheter av vanvård och deras barns anknytning (Granqvist, Forslund et al 2014). Det gör att de har mycket större behov av positiva förebilder och stöd för att utveckla föräldrakompetens.

Bakgrund Sex accepterat bland ungdomar med utvecklingsstörning (US) - men tveksamt att ha barn (Cuskelly & Bryde 2004, Löfgren-Mårtensson 2004). Det är 6 gånger vanligare att en tonåring med IF fått barn (18%) jämfört med utan IF (3%) (Höglund et al. 2012) Konstnär: Iréne Eriksson, Borlänge

Bakgrund Sex accepterat bland ungdomar med utvecklingsstörning (US) - men tveksamt att ha barn (Cuskelly & Bryde 2004, Löfgren-Mårtensson 2004). Det är 6 gånger vanligare att en tonåring med IF fått barn (18%) jämfört med utan IF (3%) (Höglund et al. 2012) Varför? Preventivmedel Få vägar till annan karriär Identitet - Vuxen=förälder?! Oplanerat vet inte vad det innebär

Bakgrund Anpassad information = öka kunskap, färdigheter och förmåga att fatta beslut (Gillespie et al. 2012; Azar et al 2013; Feldman 2000; Starke 2005 mfl.) IDAG inget underlag för INFORMERADE beslut om vuxenliv +/- föräldraskap Det behövs metoder för att ge underlag för informerade beslut

Real Care Baby En babysimulator i naturlig storlek Signalerar en babys olika behov Rapport efter användning Används för att förebygga tonårsgraviditeter (Tingle 2002; Roberts & McCowan 2004; Barnett 2006; de Anda 2006; Wistoft et al. 2013; Brinkman et al. 2016; Li-Fen &Yi-Man 2017)

Toolkit Children what does it involve? Utvecklat av Marja Hodes, ASVZ, Nederländerna Fem områden Tid Pengar Relationer Bostad Färdigheter

Ny modell Barn Vet jag vad det innebär? Insikter - attityd Erfarenhet Kunskap

Instrument Anpassade frågeformulär med bildstöd ISA = Infant Simulator Attitude Scale S-GSE = General Self Efficacy Scale Rapport från babysimulatorn Intervju guide

Pilotstudie, resultat Sex elever mellan 17 20 år deltog De deltog i medeltal i 6/8 lektioner om Toolkit Tre av eleverna avslutade RCB-användningen i förtid. En av dem kontaktade läraren för hjälp att stänga av simulatorn

Före intervention Median Efter intervention Median ISA 37 40 GSES 21,5 25

RCB data Median % Vagga 54 Blöja 65,5 Rapa 60,5 Mata 49 Bra vård 53,5 Skakning 0 Nackstöd 24 Fel position 0 Hårdhänt hantering 0 Misshandel 42 Gråt (medel) 52,5 minuter

Intervjuerna kvalitativ innehållsanalys Challenges in caring for the RCB simulator Difficulties in relation to the RCB simulator Difficulties in relation to myself Difficulties in relation to others Benefits of caring for the RCB simulator Positive experiences with the RCB simulator Pride when caring for the RCB simulator Reflections on reproductive life in the future Insights about reproduction Insights of learning

Challenges in caring for the RCB simulator Jag missade stödet till huvudet 24 gånger Det var jobbigt när man var trött Mamma tystade bebisen och sedan tog jag hand om den under natten

Benefits of caring for the RCB simulator jag blev lite som en mamma till dockan Jag tog hand om dockan först och gjorde mitt eget när den sov

Planning of reproductive life in the future Jag kan inte klara av att ha barn själv Det är svårt att tänka framåt om hur man kan lära sig, men lättare att tänka bakåt

Slutsatser från pilotstudien Toolkit behöver anpassas till ungdomar och till grupp Lektionerna behöver pågå längre RCB måste introduceras bättre med bildstöd Instrumenten fungerade bra verkar känsliga nog att mäta en förändring Intervjuer gick bra att genomföra och spela in Artikel: (Janeslätt, Larsson, Springer Höglund, accepterad)

Förbereda huvudstudien Anpassning av Toolkit Utveckling av bildstöd till RCB introduktionen Inköp av RCB simulatorer Rekrytering av skolor Utbildning av kontaktpersoner/lärare

Huvudstudien En ny modell för att ge ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning insikter om reproduktion och vuxenliv - en randomiserad studie Projektgrupp: Berit Höglund, KBH, Uppsala universitet Margareta Larsson, KBH, Uppsala universitet Eva Randell, Högskolan Dalarna Patrik Arvidsson, Linköpings universitet Lydia Springer, SUF Kunskapscentrum Rose-Marie Berglund, Högbergsskolan, Tierp Gunnel Janeslätt SUF KC, & IFV, Funktionsnedsättning och Habilitering, Uppsala universitet, projektledare

Syfte att utvärdera vilken effekt intervention med samtalsmaterialet och babysimulatorn har hos ungdomar med IF avseende förändrad attityd till reproduktion. www.regionuppsala.se/suf

Metod Deltagare ungdomar med IF 16 21 år En kluster-randomiserad kontrollerad interventionsstudie med 11 kluster/grupp samt intervjuer med ca 15 ungdomar. Utfallsmått: ISA attitydskala och S-GSE Data analyseras med jämförande analys och intervjudata med kvalitativ innehållsanalys.

Datainsamling Omgång 1 HT17 VT18 avslutad. Data från 3 kluster/grupp (intervention och kontroll). Sammanlagt n=34 ungdomar samt individuella intervjuer (n=11) Omgång 2 HT18 VT19, 4 kluster/grupp Omgång 3 HT19 VT20, 4 kluster/grupp, avslutande datainsamling

Slutligen: Vi är glada åt Vi är mindre glada åt Sammantaget.

Tack för er TID! Tack! Projektet finansieras av Regionala Forskningsrådet i Uppsala/Örebro Forskningshuvudman Uppsala universitet Gunnel.janeslatt@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum: www-regionuppsala.se/suf